Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1997:145 Beslut vid regeringssammanträde den 4 december 1997. Sammanfattning av uppdraget Ett råd skall inrättas för frågor om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. I rådet skall ingå representanter för offentlig och privat verksamhet. Rådets uppgift skall vara att, med beaktande av de olika grundförutsättningar som gäller för offentlig och privat sektor, söka undanröja konkurrenskonflikter mellan sektorerna. I rådets uppgift ligger att genom dialog och kontakter mellan parterna belysa konkreta fall och att söka nå en samsyn om hur de långsiktiga spelreglerna på området bäst formuleras. Rådet skall beakta att förutsättningarna för konkurrens skiljer sig i olika delar av landet. Rådet skall bedriva sin verksamhet under tre år och skall fortlöpande informera om resultatet av sitt arbete. Vidare skall rådet senast den 31 december 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och de resultat som uppnåtts. Om det finns behov av det får rådet lämna förslag till ytterligare åtgärder som rådet kan bedöma motiverade. Bakgrund En särskild utredare fick under år 1994 av regeringen i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder för att motverka konkurrensproblem i samband med att offentliga och privata aktörer möts på marknaden (dir. 1994:72). Utredaren presenterade sina slutsatser i betänkandet Konkurrens i balans - åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. (SOU 1995:105). Utredaren menade att den traditionella bilden av förhållandet mellan offentlig och privat sektor kännetecknats av att uppgiftsfördelningen mellan de båda sektorerna varit relativt väl avgränsad. Den ökade marknadsorienteringen inom den offentliga sektorn har emellertid inneburit att gränsen mellan den offentliga och den privata sektorn blivit mindre markerad. Offentlig verksamhet agerar mer marknadsorienterat och affärsmässigt i sin egenskap av tjänsteproducent samtidigt som den privata sektorn i ökande utsträckning kan konkurrera om offentlig produktion i samband med upphandling av varor och tjänster på marknaden. Detta innebär att offentlig och privat verksamhet allt oftare konkurrerar på marknaden. På grund av de grundläggande skillnaderna mellan offentlig och privat verksamhet har detta lett till vissa konkurrenskonflikter och uppmärksamheten har alltmer kommit att riktas mot förutsättningarna att nå en konkurrens på så lika villkor som möjligt mellan de båda sektorerna. Det största hindret mot en effektiv konkurrens ansåg utredaren vara om prissättningen inte sker från jämbördiga utgångspunkter och på affärsmässig grund. Utredaren konstaterade att de regler som finns om konkurrens, upphandling och om offentlig näringsverksamhet är inriktade på att reglera förhållanden inom den offentliga eller den privata sektorn och de berör därför i princip inte förhållandet mellan sektorerna i en konkurrenssituation. Konkurrenslagen (1993:20) syftar till att undanröja konkurensbegränsningar som vidtas av företag på kommersiella och företagsekonomiska grunder. Lagens förbud mot samarbete mellan företag och missbruk av en dominerande ställning tar därmed i huvudsak sikte på förfaranden som begränsar konkurrensen i den privata sektorn. Syftet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är att göra offentlig verksamhet billigare genom att utnyttja konkurrensen på marknaden. Vissa regler om offentlig näringsverksamhet finns vidare t.ex. i kommunallagen (1991:900). Den innehåller bl.a. regler om kommunal kompetens, taxesättning och verksamhet i bolagsform. Utredaren föreslog en särskild lagstiftning med krav på att offentlig näringsverksamhet under vissa förutsättningar skall redovisas skild från annan verksamhet, att priset skall baseras på en kostnadskalkyl som täcker alla typer av kostnader och att prissättningen inte får medföra en från allmän synpunkt otillbörlig prissättning. Överträdelse av lagen föreslogs kunna leda till ett förbud vid vite att fortsätta det konkurrenssnedvridande förfarandet. Frågor om sådant förbud föreslogs kunna prövas av Marknadsdomstolen. En tillsynsmyndighet skulle inrättas för tillämpning av lagen. Utredaren föreslog vidare att kommunallagens regler för kommunal näringsverksamhet preciseras och att möjligheterna stärks att rättsligt pröva om sådan verksamhet bedrivs enligt de kommunalrättsliga principerna. Utredaren behandlade även andra frågor. Remissbehandlingen visade att åsikterna går starkt isär om vilka åtgärder som kan behövas för att skapa en konkurrens på lika villkor. Lite översiktligt kan sägas att företrädare för företagssektorn menade att man genom lagstiftning måste klargöra var gränsen går för offentlig näringsverksamhet och att utredningens lagförslag därvid inte gick tillräckligt långt. Företrädare för kommuner och landsting, menade å andra sidan att lagstiftning skulle komma i konflikt med den kommunala självstyrelsen och att frivilliga åtgärder bättre kan lösa många