Post 3935 av 5067 träffar
EU:s utvidgning - konsekvenser för regional utveckling samt den gemensamma
regional- och strukturpolitiken
, Dir. 1997:15
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 1997-01-23
Dir. 1997:15
Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 1997
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera konsekvenserna
för Sverige, men även för unionen som helhet och för kandidatländerna
vad avser den regionala utvecklingen och den gemensamma regional- och
strukturpolitiken av EU:s utvidgning. Utredaren skall i första hand utgå
från en utvidgning med de elva aktuella kandidatländerna. Analysen bör
omfatta olika scenarier för den gemensamma regional- och
strukturpolitiken.
Då flera faktorer och förutsättningar för utvidgningen idag inte är
kända kan resultaten med fördel presenteras som kvalitativa resonemang,
vilka dock bör kompletteras med beräkningar av möjliga budgetära
konsekvenser. Relevanta internationella och svenska studier bör
tillvaratas.
Bakgrund
Europeiska unionen står inför sin femte utvidgning, Tysklands enande
oräknat. Sverige ser utvidgningen som ett viktigt steg mot ett enat
Europa. Flertalet av de elva stater som har ansökt om medlemskap skiljer
sig radikalt från nuvarande medlemmar vad gäller ekonomisk
utvecklingsnivå samt institutionell uppbyggnad och traditioner.
Samtidigt fördjupas löpande EU:s politiska och ekonomiska integration,
vilket innebär att kandidatländerna har ett mer omfattande regelverk att
anpassa sig till än vad som tidigare har varit fallet för nytillkommande
länder. EU:s kommande utvidgning är samtidigt en av drivkrafterna bakom
den reformprocess som de före detta centralplanerade ekonomierna
genomgår.
Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 fastslogs förutsättningarna
för ett medlemskap i EU, de s.k. köpenhamnskriterierna. Dessa innebär
bl.a. att länderna skall ha rättsstatens karakteristiska kännetecken,
dvs. demokrati, respekt för lagarna och mänskliga rättigheter samt skydd
och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande marknadsekonomier
och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.
Medlemskapet förutsätter vidare att kandidatländerna har möjlighet att
uppfylla medlemskapets förpliktelser inklusive anslutning till målen om
en politisk, ekonomisk och monetär union.
Vid Europeiska rådets möten i Essen, Madrid, Florens och Dublin
bekräftades riktlinjerna för nästa utvidgning. Europeiska rådet har vid
flera tillfällen deklarerat att medlemskapsförhandlingar med Malta och
Cypern skall påbörjas sex månader efter regeringskonferensens slut.
Samtidigt uttryckte Europeiska rådet i Madrid att strävan är att den
inledande fasen av förhandlingar med kandidatländerna i Central- och
Östeuropa skall sammanfalla med förhandlingsstarten för Malta och
Cypern. Vad gäller Maltas medlemskapskandidatur har ansökan dragits
tillbaka efter regeringsskiftet hösten 1996.
I Europeiska kommissionen pågår arbetet med att färdigställa så kallade
länderyttranden (aviser) för de elva kvarvarande kandidatländerna.
Därtill kommer utredningar om utvidgningens effekter på olika
sakområden, inklusive institutionella konsekvenser. Slutligen pågår
arbete med att utreda de finansiella konsekvenserna av utvidgningen.
Sannolikt kommer utredningarna att läggas fram i ett sammanhang under
hösten 1997.
Regional- och strukturpolitik
Enligt EG-fördraget skall EU främja utvecklingen inom hela unionen för
att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen (regional- och
strukturpolitik) och sträva efter att minska skillnaderna mellan
regionerna. Dessa målsättningar kommer vid utvidgningen att gälla även
för de nuvarande kandidatländerna.
Budgeten för unionens regional- och strukturpolitik (strukturfonderna)
utgör ca en tredjedel av EU:s hela budget. Alla insatser där
strukturfonderna medverkar i finansieringen, kräver en kompletterande
medfinansiering från medlemsländernas sida.
Viktiga inslag i unionens regional- och strukturpolitik är att alla
insatser baseras på program som utarbetats gemensamt av kommissionen och
berörda myndigheter, organisationer etc. (det s.k. partnerskapet) i
medlemslandet. Beslut om dessa program fattas av kommissionen efter
förhandlingar med medlemslandet. Programgenomförandet, som medlemslandet
svarar för, förutsätter olika administrativa rutiner för information,
beslutsfattande, utbetalningar, kontroll, uppföljning, utvärderingar
m.m.
