Post 3034 av 5066 träffar
Översyn av nationell organisation för svenskt deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete, Dir. 2003:144
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2003-10-09
Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att
- analysera olika aktörers behov av tjänster för sitt engagemang
i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete och föreslå
organisation för dessa tjänster,
- se över verksamheten vid Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU utifrån dess uppdrag och
arbetsformer,
- se över den nuvarande svenska organisationen för kommissionens
National Contact Points och föreslå en fortsatt organisation
för uppdraget,
- kartlägga vilka arbetsuppgifter som särprogrammens
programkommittéer innefattar och föreslå en organisation för en
effektiv arbets- och ansvarsfördelning mellan departement och
myndigheter,
- analysera vilka krav de nya samarbetsformerna inom det
europeiska forskningsområdet (ERA), det sjätte ramprogrammet
och kommande ramprogram ställer på aktörerna i det svenska
forskningssystemet, samt
- ge förslag till en samlad nationell organisation för dialog och
informationsspridning mellan berörda aktörer som syftar till en
enhetlig, proaktiv och kompetent nationell hantering av
Sveriges deltagande i EU:s ramprogram och ERA.
Bakgrund
Den nationella organisationen för att främja svenskt deltagande i
EU:s ramprogram har hittills inriktats på tre uppgifter:
information, rådgivning och analys. EU/FoU-rådet har en
nyckelroll i detta arbete. EU/FoU-rådet bildades 1992 och har
till uppgift att i Sverige svara för information och rådgivning
om EU:s samarbete inom forskning och teknisk utveckling. Rådet
ansvarar även för statistik och analys av det svenska deltagandet
i ramprogrammen. Syftet är att främja svenskt deltagande i EU:s
ramprogram.
Sedan EU/FoU-rådet bildades har omvärlden förändrats på ett sätt
som direkt påverkar myndighetens förutsättningar att utföra sitt
uppdrag. EU/FoU-rådets informations- och rådgivningsverksamhet
riktar sig främst till universitet, högskolor, institut samt små-
och medelstora företag. Vissa universitet och institut har under
åren förvärvat god kompetens och kapacitet att själva hantera en
stor del av frågorna kring sitt deltagande.
Allteftersom EU:s forskningssamarbete utvecklas ökar
Regeringskansliets och övriga myndigheters behov av kontinuerliga
studier och analyser av Sveriges deltagande i ramprogrammen.
År 1999 fattade regeringen beslut om en ny nationell organisation
för Sveriges deltagande i EU:s femte ramprogram och
representationen i de s.k. programkommittéerna för ramprogrammets
olika särprogram. Verksamheten i programkommittéerna rör främst
utformningen av arbetsprogram, uppföljning av det svenska
eltagandet samt informationsutbyte i Sverige om aktiviteterna i
särprogrammen. Sakansvariga departement gavs ett större ansvar
för arbetet i ramprogrammets programkommittéer och fick därmed en
mer aktiv uppgift i den löpande hanteringen av ramprogrammet.
Detta innebar att den tidigare organisationen med huvudansvariga
myndigheter för de olika särprogrammen avskaffades.
Samma år utsåg regeringen EU/FoU-rådet att vara kommissionens
kontaktorgan i Sverige, s.k. National Contact Point (NCP) för
flertalet av ramprogrammets särprogram. Detta innebär att rådet
är ett av kommissionens centrala kontaktorgan i Sverige för EU:s
forskningssamarbete. Rådet delar denna uppgift avseende
småföretags- och innovationsfrågor med VINNOVA och rymdfrågorna
med Rymdstyrelsen.
År 2000 reviderades rådets instruktion, och myndigheten har inte
längre samordningsansvar för Sveriges forskningssamarbete med EU.
