Post 3839 av 5067 träffar
Miljöbalken - utbildning inför ikraftträdandet, Dir. 1997:110
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 1997-09-25
Dir. 1997:110
Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En kommitté tillkallas med uppdrag att ansvara för att den utbildning
som föranleds av att miljöbalken träder i kraft genomförs i sådan tid
och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att miljöbalkens mål
skall kunna uppnås. Kommittén skall i samarbete med de berörda
myndigheterna och organisationerna
- kartlägga vilka som berörs av miljöbalken och gruppera dessa efter
behovet av kunskap om miljöbalken,
- analysera behovet av utbildning hos olika målgrupper,
- kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar och utbildningsmetoder,
- utarbeta en övergripande plan för genomförandet av utbildningen för
olika målgrupper,
- utarbeta en strategi för hur miljöbalken skall tillämpas för att nå de
fastlagda miljömålen,
- ansvara för att utbildningsmaterial tas fram för olika
utbildningsmetoder och för olika målgrupper,
- initiera rekrytering och utbildning av informatörer för olika
målgrupper,
- verka för att kunskapsbaser byggs upp,
- verka för att nätverk för information skapas,
- skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som
genomför utbildningen,
- utvärdera utbildningen och
- lämna förslag till förbättringar av utbildningsinsatserna efter vad
som framkommer vid utvärdering.
Analyser, planering, utvärdering, m.m., skall ske i kommittén.
Framtagande av utbildningsmaterial, utbildning av lärarlag och liknande
arbete kan ske i undergrupper som utses av kommittén.
Bakgrund
Regeringen har den 3 april 1997 beslutat att överlämna lagrådsremiss av
ett förslag till miljöbalk.I miljöbalken samordnas, skärps och breddas
miljölagstiftningen. Miljöbalken syftar till att skapa förutsättningar
för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Vilken
miljökvalitet som kan anses tillförsäkra en ekologiskt hållbar
utveckling och delmål för att åstadkomma en sådan miljökvalitet kommer
till uttryck i de miljömål som antas av riksdag och regering och de
mål som myndigheterna fastställer. För att bidra till att målet om en
hållbar utveckling tillgodoses innehåller miljöbalken bl.a. allmänna
hänsynsregler som riktar sig till alla och envar, regler om
hushållningen med landets samlade mark- och vattenresurser, särskilda
regler för sådan verksamhet som medför stor påverkan på människors hälsa
och miljön, regler om ersättning och skadestånd, tillsynsregler,
straffrättsliga regler och förfaranderegler för prövningen av mål och
ärenden vid myndigheter och domstolar. Miljöbalken innebär stora
materiella och systematiska ändringar i miljörätten. Regelverket berör i
olika avseenden allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter.
Miljöbalkens ikraftträdande leder till att befintliga myndigheter får
nya uppgifter. Kommunerna, länsstyrelserna, de centrala verken,
åklagarmyndigheten och polismyndigheten, m.fl., kommer att beröras av
miljöbalkens regler. För att miljöbalken skall få avsedd effekt behövs
kunskaper inte bara om de materiella reglerna utan också om balkens
uppbyggnad och om det system i vilket reglerna samverkar.
Naturvårdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Försvarsmakten,
Vägverket, Riksrevisionsverket samt flera länsstyrelser och kommuner
har pekat på behovet av information och utbildning dels i samband med
införandet av balken, dels i form av vidareutbildning.
Avsikten är att det samlade införandet av den nya miljölagstiftningen
skall ske i fyra steg. Det första steget innefattar utarbetandet av ett
förslag till och riksdagsbeslut om själva miljöbalken. Det andra
omfattar motsvarande ifråga om följdlagstiftning. Det tredje steget
avser följdändringar i gällande förordningar och utfärdande av nya
förordningar. Det fjärde steget slutligen innefattar information,
utbildning och ytterligare tillämpningsföreskrifter. Arbetet skall
bedrivas så att huvuddelen av författningarna skall kunna träda i kraft
vid samma tidpunkt.
