Post 3171 av 5066 träffar
Utredning om deltagande i folkbildning, Dir. 2003:6
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2003-05-28
Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,
belysa folkbildningen i icke-deltagarens perspektiv. Utredaren
skall åskådliggöra vilka grupper som inte deltar i folkbildningen.
Utredaren skall även pröva i vilken utsträckning det finns
önskemål som folkbildningen skulle kunna tillgodose. Uppdraget
skall redovisas senast den 15 april 2004.
Bakgrund
I samband med att ansvarsfördelningen mellan staten och
folkbildningen ändrades 1991 beslutades att staten regelbundet
skulle genomföra fristående utvärderingar av folkbildningen. I
september 2001 tillkallades en utredare (dir. 2001:74) för att
genomföra den andra statliga utvärderingen av folkbildningen
sedan 1991. Uppdraget är att göra en samlad bedömning av i vad
mån statens syften med folkbildningen har uppnåtts. Uppdraget
skall redovisas senast den 15 mars 2004.
Den nu pågående statliga utvärderingen skall dels mäta effekter
av den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen, dels utvärdera
vilken betydelse folkbildningen har för personer som deltagit i
någon form av folkbildning.
I syfte att bredda regeringens beslutsunderlag inför en kommande
folkbildningsproposition har regeringen ställt 2,5 miljoner
kronor till Folkbildningsrådets disposition för att rådet
tillsammans med berörda aktörer skall formulera folkbildningens
egen syn på dess framtida roll och uppgifter, dvs. det som i
detta sammanhang kallas folkbildningens framsyn. Resultatet skall
redovisas senast den 1 mars 2004.
Resultat av den första statliga utvärderingen
Den första statliga utvärderingen av folkbildningen (dir.
1994:12), som lämnade sitt slutbetänkande 1996, tog i ett
delbetänkande Folkbildning och vuxenstudier (SOU 1995:141) bl.a.
upp resultatet från en studie som visade hur stor andel av
olika grupper som inte deltagit i vuxenutbildning eller
folkbildning. Enligt studien hade 13,5 procent av de svarande
inte deltagit i någon form av vuxenutbildning. Personer med
arbetaryrken, lägre utbildning samt boende i Storstockholm hade
deltagit i vuxenutbildning i mindre utsträckning än övriga
personer i landet.
En specialstudie avseende funktionshindrade, invandrare,
ensamstående mödrar, arbetslösa och unga lågutbildade genomfördes
också. Generellt visade resultaten att vuxenutbildningen nådde
dessa grupper. Personer med funktionshinder var till och med
något överrepresenterade. Resultaten talade emot att exempelvis
sjukdom eller funktionshinder utgjorde generella förklaringar
till varför man inte deltog i vuxenutbildning.
Unga lågutbildade utmärktes av en låg studieaktivitet.
Slutsatserna för denna grupp var att det inte fanns anledning att
befara något mer permanent utanförstående. Även för arbetslösa
kvarstod vissa farhågor om att deras studiedeltagande var lägre
jämfört med förvärvsarbetande.
Utvärderarna konstaterade att i stället för studiehinder - som
definierades som kostnader, tidsrestriktioner och begränsad
sannolikhet att lyckas med studierna - var det troligen
skillnader i förväntade belöningar som förklarade varför vissa
deltar i vuxenutbildning och andra står utanför. Utvärderingens
slutsats var att det inte finns några enkelt identifierbara
studiehinder.
Det har nu gått sju år sedan undersökningen genomfördes. Nya
grupper av vuxna har tillkommit och kännedom om deras inställning
till deltagande i folkhögskolekurser eller studiecirklar saknas.
Folkbildningsrådets deltagarundersökningar
Folkbildningsrådet har i samarbete med studieförbunden genomfört
tre undersökningar av deltagare i studiecirklar. Den senaste
undersökningen gällde deltagare under 2000. Syftet med
undersökningarna är att ge en bild av vilka som deltar i
studiecirklar.
Resultatet av den senaste undersökningen visar bl.a. att
medelåldern för samtliga cirkeldeltagare under 2000 var 48 år.
