Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:166 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling, t.ex. prospekteringens betydelse. Utredaren skall också utvärdera senaste årens förändringar inom gruvnäringens område. Behov av och utgångspunkter för en utredning Produktionen ökar men arbetstillfällena minskar Utmärkande för såväl den svenska som den internationella gruvnäringen under den senaste tioårsperioden är en stor produktivitetsökning och att en allt större mängd malm bryts och produceras av allt färre personer. Antalet arbetstillfällen och anställda i svenska gruvor har under samma tidsperiod minskat från 31 till 21 resp. från drygt 9 600 till drygt 4 600. Inräknas även produktionsställen för industrimineral uppgår antalet anställda till ca 9 000. Den svenska gruv- och mineralnäringen har ett samlat årligt produktionsvärde på ca 13 miljarder kronor. En betydande del av produktionen exporteras främst till den europeiska marknaden. Gruv- och mineralnäringen har avgörande betydelse för många orter där majoriteten av arbetstillfällena finns i just denna bransch. Gruvnäringen har även stor betydelse för andra industriverksamheter. Den svenska gruvnäringens framtid kommer att kännetecknas bl.a. av hård internationell konkurrens, stora investeringar och fortsatt utveckling av produktivitet och kvalitet. Det är därför viktigt att statens roll för gruvnäringens framtida utveckling utreds. Prospektering utvecklar gruvnäringen Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Gruvföreningen har i skrivelser till regeringen redovisat sin syn på vilka statliga åtgärder som är nödvändiga för gruvnäringen. En sådan är statens roll vid prospektering nu när Nämnden för statens gruvnäring (NSG) och Sveriges geologiska AB (SGAB) avvecklats. Båda sysslade med prospektering i syfte att utveckla gruvnäringen. De totala prospekteringskostnaderna i landet ökade från 101 miljoner kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994. Antalet undersöknings- tillstånd ökade från 149 till 199. I stort sett hela denna ökning av prospekteringskostnaderna beräknas härröra från företag med utländskt ägande. Av de totala prospekteringskostnaderna svarade de utländska företagen för ca hälften år 1994, jämfört med en tredjedel år 1993. Den svenska berggrunden har en hög potential för nya fynd av malmer. Den framtida prospekteringen är därför av avgörande betydelse. Finansieringen av en framtida prospektering är en central fråga för svensk gruvnäring. En annan viktig fråga är vilken framtida prospekteringsnivå som krävs för att bl.a. vidmakthålla malmreserven. I samband med behandlingen av budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13) avslogs motioner om att staten skulle delta i prospekteringen (bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). Principiellt ingår prospektering i de aktiviteter som gruvföretagen skall bedriva på kommersiella grunder. Eventuella statliga insatser för att främja prospektering måste därför ske på sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids inom gruvnäringen. Vidare ställer EU:s regelsystem för statsstöd upp snäva gränser för vilka statliga insatser som är möjliga. Kartering är basen för prospektering Regeringens expertorgan för mineralfrågor, Sveriges geologiska undersökning (SGU), gör särskilda insatser i prospekteringsintressanta områden, s.k. baskartering, som är av stor vikt för framgångsrik malm- och industrimineralsökning. Det geologiska faktamaterialet som ligger till grund för företagens prospektering har stor betydelse. SGU:s mineralinformationskontor i Malå har en viktig uppgift i detta sammanhang. Många prospektörer, såväl inhemska som utländska, använder sig av kontorets tjänster. Med säkrare geologiskt underlag kan företagens kostnader och risker reduceras i samband med prospektering. Karteringen är en nödvändig förutsättning för gruvnäringens framtida tillväxt och utveckling. En forskningspolitisk proposition kommer 1996 Regeringen planerar att lägga fram en forskningspolitisk proposition hösten 1996. För att bedöma behovet av forsknings- och utbildningsinsatser inom gruvnäringens område behövs ytterligare underlag. Det gäller t.ex. behovet av kompetensutveckling i prospekterings-, gruv- och mineralteknik samt malmgeologi på högskolenivå. Sådant underlag kommer att lämnas av SGU, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Statens Naturvårdsverk. Även EU:s forskningsprogram kan ha en betydelse för näringens utveckling. Finansieringen av forskning och utveckling samt kompetensförsörjning är av central betydelse. Av särskilt intresse är ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen inom FoU-området. Regeringen föreslår ändring i minerallagen Minerallagen (1991:45) reglerar flera frågor av betydelse för den svenska gruvnäringen, bl.a. undersökning och bearbetning av berggrunden. I syfte att förbättra tillväxten i gruvnäringen har regeringen i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (tillväxtpropositionen) aviserat en ändring i minerallagen så att en skyldighet införs att