För att miljöbalken skall få det avsedda genomslaget måste i ett första
skede utbildning ske av personal i kommuner, domstolar och
förvaltningsmyndigheter som skall tillämpa balken. Vidare bör
allmänheten informeras om de nya reglerna. Med hänsyn till den snabba
utvecklingen. Vad gäller t.ex. kunskaper om hälso- och miljöeffekter,
teknik och de krav som följer av Sveriges internationella åtaganden kan
en utveckling av regelsystemet förutses ske bl.a. genom att förordningar
och föreskrifter med stöd av balken kommer att behöva ändras efter hand.
Utbildningen och informationen delas in i två faser. Den första fasen
avser utbildning och information i samband med miljöbalkens
ikraftträdande. Den andra fasen avser den kontinuerliga utbildningen och
informationen om bestämmelserna i eller med stöd av miljöbalken.Berörda
myndigheter och organisationer har ett ansvar för att den personal som
tillämpar olika regelverk fortlöpande får adekvat information och
utbildning om nya och förändrade regelsystem.
En särskild kommitté bör tillkallas för att initiera och samordna
utbildningsinsatserna för den första fasen.
Uppdraget
Kommitténs arbete skall bedrivas i tre steg. I det första steget
skall kommittén kartlägga målgrupperna och behovet av utbildning för
dessa i samband med miljöbalkens införande (den första fasen). Av
betydelse för behovet av utbildning i olika målgrupper är bl.a. olika
myndigheters ansvar för den fortsatta informationen och utbildningen med
anledning av miljöbalkens tillämpning (den andra fasen). Kommittén skall
utreda hur utbildningen bäst genomförs för varje målgrupp och göra en
tidplan för hur utbildningen skall genomföras. Kommittén skall överväga
om utbildningen bör genomföras länsvis eller inom andra geografiska
områden. I detta sammanhang skall kommittén även belysa på vilket sätt
de regionala kommunförbunden, myndigheterna och näringslivet kan komma
att få betydelse i utbildningsprojektet. Vidare skall beaktas vilka
specifika behov hos olika målgrupper som motiverar särskild inriktning
på utbildningen. I nästa steg ansvarar kommittén för att ta fram det
utbildningsmaterial som behövs för att förstå lagstiftningen och dess
miljöpolitiska ambitioner. Kommittén svarar vidare för att ett antal
personer utbildas i syfte att föra vidare kunskapen till målgrupperna.
Utbildningen skall leda till att kompetensuppbyggnad sker hos berörda
myndigheter samt att förutsättningar skapas för uppbyggnad av
kunskapsbaser och nätverk för information. En viktig del av utbildningen
rör frågan hur balken skall tillämpas i förhållande till de fastlagda
miljömålen. Vidare skall kommittén verka för att samråd och
erfarenhetsutbyte sker mellan dem som genomför utbildningsarbetet.
Utvärderingar skall ske kontinuerligt och arbetet anpassas till
resultatet av dessa.
I det tredje och sista steget skall kommittén dokumentera sitt
arbete på ett sådant sätt att erfarenheterna av det kan användas i
kommande utbildningsprojekt. I samband med den slutliga utvärderingen
skall kommittén också överväga behoven av ytterligare informations- och
utbildningsinsatser till konsumenter, allmänhet m.fl. samt lämna förslag
till sådana insatser.
I kommittén skall ingå företrädare för de myndigheter och organisationer
som direkt berörs av arbetet. Ett sekretariat skall inrättas där det bör
finnas juridisk kompetens och erfarenhet av IT. Analyser, planering,
utvärdering m.m. skall ske i kommittén. Kommittén kan organisera sig i
undergrupper eller arbetsgrupper för att ta fram utbildningsmaterial,
utbilda lärarlag och liknande arbete.
Kommittén skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med berörda
myndigheter.
Kommittén skall senast den 1 februari 1998 i en övergripande plan över
utbildningsinsatser redovisa för regeringen det första steget i sitt
arbete. Kommittén skall ett år efter miljöbalkens ikraftträdande
redovisa sitt arbete och en utvärdering av genomförda
utbildningsinsatser.
För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska
konsekvenser (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23),
redovisa jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124), samt att
redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande
arbetet (dir. 1996:49). De ekonomiska konsekvenserna av åtgärder och
förslag skall redovisas. Förslag till finansiering skall lämnas.