Ett nytt beslut måste fattas beträffande EU:s regional- och
strukturpolitik när nuvarande programperiod löper ut år 1999. Även om
det ännu inte finns några beslut om budget, regelverk m.m. för den
kommande inriktningen kan man utgå från att den gemensamma regional- och
strukturpolitiken kommer att få en fortsättning och då omfatta nya
medlemsländer.
En medlemsutvidgning kommer att påverka unionen på många sätt, och
därmed förändra förutsättningarna för och kraven på unionens regional-
och strukturpolitik. Effekterna kan i första hand komma att göra sig
gällande beträffande EU:s budget och de kriterier som nu gäller för
avgränsningar av regioner, prioritering av åtgärder, medelstilldelning
m.m. Regional- och strukturpolitiska insatser kommer också att märkas
inom områden som t.ex. näringsliv, miljö, arbetsmarknad och
infrastruktur.
För kandidatländerna kommer EU:s regional- och strukturpolitik att kunna
få stor betydelse för ländernas utveckling. Regional- och
strukturpolitiken kan också komma att påverka administrationen.
Nya medlemsländer innebär nya handels- och samarbetspartners för
nuvarande medlemsstater, men också nya konkurrenssituationer. Även dessa
förhållanden påverkas av EU:s regional- och strukturpolitik.
Uppdraget
Utredaren skall analysera konsekvenserna för Sverige, men även för
unionen som helhet och för kandidatländerna vad avser den regionala
utvecklingen och den gemensamma regional- och strukturpolitiken av EU:s
utvidgning. Utredaren skall i första hand utgå från en utvidgning med de
elva aktuella kandidatländerna. Analysen bör omfatta olika scenarier för
den gemensamma regional- och strukturpolitiken.
Ett av dessa scenarier bör vara att den gemensamma regional- och
strukturpolitiken förändras endast marginellt inför utvidgningen och att
den tillämpas i de nya medlemsländerna redan från anslutningens första
dag.
Ett annat alternativ bör vara att den gemensamma regional- och
strukturpolitiken gradvis förändras för att i allt större utsträckning
anpassa sig till de nya förutsättningar och behov som föreligger inom EU
när utvidgningen genomförts.
Det tredje alternativet bör vara en genomgripande reform av den
gemensamma regional- och strukturpolitiken, i samband med att
utvidgningen äger rum, för att med gemensamma medel särskilt söka främja
utvecklingen i unionens mest utsatta regioner och länder.
En viktig utgångspunkt för utredaren bör vara de behov som kan föreligga
i kandidatländerna för att målen för den gemensamma regional- och
strukturpolitiken skall förverkligas. Olika omständigheter kan göra det
nödvändigt att utifrån studier av ett urval av länder, regioner eller
strukturer göra antaganden om behovens karaktär och omfattning sett till
samtliga kandidatländer. Utredaren bör vidare särskilt granska
kandidatländernas förmåga att absorbera medel för regional- och
strukturpolitiska insatser.
Utredaren bör mot denna bakgrund göra en bedömning av konsekvenserna för
EU-budgeten, den svenska medlemsavgiften och andra statsfinansiella
konsekvenser för Sverige.
Vidare bör utredaren översiktligt belysa konsekvenserna för näringslivet
i olika delar av Sverige på kort och lång sikt till följd av dels en
utvidgning av unionen, dels en, som följd därav, eventuellt förändrad
gemensam regional- och strukturpolitik.
Utöver att ge ytterligare underlag för regeringens fortsatta beredning
och ställningstaganden, bör utredningen bidra till att informera och
väcka debatt hos allmänheten samt inom näringsliv och organisationer,
vars ställningstagande kommer att utgöra en del av underlaget när
svenska ståndpunkter skall fastställas.
Genomförandet av utredningsuppdraget
Utredaren skall vid genomförandet av sitt uppdrag beakta internationella
och svenska studier och konsekvensutredningar på ovannämnda områden.
Också Europeiska kommissionens eget utredningsarbete bör beaktas.
Utredaren skall även i sitt arbete fästa avseende vid den pågående
regeringskonferensen, som avses bli slutförd under utredningens gång.
Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser
(dir. 1992:50) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser
(dir. 1994:124). Eftersom utredningen inte skall utmynna i några
utgiftsförslag behöver utredaren inte pröva offentliga åtaganden enligt
dir. 1994:23.
Utredaren bör i sitt arbete samråda med en referensgrupp bl.a. bestående
av de övriga särskilda utredarna och företrädare för berörda
departement. Referensgruppen upprättas genom UD:s försorg.
Redovisning av uppdraget
Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 oktober 1997.
Flera svenska utredningar om utvidgningens konsekvenser genomförs under
år 1997. Resultatet av de olika utredningarna avses också presenteras i
en sammanfattande form.