av de problem som utredningen tog upp. Behovet av ett råd för konkurrens på lika villkor Regeringens politik för tillväxt, sysselsättning och ökad välfärd tar sin utgångspunkt i att den privata sektorn skall kunna utvecklas genom goda betingelser för företagandet samtidigt som den offentliga sektorn skall kunna möta medborgarnas behov av offentlig service nu och i framtiden i moderna former. Konflikter mellan dessa sektorer, t.ex. om de möts på marknaden som konkurrenter på ojämlika villkor, kan motverka en gynnsam utveckling för båda sektorerna var för sig och därmed också för samhället som helhet. Konkurrensen bör därför ske på villkor som är så lika som är möjligt med beaktande av de båda sektorernas skilda grundförutsättningar och utgångspunkter. Det är vidare viktigt att det finns en uppslutning både från den offentliga och den privata sektorn om de spelregler och villkor som bör gälla. Den tidigare utredningens förslag till lagstiftning i dessa frågor har inte vunnit den nödvändiga uppslutningen och måste redan på den grunden avvisas. Mot denna bakgrund har diskussioner förts mellan Närings- och handelsdepartementet, Inrikesdepartementet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Sveriges Industriförbund om hur parterna ser på behovet av åtgärder inom ramen för ett frivilligt system. I dessa diskussioner har framkommit att klagomål om konkurrenssnedvridande förfaranden mellan den offentliga och den privata sektorn fortsatt förekommer. Dessa problem faller i många fall mellan de lagstiftningsområden och den myndighetstillsyn som finns med anknytning till frågor om konkurrens. De mest framträdande problemen är sådana där det ifrågasätts om prissättningen skett på affärsmässig och konkurrensneutral grund. De berörda förbunden menar mot den bakgrunden att det finns behov av att försöka undanröja konkurrenskonflikter för framtiden och att diskutera hur en konkurrens på lika villkor bäst nås långsiktigt. Ett lämpligt sätt att hantera sådana kontakter och diskussioner bedöms vara att det bildas ett partssammansatt forum för frågor om konkurrens på lika villkor på kort och lång sikt. Uppdraget Ett råd skall inrättas för frågor om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. I rådet skall ingå representanter för offentlig och privat verksamhet. Rådet skall ledas av en ordförande som är fristående från partsintressen. Till rådet skall vid behov kunna knytas experter för särskilda frågor. Rådets uppgift skall vara att, med beaktande av de olika grundförutsättningar som gäller för offentlig och privat sektor, söka undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig verksamhet. Verksamheten skall ta sikte på sådana konkurrenskonflikter som typiskt sätt inte löses inom ramen för särskild lagstiftning eller prövningsförfaranden. Rådet får på eget initiativ belysa sakförhållanden i konkreta fall och genom kontakter med berörda parter bedöma om och hur en konkurrenssnedvridning kan undvikas eller undanröjas. Rådet får även i den omfattning rådet finner lämpligt ta upp frågor på begäran av någon som är berörd. Utgångspunkten för bedömningen skall vara de förutsättningar och regler som gäller för respektive verksamhet. Rådets verksamhet skall inriktas på fall av allmänt intresse och särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor som rör prissättning och konkurrens på så lika villkor som möjligt. Verksamheten skall syfta till att ge vägledning för framtiden om hur konkurrenssnedvridande förfaranden kan undvikas och om möjligt att vissa typer av konkurrenskonflikter kan mönstras ut. Rådet skall på lämpligt sätt informera de berörda om sina bedömningar i dessa avseenden. Med utgångspunkt i de erfarenheter rådet fortlöpande får av förhållandena på marknaden skall rådet skaffa sig en samlad bild om vad som kan vara osund konkurrens. Med detta som underlag skall rådet diskutera principiella konkurrensfrågor, sprida information om goda exempel på en väl fungerande konkurrens och söka nå en samsyn för framtiden om hur de långsiktiga spelreglerna på området bäst formuleras. I sina diskussioner skall rådet beakta att förutsättningarna för konkurrens skiljer sig i olika delar av landet. Rådet bör ha stor frihet att själv välja inriktning av arbetet och hur det praktiskt bör läggas upp. Det skall därför vara en uppgift för rådet att utforma de närmare riktlinjerna för sitt arbete. Rådet skall fortlöpande samråda med Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling samt med andra berörda organ t.ex. inom redovisningsområdet. Tidsplan och avrapportering Rådet skall bedriva sitt arbete under tre år och skall fortlöpande informera om resultatet av sitt arbete. Rådet skall senast den 31 december 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och de resultat som uppnåtts. Om det finns behov av det får rådet lämna förslag till ytterligare åtgärder som rådet kan bedöma motiverade. Rådet skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (1996:49).