Post 3193 av 5066 träffar
Den statliga internrevisionen, Dir. 2002:153
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2002-12-05
Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 2002.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att göra en samlad översyn av
den statliga internrevisionen för myndigheter under regeringen
och de allmänna försäkringskassorna. Utredaren skall lämna
förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som
anses behövliga.
I uppdraget ingår särskilt att lämna förslag till inriktning av
den statliga internrevisionen, att utifrån den inriktningen
föreslå hur den statliga internrevisionen bör utformas, att
precisera vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att
den statliga internrevisionen skall fungera väl utifrån god sed
samt att lämna förslag till reglering av den statliga
internrevisionen.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2003.
Bakgrund
Reglering av den statliga internrevisionen m.m.
Förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga
myndigheter m.fl. (internrevisionsförordningen) infördes 1995.
Bakgrunden till förordningen framgår av den bedömning
regeringen redovisade i budgetpropositionen för 1994 (prop.
1994/95:100 bilaga 1 kap. 5). Där angavs bl.a. att det är ett
oavvisligt krav från regeringens sida att den interna kontrollen
fungerar i de statliga myndigheterna, särskilt vad gäller
myndigheter med stora medelsflöden. Det hade framkommit att många
myndigheter inte vidtagit erforderliga åtgärder för att
uppmärksamma och åtgärda brister i detta avseende. Mot denna
bakgrund anförde regeringen att den avsåg att besluta om en
förordning med innebörden att samtliga myndigheter med omfattande
intern delegering av ansvar och befogenheter och som
administrerar stora medelsflöden skall ha intern revision som
självständigt granskar den interna kontrollen i verksamheten. Det
ankom på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för
internrevision inom ramen för befintliga resurser.
Myndigheternas internrevision skall enligt
internrevisionsförordningen avse en självständig granskning av
myndigheternas interna styrning och kontroll samt hur
myndigheterna fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter.
Innan en myndighet beslutar om revisionsplan för sin
internrevision skall den samråda med Riksrevisionsverket.
För närvarande utfärdar Riksrevisionsverket föreskrifter och
allmänna råd i anslutning till förordningen. Denna uppgift kommer
inte att övergå till Riksrevisionen, då den nya
revisionsmyndigheten inrättas den 1 juli 2003.
Förutom genom internrevisionsförordningen samt föreskrifter och
allmänna råd utformas den statliga internrevisionen genom den
vägledning som ges av the Institute of Internal Auditors (IIA),
men också av Internrevisorernas förening (IRF) i Sverige för
utveckling av god sed för internrevision.
I detta sammanhang finns det även anledning att notera att det
pågår en offentlig diskussion om revisionens roll och ansvar inom
den privata sektorn. Som framgår av direktiven till Kommissionen
för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet
för det svenska näringslivet (dir. 2002:115) är det nödvändigt
att det såväl inom företagen som externt sker en kontroll av
företagens ekonomiska förhållanden och förvaltning. Det har i den
allmänna debatten gjorts gällande att denna kontroll i dag är
otillräcklig. I debatten - som i dessa delar främst tagit sin
utgångspunkt i redovisningsskandalerna i Förenta staterna - har
redovisningsreglerna och revisorernas roll ägnats särskild
uppmärksamhet. Betydelsen av öppenhet och insyn i företagens
affärer har lyfts fram. Även på dessa punkter har det påståtts
att det finns brister.
En ny revisorslag trädde i kraft den 1 januari 2002. Den nya
lagen bygger i väsentliga delar på det harmoniseringsarbete som
bedrivs på europeisk nivå när det gäller frågor om revisorers
opartiskhet och självständighet. Ytterligare initiativ inom
revisionsområdet kan förväntas komma från Europeiska kommissionen
i framtiden.
Den statliga internrevisionen i praktiken
Myndigheternas internrevision
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat hur
myndigheternas internrevision fungerar (skr. 1999-10-14, rapport
1998/99:10). Revisorerna konstaterade att internrevisionen har
goda förutsättningar att fungera vid myndigheterna.