Deltagarnas medelålder hade därmed ökat med mer än två år jämfört
med tidigare undersökningar. Ett avsteg från den utvecklingen
utgjorde den stora grupp unga män i åldern 15-24 år som deltagit
i främst musikcirklar. Det fanns dock en tydlig skillnad mellan
studieförbunden i fråga om deltagarnas ålder. Medelåldern för
deltagare i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan var 55 år. För
båda dessa förbund gällde att mer än 40 procent av deras
deltagare var 65 år eller äldre. De yngsta deltagarna fanns hos
SISU Idrottsutbildarna och Studiefrämjandet med en medelålder på
32 respektive 38 år.
Generellt visade resultatet att de kvinnliga deltagarna övervägde
och omfattade 60 procent. Gruppen 15-24 år avvek från detta
mönster med 55 procent manliga deltagare. Nästan nio av tio
deltagare hade svenska som modersmål. Knappt hälften av
deltagarna hade mindre än 12 års grundutbildning. Jämfört med
tidigare undersökningar hade andelen med kort utbildning, högst
nio år, minskat och andelen med längre utbildning ökat.
Av regeringens skrivelse Kultur och deltagande (skr. 2001/02:176)
framgår att mönstret i egna kulturaktiviteter, som ofta utförs
inom ramen för folkbildningen, har förändrats under 1980- och
1990-talen. Undersökningar genomförda av Statistiska centralbyrån
och Statens kulturråd visar att flera former av eget
kulturutövande har minskat i omfattning.
Folkbildningen i ett föränderligt samhälle
Samhällsutvecklingen sker i snabb takt och på många fronter
samtidigt. Klyftorna ökar mellan dem som har insikt om
förändringarnas påverkan på våra livsvillkor och dem som bara
glimtvis får den kunskapen. Förändringarna leder till att
människor får delvis olika världsbilder och därför också olika
syn på sin förmåga att påverka. Folkhögskolor och studieförbund
kan på olika sätt bidra till att minska dessa klyftor genom att
ge flera möjlighet att skaffa sig kunskap och använda den för att
förändra genom att skapa mötesplatser för samtal, eftertanke och
ifrågasättande. Många flera sådana mötesplatser är nödvändiga för
att skapa delaktighet i samhället och samhällsutvecklingen för
att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet
och rasism. Inte minst för att värna om grundläggande
demokratiska värden.
Folkbildningen lockar uppskattningsvis 1,5 miljoner vuxna
svenskar till studiecirklar och folkhögskolekurser varje år. Av
dem deltar många i flera än en aktivitet, vilket innebär att
antalet deltagare i själva verket uppgår till nära 2,5 miljoner.
Som framgått av det föregående har vi jämförelsevis god kunskap
om dessa deltagare. Kunskapen om dem som inte deltar, deras
bilder av folkbildningen, deras motiv för att avstå från att
delta och vad som skulle kunna ändra deras beteende återstår i
stor utsträckning att klarlägga.
Uppdrag
För att komplettera den andra statliga utvärderingen av
folkbildningen och den folkbildningens framsyn som
Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag utarbetar parallellt
med utvärderingen, utses en utredare med uppdrag att utreda
deltagande i folkbildning för att belysa folkbildningen i
icke-deltagarens perspektiv. Utredaren skall analysera frågan om
folkbildningens inriktning, verksamhetsformer och organisation
kan bedömas svara väl mot människors villkor i dagens och - om
möjligt - morgondagens samhälle.
Olika samhälls- och åldersgrupper är mer eller mindre väl
representerade i olika delar av studieverksamheten. Skillnaderna
mellan studieförbunden när det gäller deltagare återspeglar
delvis medlemsorganisationernas sammansättning och delvis den
profil man medvetet valt för sin verksamhet. Det kan också finnas
andra förklaringar. Utredaren skall undersöka de erfarenheter
ungdomsorganisationerna har av samarbete med studieförbunden.
Vidare skall utredningen belysa vilka grupper som inte deltar i
olika former av folkbildning och skälen till det. Utredaren skall
också pröva i vilken utsträckning det finns önskemål som
folkbildningen skulle kunna tillgodose.
Arbetsformer
Utredaren skall arbeta med stor öppenhet och stimulera till en
bred diskussion. Vidare skall utredaren samråda med den nu
pågående statliga utvärderingen (U2001:06) samt med
Folkbildningsrådet i fråga om uppdraget som avser folkbildningens
framtida roll och uppgifter (U2002/1947/V).
Redovisning av uppdraget
Uppdraget skall vara slutfört och redovisas till
Utbildningsdepartementet senast den 15 april 2004.
(Utbildningsdepartementet)