Post 3829 av 5067 träffar
Den svenska finansiella sektorns internationella konkurrenskraft, Dir. 1997:119
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1997-10-23
Dir. 1997:119
Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera den svenska
finansiella tjänstesektorns internationella konkurrenskraft. Utredaren
skall
- samla in och sammanställa uppgifter om den svenska finansiella
tjänsteproduktionen samt uppskatta och beskriva sektorns direkta och
indirekta betydelse för samhällsekonomin,
- identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av betydelse för
den svenska finansiella sektorns framtid,
- analysera den svenska finanssektorns komparativa för- och nackdelar i
syfte att bedöma branschens förutsättningar att klara av den
internationella konkurrensen samt
- föreslå åtgärder för att förstärka konkurrenskraften för finansiell
verksamhet i Sverige.
Bakgrund
Finanssektorn utgör en väsentlig del av samhällsekonomin.
Finansiella företag svarar för ca fem procent av Sveriges
bruttonationalprodukt och sysselsätter uppskattningsvis 90 000 personer i
landet. Än mer betydelsefull är dock finanssektorns indirekta inverkan på
produktion och sysselsättning. Finansiella marknader och intermediärer,
exempelvis banker, hjälper företag och hushåll att omfördela konsumtion
över tiden och att omfördela sparande mellan branscher och mellan
geografiska områden. Utbudet av finansiella tjänster och finansiella
instrument möjliggör vidare för hushåll och företag att försäkra sig mot
olika slags risker. Därutöver tillhandahåller finanssektorn betaltjänster
som bidrar till ett effektivare utbyte av varor och tjänster.
Kapitalets ökade rörlighet och utvecklingen på informationsteknikens
område är några faktorer som bidragit till en hårdnande internationell
konkurrens om lokaliseringen av finansiella aktiviteter. Krav på bland
annat låga transaktionskostnader och likvida marknader leder utvecklingen
mot allt färre centrala marknadsplatser. Tendensen är att ställningen hos
världens ledande finanscentrum - London, New York och Tokyo - ytterligare
förstärks. Vid sidan av koncentrationen till dessa globala finanscentrum
synes konkurrensen om finansiella aktiviteter öka mellan ett antal
regionala centrum. Den förestående valutaunionen i EU innebär förändrade
förutsättningar för de finansiella marknaderna och har bland annat skärpt
konkurrensen mellan Europas finansiella marknadsplatser. Denna ökade
konkurrens har bland annat tagit sig uttryck i olika åtgärder för att öka
integrationen i den finansiella sektorn. I Sverige speglas dessa
utvecklingstendenser exempelvis i de pågående samtalen mellan OM Gruppen
och Stockholms fondbörs om en integration av de två börserna. Statliga
initiativ i sammanhanget är bland annat den nyligen avslutade utredningen
om den finansiella sektorns infrastruktur (Dnr Fi 97/900) och promemorian
om förstärkt börstillsyn (Ds 1997:40).
En bibehållen stark inhemsk finansiell sektor skulle innebära väsentliga
fördelar för näringsliv, sysselsättning och ekonomisk utveckling. Mycket
talar för att ett land som har en likvid inhemsk kapitalmarknad har ett
bättre utgångsläge när det gäller kapitalförsörjningen till det egna
näringslivet än länder i avsaknad av en sådan. Detta gäller inte minst
små och medelstora företag. Internationell forskning ger indikationer på
att graden av finansiell utveckling är en viktig faktor för ett lands
ekonomiska tillväxt.
En inhemsk finansiell sektor har också direkt betydelse för
sysselsättningen. Det kan finnas anledning att i diskussionen om
framtidens arbetsmarknad i högre grad än hittills fästa uppmärksamheten
på högproduktiva delar av tjänstesektorn, såsom finanssektorn.
Det finns även andra kopplingar mellan den reala och finansiella delen av
ekonomin. Instabilitet i det finansiella systemet kan fortplanta sig och
störa den reala produktionen. Staten som emittent av obligationer och
statsskuldväxlar har också ett stort intresse av effektivitet och
säkerhet på penning- och obligationsmarknaden.
Uppdraget
Det är väsentligt för Sveriges ekonomiska utveckling att kunna
tillhandahålla en effektiv och välfungerande finansiell infrastruktur.
Det är därför viktigt att påbörja ett långsiktigt och strategiskt arbete
för att kartlägga den svenska finanssektorns situation. Detta arbete
skall ligga till grund för förslag om hur finanssektorns konkurrenskraft
kan förstärkas. Det finns sedan en tid en rad förebilder för ett sådant
arbete i andra länder, t.ex. Storbritannien, Nederländerna och Danmark.
Utredaren skall samla in och sammanställa uppgifter om den finansiella
tjänsteproduktionen i Sverige samt uppskatta och beskriva finanssektorns
direkta och indirekta betydelse för samhällsekonomin. Uppgifter om den
svenska finanssektorn är ofta ofullständiga och spridda på många händer.
Utredaren skall därför samla bilden och vid behov komplettera den med
egen insamling av data.
Utredaren skall identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av
betydelse för den svenska finansiella sektorns framtid.
Utredaren skall vidare analysera den svenska finanssektorns komparativa
för- och nackdelar i syfte att bedöma branschens förutsättningar att
hävda sig i den internationella konkurrensen. Viktiga faktorer i
sammanhanget är t.ex. transaktionskostnader, likviditet och
informationsteknisk utvecklingsnivå i förhållande till andra länder.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de effekter valutaunionen kan
väntas få på den svenska finansmarknaden såväl vid ett svenskt deltagande
som då Sverige inte deltar. En viktig uppgift för utredaren är att
analysera den statliga regleringens och tillsynens betydelse för den
svenska finanssektorns möjligheter att konkurrera internationellt.
Kostnaden för den svenska regleringen bör uppskattas och jämföras med
kostnaden för andra länders regelsystem. Utredaren är oförhindrad att
analysera andra faktorers betydelse för finanssektorn, t.ex. tillgången
till kvalificerad arbetskraft och företag som kan tillhandahålla för
finanssektorn viktiga konsultativa tjänster, miljöaspekter osv.
Utredaren skall föreslå åtgärder i syfte att förstärka konkurrenskraften
för finansiell verksamhet i Sverige. Om utredaren ger förslag rörande
finansiell reglering och tillsyn skall vederbörlig hänsyn tas till
samhällets grundläggande skyddsbehov avseende stabilitet och
konsumentskydd på det finansiella området. Utredaren bör, i syfte att
stimulera till en bred debatt, ge förslag till åtgärder inom hela den
finansiella sektorn och inte begränsa sig till endast åtgärder vilka
staten råder över.
Ramar för arbetet
Utredaren skall samråda med företrädare för finanssektorn.
Detta samråd skall omfatta även de intressen som användarna på
kapitalmarknaden, t.ex. hushåll och företag, företräder. Vid de
överväganden som utredaren skall göra gäller de generella direktiven om
att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om att redovisa
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om att redovisa
konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.
1996:49).
Utredarens uppdrag skall vara slutfört före utgången av år 1999.
Utredaren bör presentera delrapporter under utredningstidens gång.