Det sjätte ramprogrammet löper under perioden 2002-2006. Helt nya
arbetsformer för att genomföra ramprogrammet har initierats:
framstående forskarnätverk, integrerade projekt och kommissionens
deltagande i nationella program som genomförs gemensamt med andra
medlemsländer. Arbetsformerna engagerar fler nationella aktörer,
har längre projekttider, större budget och omfattar mer riktade
insatser. Dessa samarbetsformer kommer att påverka formen för
deltagandet och därmed i förlängningen det nationella behovet av
information, rådgivning, analys och andra tjänster. Kommissionens
förslag om ett europeiskt forskningsområde (ERA), genom vilket
man vill uppnå ett mer effektivt användande av samtliga
medlemsstaters och anslutande staters satsningar på forskning och
utveckling, återspeglas också till stor del i det sjätte
ramprogrammet. Det sjätte ramprogrammet har även en ny
programkommittéstruktur, som förändrar formerna för
medlemsländernas representation i programkommittéerna.
År 2001 etablerades en ny nationell myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering i Sverige. Tio forskningsråd och
sektorsorgan ombildades till fyra: Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS),
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(FORMAS) och Verket för innovationssystem (VINNOVA) (prop.
1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU 17, rskr. 1999/2000:257).
EU-forskningen skall så långt som möjligt integreras i
myndigheternas nationella verksamhet. Myndigheterna skall ta ett
särskilt ansvar för att bevaka i vilken utsträckning EU:s
ramprogram kan samspela med den egna verksamheten samt undersöka
möjligheterna till samfinansiering mellan den egna verksamheten
och EU:s ramprogram (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU 06, rskr.
2000/01:98).
Det är utifrån dessa omvärldsförändringar som regeringen anser
att den svenska organisationen för svenskt deltagande i
ramprogrammen bör ses över.
Uppdraget
Utredaren skall med utgångspunkt i ovannämnda omvärldsfaktorer
analysera vilka tjänster, såsom information, rådgivning,
statistik och analys, som olika nationella aktörer behöver för
sitt engagemang i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete och i
vilken omfattning tjänsterna behövs samt föreslå hur dessa kan
organiseras och utföras på bästa sätt.
Häri ingår att se över verksamheten vid EU/FoU-rådet med avseende
på myndighetens uppdrag och arbetsformer, inklusive en översyn
och bedömning av den verksamhet som bedrivs vid rådets
Brysselkontor.
Utredaren skall se över den nuvarande svenska organisationen för
kommissionens NCP och föreslå en fortsatt organisation för
uppdraget.
Utredaren skall kartlägga vilka arbetsuppgifter som
särprogrammens programkommittéer innefattar och ge förslag till
en organisation för en effektiv arbets- och ansvarsfördelning
mellan departement och berörda myndigheter.
Utredaren skall analysera och ge förslag till hur den
övergripande nationella organisationen kan struktureras för att
på bästa sätt främja det svenska deltagandet, genom bl.a. dialog
och informationsspridning mellan berörda aktörer, utifrån de krav
som samarbetsformerna i det sjätte ramprogrammet, kommande
ramprogram och ERA ställer på aktörerna i det svenska
forskningssystemet
Målsättningen skall vara att den samordnande strukturen säkrar en
proaktiv, kompetent och enhetlig nationell hantering av Sveriges
deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete.
Utredaren skall göra jämförelser med likvärdiga EU-länders
organisation för deltagande i EU:s ramprogram.
Utredaren skall även beakta relevanta utvärderingar och rapporter
liksom aktuella kommissionsförslag och beslut.
Redovisning av uppdraget
De internationella jämförelserna skall redovisas så att de bidrar
med goda exempel i utarbetandet av en samordnad struktur för att
främja Sveriges deltagande i EU:s ramprogram.
Utredaren skall redovisa ekonomiska konsekvenser av sina förslag.
Utgångspunkten skall vara att förslag till förändringar skall
rymmas inom nu gällande ekonomiska ramar för verksamheten.
Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2004.
(Utbildningsdepartementet)