Post 3913 av 5067 träffar
Sjöfartens struktur- och kapitalsituation, Dir. 1997:37
Departement: Kommunikationsdepartementet
Beslut: 1997-05-15
Dir. 1997:37
Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall mot bakgrund av den fastlagda närings- och
sjöfartspolitiken närmare utreda den svenska rederinäringens struktur,
kapitalförsörjning och allmänna företagsvillkor främst när det gäller
små och medelstora rederier.
De svenska färjerederierna påverkas när avvecklingen av
taxfreeförsäljningen genomförs inom EU den 1 juli 1999. Utredaren skall,
utifrån tillgängliga svenska och utländska bedömningar av effekterna av
denna avveckling, närmare värdera behovet av eventuella åtgärder för att
trygga den svenska transportförsörjningen och den svenska
färjesjöfarten.
Utredaren skall lägga fram förslag till ett samlat handlingsprogram för
att utveckla den svenska sjöfarten.
Bakgrund
Delar av de långsiktiga konkurrensförutsättningarna för den svenska
handelssjöfarten lades fast av riksdagen i december 1996 i enlighet med
regeringens förslag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1, rskr.
1996/97:115). Beslutet innebär att staten medverkar till att skapa
rimliga konkurrensvillkor för den svenska handelsflottan. Detta skall
ske genom ett aktivt internationellt engagemang och ett mer långsiktigt
nationellt ansvar. Regeringen uppmärksammade samtidigt riksdagen på att
det dock fortfarande finns olösta frågor som kan kräva statligt
engagemang. Sjöfartspolitiska utredningen lyfte i sitt betänkande Svensk
Sjöfart – Näring för framtiden (SOU 1995:112) fram två problem som
ansågs särskilt väsentliga att utreda. Det ena berörde struktur- och
lönsamhetsfrågor för den svenska handelsflottan. Utredningen menade att
dessa frågor är viktiga att belysa mer ingående. Det andra problemet är
hur bl.a. kapitalförsörjningen skulle kunna förbättras främst för små
och medelstora rederier. Utredningen föreslog temporära åtgärder.
Regeringen angav i 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1) att
sjöfartsnäringens struktur- och kapitalförsörjningssituation tillhör den
grupp av frågor som bör studeras mer ingående innan staten tar ställning
till eventuella åtgärder på detta område. Regeringen påpekade också att
rederinäringens struktur, med ett stort antal små rederier och ett fåtal
större, även aktualiserar behovet av fortsatta åtgärder från branschens
egen sida. För statens del är det samtidigt av intresse att kunna bedöma
om de generella näringspolitiska instrumenten kan bidra till att på sikt
skapa ökade förutsättningar för förbättrad tillväxt och lönsamhet. Det
föreligger, betonade regeringen, även ett behov av att mer ingående
kartlägga och värdera hur konkurrensbilden inom EU ser ut när det gäller
anskaffning av bl.a. kapital samt hur andra länders stödpolitik på detta
område är utformad.
Färjerederierna står inför betydande struktur- och
lönsamhetsförändringar som främst beror på EG:s beslut om att avveckla
taxfreeförsäljningen. I december 1996 överlämnade Sjöfartsverket en
rapport, "TAXFREE – betydelsen för färjor i trafik på svenska hamnar",
till regeringen i vilken effekterna av ett slopande av
taxfreeförsäljningen från den 1 juli 1999 redovisas.
Enligt rapporten reser årligen nästan 40 miljoner passagerare med färjor
till och från Sverige och ca 1,5 miljoner lastfordon och nästan 400 000
järnvägsvagnar fraktas på färjorna. Enligt rapporten uppstår betydande
negativa sysselsättningseffekter och avsevärda förändringar kan komma
att äga rum i trafiken till och från Sverige när försäljningen upphör.
Uppdraget
En särskild utredare skall mot bakgrund av den fastställda närings- och
sjöfartspolitiken närmare utreda dels vissa strukturella frågor som
berör den svenska handelssjöfartens långsiktiga konkurrenskraft dels
trafikförsörjningsfrågor som berör den svenska utrikeshandelns
transporter.
1. Utredaren skall kartlägga främst de små och medelstora rederiernas
struktur och lönsamhet. Utredaren skall analysera orsakerna till
lönsamhetsproblemen och klarlägga problem som berör nyetablering av
rederier samt ange vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta från
branschens sida och om behov även kan anses finnas av åtgärder från
statens sida. Utredaren skall även utreda om det s.k. partrederisystemet
kan utvecklas. Utredaren skall samråda med den nyligen inrättade
Småföretagsdelegationen (N 1996:04) och övriga berörda.
2. Utredaren skall vidare kartlägga regler om kapitalförsörjning och
statsstöd i bl.a. EU:s medlemsstater och undersöka hur dessa regler och
andra allmänna företagsvillkor påverkar den svenska sjöfartens
konkurrenskraft samt, om så krävs, föreslå åtgärder förenliga med EG:s
statsstödsregler inklusive det s.k. sjunde varvsdirektivet. Utredaren
skall beakta av EG-kommissionen antagna riktlinjer för statsstöd till
sjöfarten samt samråda med berörda myndigheter och övriga intressenter.
3. Utredaren skall slutligen, utifrån den av Sjöfartsverket överlämnade
rapporten och annat tillgängligt underlag, göra en samlad analys av de
effekter som avvecklingen av taxfreeförsäljningen skapar för industrin
och färjesjöfarten. Det är av särskild vikt att effekterna för
exportindustrin kartläggs. Utifrån den samlade analysen skall en
värdering göras av om det finns behov av att införa åtgärder för att
trygga trafikförsörjningen.
Utredaren skall studera förhållandena i Finland, Danmark och Tyskland
och undersöka om dessa länder avser att vidta åtgärder i syfte att
mildra effekterna av avvecklingen av taxfreeförsäljningen. Utredaren
skall samråda med bl.a. turistnäringen samt med myndigheter och övriga
berörda organ.
För uppdraget gäller att utredaren skall lägga fram ett samlat
handlingsprogram för att utveckla den svenska sjöfarten. Programmet
skall ge nödvändig långsiktighet och uppfylla kravet på rimliga
konkurrensvillkor i enlighet med riksdagens beslut och vara finansierat.
Utredarens förslag till åtgärdsprogram får inte omfatta skattefrågor.
Utredaren är dock oförhindrad att analysera vilka effekter det generella
skattesystemet i sin helhet har på sjöfartsnäringen.
Övrigt
Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 1998. För uppdraget så
vitt avser punkterna 2 och 3 skall en delredovisning ske senast den 20
januari 1998.
För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda
utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att
redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa
konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.
1996:49). Utredaren skall också beakta regeringens beslut om systematisk
genomgång av företagsregler ( N94/ 1214).