Internrevisionens omfattning, granskningsinriktning, sätt att
granska och kompetens bedömdes som i stort sett ändamålsenliga i
förhållande till intentionerna med internrevisionsförordningen.
Enligt Riksdagens revisorer utnyttjas dock inte internrevisionens
goda förutsättningar fullt ut. Internrevisionen kan ha ett större
genomslag på myndigheternas internkontroll om den tar bättre hand
om sina förslag, bl.a. genom att i större utsträckning se till
att förslagen följs upp. Vidare tillmäter styrelserna inte
internrevisionen den vikt som från början var avsikten med
förordningen.
Mot bakgrund av skrivelsen från Riksdagens revisorer genomförde
regeringen vissa ändringar i internrevisionsförordningen, vilka
trädde i kraft den 1 januari 2001. Förtydliganden gjordes därtill
i föreskrifter och allmänna råd i anslutning till förordningen.
Rapport från Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket har under våren 2002 granskat hur väl den
statliga internrevisionen fungerar (RRV 2002:12). I rapporten
pekar Riksrevisionsverket på ett antal problem som rör dels den
formella regleringen av internrevisionen, dels den praktiska
tillämpningen av internrevisionsförordningen.
Riksrevisionsverket konstaterar bl.a. att internrevisionens
ställning är institutionellt svag. Det finns inga mekanismer som
säkerställer att internrevisionen kan genomföras enligt god
internrevisionssed eller att revisionsrapporter blir föremål för
behandling och beslut om åtgärder. Vidare konstaterar verket att
ensamrevisorerna fortfarande utgör ett stort inslag i
internrevisorskåren. Vad gäller internrevisionsförordningen
framförs kritik som framför allt tar fasta på att den inte
anpassats efter de statliga myndigheternas olika styrelseformer.
Därtill kommer att rollen för internrevisionsfunktionen i
praktiken inte tolkas helt entydigt. Det förefaller vara otydliga
gränser mellan å ena sidan internrevisorernas självständiga
granskning och å andra sidan den granskning som utförs av
controllers på uppdrag av den verkställande ledningen.
Riksrevisionsverket lämnar flera förslag till åtgärder. Verket
föreslår bl.a. att styrelserna får ökade befogenheter att hävda
internrevisionens integritet. Vidare föreslås att det bör vara
styrelsen som tillsätter cheferna för internrevisionen och
beslutar om internrevisionens budget. Internrevisionens chef bör
ha dispositionsrätten till de budgeterade medlen. Dessutom
föreslår verket att bildandet av rådgivande kommittéer och
revisionskommittéer övervägs som ett stöd för de svenska
myndigheternas verksamhet i syfte att stärka internrevisionen.
Verket föreslår vidare att internrevisionen inom t.ex. ett
politikområde eller annan relevant systemavgränsning bedrivs av
en sammanhållen grupp av revisorer, men också att ett
certifieringsprogram för den statliga internrevisionen utvecklas.
Riksrevisionen
Riksrevisionens medverkan i utvecklingen av internrevisionen i
staten kommer att ske dels genom iakttagelser, bedömningar och
rekommendationer beträffande internrevisionen som Riksrevisionen
lämnar i granskningsrapporterna till myndigheterna och regeringen,
dels genom samråd om revisionsplanen.
Av den av riksdagen nyligen antagna lagen om revision av statlig
verksamhet m.m. framgår att Riksrevisionen, i den utsträckning det
är förenligt med god revisionssed, får samverka med anställda vid
en granskad myndighet med uppgift att uteslutande eller
huvudsakligen sköta den interna revisionen. I den proposition som
låg till grund för riksdagsbehandlingen angavs att en bestämmelse
om skyldighet att samråda med Riksrevisionen har sin naturliga
plats i direkt anslutning till de bestämmelser som gäller
myndigheternas skyldighet att upprätta en revisionsplan (prop.
