Post 3364 av 5067 träffar
IT-stomnät till vissa kommuner, Dir. 2001:99
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 2001-11-29
Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2001
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att medverka till att
förutsättningar skapas så att alla kommuners huvudorter får en
anslutningspunkt till det stomnät med hög överföringskapacitet
som regeringen den 17 augusti 2000 (dnr N1999/11617) uppdrog åt
Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut.
Bakgrund
IT-infrastrukturen som en del av IT-politiken
Riksdagen har beslutat att det IT-politiska målet är att Sverige
som första land skall bli ett informationssamhälle för alla
(prop. 1999/2000:86, den s.k. IT-propositionen, bet. 1999/2000:TU9,
rskr 1999/2000:256). I IT-propositionen uttalade regeringen att
hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren
borde få tillgång till IT-infrastruktur. Utifrån IT-propositionen
och riksdagens beslut som grundval har stödinsatser utformats, i
första hand inriktade mot områden utanför tätorterna och glest
befolkade områden i övrigt (lagen 2000:1335 om kreditering på
skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala
telenät, förordningen 2000:1469 om stöd till kommuner för
anläggande av lokala telenät och förordningen 2001:350 om stöd
till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m.).
Skälet till stöden är att marknadskrafterna inte bedöms vara
tillräckligt starka för en utbyggnad i alla delar av landet. För
att stödinsatserna skall få avsedd effekt måste dock aktörerna på
nätmarknaden kunna utgå från att det kommer att finnas goda
möjligheter att ansluta ett lokalt nät till ett nationellt
stomnät.
Uppdraget till Svenska kraftnät
Regeringen uppdrog den 17 augusti 2000 åt Affärsverket svenska
kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet
mellan alla kommuner. Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter
senast i december 2002 till ett sådant landsomfattande nät.
Förutsättningar borde därigenom skapas för så långt möjligt
avståndsoberoende priser i landet. Utbyggnaden skulle genomföras
genom installation av optokabel på det egna stamnätet. Vidare
gällde utbyggnad på marknadsmässiga villkor och upplåtande av
nätkapacitet i form av s.k. svart fiber, likaledes på
marknadsmässiga villkor. Utbyggnaden skulle finansieras genom
Svenska kraftnäts egen försorg. Där det behövdes skulle Svenska
kraftnät samråda och samarbeta med andra aktörer på marknaden.
Den 30 juni 2001 var 61 kommuner anslutna till Svenska kraftnäts
stomnät via verkets egen optokabel. Vid samma tidpunkt var
ytterligare 49 kommuner anslutna till Triangelbolaget ABs
stomnät, som ägs gemensamt av Birka Energi, Svenska kraftnät,
Sydkraft och Vattenfall. Vidare var 48 kommuner anslutna till ett
nationellt stomnät huvudsakligen genom nät ägda av Birka Energi,
Vattenfall och Sydkraft. Totalt var således 158 kommuner, dvs.
55 procent av samtliga 289 kommuner, anslutna till detta stomnät,
som karakteriseras av att huvudaffären består av tillhandahållande
av s.k. svart fiber.
Svenska kraftnäts bedömning av utbyggnadstakten
Enligt tidigare planer skall ytterligare ca. 60 kommuner kunna
anslutas under perioden fram till december 2002, huvudsakligen
genom andra än Svenska kraftnät och Triangelbolaget AB. Ca. 70 av
landets kommunhuvudorter skulle därmed inte nås till denna
tidpunkt. I dessa orter bor totalt cirka 7,5 procent av Sveriges
befolkning. Planerna är emellertid osäkra, främst på grund av
lågkonjunkturen på telekommunikationsområdet.
Kommuner som ligger på ett stort avstånd från redan utbyggda
förbindelser och som har liten befolkning erbjuder en begränsad
marknad samtidigt som investeringskostnaden för den
ortssammanbindande förbindelsen blir hög, vilket minskar Svenska
kraftnäts förutsättningar för att idag på marknadsmässiga grunder
ansluta dessa orter.
Övrig utbyggnad
Det har de senaste åren pågått en betydande utbyggnad av
IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet av olika slag
(enligt Post- och Telestyrelsens rapport IT-infrastrukturen i
Sverige, augusti 2001). Detta gäller såväl stomnät som andra
nivåer. Utbyggnaden har varit koncentrerad till de tätbefolkade
delarna av Sverige. Uppgifterna om nätutbyggnaden är ganska
osäkra, men det förefaller som om även det kommun- och
kommunbolagsägda nätet ökat kraftigt de senaste åren.
