Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:41 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 1995 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att genomföra en översyn av - det svenska systemet för tilldelning av resurser till forskning, - balansen mellan medel från olika forskningsfinansiärer och - relationerna mellan forskningsfinansiärer å den ena sidan och universitet och högskolor å den andra. Utvecklingen av den svenska strukturen för forskningsfinansiering Det svenska forskningsfinansieringssystemet har vuxit fram under lång tid. Flertalet forskningsråd skapades efter andra världskrigets slut och har gradvis byggts ut sedan dess. Teknikvetenskapliga forskningsrådet inrättades år 1990. Forskning till stöd för utveckling av olika samhällsfunktioner, s.k. sektorsforskning, har utvecklats inom statliga laboratorier och institut, genom finansiering av forskning vid universitet och högskolor samt vid institut som finansieras av staten och näringslivet gemensamt. Denna forskning har finansierats av myndigheter som del av deras sektorsansvar. Antalet organ som finansierar forskning är stort. Denna mångfald har fördelar men medför också problem. Överblick och samordning försvåras. Pluralismen kan leda till merarbete då ansökningar skall utarbetas och vid projekthantering inom universitets- och högskoleinstitutionerna. Dessutom engageras många framstående forskare i de olika grupper som forskningsfinansiärer inom landet och inom EU måste anlita för bedömning och prioritering av ansökningar. Den övervägande delen av den offentligt finansierade forskningen utförs i Sverige inom universitet och högskolor vars forskare därför ofta är engagerade i projekt som finansieras från olika källor. Fördelen med detta system är bl.a. att forskningsresurserna inte splittras och att forskningen kan få ett nära samband med den utbildning som bedrivs vid universitet och högskolor. Ett problem är dock att formerna för allokering av externa medel ofta ger svårigheter för universitet och högskolor att leva upp till sitt arbetsgivaransvar. Avvägningen mellan å ena sidan fakultetsanslagen och å andra sidan resurserna från olika statliga forskningsfinansiärer är en viktig forskningspolitisk fråga. Universitetens och högskolornas önskan att kunna styra och planera sin egen verksamhet måste vägas mot forskningsrådens nationella kvalitetssäkring och sektorsorganens samhälleligt motiverade prioriteringar. Koncentrationen av forskningen till universitet och högskolor innebär att dessa i Sverige tilldelats vidare uppgifter än vad fallet är i de flesta andra länder. Bl.a. förutsätts att universitet och högskolor har förmåga att bedriva sådan FoU-verksamhet som i andra länder förlagts till särskilda forskningsinstitut. En för svensk forskningspolitik avgörande fråga är om universitet och högskolor inom sig kan kombinera denna vidare samhällsfunktion med sina traditionella akademiska utbildnings- och forskningsuppgifter. Den hårdnande internationella konkurrens och allt snabbare förändringstakt som präglar bl.a. den industriinriktade forskningen medför krav på respektive universitet och högskola att i högre grad än hittills profilera och förnya sin forskning utifrån sina specifika förutsättningar. Detta ställer ökade krav på att finansieringssystemet har god förmåga att stödja forskningens förnyelse. Flera omvärldsförändringar påverkar forskningsfinan- siärernas situation. Exempel på detta kan vara de mindre högskolornas behov av forskningsanknytning, vissa större företags förändrade inställning till FoU och olika samhällssektorers förändrade behov av kunskap och teknik. Regeringen och olika forskningsmyndigheter har sedan flera år uppmuntrat och stött svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Detta riktade inhemska stöd avvecklades emellertid till stor del vid Sveriges inträde som medlem i EU. I stället har EG-kommissionen blivit en för svensk forskning viktig finansiär. Svenska forskares deltagande i EU:s forskningsprogram kräver dock fortsatt stöd inom landet eftersom godkända projekt endast får delfinansiering över EU:s FoU-budget. En ökande del av svensk forskning sker i olika slags internationell samverkan, inte bara inom Europa. Avvägningen mellan internationell och inhemsk verksamhet är en alltmer aktuell fråga för många svenska forskningsfinansiärer. I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 redovisade regeringen sin avsikt att se över den totala forskningsfinansieringsstrukturen. Detta bör ske mot