redovisa framkomna resultat från undersökningsarbetet till en statlig myndighet i de fall undersökaren inte avser att söka bearbetningskoncession. I övrigt har lagen inte ändrats sedan år 1992. Efter tre års tillämpning bör utredaren nu granska minerallagen för att se om ytterligare ändringar kan göras. Internationellt samarbete kan främja gruvnäringen Gruvnäringen är en internationellt betingad verksamhet. Den svenska gruvnäringens utveckling är beroende av internationellt samarbete. Likheter i den geologiska miljön kan främja samarbetet inom t.ex. forskning och utveckling. Genom EU-medlemskapet kan Sverige ta initiativ i syfte att stärka och utveckla den svenska gruvnäringen. Samordning av statliga insatser är viktigt Det är viktigt att de statliga organ som sysslar med frågor av betydelse för svensk gruvnäring är samordnade så att de kan hantera mineralfrågorna på bästa sätt. Det gäller t.ex. organ som SGU, Bergmästarämbetena och vissa länsstyrelser. SGU har två integrerade verksamhetsinriktningar, nämligen en geovetenskaplig del inriktad mot främst områdena miljö och hälsa, samhällsplanering, naturresurser i vid mening, jordbruk och skogsbruk samt totalförsvaret och en näringspolitisk del, varför frågan om lämpligt huvudmannaskap kan komma att aktualiseras. Utvärdering av gjorda förändringar Ny minerallagstiftning, avveckling av NSG och SGAB samt försäljning av statens kronoandelar är statliga åtgärder som inneburit ändrade förutsättningar för den svenska gruvnäringen under 1990-talet. Dessa förändringar bör nu utvärderas. Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör en särskild utredare tillkallas för att utreda de nämnda frågorna om statens roll för att främja den svenska gruvnäringens utveckling. Uppdraget Prospekteringsverksamheten har en central roll för utvecklingen inom den svenska gruvnäringen. Utredaren skall mot denna bakgrund analysera såväl behovet av statliga insatser som i vilka former dessa insatser kan ske. Utredaren bör bl.a. lämna förslag till hur prospekteringen skall finansieras och bedöma vilken omfattning på prospekteringen som är lämplig för att vidmakthålla malmreserven. Baskarteringen är ett område där staten har ett särskilt ansvar. Staten gör betydande insatser inom detta område genom SGU. I syfte att bedöma behovet och omfattningen av statliga insatser för den baskartering som SGU genomför skall utredaren närmare utvärdera nivån på denna verksamhet. Utredaren skall samråda med den arbetsgrupp som bildats inom regeringskansliet för samverkan om geografiska data och geografiska informationssystem. Via NUTEK, SGU och Statens Naturvårdsverk stöder staten som tidigare nämnts redan i dag kompetensförsörjningen och FoU på gruvnäringens område. Som underlag för den forskningspolitiska propositionen hösten 1996 skall utredaren bedöma behovet och omfattningen av kompetens- försörjning och FoU inom gruvnäringen samt ansvarsfördelningen mellan staten och gruvnäringen. Av särskilt intresse är härvid att kartlägga industrins intresse av att delta i projekt gemensamma med staten. Den minerallag (1991:45) som gäller nu har varit i kraft sedan 1992. Det kan mot denna bakgrund vara värdefullt att utvärdera lagen och dess tillämpning. Utredaren skall därför utvärdera lagen och lämna förslag till sådana förändringar som kan minska statens kostnader och främja gruvnäringens utveckling. Tidigare har det pekats på att ett samarbete såväl inom Norden som inom EU bör kunna förstärka effekten av eventuella svenska statliga insatser för att främja gruvnäringens utveckling. Utredaren skall mot denna bakgrund analysera vilken roll staten skall spela inom de olika områden där internationellt samarbete förekommer. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de speciella möjligheter som det svenska EU-medlemskapet kan medföra. Med hänsyn till att ansvaret för de statliga insatserna inom gruvnäringen är uppdelat på ett flertal statliga organ är det väsentligt att deras arbete är väl samordnat. Utredaren skall därför kartlägga ansvarsfördelningen mellan de statliga organ som administrerar insatser riktade mot gruvnäringen. Vidare skall det bedömas om insatserna är samordnade på sådant sätt att de statliga resurserna utnyttjas effektivt. En uppgift blir att se över om SGU:s olika verksamhetsinriktningar föranleder ändrat huvudmannaskap. Statens roll för den svenska gruvnäringen har förändrats under 1990-talet. Utredaren skall vid utarbetandet av olika förslag beakta de förändringar som hittills skett och de förändringar som kan förutses mot denna bakgrund fram till år 2000 inom svensk gruvnäring. Utredaren skall också göra en utvärdering av de senaste årens förändringar. Med hänsyn till det statsfinansiella läget skall en utgångspunkt för utredaren vara att statens totala utgiftsåtaganden ej får öka, såvida inte eventuella förslag är finansierade. Även andra restriktioner såsom krav på konkurrensneutralitet och EU:s statsstödsregler måste beaktas vid utformningen av eventuella statliga insatser. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 maj 1996.