Post 4002 av 5067 träffar
Tilläggsdirektiv till Kunskapslyftskommittén (U 1995:09), Dir. 1996:71
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1996-09-12
Dir. 1996:71
Beslut vid regeringssammanträde den 12 september 1996
Sammanfattning av uppdraget
Den nyligen beslutade femåriga särskilda vuxenutbildningssatsningen
innebär nya förutsättningar för Kunskapslyftskommitténs arbete.
Kommittén får i uppdrag att - som en grund för sina slutsatser och
förslag om framtida vuxenutbildning - följa den femåriga
vuxenutbildningssatsningen och den verksamhet som kommer till stånd som
en följd av satsningen.
Kommittén får ett samordningsansvar för utvärdering av
vuxenutbildningssatsningen. Kommittén skall också senast den 28 februari
1997 lägga fram förslag till former för fristående utvärderingar av den
särskilda vuxenutbildningssatsningen.
Kommittén skall göra en årlig avrapportering till regeringen senast den
1 april 1998 och 1999 för att möjliggöra en successiv reformering av
vuxenutbildningen. I samband därmed kan kommittén föreslå förändringar
av regler m.m.
Uppdraget i sin helhet skall vara slutfört senast den 1 mars 2000 för
att kunna ligga till grund för överväganden om de förändringar som
behövs för att den femåriga satsningen skall kunna leda till en
reformerad vuxenutbildning.
Bakgrund
Regeringen redovisade i den ekonomiska vårpropositionen med förslag till
riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, m.m. (prop. 1995/96:150) sin avsikt att föreslå
riksdagen en större varaktig vuxenutbildningssatsning. I propositionen
Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade
anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222)
presenterade regeringen närmare sin syn på utformningen av en särskild
vuxenutbildningssatsning. Den skall genomföras under fem år med start
den 1 juli 1997 och omfatta 100 000 helårsplatser per år.
Av propositionen (avsnitt 6.3.1) framgår bl.a. att satsningen skall
bidra till att utveckla nya former för att möta vuxnas utbildningsbehov
i framtiden och därmed efter femårsperioden kunna avlösas av ett nytt
vuxenutbildningssystem.
Riksdagen har bifallit regeringens förslag om en vuxenutbildningssatsning
(bet. 1995/96:FiU15, rskr. 307).
Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation för den
särskilda vuxenutbildningssatsningen med uppgift att förbereda och i ett
inledningsskede leda den, lämna förslag till regeringen om fördelning av
medlen till kommunerna och följa den verksamhet som blir resultatet av
satsningen. Delegationen skall samverka med Kunskapslyftskommittén.
I budgetpropositionen för år 1997 beräknar regeringen medel för den
särskilda vuxenutbildningssatsningen. Regeringen avser senare att
meddela föreskrifter om kriterier för fördelning av medlen under
förutsättning att riksdagen anslår medel för satsningen.
Vuxenutbildningssatsningens inriktning
Vuxenutbildningen har en central roll för individen, arbetslivet och
samhället. Det är viktigt att vuxenutbildningssatsningen kommer till
stånd likvärdigt i hela landet. Den skall bidra till förnyelse och
omställning i arbetslivet samt till utveckling av vuxenutbildningen.
Satsningen kan få en särskilt betydelsefull roll för kvinnor och män i
yrken och branscher som drabbas av konjunktur- och strukturförändringar,
t.ex. inom kontor, vård och tillverkningsindustri. Den kan också bidra
till att bryta den könsmässiga snedfördelningen på arbetsmarknaden.
Målgruppen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis
saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också vända
sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens. Övriga
vuxna skall få delta i mån av plats.
Kommunerna skall ha huvudansvaret för en stor del av satsningen,
folkhögskolorna för 10 000 helårsplatser. För att uppnå nödvändig
flexibilitet och anpassning till lokala behov och för att klara den
stora uppgiften behöver kommunerna utnyttja även utbildningssamordnare
utanför sin egen utbildningsorganisation. För anpassning till arbetslivets
behov krävs en nära samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, parterna
på
arbetsmarknaden och flera andra intressenter.
