Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir: 1994:66 Beslut vid regeringssammanträde 1994-06-23 Sammanfattning En kommitté tillkallas med uppdrag att utvärdera och analysera olika effekter av vårdnadsbidragsreformen och aktuella reformer inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena. Bakgrund Familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att själva välja den vård och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen bäst. Det innebär att familjepolitiken skall främja både valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Om varje familj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt som den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär att det måste finnas barnomsorg av god kvalitet för den som vill förvärvsarbeta eller studera och bättre ekonomiska möjligheter för den som önskar stanna hemma när barnen är små. Införandet av ett vårdnadsbidrag och en avdragsrätt för vissa styrkta barnomsorgskostnader (prop. 1993/94:148, bet. 1993/94:SoU34, rskr. 1993/94:343) är ett viktigt steg för ökad valfrihet när det gäller omsorgen om barnen. För de familjer som vill lösa barnomsorgen på privat väg eller genom att avstå från förvärvsarbete innebär vårdnadsbidraget att även dessa familjer får del av det allmänna stöd som tillfaller barnfamiljer med tillgång till offentligt finansierad barnomsorg. Ett vårdnadsbidrag minskar också det ekonomiska avbräcket för den som vill stanna hemma en längre tid eller minska sin arbetstid. Som en konsekvens av införandet av ett vårdnadsbidrag förlängs också rätten till hel ledighet för vård av barn från ett och ett halvt till tre år. Genom införandet av en barnomsorgsgaranti i socialtjänstlagen (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:SoU11, rskr. 1993/94:117) har det lagts fast en skyldighet för kommunerna att fr.o.m. den 1 januari 1995 tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna ett till tolv år. Tre övergripande kvalitetskrav som rör personalens utbildning, barngruppens storlek och lokalernas utformning har införts i lagen. Kommunen har från samma tidpunkt skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i den egna verksamheten. Riksdagen har beslutat (prop.1993/94:147, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368) att föräldraledigheten i princip skall delas lika mellan föräldrarna samt att rätten att överlåta föräldrapenningdagar begränsas. Samtidigt har beslutats att ersättningsnivån som ett led i saneringen av statens finanser skall sänkas till 80 % utom för den månad som är förbehållen resp. förälder, där ersättningsnivån ligger kvar på 90 %. Uppdraget Vid utvärderingen av de ovan beskrivna reformerna är det viktigt att belysa reformernas måluppfyllelse. Därvid skall bl.a. följande frågeställningar beaktas. - Hur påverkas barnens situation av de beslutade reformerna? Blir utrymmet större för barn och föräldrar att vara tillsammans? - Hur påverkar reformerna val och efterfrågan av olika former av barnomsorg? - Vilken inverkan på sysselsättning, förvärvsavbrott och arbetsmarknad medför reformerna för kvinnor respektive män? - Vilka effekter för jämställdhet mellan kvinnor och män medför reformerna, särskilt vad gäller de yngre kvinnornas och yngre männens situation på arbetsmarknaden? - Hur påverkas kommunernas agerande av den förändrade lagstiftningen på barnomsorgsområdet? - Vilka blir de familjeekonomiska, stats- och kommunfinansiella och samhällsekonomiska effekterna av reformerna? Slutligen bör en analys göras av effekterna av den delade rätten till föräldrapenning och sänkningen av ersättningsnivån i föräldraförsäkringen. Har papporna som en följd av reformerna utnyttjat möjligheten till ledighet och är de lediga under längre tid än tidigare? Kommittén är oförhindrad att belysa även andra aspekter av reformerna samt föreslå de åtgärder som kan föranledas av utvärderingen. Utredningen skall följa kommittédirektiven om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt direktiven (1994:23) att pröva offentliga åtaganden såvitt avser p.2.3 (Redovisning av hur förslagen skall finansieras). Uppdraget skall redovisas dels genom löpande delrapporter, dels genom en slutrapport som redovisas i juni 1997.