Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1997:65 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 1997. Sammanfattning av uppdraget En kommitté tillkallas med uppgift att samordna och leda ett svenskt initiativ för tillkomsten av ett europeiskt skoldatanät - A European Schoolnet (EUN). I arbetet ingår bl.a. att koordinera insatserna från svensk sida i det gemensamma europeiska projektet, att nära följa arbetet i andra medlemsländer inom övriga delar av projektet samt att skapa en plattform på Internet (s.k. webb-plattform) för ett europeiskt skoldatanät till september 1997. Bakgrund I ministerrådets resolution av den 6 maj 1996 anmodas kommissionen bland annat att genom internationella datanätverk uppmuntra pilotprojekt för etablering av kontakter mellan skolor i Europa. I sin handlingsplan, kallad Lärande i informationssamhället, svarar EU-kommissionen på denna anmodan genom att lyfta fram sammankopplingen av skolor på gemenskapsnivå som en prioriterad handlingslinje. Den gemensamma utlysningen av medel till multimedieprojekt (Educational Multimedia Joint Call) som EU-kommissionen gjorde den 17 december 1996 skapade en ram för konkreta förslag på detta område. Den 17 december 1996 framfördes officiellt från svensk sida ett förslag om ett för medlemsländerna gemensamt initiativ i samarbete med kommissionen att inrätta ett europeiskt skoldatanätverk. Initiativet hade föregåtts av diskussioner med kommissionen och några medlemsstater. Förberedelserna har därefter inriktats mot att Sverige tillsammans med samtliga medlemsstater samt Norge och Island planera för hur nätverket och omgivande tjänster skall kunna utvecklas och byggas upp. Resultatet av detta arbete redovisades i en rapport som Sverige lade fram vid det informella rådsmötet mellan utbildningsministrarna i Amsterdam den 2 - 3 mars 1997. Rapporten har följts upp med en ansökan om projektmedel inom ramen för multimedieutlysningen. Skoldatanät Användningen av IT i skolan skapar helt nya arbetssituationer på alla utbildningsnivåer. IT kan skapa ett starkare förändringstryck på undervisningen - från "lära ut" till "lära in". I ett perspektiv av livslångt lärande kommer IT att få en allt större betydelse. Statens skolverk har såväl ett utvecklings- som ett driftansvar för det svenska skoldatanätet. Nätet är ett virtuellt datanät baserat på Internettekniker, t.ex. webb. Innehåll och användande av nätet bygger i allt väsentligt på brukarnas, dvs. skolornas, intresse och ambitioner. Expansionen sedan starten har varit framgångsrik. Innehållet i Skoldatanätet behöver ständigt utvecklas och hållas aktuellt för att kunna möta och svara mot utvecklingsmöjligheter i undervisningen och skolornas användningsbehov. Det fortsatta utvecklingsarbetet för det svenska skoldatanätet fokuseras på tre huvudområden. Att fortlöpande och övergripande informera kommuner och skolor. Att utveckla grundfunktioner i Skoldatanätet, t.ex. katalog för skolor som registrerar s.k. webb-hemsidor och informationsstrukturer för informationssökning, sluta avtal med informationsgivare och sammanställa beskrivande exempel kring användning av Internet i skolan. Att tillsammans med skolor genomföra olika särskilda pedagogiska utvecklingsprojekt kring användning av Internet. Det europeiska skoldatanätets uppdrag Syftet är att få till stånd ett europeiskt skolnätverk. Det skall fungera dels som en ram för samarbete mellan medlemsländerna på IT-området, dels som en internetbaserad informations- och kontaktservice som länkar samman existerande nationella och andra existerande nätverk inom skolområdet i Europa. Det skall erbjuda lätt tillgängliga och välstrukturerade informationstjänster. Länderna inom EU har här stora möjligheter att skapa ett gemensamt skoldatanät till gagn för erfarenhetsutbyte och pedagogisk utveckling i alla skolor. Med hjälp av olika pilotprojekt kan den nya tekniken göras till en del i vardagen för alla lärare och elever inom Europeiska unionen. Det europeiska skoldatanätet skall uppmuntra kontakter mellan europeiska skolor, öka den europeiska dimensionen i utbildningen samt underlätta och stärka erfarenhetsutbytet mellan lärare, elever och utbildningsadministratörer. Ytterligare ett område som bör utvecklas är ett nätverksbaserat forum för lärares kompetensutveckling - Virtual Teacher College (VTC). Ytterst syftar detta till att utveckla kvaliteten i utbildningen i samtliga deltagande länder. Som ett första steg i riktning mot ett europeiskt skoldatanät är medlemsländerna överens om att i samarbete med kommissionen genomföra ett treårigt pilotprojekt med början den 1 januari 1998. Finansiering söks, bl.a. genom utlysningen av medel till multimedieprojekt och från EU:s övriga program för utbildning, forskning, telematik m.m. liksom också från företag och andra privata intressenter. För att kunna genomföra pilotprojektet krävs det ett omfattande förberedelsearbete under år 1997. Inom ramen för pilotprojektet bör de grundläggande delarna i det europeiska skoldatanätet och de kringliggande tjänsterna kunna byggas upp. Projektet bör leda till att det skapas . en inkörsport till existerande nätverk och tjänster . en europeisk mötesplats för lärare, elever och utbildningsadministratörer . en ingång till EU-programmen . en modell för virtuella nationella skolnätverk Kommitténs uppdrag Kommitténs uppgift skall vara att leda det svenska arbetet för uppbyggnaden av ett europeiskt skoldatanät och kan åskådliggöras enligt nedanstående figur. Kommittén skall medverka till att underlag utarbetas till styrelsen för EUN och skall inledningsvis utgöra projektadministrationen - dock längst t.o.m. 31 december 1997. Kommittén skall därvid hålla nära kontakt med kommissionen och den europeiska styrgrupp som bildats till följd av det svenska initiativet. Kommittén skall också upparbeta svenska kontakter med möjliga partner i projektet, bl.a. företag, teleleverantörer och utbildningsinstitutioner, för att bygga upp ett svenskt konsortium för ett europeiskt skoldatanät. Kommittén skall ansvara för att det den 1 september 1997 finns en s.k. webb-plattform för det europeiska nätverket. Det skall ske genom att kommittén utvecklar och underhåller innehåll, teknik och design för plattformen. Kommittén skall hålla nära kontakt med de olika arbetsgrupper som är knutna till den europeiska styrgruppen, som kommer även att ansvara för utvecklingen av olika tjänster och innehållsliga delar i nätverket samt försäkra sig om att arbetet fortlöper enligt planerna. Vidare skall kommittén aktivt arbeta för att finna långsiktiga lösningar på finansieringen av projektet genom att utarbeta ansökningar till den gemensamma utlysningen om medel för multimedieprojekt och till EU:s program för utbildning, forskning, telematik m.m. Om kommittén lägger fram förslag får de inte leda till utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten eller kommunerna. Eventuella förslag som medför ökade utgifter skall finansieras genom omprioriteringar inom berörda områden. Kommittén får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskäl till ordinarie verksamhet inom området. Kommittén skall beakta regeringens direktiv (dir. 1994:23) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Kommittén skall även följa regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1966:49) och om jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Kommittén skall före den 1 juni 1997 komma in med en budgetplan över beräknade kostnader för utredningens arbete. Uppdraget i dess helhet skall vara slutfört senast den 31 december 1997.