Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1994:41 Kommittédirektiv Informationsteknologins användning i trafik- och transportsystemet Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 1994 Sammanfattning av uppdraget En delegation skall utreda frågor om informationsteknologins trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk kring informationsteknologins användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda insatser för att främja användningen av sådan teknologi i transportsektorn. Delegationen skall - initiera en bredare debatt kring transportinformatikens möjligheter och begränsningar, - studera strategier för införandet av olika former av avancerad transportinformatik, - bedöma de vinster för miljö, samhälle och individ som den nya tekniken kan ge samt resursanspråken och kraven på insatser från olika aktörer, - belysa eventuella negativa effekter av införandet av avancerad informationsteknologi i trafiken, - lämna förslag om hur transportinformatiken kan utnyttjas för att underlätta genomförandet av riktlinjerna i den svenska trafikpolitiken, - överväga om det behövs ny eller kompletterande lagstiftning för att reglera användningen av den nya tekniken och vid behov lämna förslag till sådan lagstiftning, - pröva om den nuvarande ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika myndigheter är ändamålsenlig och lämna förslag till de förändringar eller preciseringar som kan vara påkallade, samt - ta initiativ till och bereda frågor om särskilda insatser i form av t.ex. pilotprojekt för att främja användning av informationsteknologi som kan bidra till infriandet av de trafikpolitiska målen. Bakgrund I Europa, liksom i bl.a. USA och Japan, pågår stora forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att ge underlag för en ökad användning av informationsteknologi. Avsikten är att genom modern informationsteknologi skapa en säkrare och mer miljövänlig trafik samt att förbättra transportsystemets kapacitet och effektivitet. Med utgångspunkt i de resultat som forsknings- och utvecklingsverksamheten hittills avsatt har också ett omfattande standardiseringsarbete påbörjats. I begreppen väg- och transportinformatik ryms en rad olika tekniker, funktioner, system och tjänster som befinner sig i skilda utvecklingsstadier. Redan i dag finns det system som i princip är färdigutvecklade, t.ex. vissa informations-, navigations- och debiteringssystem. Även om merparten av forskningen hittills inriktats på vägtrafikens problem sker också ett omfattande utvecklingsarbete på järnvägens, luftfartens och sjöfartens område. Kunskaperna om hur skilda typer av informationsteknologitillämpningar i trafiken var för sig kommer att påverka transportsystemet i stort och därmed också de trafikpolitiska målen är fortfarande bristfälliga. Ännu svårare är det att bedöma den samlade effekten av de system som utvecklas. Det står dock klart att en ökad användning av informationsteknologi i trafiken kommer att påverka samtliga trafikpolitiska mål. Tillgången till transportinformatik i mera utvecklade former kan i hög grad komma att underlätta infriandet av de trafikpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Samtidigt som tekniken kan innebära stora möjligheter att förbättra trafiksystemet från bl.a. effektivitets-, miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt kan en storskalig användning också medföra betydande risker och komplikationer. En grundläggande fråga i detta sammanhang är konsekvenserna för den personliga integriteten. Införandet av mer avancerad transportinformatik är i hög grad beroende av möjligheterna att enas kring internationella lösningar. Den europeiska transportministerkonferensen har antagit flera resolutioner rörande behovet av en europeisk harmonisering på detta område och i samverkan med bl.a. EU uppdragit åt en särskild kommitté att kartlägga de juridiska och administrativa problem som sammanhänger med användningen av datorer och telekommunikation i transportsektorn. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 7 s. 173-184) behandlat informationsteknologins användning inom transportsektorn och bedömt att det kan komma att krävas en betydande organisatorisk anpassning för att möta den nya tekniken. Vidare har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 1) och i propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177) anmält att olika initiativ kommer att tas för att stimulera utvecklingen av den elektroniska infrastrukturen. Regeringen har också tillsatt en särskild kommission som skall främja användningen av informationsteknologi i det svenska samhället (IT-kommissionen). Uppdraget Delegationen för transportinformatik skall analysera införandet av väg- och transportinformatik från trafikpolitiska utgångspunkter och studera den anpassning av bl.a. regelverk och institutionella förhållanden som kan komma att påkallas av utvecklingen inom området. Delegationen skall vidare pröva möjligheterna att främja användningen av transportinformatik och bereda frågor om särskilda insatser inom detta område. Delegationen skall följa forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten på området och analysera den nya teknikens trafikpolitiska betydelse och konsekvenser. De demonstrationer och försök som genomförs och planeras inom ramen för det svenska RTI-programmet RTI=Road Transport Informatics (Väginformatik) F och Vägverkets försöksområde i Göteborgsregionen bör därvid särskilt beaktas liksom resultaten från den samhällsekonomiska utvärdering som genomförs på Kommunikations- forskningsberedningens uppdrag inom ramen för detta program. Delegationen bör även beakta den utvärdering som Närings- och teknikutvecklingsverket avser att låta göra av verkets insatser i det svenska RTI-programmet avseende åren 1991/92-1993/94. Ytterligare en utgångspunkt är de europeiska program för införandet av transportinformatik