Post 3343 av 5067 träffar
Tilläggsdirektiv till Nationalkommittén för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan (M 2000:02), Dir. 2001:121
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 2001-12-20
Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2001.
Sammanfattning av tilläggsuppdraget
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (M 2000:02) får nu
ett tilläggsuppdrag som tar fasta på kommande insatser inför
världstoppmötet i Johannesburg år 2002 (World Summit on
Sustainable Development, WSSD). I tilläggsuppdraget ingår att
vidareutveckla underlag kring frågor som rör hållbart nyttjande
och skydd av naturresurser, miljö och hälsa, globaliseringen och
hållbar utveckling, hunger och undernäring, goda, effektiva och
demokratiskastyrformer på alla nivåer samt frågor kring
utbildning, vetenskap och teknologi.
Med ändring av tidigare utfärdade direktiv (dir. 2000:48) skall
Nationalkommittén senast den 31 januari 2003 ha slutfört sitt
arbete och till regeringen överlämna sin samlade slutrapport om
hur det svenska arbetet med Agenda 21 och Habitatagendan
bedrivits sedan 1992 års FN-konferens i Rio de Janeiro respektive
1996 års FN-konferens i Istanbul.
Bakgrund
Genom ett beslut av regeringen den 15 juni 2000 tillkallades en
nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda
21 och Habitatagendan (dir. 2000:48). Kommittén har antagit
namnet Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. I kommitténs
uppgifter ingår att samordna det svenska arbetet med Agenda 21
och hållbar utveckling samt med de åtaganden som följer av
Habitatagendan. Vidare skall Nationalkommittén lämna regeringen
underlag till FN:s uppföljningsmöten om Habitatagendan år 2001
(Istanbul+5) och om Agenda 21 vid världstoppmötet i Johannesburg
år 2002. Den uppgift som rör redovisningen till konferensen
Istanbul+5 är fullgjord genom den svenska nationalrapporten till
FN:s generalförsamlings extra möte (Istanbul+5) i New York den
6-8 juni 2001.
Sedan kommitténs ursprungliga direktiv antogs har
förberedelseprocessen inför Världstoppmötet om hållbar utveckling
i Johannesburg den 26 augusti-4 september 2002 börjat ta fastare
form. Förutsättningar såsom dagordning för mötet,
förberedelseprocessens uppläggning och skilda regioners önskemål
om prioriterade teman är nu bättre kända. FN:s generalförsamling
beslutade i december 2000 (A/55/199) att genomföra
tioårsuppföljningen av Riokonferensen i form av ett toppmöte och
att Kommissionen för hållbar utveckling (CSD) skall fungera som
förberedande kommitté.
Världstoppmötet om hållbar utveckling förbereds i två steg:
· Översyn och utvärdering av genomförandet av Agenda 21,
· Identifiering av vilka åtgärder som är nödvändiga för att möta
de nya utmaningar som världssamfundet står inför tio år efter
Riokonferensen.
Inför världstoppmötet i Johannesburg har förberedande
överläggningar och konferenser ägt rum i EU-kretsen samt i
anslutning till ECE-regionens högnivåmöte i Genève den 24-25
september 2001 (FN:s ekonomiska kommission för Europa, ECE). Inom
ECE-regionen har man kommit överens om att utrotning av
fattigdom och framväxten av hållbara produktions- och
konsumtionsmönster bör vara övergripande mål inför
världstoppmötet. Finansiering av åtgärder för en hållbar
utveckling anges som en avgörande fråga inom dessa teman. Vidare
anges att jämställdhetsfrågor bör beaktas i alla förberedelser
för toppmötet.
Med utgångspunkt i dessa mål bör, enligt ECE-regionen, följande
fem områden prioriteras:
· hållbart nyttjande och skydd av naturresurser,
· klargörande av sambanden mellan miljö och hälsa,
· behovet av att få globaliseringen att utvecklas i riktning mot
en hållbar utveckling,
· stärkande av goda, effektiva och demokratiska styrformer på
alla nivåer,
· frågor kring utbildning, vetenskap och teknologi.
Tilläggsuppdraget
Nationalkommittén får nu i uppdrag att inför världstoppmötet i
Johannesburg belysa svenska erfarenheter och perspektiv när det
gäller de övergripande mål och prioriterade områden som
ECE-regionen kommit överens om. Som en del i arbetet med att
belysa fattigdomsbekämpning och hållbara produktions- och
konsumtionsmönster bör kommittén också beröra frågan om hunger
och undernäring. Detta blir särskilt viktigt tillsammans med de
befintliga direktivens prioritering av den lokala
samhällsplaneringen, inflytande- och demokratifrågor samt när det
gäller näringslivets roll i arbetet för hållbar utveckling.
Nationalkommittén, som i sitt arbete skall inhämta underlag från
berörda departement, kommittéer och myndigheter, bör särskilt ta
del av resultaten i Arbetsgruppen för en samlad
globaliseringspolitik under handelsministerns ledning samt i
utredningen Globkom - Om Sveriges politik för global utveckling
(UD 1999:04).
En viktig uppgift för Nationalkommittén blir att stimulera till
ett aktivt deltagande från organisationer och aktörer som har ett
engagemang i för kommittén relevanta frågor. Av särskild
betydelse blir att i samverkan med Miljövårdsberedningen
(Jo 1968:A) följa och ta till vara pågående aktiviteter inom
forskarsamhället i anslutning till hållbar utveckling.
Redovisning av tilläggsuppdraget
Nationalkommittén skall senast den 30 april 2002 till regeringen
lämna en samlad redovisning som skall utgöra underlag för den
rapport som Sverige skall lämna inför världstoppmötet i
Johannesburg. Dessförinnan skall Nationalkommittén senast den
31 januari 2002 redovisa en preliminär sammanställning av de
svenska erfarenheterna från genomförandet av Agenda 21.
Den samlade slutrapporten om det svenska arbetet med Agenda 21
och Habitatagendan skall redovisas senast den 31 januari 2003.
(Miljödepartementet)