Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1994:8 Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 1994 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för verksamheten vid Statens maskinprovningar. Utredaren skall - mot bakgrund av EES-avtalet och riksdagens beslut att avskaffa riksprovplatsverksamheterna i Sverige och den därmed sammanhängande ökande konkurrensen inom Maskinprovningarnas verksamhetsområde förutsättningslöst överväga verksamheten vid och associationsformen för Maskinprovningarna. - överväga om det är möjligt och lämpligt att statens huvudmannaskap för verksamheten vid Maskinprovningarna upphör och i så fall föreslå en ny huvudman. Utredningens utgångspunkter Chefen för Näringsdepartementet tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 6 februari 1992 en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna för en begränsning i statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP). Utredaren lämnade i augusti 1992 betänkandet Prova privat - provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv (SOU 1992:74). När det gäller SMP innebär förslaget följande. SMP avvecklas som självständig myndighet. Provningsverksamhet och allmännyttig verksamhet i övrigt förs över till Jordbrukstekniska institutet (JTI), Sveriges lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogsforsk). Riksprovplatsverksamheten bolagiseras och tas över av de anställda eller av Statens anläggningsprovningar (SA). Betänkandet har remissbehandlats. Endast JTI har uttryckt intresse för utredarens förslag. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 10) anmälde regeringen att den avsåg att vänta med ställningstagande beträffande SMP tills dess närmare erfarenheter av EES-avtalet och EG:s maskindirektiv hade vunnits. Enligt vad som anfördes i 1992 års finansplan (prop. 1991/92:100 bil. 1) bör konkurrensutsatt verksamhet inte bedrivas i myndighetsform och i normalfallet inte av staten, om inte särskilda skäl talar för detta. Detta innebär enligt betänkandet Prova privat att det vid en omvandling av en myndighet till ett bolag bör kunna göras troligt att bolaget inom en rimlig framtid går att privatisera. För att en bolagisering/privatisering skall vara aktuell bör verksamheten således vara kommersiell och konkurrensutsatt. Myndigheten bör vidare ha en affärsmässig mognad. Enligt betänkandet Prova privat kan affärsmässig och konkurrensutsatt verksamhet drivas i bolagsform även om man bedömer möjligheterna till en framtida privatisering som små, eftersom - bolagsformen erbjuder större möjligheter till samarbete med olika aktörer, - bolag inte begränsas av det regelverk som gäller för myndigheter, - bolag har större frihet att disponera medel, ta upp lån och att själva påverka sin situation. En förutsättning för detta är, som tidigare sagts, att myndigheten/verksamheten är affärsmässig och konkurrensutsatt. Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. Detta innebär bl.a. att fri konkurrens öppnas mellan organ som erbjuder service i form av bedömning av överensstämmelse med resp. direktiv. Alla i vederbörlig ordning anmälda organ har rätt att konkurrera om provnings- och certifieringsuppdrag. Anmälda organ är de provnings- och certifieringsorgan som resp. land inom EES-området anmält som kompetenta att utföra tekniska bedömningar av överensstämmelse. Anmälningarna skall göras till EG-kommissionen via EFTA:s övervakningsmyndighet, EFTA:s stående kommitté och till EFTA-staterna inom EES-området. I kombination med det av riksdagen beslutade avskaffandet av riksprovplatsbegreppet sätter det SMP i en delvis ny situation där möjligheterna för SMP att hävda sig på en fri marknad är svåra att bedöma. För att möta dessa förändrade förutsättningar har regeringen i juni 1993 beslutat om en ändrad instruktion för SMP. Ändringen innebär en ny organisation med särskilda enheter för provning, besiktning resp. certifiering. EES-avtalet innebär vidare att kontrollen av en varas säkerhet ändrar karaktär. Från att tidigare ha varit en förhandskontroll utförd av myndigheter eller fristående organ kommer nu tillverkaren själv i många fall att få intyga att hans produkter uppfyller de säkerhetskrav som ställs i resp. direktiv. Vid hög olycksrisk krävs tredjepartskontroll. Det kommer vidare att räcka med att varan kontrolleras en gång. Ett väsentligt led i den nya ordningen för EES-marknadens funktion är den s.k. marknadskontrollen. Marknadskontroll är en statlig efterkontroll att tillverkare och importörer har fullgjort sina förpliktelser när det gäller att uppfylla produktkraven i resp. direktiv. Marknadskontrollen innebär ocskå att tillverkaren eller importören har kontrollerat att kraven enligt direktivet verkligen uppfylls, dvs. att man har någon form att kvalitetssäkringssystem. Normalt blir det den myndighet som har det föreskrivande ansvaret på resp. område som också har ansvaret för att marknadskontrollen utförs på ett riktigt sätt. För SMP:s del är dessa myndigheter främst Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. Om den kontrollerande myndigheten saknar kompetens eller kapacitet att utföra det praktiska arbetet, t.ex. provning på laboratorium, kan den köpa den kontroll som den behöver av de organ som de finner lämpliga. Här kan andra myndigheter eller bolag komma i fråga. I det fall bolaget inte är helstatligt måste en bedömning göras av bolagets förmåga att utföra ett uppdrag objektivt och opartiskt. En förändrad associationsform för SMP kan påverka tilltron till SMP som ett opartiskt organ för provning och certifiering. Detta gäller speciellt om SMP skulle privatiseras. Allt mer av provning och certifiering av överensstämmelse i Europa utförs av icke-statliga organ. För certifieringsorgan krävs tredjeparts-ställning och för att söka garantera opartiskhet krävs speciella certifieringsstyrelser som skall ha en lämplig sammansättning av både konsumenter och producenter. Inom det certifierande organet måste man skilja mellan den som provar (om även provning utförs) och den som certifierar så att inte intressekonflikter uppstår. Beträffande provningsorgan är kravet på tredjepartsställning inte lika stort. Här är det i stället kompetensen som är avgörande. Utredningsuppdraget Utredaren skall, bl.a. mot bakgrund av EES-avtalet och riksdagsbeslutet att avskaffa riksprovplatsverksamheterna i Sverige och den därmed sammanhängande ökande konkurrensen inom Maskinprovningarnas område, förutsättningslöst överväga SMP:s fortsatta verksamhet. Utredaren bör härvid beakta regeringens tidigare återgivna ställningstagande i 1992 års finansplan. Vid prövningen kan en utgångspunkt vara de kriterier som förordats av utredningen Prova privat. Utredaren skall således pröva om staten bör svara för verksamheten eller om den helt eller delvis bör överföras till ett organ som inte ägs av staten. Utredaren skall vidare belysa möjlighetena för SMP i dess nya form att utföra marknadskontrolluppgifter på uppdrag av berörda föreskrivande myndigheter. Även berörda föreskrivande myndigheters möjlighet att utföra en tillfredsställande marknadskontoll på SMP:s områden med den nya form som föreslås för SMP:s nuvarande verksamhet bör belysas. Utredaren bör vidare beakta ansvaret för eventuella avvecklingskostnader för myndigheten eller kostnader för att reglera pensionsskulder vid en överföring helt eller delvis till en ny huvudman, liksom det långsiktiga ansvaret för verksamheten på området. Även övriga administrativa konsekvenser av förslaget skall redovisas. Utredaren skall beakta kommittédirektiven til samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05) och direktiven om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 31 mars 1994.