som för närvarande arbetas fram bl.a. inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och som förutsätter omfattande nationella förberedelser. Delegationen bör därför följa den internationella utvecklingen på området med särskild tonvikt på de samordningssträvanden som finns på Europanivå. Delegationen skall mot bl.a. denna bakgrund studera möjliga strategier för införandet av olika former av avancerad transportinformatik med utgångspunkt i svenska förhållanden och förutsättningar och därvid så långt möjligt bedöma såväl de vinster för miljö, samhälle och individ som den nya tekniken kan ge som resursanspråken och kraven på insatser från olika aktörer. Även eventuella negativa effekter av införandet av avancerad informationsteknologi i trafiken skall belysas. De avvägningar och begränsningar i användningen av transportinformatik som kan erfordras med hänsyn till trafikanternas personliga integritet bör därvid särskilt uppmärksammas. Delegationen bör genom seminarier eller på annat lämpligt sätt stimulera till en bredare debatt kring transportinformatikens möjligheter och begränsningar. På grundval av den information som inhämtas skall delegationen lämna förslag om hur transportinformatiken bäst kan utnyttjas för att underlätta genomförandet av riktlinjerna i den svenska trafikpolitiken och vilka åtgärder som bör vidtas för att säkerställa en sådan utveckling. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om vilka konsekvenser den nya tekniken kan få för det demokratiska inflytandet över trafiksystemets utveckling samt vilken avvägning som bör göras mellan lokala, regionala, nationella och europeiska/internationella behov och intressen. Delegationen skall göra en översyn av gällande författningar med avseende på om dessa författningar är ändamålsenliga med hänsyn till de nya förutsättningar som transportinformatiken ger. I denna uppgift ligger också att överväga om det behövs ny eller kompletterande lagstiftning för att reglera användningen av den nya tekniken och att vid behov lämna förslag till sådan lagstiftning. Delegationen skall vidare pröva om den nuvarande ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika myndigheter är ändamålsenlig och tillräckligt tydlig samt lämna förslag till de förändringar eller preciseringar som kan vara påkallade för att möta nya krav som informationsteknologin ställer. Delegationen bör därvid särskilt pröva hur trafikledningsansvaret bör vara fördelat på olika myndigheter och väghållare och hur en effektiv organisation skall kunna etableras för att säkerställa tillgången till grundläggande information om trafik, trafikanläggningar och trafikförhållanden och vilka principer som bör gälla för data- och informationsutbytet mellan olika parter. Delegationen bör i detta sammanhang även överväga hur en effektiv samverkan mellan olika aktörer i övrigt kan främjas. Delegationen skall också lämna förslag till åtgärder som kan påskynda ianspråktagandet av olika former av transportinformatik som kan bidra till infriandet av de trafikpolitiska målen eller på annat sätt främja användningen av informationsteknologi i transportsektorn. Delegationen bör i detta sammanhang särskilt uppmärksamma det för transportinformatikens användning strategiska behovet av insatser för att organisera och installera system för insamling, kommunikation och bearbetning av information, bl.a. geografiska grunddata, om trafik, trafikanläggningar och transporter. Ytterligare ett strategiskt insatsområde som särskilt bör uppmärksammas är behovet av storskaliga fältförsök och avancerade modellsimuleringar för att verifiera effekterna av den nya tekniken. I frågor som rör särskilda insatser för att främja användningen av transportinformatik skall delegationen också vid behov kunna bistå regeringen i beredningen av ärenden som rör sådana insatser. Såvitt nu kan bedömas torde kraven på anpassning av bl.a. regelverk och institutionella förhållanden till följd av utvecklingen av transportinformatiken, åtminstone i ett kortare perspektiv, vara störst på vägtrafikområdet. Även övriga trafikslag berörs dock av frågor av detta slag. När det gäller utvecklings- och försöksverksamheten på området är det vidare angeläget att redan på ett tidigt stadium ta till vara de möjligheter som kan finnas till trafikgrensövergripande lösningar bl.a. för att underlätta en ökad samverkan mellan trafikslagen. Även om tyngdpunkten i delegationens insatser kan behöva riktas mot vägtrafikområdet bör därför delegationen i sitt arbete beakta hela transportområdet. Delegationen bör därvid särskilt uppmärksamma transportinformatikfrågor som rör flera trafikgrenar eller som är gemensamma för hela transportsektorn. Om det finns informatikområden där transportsektorn med fördel bedöms kunna samverka med andra samhällssektorer, bör även dessa uppmärksammas. Arbetets bedrivande Delegationen skall biträdas av en eller flera referensgrupper. Arbetet bör bedrivas i nära samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Delegationen skall under arbetets gång samråda med utredningen om utformning av vägtullar (dir. 1994:27), Trafik- och klimatkommittén (dir. 1993:40) samt IT-kommissionen. Delegationen skall beakta regeringens direktiv angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23). Uppdraget i sin helhet skall vara avslutat före utgången av år 1996. En delredovisning av delegationens arbete skall lämnas senast den 1 september 1995. Denna delredovisning skall innehålla en första bedömning av nödvändiga organisatoriska och administrativa anpassningsåtgärder med angivande av de tidpunkter då åtgärderna senast bör vara genomförda för att inte utvecklingen av teknik och infrastruktur skall hämmas eller den internationella harmoniseringen på området fördröjas. Det står i övrigt delegationen fritt att efter egen bedömning redovisa delresultat av sitt arbete under utredningstidens gång.