2001/02:190).
Regeringen har det yttersta ansvaret för hur internrevisionen i
staten utvecklas. De regler om samverkan mellan extern och intern
revision som riksdagen antagit ändrar inte denna
ansvarsfördelning.
Regeringskansliets kontroll och styrning av statlig verksamhet
Hösten 2002 överlämnades rapporten Regeringskansliets kontroll
och styrning av statlig verksamhet (Finansdepartementet,
september 2002) till chefen för Finansdepartementet. Rapporten
tar sin utgångspunkt i Riksrevisionsverkets undersökning och
konstaterar inledningsvis att det är angeläget att den pågående
översynen av verksförordningen även beaktar internrevisionens
särskilda problem. Det avser t.ex. styrelsens befogenhet och
ansvar, men också bildandet av särskilda kommittéer.
I rapporten anges att det bör finnas tydliga regler för
internrevision och att dess institutionella ställning bör stärkas.
Vidare bör styrelsens ansvar och ställning i relation till den
verkställande ledningen klargöras. Dessutom förefaller det enligt
rapporten finnas behov av att tydliggöra vilket ansvar och vilka
uppgifter som internrevisionen har. Förhållandet mellan
internrevisionen och den externa revisionen vad gäller samråd
kring granskningsplanen kan behöva ses över. Därtill kommer ett
behov av att kvalitetssäkra internrevisionsfunktionen i staten,
vilket bl.a. rör resurser, anställningsförfarande och
utbildningsinsatser.
Översyn av verksförordningen
Regeringen beslutade den 20 december 2001 att tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till en ny
verksförordning (dir. 2001:117). En huvuduppgift för utredaren är
att lämna förslag om vad som skall vara generellt reglerat i en
ny verksförordning och vad som skall regleras i
myndighetsinstruktion eller i annan förordning.
De olika ledningsformerna skall enligt direktiven tydligt framgå
av verksförordningen. I dag saknas t.ex. reglering av
ledningsformen styrelse med fullt ansvar. Ett tydligt ansvar för
myndighetsledningen är viktigt bl.a. för förvaltningens möjlighet
att uppfylla höga krav på effektivitet och möjligheter att
utkräva ansvar.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2003.
Uppdraget
Utgångspunkter
Den finansiella kontrollen av statliga myndigheter och andra
verksamheter kommer bl.a. till uttryck genom de system och
rutiner för intern kontroll som inrättats. Därtill kommer en
granskning av den interna styrningen och kontrollen genom intern
revision.
Enligt internrevisionsförordningen skall myndigheternas
internrevision avse en självständig granskning av myndigheternas
interna styrning och kontroll samt hur myndigheterna fullgör sina
ekonomiska redovisningsskyldigheter. Granskningen skall bedrivas
i enlighet med god sed för internrevision.
Internrevisionens uppgift är att granska att verksamheten bedrivs
effektivt i enlighet med riksdagens, regeringens och
verksledningens mål. Vidare innefattas att granska att lagar,
förordningar, föreskrifter och övriga regeringsbeslut följs samt
att rapporteringen av verksamhetens resultat är tillförlitlig.
Utredarens överväganden och förslag skall genomgående beakta
förutsättningarna för en väl fungerande intern revision i
enlighet med god sed vid de olika ledningsformerna
enrådighetsverk, styrelse med begränsat ansvar respektive
styrelse med fullt ansvar.
Utredningsarbetet
I uppdraget ingår att genomföra en samlad översyn av den statliga
internrevisionen. Därvid skall utredaren beakta utvecklingen av
internrevisionsfunktionen i ett bredare perspektiv, bl.a. genom
internationella utblickar, men även beakta de iakttagelser och
förslag som Riksdagens revisorer, Riksrevisionsverket och andra
har redovisat.
