Post 4158 av 5067 träffar
Administrativa konsekvenser av den gemensamma jordbrukspolitiken, Dir. 1995:83
Departement: Jordbruksdepartementet
Beslut: 1995-04-20
Dir. 1995:83
Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 1995
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall tillkallas med uppgift att göra en
uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administrativa konsekvenser
för länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra berörda
myndigheter, i första hand Statens naturvårdsverk och
Riksantikvarieämbetet. Utredaren skall lämna sådana förslag till
förändringar i ansvars- och arbetsfördelningen som kan främja
effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt.
Utgångspunkten för ansvars- och arbetsfördelningen skall vara att
handläggning och beslut skall ligga så nära de berörda mottagarna som
möjligt. Utredaren skall föreslå en ändamålsenlig resursfördelning
mellan de berörda myndigheterna bl.a. utifrån hur EG:s stödformer
påverkar omfattningen av administrationen.
Bakgrund
Riksdagen beslutade hösten 1989 om en ny regional förvaltning (prop.
1988/89:154, bet. 1989/90:BoU4 och BoU9, rskr. 1989/90:89). Beslutet
innebar bl.a. att lantbruksnämnderna skulle ingå i de nya
länsstyrelserna fr.o.m den 1 juli 1991. I propositionen angavs att
verksamhetens inriktning och omfattning närmare skulle läggas fast i
1990 års livsmedelspolitiska proposition. Redan i beslutet 1989
fastslogs dock att den nya jordbrukspolitiken skulle komma att kräva
omfattande åtgärder av de myndigheter som skulle genomföra den och en
särställning ges åt frågorna under omställningsperioden.
Riksdagen beslutade våren 1990 om en reformering av livsmedelspolitiken
(prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Därvid
underströks på nytt de nya och ökade krav som ställdes på
myndighetsorganisationerna i anledning av den nya jordbrukspolitiken.
Våren 1990 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över den
centrala myndighetsorganisationen på jordbrukets område. Översynen
skulle göras mot bakgrund av det reformarbete som pågick på
livsmedelspolitikens område och riksdagens beslut om en ny regional och
statlig förvaltning. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande Den nya
centrala jordbruksmyndigheten (SOU 1990:87) att en ny central jordbruks-
myndighet, Statens jordbruksverk, skulle bildas och att
Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd samtidigt skulle upphöra.
Den nya myndighetens huvuduppgift skall vara att ha ett samlat
sektorsansvar på jordbrukets område. Riksdagen beslutade våren 1991
(prop. 1990/91:100 bil. 11, bet. 1990/91:JoU22, rskr. 1990/91:202) i
enlighet med utredningens förslag. Statens jordbruksverk inrättades den
1 juli 1991.
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 15, bet.
1990/91:BoU14, rskr. 1990/91:249), om resurstilldelning till
länsstyrelserna för lantbruksverksamheten. Resurstilldelningen motsvarade det
belopp som användes för lantbruksnämndernas verksamhet under budgetåret
1990/91. En miniminivå för de ekonomiska resurserna för
lantbruksverksamheten vid varje länsstyrelse fastställdes sedan i
regleringsbrevet för budgetåret 1991/92. Nivån motsvarade de resurser
som de tidigare lantbruksnämnderna disponerade. Fortsatt krav på inkomster
från lantbruksverksamheten ställdes också i beslutet. Inkomsterna skall
användas för verksamheten inom lantbruksområdet.
Riksdagen beslutade hösten 1994 (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5,
rskr. 1994/95:63 och prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr.
1994/95:126) om den svenska tillämpningen av EG:s jordbrukspolitik vid
ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen samt om hur
administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle
organiseras. I prop. 1994/95:75 anges som en viktig utgångspunkt för de
administrativa och tekniska lösningar som utformas vid ett medlemskap
att de skall utgå från den traditionella svenska ansvarsfördelningen
mellan departement och ämbetsverk. Förslaget till ansvarsfördelning
utgår från en kombination av långsiktigt syftande principer för
arbetsfördelning mellan departement, myndigheter och länsförvaltning och
en kortsiktig strävan att endast i begränsad utsträckning förändra den
existerande myndighetsstrukturen. Enligt riksdagens beslut är det av
central betydelse att handläggningen av olika bidrag läggs så nära de
berörda som möjligt. Den fysiska kontrollen bör också skötas på regional
nivå. Detta innebär en förskjutning av ansvaret till länsnivå.
Länsstyrelserna får enligt beslutet det administrativa ansvaret för
flera EG-stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är emellertid
angeläget att praxis blir enhetlig i landet om inte förhållandena i
olika delar av landet motiverar något annat. Som central sektorsmyndighet
har Statens jordbruksverk på regeringens uppdrag en
samordnande, stödjande och rådgivande roll gentemot länsstyrelserna.
Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet har ansvar för att
följa upp och utvärdera åtgärder inom dessa myndigheters ansvarsområden.
Medel till länsstyrelsernas verksamhet lämnas i olika former. För att
täcka förvaltningskostnaderna anvisas länsstyrelserna medel över
trettonde huvudtitelns anslag A 1. Länsstyrelserna m.m. Detta anslag
fördelas på skilda ramposter, en för varje länsstyrelse. Av dessa medel
anvisades för budgetåret 1994/95 ca 160 miljoner kronor för verksamhet
inom lantbruksområdet (den s.k. minimiramen). Vidare har föreskrivits
ett särskilt inkomstbeting från lantbruksverksamheten, vilket skall
tillföras ramposten och användas för verksamheten inom lantbruksområdet
exkl. veterinärverksamheten. För budgetåret 1994/95 omfattar dessa medel
sammanlagt ca 35,5 miljoner kronor. Länsstyrelserna har även utöver sina
ordinarie resurser erhållit resurser för administration av
landskapsvårdsstödet.
Regeringen har i prop. 1994/95:100 bil. 14 föreslagit att anslaget till
länsstyrelserna till följd av de nya uppgifterna med EG:s jordbruksstöd
ökas med 120 miljoner kronor (18 månader). Regeringen föreslog vidare
att den särskilda minimiramen och intäktsbetinget för lantbruksverksam-
heten som infördes budgetåret 1991/92 tas bort. Riksdagen har
beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1994/95:BoU12, rskr.
1994/95:213). Regeringen har vidare föreslagit (prop. 1994/95:100 bil.
10) att drygt 28 miljoner kronor anvisas till länsstyrelserna som ett
engångsbelopp att disponeras för rådgivning och utbildning i samband med
de nya uppgifterna.
Utredningsuppdraget
Sveriges medlemskap i EU innebär stora förändringar av länsstyrelsernas
arbete med jordbruksfrågor. En stor mängd ärenden handläggs och beslutas
av länsstyrelserna. Länsstyrelserna påverkas i varierande grad av de nya
uppgifterna. EU-medlemskapet innebär också att vissa av länsstyrelsernas
tidigare uppgifter förändras eller bortfaller. Dessa omständigheter kan
innebära att den resursfördelning som för närvarande finns mellan olika
länsstyrelser inte längre är ändamålsenlig. När regeringen angav
principerna för ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och de
centrala verken i prop. 1994/95:75 avsågs i första hand förhållandena
under år 1995. Regeringen anförde att det, efter att erfarenheter
vunnits av att tillämpa den gemensamma jordbrukspolitiken, kan bli
nödvändigt att justera ansvarsfördelningen i syfte att uppnå bästa
möjliga effektivitet från såväl administrativ som ekonomisk synpunkt.
Det är lämpligt att inför de kommande budgetåren utreda denna fråga.
Den särskilde utredaren skall göra en uppföljning av den gemensamma
jordbrukspolitikens administrativa konsekvenser för länsstyrelserna,
Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter, i första hand
Statens naturvårdsverk och Riksantikvarieämbetet. Utredaren skall gå
igenom den verksamhet som länsstyrelserna har att bedriva på jordbrukets
och landskapsvårdens områden och hur resurserna för denna verksamhet
fördelar sig mellan länen. Utredaren skall även beakta den roll som
Statens jordbruksverk har gentemot länsstyrelserna och belysa hur
verkets styrning, genom bl.a. rätten att meddela föreskrifter och
delegera tillsynsuppgifter, inverkar på länsstyrelsernas administration
och resursförbrukning.
När det gäller tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall
utredaren lämna sådana förslag till förändringar i ansvars- och
arbetsfördelningen mellan länsstyrelserna och Statens jordbruksverk som
kan främja såväl den administrativa som ekonomiska effektiviteten.
Utgångspunkten för ansvars- och arbetsfördelningen skall vara att
handläggningen av olika typer av bidrag skall ligga så nära mottagarna
som möjligt. Utredaren skall föreslå en ändamålsenlig resursfördelning
mellan de berörda myndigheterna och därvid belysa hur administrationen
av EG:s stödformer påverkar resursbehovet. Utredaren skall ta hänsyn
till länens olika förutsättningar, exempelvis antalet jordbruksföretag,
den brukade arealens storlek, förekomsten av områden med höga natur- och
kulturvärden och de särskilda arbetsuppgifter som kan förekomma i
respektive län.
Övrigt
Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga
åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska
konsekvenser (dir. 1994:124).
Arbetet skall bedrivas i samverkan med representanter för berörda
myndigheter. Utredaren bör också under arbetets gång informera berörda
fackliga huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd
central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha
avtal om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle
att framföra synpunkter.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 1996.