Post 3539 av 5067 träffar
Hur djurskyddet skall vara organiserat, Dir. 2000:31
Departement: Jordbruksdepartementet
Beslut: 2000-04-19
Dir. 2000:31
Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2000
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att se över hur djurskyddet
skulle kunna organiseras i Sverige genom inrättandet av en fristående
djurskyddsmyndighet. Utredaren skall därvid lämna alternativa förslag
till hur en sådan myndighet skulle kunna vara organiserad, vilka
befogenheter den skulle kunna ha och var den skulle kunna vara
lokaliserad. I uppdraget ingår att se över de oklarheter och problem
som kan finnas beträffande olika myndigheters ansvarsområden när det
gäller djurskydd samt att föreslå förbättringar. Utredaren skall
redogöra för de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag samt ange
hur förslagen skall finansieras.
Bakgrund
Djurskydd är en mycket viktig fråga med etiska dimensioner. Frågan
engagerar många människor och har stor betydelse för det enskilda
djurets välbefinnande. Begreppet djurskydd är emellertid inte entydigt
och frågan om hur djurskyddet skall organiseras blir därmed heller
inte enkel. Grunden för ett gott djurskydd är djurens behov och
djurskyddslagens (1988:534) bestämmelse om att djur skall behandlas
väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djurskydd är ett
brett begrepp och innefattar förutom hur djur skall hållas och skötas,
även utfodring samt förebyggande, botande och lindrande av sjukdom.
Det inbegriper även kontroller av olika slag samt provtagning m.m.
Vidare kan miljö- eller djurskyddskrav ställas som villkor för
stödberättigande vid olika jordbruksstöd. Liknande gäller även för
stöd vid export av levande djur. Även vilda djur skyddas genom t.ex.
bestämmelser om jakt och olika fångstmetoder samt artskydd. Det kan
finnas skäl att belysa beröringspunkterna mellan de olika myndigheter
som ansvarar för djurskyddsfrågor samt utreda möjligheter till
integrering respektive separering av frågorna inom och mellan
myndigheter.
Djurskyddstillsynen behöver förbättras. Under senare år har ett
flertal utredningar konstaterat att den lokala tillsyn som landets
kommuner ansvarar för i många fall är ojämn och otillräcklig. Flera
utredningar har även kommit med förslag om hur tillsynen skall
kunna förbättras. I betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) diskuterade
utredningen hur skyddet, främst för försöksdjur, skulle kunna
förstärkas. Utredningen kom fram till slutsatsen att den nuvarande
uppdelningen av djurförsöksfrågor på två centrala myndigheter inte
längre kan anses adekvat. Enligt utredningen är det viktigt att
samla kunskap och kompetens beträffande en sådan komplicerad
verksamhet på ett och samma ställe. Utredningen uttrycker att det
är möjligt att det mest ändamålsenliga och effektiva skulle vara
att inrätta en särskild myndighet som enbart har att verka för
frågor som rör djurskydd, såväl för försöksdjur som andra djur.
Vid en samlad bedömning fann utredningen att det vore mest
ändamålsenligt att samla djurförsöksfrågorna under den mest
resursstarka myndigheten, dvs. Statens jordbruksverk.
Med utgångspunkt i redan genomförda utredningar bör oklarheter
och problem beträffande olika myndigheters ansvarsområden när
det gäller djurskyddet ses över och, i den mån det behövs,
förslag läggas fram om förbättringar.
Inom EU har EG-kommissionen uttryckt en vilja att förbättra
djurskyddstillsynen. Med stöd av artikel 6.2 i rådets direktiv
98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur
beslutade kommissionen den 17 december 1999 (2000/50/EG) om krav för
inspektion av anläggningar där djur hålls för animalieproduktion.
Med nuvarande organisation av djurskyddstillsynen är det i praktiken
omöjligt för Sverige att uppfylla kraven i kommissionens beslut.
I syfte att ytterligare analysera formerna för djurskyddet i
Sverige kan det finnas behov av att utreda hur en fristående
djurskyddsmyndighet skulle kunna vara organiserad. I detta ligger
också att utreda hur en sådan myndighet skulle förhålla sig till
nu befintliga ansvariga myndigheter på området och vilka befogenheter
den fristående myndigheten skulle ges.
Sedan den nuvarande djurskyddslagen trädde i kraft år 1988 har
regelverket ständigt förändrats och skärpts. Detta utesluter inte
att ytterligare förbättringar kan göras. För att regelverket för
djurskydd skall kunna fungera på ett bra sätt krävs att de beslut
som tas är väl genomarbetade och att tid och resurser kan avsättas
för detta. Mot bakgrund av samhällets stadigt ökande intresse i
etiska frågor i allmänhet och djurskydd i synnerhet är det viktigt
att beslut om djurskydd grundar sig på högkvalitativa beslutsunderlag.
Även Sveriges medlemsskap i EU samt ökande deltagande i internationella
organisationer som Europarådet och WTO ställer höga krav på underlag
för diskussioner och beslut.
I EU:s medlemsstater har man valt att organisera ansvaret för
djurskyddsfrågor på olika sätt. I t.ex. Storbritannien ansvarar
Jordbruksdepartementet och Inrikesdepartementet för djurskyddsfrågor.
Dessutom utsågs där år 1979 av regeringen ett oberoende, rådgivande
organ för produktionsdjur med uppgift att på eget initiativ undersöka
olika djurskyddsfrågor och publicera rapporter med förslag till
åtgärder i de fall det fanns problem. Även i Belgien, Danmark,
Frankrike, Tyskland och Nederländerna finns liknande organ som i
Storbritannien. Även Norge har en liknande organisation.
Det finns följaktligen anledning att överväga om en fristående
djurskyddsmyndighet även skall ges uppgiften att ta initiativ till
och genomföra olika undersökningar som kan ligga till grund för
beslut i djurskyddsfrågor.
Uppdraget
Mot denna bakgrund bör en särskild utredare tillkallas för att
- se över oklarheter och problem beträffande olika myndigheters
ansvarsområden när det gäller djurskydd och, om det finns behov
av detta, föreslå förbättringar,
- lämna alternativa förslag till hur en fristående djurskyddsmyndighet
skulle kunna vara organiserad, vilka befogenheter den skulle kunna ha
och var den skulle kunna vara lokaliserad,
- redogöra för eventuella ekonomiska konsekvenser av dessa förslag
samt
- ange finansieringsmöjligheter till förslagen.
Utredningsarbetet
Utredaren skall vid genomförandet av sitt uppdrag ta del av de
utredningar och rapporter som gjorts om djurskydd och djurskyddstillsyn,
särskilt betänkandet Offentlig djurskyddstillsyn (SOU 1996:13),
departementspromemorian Ändringar i djurskyddslagen (Ds 1997:11),
lagrådsremissen den 9 oktober 1997 Djurskyddet och tillsynen över
hundar och katter, Jordbruksverkets rapport En förändrad
djurskyddstillsyn m.m. (1998:13) samt betänkandet Djurförsök
(SOU 1998:75).
Utredaren skall redogöra för hur eventuella förslag förhåller sig
till EG-bestämmelser på området.
Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer.
Utredaren skall inhämta erfarenheter från andra länder.
Samtliga förslag skall kostnadsberäknas och finansiering skall
redovisas för föreslagna åtgärder.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2000.
(Jordbruksdepartementet)