bakgrund av de stora förändringar som inträffat främst under senare år. Universitet och högskolor har fått en större egen beslutanderätt. Utöver fakultetetsanslagen, rådsanslagen och de för forskning avsedda resurserna hos sektorsorgan, kommer även avsevärda medel att komma svensk forskning till del genom de under år 1994 inrättade stiftelserna med medel ur de tidigare löntagarfonderna. På grund av det statsfinansiella läget har regeringen för budgetåret 1995/96 föreslagit besparingar av fakultetsmedel, forskningsrådsmedel och medel från sektorsorgan och har aviserat att ytterligare besparingar är att vänta för budgetåren 1997 och 1998. Regeringen meddelade även sin avsikt att föreslå ytterligare besparingar med anledning av de avsevärda nytillskott av resurser som de ovan nämnda forsknings- stiftelsernas medel innebär. Uppdraget Utredaren skall mot denna bakgrund se över det svenska systemet för finansiering av forskning. Utredaren skall översiktligt beskriva hur resurserna för forskning för olika syften och på olika kunskapsområden har utvecklats över den senaste tjugoårsperioden. Utredaren skall vidare belysa fördelningen av medel mellan olika forskningsfinansiärer samt fakultetsanslagen. Eventuella balansförskjutningar mellan inomvetenskapligt motiverad och målinriktad forskning, liksom orsakerna härtill, skall belysas. Vidare bör utvecklingen av den framtida resursfördelningen bedömas med hänsyn tagen till bl.a. medelstilldelning från forskningsstiftelserna samt till resurserna för deltagandet i EU:s forskningsprogram. Utredaren skall analysera hur väl det svenska statliga forskningsfinansieringssystemet fungerar med hänsyn tagen till såväl de statliga som de privata aktörerna samt till EU- finansieringen. Den nuvarande organisationsgrunden, som innebär att varje forskningsråd motsvarar ett eller flera fakultetsområden och varje sektorsorgan ett visst samhällsområde, skall värderas och alternativa strukturella synsätt diskuteras. Utredaren skall redovisa de eventuella problem som finns i det nuvarande svenska forskningsfinansieringssystemet och hur detta system för resurstilldelning påverkar utförandenivån, särskilt universitet och högskolor. En övergripande fråga som utredaren därvid skall belysa är hur finansieringssystemet i sin nuvarande utformning kan bidra till en fortlöpande profilering och förnyelse av forskningen och dess inriktning. Utredaren skall särskilt belysa ändamålsenligheten i fördelningen av resurser till olika forskningsfinansiärer. I detta sammanhang skall möjligheterna till ökad samverkan mellan olika statliga forskningsfinansiärer belysas. Vidare skall möjligheterna till samverkan med forskningsfinansiärer i den icke-statliga sektorn och med finansiärer i andra länder undersökas. Utredaren skall lämna sådana förslag till förändringar som översynen och analysen kan föranleda. Förslagen kan exempelvis gälla - forskningsfinansieringens organisation (rådsstruktur, samverkansformer etc.), - avvägningar mellan olika vägar för forskningsfinansiering (fakultetsanslag, forskningsråd, sektorsorgan, stiftelser, företag, EU etc.), - avvägningar mellan stöd till olika slags forskning (grundforskning, tillämpad forskning etc.), - avvägningar mellan stöd till inomvetenskapligt motiverad respektive målinriktad, samhällsmotiverad forskning, - former för stöd till forskning (bidragsandel, garanti, stipendier etc.), och - former för utnyttjande av EU:s forskningsstöd. Förslagen får inte sammantaget medföra ökade nettoutgifter för staten. Forskning inom olika discipliner och fakultetsområden har skilda villkor och behov av stöd. Detta skall beaktas vid analysen och vid eventuella förslag till förändringar. Likaså skall utredaren beakta de nya möjligheter informationstekniken ger för att utveckla forskningens och forskningsfinansieringens effektivitet. Bedömningar skall ske i ljuset av internationella erfarenheter. I arbetet skall utredaren använda existerande uppgifter från bl.a. Statistiska centralbyrån, Verket för högskoleservice samt Närings- och teknikutvecklingsverket. Utredaren skall samråda med kommittén för uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143, tilläggsdir. 1994:126 samt tilläggsdir. 1995:28), med kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten (dir. 1994:62) samt med utredaren för insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning (dir. 1995:8). Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast den 1 mars 1996. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).