Post 4300 av 5067 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljö-
klasser för bilar m.m. (M 1993:08)
, Dir. 1994:101
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Beslut: 1994-06-16
Dir. 1994:101
Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 1994
Sammanfattning av uppdraget
Den särskilde utredare som har till uppgift att se över miljöklassystemet
för bilar skall även utreda och lämna förslag till ett
system för miljöklassning av snöskotrar. Utredaren skall härvid överväga
och lämna förslag till en indelning i miljöklasser med avseende på
framför allt buller och avgaser samt, om det anses befogat, redovisa ett
system för styrmedel som är samordnat med den föreslagna
miljöklassningen.
Utredaren skall vidare utreda förutsättningarna för att införa ett
motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer för fritidsbåtar.
Bakgrund
För bilar finns sedan den 1 juli 1992 ett system med miljöklasser och
differentierade försäljningsskatter. Försäljningsskatten har
differentierats för att påskynda introduktionen av fordon som uppfyller
mer långtgående miljökrav.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 maj 1993 tillkallade chefen
för Miljö- och naturresursdepartementet en särskild utredare att se över
miljöklassystemet för bilar (dir. 1993:64). Enligt tilläggsdirektiv bör
slutredovisning av uppdraget lämnas senast den 31 oktober 1994 (dir.
1994:37).
Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur-
och rekreationsområden under de senaste decennierna. Den ökade användningen
av snöskotrar och motordrivna fritidsbåtar har också inneburit
påtagliga miljöstörningar såsom buller och avgaser. Antalet registrerade
snöskotrar i landet har ökat från ca 28 500 år 1975 till ca 170 000 år
1993. Under motsvarande tid har antalet fritidsbåtar nästan fördubblats
samtidigt som motorstyrkan i båtarna också har ökat. Antalet motordrivna
fritidsbåtar uppskattas för närvarande till ungefär 765 000, varav ca
640 000 har tvåtakts utombordsmotorer.
I regeringens skrivelse 1993/94:175 om åtgärder mot buller i fjällområden
och skärgårdar m.m. anförs att tystare och mer miljöanpassade
snöskotrar bör utvecklas. För att påskynda en sådan utveckling förklarar
regeringen att den avser att låta utreda ett system för miljöklassning
av snöskotrar. Vid en sådan klassning bör ingå bedömningar av buller,
luftföroreningar och andra miljöstörningar. I skrivelsen uttalas vidare
att regeringen avser att låta utreda förutsättningarna för att införa
ett motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer. Utredningsarbetet
om båtmotorer skall enligt regeringsskrivelsen ske mot bakgrund
av Sjöfartsverkets redovisning till regeringen av ett särskilt
regeringsuppdrag om luftföroreningar inom sjöfarten. Riksdagen har inte
anfört erinringar mot i skrivelsen föreslagna åtgärder (bet.
1993/94:JoU21, rskr. 1993/94:362).
Bullret från snöskotrar regleras i Vägverkets (tidigare Trafiksäkerhets-
verkets) regler om fordon (TSV FS 1985:10). Enligt dessa skall terräng-
skotrars och terrängvagnars ljuddämpare vara så anordnade att de vid
provning enligt en viss mätstandard inte har högre bullernivå än 85 dBA.
I regeringsskrivelsen anförs att Vägverket inom kort kommer att uppdras
att efter samråd med ansvariga myndigheter i Norge och Finland utarbeta
förslag till dels en skärpt bullernorm för snöskotrar och andra terräng-
skotrar, dels en standard för mätning av bullret.
Bestämmelser som reglerar utsläpp av föroreningar till luft från snöskotrar
saknas.
Statens naturvårdsverk och Sjöfartsverket har år 1992 i rapporten
Miljöpåverkan från fritidsbåtar, fiske- och arbetsfartyg (Naturvårdsverkets
rapport 3993) redovisat ett utredningsarbete om miljöpåverkan genom
bl.a. avgasutsläpp till luft och vatten från fritidsbåtar, fiskefartyg,
arbetsfartyg och marinens enheter.
I fråga om utsläpp av avgaser från båtmotorer bedrivs inom EG arbete med
ett förslag till emissionsdirektiv. I sammanhanget bör också nämnas att
Tyskland, Österrike och Schweiz har utarbetat avgaskriterier för mindre
marinmotorer, de s.k. Bodensee-reglerna. Dessa tillämpas för Bodensjön
sedan april 1992. Reglerna, som omfattar både bensin- och dieseldrivna
båtmotorer, förväntas komma att skärpas.
Inom ramen för den frivilliga gemensamma nordiska miljömärkningen (s.k.
svanmärkning) har kriterier för miljömärkning av båtmotorer fastställts
den 18 september 1992. Kriterierna avser bl.a. utsläpp av avgaser och
gäller för en treårsperiod. Kriterierna omfattar dock inte buller.