Skälen till uppdraget
Skälet till att en särskild utredare nu tillkallas är att läget
förändrats sedan uppdraget till Svenska kraftnät lämnades. Då
förutsattes att det skulle vara möjligt att på marknadsmässiga
villkor installera s.k. svart fiberförbindelse som skulle nå alla
kommunhuvudorter. Sedan överlämnandet av IT-propositionen i
mars 2000 och uppdraget till Svenska kraftnät i augusti samma år
har emellertid förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt
förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt.
Med den uppläggning som stödformerna givits, bygger utnyttjandet
av stöden dessutom på att kommunerna har ett stort intresse av
att medverka, såväl i form av planering och delfinansiering som i
upphandling och eventuellt i eget nätägande. När marknadens
intresse för nätutbyggnad minskar, påverkas också kommunernas
intresse och möjlighet att medverka. Ett syfte med såväl
stödformerna för bredbandsutbyggnaden som det tidigare uppdraget
till Svenska kraftnät har varit att stimulera konkurrensen från
nya och mindre nätägare. I glest befolkade kommuner är dock
möjligheterna idag ännu mindre än för ett år sedan att skapa en
sådan konkurrens.
Ett annat skäl att tillkalla en särskild utredare ligger i de
begränsningar som följer av Svenska kraftnäts roll som nätägare
på en marknad. Uppdraget utgick från att det skulle vara möjligt
att nå alla kommuner, antingen genom att utnyttja Svenska
kraftnäts egen infrastruktur (topplina på elstamnät) eller genom
andra samverkande företags infrastruktur med svart fiber. Det nya
läget på marknaden kan leda till att man bör bredda erbjudandet
till att gälla även andra former av infrastruktur med hög
överföringskapacitet än enbart svart fiber. Detta möjliggör att
man vidgar kretsen av nätägare som kan komma ifråga. Att
undersöka nya kombinationsmöjligheter i samarbete med bl.a.
kommunerna ligger utanför det uppdrag som givits åt Svenska
kraftnät och dess roll som en av flera nätägare på marknaden.
Uppdraget
Att alla kommuner får minst en anslutningspunkt till ett stomnät
med hög överföringskapacitet är en viktig del av regeringens
IT-politik. Utredarens uppgift är därför att medverka till att
förutsättningar så långt möjligt skapas för detta, inom ramen för
det nuvarande regelverket.
Utredaren skall gå igenom förutsättningarna i de kommuner som
inte bedöms få del av det marknadsmässiga utbudet genom uppdraget
till Svenska kraftnät. Regeringen avser att uppdra åt Svenska
kraftnät att kartlägga förutsättningarna för stomnät till de
berörda kommunerna, ett material som skall ställas till
utredarens förfogande. Utredaren skall, kommun för kommun,
granska möjligheterna att utnyttja tillgängliga nät, bl.a.
Banverkets nät, de stödformer som finns och andra resurser. Målet
är att alla huvudorter skall kunna anslutas till ett öppet
nationellt stomnät. Utredaren skall medverka till att, i de fall
det är nödvändigt och möjligt, överenskommelser träffas om
alternativ till det som avsågs i uppdraget till Svenska kraftnät.
Exempel på sådana alternativ kan vara svart fiber hos någon annan
nätägare, våglängder, kapacitet eller trådlöst. Målet skall vara
möjligheter till anslutning till det öppna, nationella
optostomnätet. Utredaren kan, om kommunerna önskar, biträda dem i
förhandlingar med nätägare.
Utredaren skall samråda med berörda länsstyrelser, regionala
självstyrelseorgan, IT-kommissionen, Svenska Kommunförbundet samt
övriga myndigheter och organisationer, som utredaren finner
lämpligt.
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den
31 maj 2002. Redovisningen skall vara skriftlig och omfatta
samtliga de kommuner som, efter överläggningar med Svenska
kraftnät och andra nätaktörer, inte bedöms vara möjliga att nå
enligt de villkor som gavs i uppdraget till Svenska kraftnät.
Redovisningen skall innehålla de överenskommelser som om möjligt
träffats mellan kommuner och nätägare och som resulterat, eller
snarast möjligt bedöms resultera, i en anslutning till det
nationella, öppna optostomnätet på annat sätt än det som avsågs i
uppdraget till Svenska kraftnät.
(Näringsdepartementet)