Uppdraget omfattar att:
· lämna förslag till inriktning av den statliga internrevisionen,
· utifrån den inriktningen lämna förslag till hur den statliga
internrevisionen bör utformas,
· precisera vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att
den statliga internrevisionen skall fungera väl utifrån god sed,
samt
· lämna förslag till reglering av den statliga internrevisionen.
Inriktning av den statliga internrevisionen
Utredaren skall överväga och lämna förslag till precisering av
roll- och ansvarsfördelning mellan å ena sidan internrevisionen
och å andra sidan styrelsen, den verkställande ledningen
respektive den externa revisionen. Vidare skall utredaren
överväga och lämna förslag till former för anställning av chef
för internrevision och fastställande av budget för internrevision.
Strävan skall därvid vara att stärka internrevisionens ställning.
Uppdraget omfattar även att överväga och lämna förslag angående
former för rapportering och dialog dels mellan internrevisionen
och styrelsen (i förekommande fall den verkställande ledningen)
respektive verksamhetsansvariga, dels mellan styrelsen (den
verkställande ledningen) och Regeringskansliet.
Vidare bör utredaren överväga behovet av och, om så bedöms
lämpligt, lämna förslag till inrättandet av rådgivande kommittéer,
revisionskommittéer eller liknande instrument för att säkerställa
internrevisionens självständighet och kvalitet.
Utformning av den statliga internrevisionen
Intern styrning och kontroll kan ses som en integrerad del av
ledningens styrning av verksamheten och omfattar alla de
aktiviteter som syftar till att verksamhetens mål uppnås.
Utredaren har möjlighet att överväga hur normer för intern
styrning och kontroll vid statliga myndigheter utvecklas och tas
i bruk och, om så bedöms lämpligt, lämna förslag till hur dessa
processer kan förbättras. Behovet av samordnad utbildning och
metodutveckling kan därvid behöva prövas.
Den särskilde utredaren skall med vägledning av såväl
internationella som nationella riktlinjer för internrevision
överväga både rådande god sed för internrevision och gällande
etiska regler samt, om så bedöms lämpligt, lämna förslag till hur
eventuella behov av anpassning av dessa till statlig verksamhet
bör lösas. I detta sammanhang skall utredaren överväga och lämna
en bedömning av vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för
att god sed och etiska regler skall kunna följas.
Förutsättningar för en väl fungerande internrevision
Utredaren skall överväga och lämna förslag till kompetenskrav som
bör vara vägledande vid anställning av internrevisorer vid
statliga myndigheter. I detta sammanhang bör utredaren även
överväga och, om så bedöms lämpligt, lämna förslag till ett
system för certifiering av internrevisorer i staten.
Utredaren skall därutöver överväga och lämna förslag om
internrevisionens arbetsformer, t.ex. vad avser ensamrevisorer
och bildandet av sammanhållna revisorsgrupper eller särskilda
nätverk för erfarenhetsutbyte mellan internrevisorer.
Utredaren har möjlighet att lämna de övriga förslag till åtgärder
vilka bedöms nödvändiga för att skapa goda förutsättningar för
den statliga internrevisionen.
Reglering
Utredaren skall överväga och lämna förslag till en ny förordning
om den statliga internrevisionen. Därvid skall utredaren beakta
vad regeringen anfört om samråd med Riksrevisionen (jfr. prop.
2001/02:190). I detta sammanhang skall utredaren även överväga
och lämna förslag till reglering av en myndighets skyldighet att
inrätta en funktion för intern revision.
Utredaren skall också överväga och lämna förslag om vilken
myndighet som bör få till uppgift att ansvara för föreskrifter
och allmänna råd i anslutning till föreslagen förordning.
Utredaren skall lämna förslag till tydliga kriterier till stöd
för bedömning av när en myndighet bör omfattas av förordningen.
Övrigt
Utredaren skall samråda med Utredningen om en översyn av
verksförordningen (Ju 2001:12).
Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer
informerade om arbetet och ge dem tillfälle att lämna synpunkter.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2003.
(Finansdepartementet)