Sjöfartsverket har inom ramen för det tidigare nämnda regeringsuppdraget
om luftföroreningar inom sjöfarten haft att särskilt redovisa
förutsättningar för och konsekvenser av att införa nationella åtgärder
beträffande avgaskrav och krav på renare bränsle för bl.a. fritidsbåtar.
Uppdraget har nyligen redovisats till regeringen i rapporten Åtgärder -
luftföroreningar från den marina sektorn. Där anförs att
fritidsbåtssektorns huvudsakliga avgasemissionsproblem beror på den
stora användningen av tvåtaktsmotorer. Detta miljöproblem skulle i
huvudsak lösas genom övergång till fyrtakts utombordsmotorer. I
rapporten har behandlats även andra miljöeffekter från båtar, bl.a.
buller.
I rapporten föreslås ett flertal miljöåtgärder för fritidsbåtar. Nya
bensinmotorer föreslås fr.o.m. den 1 september 1995 uppfylla lägst
nuvarande Bodensee-regler. Om mindre bensinmotorer undantas från
reglerna bör dessa enligt rapporten vara fyrtaktsmotorer. När kommande
EG-direktiv för marinmotorer har trätt i kraft bör detta ersätta
Bodensee-reglerna som lägsta krav i Sverige. Enligt rapporten bör
Sverige verka för att de tillläggskrav som finns för nordisk
miljömärkning av utombordsmotorer inarbetas i EG-direktivet. Föreslagna
tyska regler om maximalt tillåten bullernivå bör inarbetas i europeisk
typprovning för fritidsbåtar och emissionscertifiering av båtmotorer.
Vidare föreslås stimulansåtgärder för eftermontering av katalysatorer,
premier för utskrotning av äldre utombordsmotorer samt krav på bränslen
för samtliga tvåtaktstillämpningar.
Av regeringsskrivelsen framgår vidare att fritidsbåtar med utombordsmotorer
orsakar de dominerande bullerstörningarna. I Sverige finns dock
inga bestämmelser som reglerar bullernivån från motorbåtar eller båtmotorer.
I regeringsskrivelsen uttalas att Sverige inte bör anta nationella särregler
beträffande tillåtet buller utan att en internationell
standard i stället bör utvecklas när det gäller miljöprestanda hos
båtmotorer. För närvarande bedrivs inom branschen ett internationellt
samarbete i syfte att utveckla en mätstandard för mätning av ljudemissioner
från motorbåtar.
Det särskilda uppdraget
Den särskilde utredare som har till uppgift att se över miljöklassystemet
för bilar skall även utreda och lämna förslag till ett
system för miljöklassning av snöskotrar samt utreda förutsättningarna
för att införa ett motsvarande system för miljöklassning av båtmotorer
för fritidsbåtar.
Utredaren skall överväga och lämna förslag till en indelning i miljöklasser
för snöskotrar med avseende på framför allt buller och avgaser.
Utredaren skall vidare, om det anses befogat, redovisa ett system för
styrmedel som är samordnat med den föreslagna miljöklassningen.
Utredaren skall även utreda förutsättningarna för att införa ett motsvarande
system för miljöklassning av båtmotorer för fritidsbåtar. I detta
arbete skall särskilt beaktas föreslagna åtgärder i Sjöfartsverkets
rapport Åtgärder - luftföroreningar från den marina sektorn. I sitt
arbete med att överväga förutsättningarna för miljöklassning av
båtmotorer skall utredaren med förtur behandla de förslag som
Sjöfartsverket i denna rapport har bedömt kunna införas skyndsamt.
Miljöklasserna skall definieras väl. Vid val av relevanta mätmetoder bör
bl.a. laboratorietester av motorer och internationellt standardiserade
mätmetoder övervägas.
Förslagen skall utformas på ett sådant sätt att enkelhet i regelsystemet
främjas och att administrationen underlättas. Om redovisningen
förutsätter ändringar i lagar eller förordningar, skall den innehålla
förslag till sådana ändringar. Frågan om tekniska handelshinder skall
uppmärksammas. Vidare skall pågående arbete inom EG beaktas vid
utformningen av förslag.
Tidsplan, arbetsformer m.m.
Utredningsarbetet skall ske i nära samråd med Vägverket, Sjöfartsverket
och Naturvårdsverket samt andra berörda myndigheter och organisationer.
Arbetet skall samordnas med berörda utredningar inom skatteområdet. Samråd
bör även ske med ansvariga myndigheter i Norden och andra länder i
Europa.
Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter av lämnade förslag skall
redovisas. Det gäller såväl de samhällsekonomiska effekterna i stort som
effekterna för myndigheter, tillverkare, importörer/distributörer samt
användare. Utredningens förslag förutsätts vara statsfinansiellt
neutrala.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), EG-
aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt redovisning av
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).
Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1995 med en delredovisning
senast den 15 februari 1995 när det gäller de förslag om
båtmotorer som Sjöfartsverket i sin rapport Åtgärder - luftföroreningar
från den marina sektorn har bedömt kunna införas skyndsamt.