Den femåriga vuxenutbildningssatsningen syftar till förnyelse av
vuxenutbildningens organisation, innehåll, arbetsformer och aktörer. Nya
former att möta vuxnas utbildningsbehov skall prövas i praktiskt utvecklings-
arbete och i konkret tillämpning. Därmed kan en grund läggas för
det vuxenutbildningssystem som skall formas in på 2000-talet. Detta
innebär nya förutsättningar för Kunskapslyftskommitténs arbete.
Uppdraget
Kommittén skall följa utformningen av den särskilda vuxenutbildningssats-
ningen och den verksamhet som kommer till stånd. Därigenom skall
kommittén kunna skaffa sig erfarenheter som kan ligga till grund
för kommitténs slutsatser och förslag om en reformering av vuxenutbildningen
som avlöser den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Kommittén
skall därvid samverka med Delegationen för den särskilda vuxenutbildnings-
satsningen, Folkbildningsrådet, Statens skolverk, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Distansutbildningskommittén (U 1995:07) och
Statens skolor för vuxna.
Kommittén skall årligen 1998 och 1999 avrapportera till regeringen för
att vuxenutbildningen successivt skall kunna reformeras, och kommittén
har då möjlighet att lämna delförslag till förändringar och justeringar.
Kommittén skall ha ett samordningansvar för utvärdering, eftersom
ansvaret för den särskilda vuxenutbildningssatsningen är delat mellan
flera aktörer. Utvärdering kommer att initieras av flera av dem, t.ex.
Folkbildningsrådet när det gäller den del folkhögskolorna ansvarar för,
Statens skolverk när det gäller de delar av satsningen som kommunerna
och Statens skolor för vuxna ansvarar för och Arbetsmarknadsstyrelsen
när det gäller arbetsmarknadsmyndigheternas insatser i anslutning till
satsningen. De deltagande kommunerna ansvarar själva för att den verksamhet
utvärderas som de ansvarar för.
Det är viktigt att de olika intressenternas utvärderingar planeras så
att de tillsammans ger en allsidig belysning och dubbelarbete undviks.
Behovet av samplanering gäller exempelvis tidsplanering, datainsamling
och val av vilka områden, geografiskt och innehållsmässigt, som skall
utvärderas. Det är viktigt att Kunskapslyftskommittén kan utnyttja
resultaten i sitt arbete.
Eftersom så många skilda aktörer kommer att vara engagerade i
genomförandet av satsningen, bör flerafristående utvärderingar ske.
Utvärderingarna skall göras med avseende på den samhällsekonomiska nyttan
av vuxenutbildningssatsningen och på kvaliteten i utbildningen och i de
olika utbildningsformerna. Härvid är det viktigt att beakta satsningens
utfall för kvinnor och män.Kommittén skall senast den 28 februari 1997
till regeringen lämna förslag angående dels utformning, dels utförare av
de utvärderingar som enligt kommittén bör genomföras.
Ramar för kommitténs arbete
Kommitténs åliggande att redan under hösten 1996 lägga fram förslag till
ansvarsfördelning mellan den offentligt finansierade utbildningen,
arbetslivet och individen och till lämplig arbetsfördelning mellan olika
anordnare av samhällsstödd vuxenutbildning, det s.k. andra steget enligt
direktiven, skjuts fram tills erfarenheterna av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen gett underlag för nya ställningstaganden.
Kommittén skall göra en årlig avrapportering senast den 1 april 1998 och
den 1 april 1999. I samband därmed kan kommittén lägga fram förslag till
de förändringar av regler m.m. som kommitténs iakttagelser och
slutsatser kan ge anledning till.
Uppdraget i sin helhet skall vara slutfört senast den 1 mars 2000.