Post 4354 av 5067 träffar
Utredare för Botniabanan, Dir. 1994:47
Departement: Kommunikationsdepartementet
Beslut: 1994-04-21
Dir. 1994:47
Beslut vid regeringssammanträde den 21 april 1994
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall studera utbyggnaden av Botniabanan samt
anslutning av Botniabanan till MoDo:s fabrik i Husum.
Nuvarande planer och utredningar
Norrlandskusten är relativt tätbefolkad och har ett aktivt näringsliv
som bl.a. innefattar en stor del av landets viktiga exportindustrier.
Behovet av en ny järnväg längs Norrlandskusten har diskuterats under
lång tid. I första hand har en ny bana mellan Sundsvall och Umeå, den
s.k. Botniabanan, utretts men även en förlängning av banan från Umeå
till Luleå (Norrbotniabanan) har diskuterats. Botniabanan skulle omfatta
nybyggnad av 20 mil järnväg på sträckan Bollstabruk- Örnsköldsvik-Umeå
samt upprustning av den s.k. Ådalsbanan på en sträcka av 12 mil mellan
Sundsvall och Bollstabruk. Vidare ingår ett industrispår från själva
Botniabanan till MoDo:s fabrik i Husum. Den sammanlagda anläggningskostnaden
bedöms uppgå till ca 7,9 miljarder kronor i enkelspårsutförande.
I trafikutskottets betänkande 1992/93:TU35, s. 111, vilket bl.a.
behandlar regeringens proposition 1992/93:176 om investeringar i
trafikens infrastruktur m.m., nämns att det är angeläget att Botniabanan
kan komma att ingå i en långsiktig satsning på infrastrukturen och att
utskottet delar regeringens uppfattning om att projektet bör ha hög
prioritet.
Under år 1991 genomförde Banverket en samhällsekonomisk studie för
projekt Botniabanan, avseende sträckan mellan Sundsvall och Umeå.
Banverkets analys visar att god samhällsekonomisk lönsamhet kan uppnås
under vissa förutsättningar, bl.a. bör Ostkustbanan vara anpassad för
trafik med snabbtåg mellan Stockholm och Sundsvall.
Botniabanan skulle skapa förutsättningar för regional tågtrafik samt
arbets- och studiependling med tåg mellan städerna längs
Norrlandskusten, vilket inte är möjligt med dagens järnvägsnät. Banan
förutsätts medge hastigheter på upp till 250 km/tim med snabbtåg och
tillsammans med en utbyggd Ostkustbana halveras restiden mellan
Stockholm och Umeå jämfört med i dag. Enligt Banverkets prognoser
beräknas Botniabanan medföra att andelen tågresor av det totala resandet
i relationen Stockholm-Umeå kan öka från i dag 5 % till ca 23 % år 2005.
Även godstransporter med tåg förväntas göra betydande tidsvinster.
I länstrafikanläggningsplanen (LTA-planen) för Västernorrlands län ingår
en elektrifiering av tvärbanan Mellansel-Örnsköldsvik samt upprustning
av Ådalsbanan. Banverket har i sin stomnätsplan för åren 1994-2003
redovisat sin syn på hur Botniabanan bör byggas ut. Av planen framgår
att banan bör byggas i etapper med en första etapp mellan Örnsköldsvik
och Husum åren 1998-2001. En förutsättning för att börja utbyggnaden med
denna etapp är att garantier lämnas som innebär att banan kommer att
utnyttjas för godstransporter i tillräcklig omfattning. Denna etapp kan
ge positiva nyttoeffekter i form av järnvägstransporter till och från
MoDo:s fabrik i Husum och förväntas medföra att ytterligare över 500 000
ton gods per år kan fraktas på järnväg.
Uppdraget
Utredaren skall i samverkan med Banverket, trafikhuvudmännen, SJ,
näringslivet samt lokala och regionala företrädare analysera förutsätt-
ningarna för en utbyggnad av Botniabanan längs sträckan
Sundsvall-Örnsköldsvik-Umeå. Utredaren skall vidare utreda lokalisering
och förslag till finansiering av en järnvägsanslutning mellan
Botniabanan och MoDo:s fabrik i Husum. En förutsättning för
järnvägsanslutningen mellan Botniabanan och MoDo:s fabrik i Husum är att
den inte skall finansieras med statliga medel.
Analysen skall innehålla en bedömning av projektets samhällsekonomiska
konsekvenser, de företagsekonomiska förutsättningarna för att bedriva
järnvägstrafik på banan samt om tillräckliga garantier finns för
godstrafikens omfattning på sträckan Örnsköldsvik-Husum. I uppdraget
ingår vidare att bedöma trafikens omfattning och pröva olika lösningar
för trafikansvaret för såväl regional som interregional trafik samt att
lämna förslag till finansiering och utbyggnadstakt av banan.
Botniabaneprojektets storlek medför att utbyggnaden måste ske i etapper.
Därför är det viktigt att de olika etappernas ekonomi analyseras
grundligt och att den etappvisa utbyggnaden inriktas mot att skapa en så
god miljö och så gynnsam regional utveckling som möjligt. Konsekvenserna
för natur- och kulturmiljö och för hushållningen med naturresurser skall
belysas i samråd med berörda kommuner och länsstyrelser. I
kostnadsbedömningar skall de kostnader ingå som kan antas uppkomma av
hänsyn till natur- och kulturmiljö.
Utgångspunkter för arbetet skall vara Banverkets stomnätsplan för åren
1994-2003, LTA-planerna för Västernorrlands och Västerbottens län för
åren 1994-2003 samt riksdagens beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446).
Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 1996.
Övrigt
Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och
särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i
utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och om att redovisa
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till
samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga
åtaganden (dir. 1994:23).