Post 7 av 405 träffar
En modern lagstiftning om källskatt på utdelning, Dir. 2026:6
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2026-01-22
Dir. 2026:6
Kommittédirektiv
En modern lagstiftning om källskatt på utdelning
Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2026
Sammanfattning
En särskild utredare ska lämna förslag som säkerställer att
rådets direktiv (EU) 2025/50 av den 10 december 2024 om
snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt
(här källskattedirektivet) genomförs i svensk rätt. Förfarande
och materiella bestämmelser bör behandlas i ett och samma
sammanhang och uppdraget omfattar därför hela regleringen om
källskatt på utdelning. Syftet är att uppnå ett modernt,
enkelt och förutsägbart regelverk som förenklar
gränsöverskridande investeringar, som är förenligt med
EU-rätten och som stärker regelverket mot risken för
skattebedrägeri och skattefusk.
Utredaren ska bl.a.
* föreslå de bestämmelser som krävs för att
källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt,
* analysera och föreslå hur regelverket om källskatt på
utdelning kan moderniseras ur redaktionellt, språkligt och
tekniskt hänseende,
* analysera och föreslå hur förfarandet för källskatt på
utdelning kan effektiviseras och föras in i
skatteförfarandelagen (2011:1244), och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2027.
Uppdraget att lämna förslag på en modern källskattereglering
En väl fungerande kapitalmarknad är helt avgörande för att
främja och underlätta gränsöverskridande investeringar inom
EU. Åtgärder för att förbättra spar- och investeringsunionen
är därför prioriterade. Därtill bör regelverken vara robusta
mot risker för skattebedrägeri och missbruk.
EU-kommissionen har återkommande bedömt förfaranden för
återbetalning av källskatt på utdelning som betungande,
kostsamma och långdragna vilket kan avskräcka från
gränsöverskridande investeringar. Den rådande situationen har
också visat sig vara otillräcklig för att förebygga
återkommande risker för skattebedrägeri, skatteundandragande
och skatteflykt, t.ex. har skatt systematiskt återkrävts på
felaktiga grunder och bedrägerier skett genom användning av
system för utdelningsarbitrage (cum-cum och cum-ex). Vidare
finns stora skillnader mellan de olika förfaranden som
tillämpas i medlemsstaterna.
För att komma till rätta med dessa brister presenterade
kommissionen den 19 juni 2023 ett förslag till rådets direktiv
om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande
källskatt (även i vissa fall kallat Faster). Syftet med
förslaget är att göra källskatteförfarandena inom EU
effektivare och samtidigt stärka förfarandena så att de
skyddas mot risken för skattebedrägerier och missbruk.
Det svenska regelverket om källskatt på utdelning finns i
kupongskattelagen (1970:624) och kupongskatteförordningen
(1971:49). Kupongskatt tas ut på utdelning från svenska
aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt svenska
värdepappersfonder och specialfonder. Som utgångspunkt är
utländska andelsägare som är utdelningsberättigade
skattskyldiga till kupongskatt.
Sedan kupongskattelagens tillkomst har kapitalmarknaderna i
hög grad internationaliserats. Digitaliseringen av
värdepappershanteringen är en starkt bidragande orsak till
detta och det är i dag betydligt enklare att investera i
aktier i företag i andra länder än vad som var fallet
tidigare. Den ökande internationaliseringen ställer nya krav
på förfaranderegleringens utformning. Dagens reglering är inte
anpassad till den miljö som är verklighet i dag. För att inte
verka avskräckande för investerare är regelverket i stort
behov av en modernisering. EU-gemensamma förfaranden för
källskatt på utdelningar kan förenkla hanteringen för både
investerare och finansiella mellanhänder och därigenom minska
den administrativa bördan, samtidigt som ett system med en
rapporteringsskyldighet förbättrar skattemyndigheters
möjligheter att upptäcka missbruk.
Ett nytt samlat förslag bör därför nu tas fram, som avser hela
regelverket om källskatt på utdelning.
Vilka bestämmelser krävs för att genomföra
källskattedirektivet i svensk rätt?
Enligt direktivet är medlemsstaterna skyldiga att införa en
EU-gemensam automatiserad process för att utfärda elektroniska
intyg om skatterättslig hemvist (benämnt ETRC) till fysiska
personer eller enheter som har skatterättslig hemvist i deras
jurisdiktion. För att källskatteförfarandet ska kunna
genomföras på ett effektivt sätt ska investerare kunna använda
sig av certifierade finansiella mellanhänder. Finansiella
mellanhänder som uppfyller vissa villkor ska registreras i ett
nationellt register över certifierade finansiella
mellanhänder. Det ska vara obligatoriskt att registrera sig
för vissa stora institut. Andra finansiella mellanhänder ska
kunna ansöka om frivillig registrering. Det ska också införas
en rapporteringsskyldighet för certifierade mellanhänder som
ger skattemyndigheterna möjlighet att kontrollera om den
skattskyldige har rätt till nedsättning av källskatt och för
att upptäcka eventuellt missbruk. Direktivet behandlar vidare
två alternativa förfaranden för att bevilja skattelättnad för
överskjutande källskatt. Medlemsstaterna ska också vidta
lämpliga åtgärder enligt sina nationella regler för att
säkerställa att en certifierad finansiell mellanhand som helt
eller delvis inte fullgör sina skyldigheter kan hållas
ansvarig för hela eller delar av förlusten av
källskatteintäkter. Medlemsstaterna ska slutligen fastställa
regler om sanktioner för överträdelse av nationella
bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla
nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas.
Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionerliga och
avskräckande.
Källskattedirektivet antogs den 10 december 2024.
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2028 anta och
offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa
direktivet, och ska tillämpa dessa bestämmelser från och med
den 1 januari 2030. Det finns därför skäl att ge en särskild
utredare i uppdrag att ta ställning till vilka bestämmelser
som krävs för att genomföra källskattedirektivet i svensk rätt.
Som utgångspunkt vid implementering av direktivet i svensk
rätt ska gälla att det svenska systemet för skattelättnad för
överskjutande källskatt liksom i dag ska bygga på principen om
direktnedsättning och kompletteras av en möjlighet till
återbetalning som tillämpas när förutsättningarna för
direktnedsättning inte är uppfyllda.
Utredaren ska därför
* föreslå de bestämmelser som krävs för att
källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt,
* analysera och föreslå hur Skatteverkets utfärdande av
hemvistintyg kan utformas och anpassas till bestämmelserna om
ett EU-gemensamt digitalt intyg om skatterättslig hemvist,
* analysera och föreslå hur bestämmelser om certifierade
finansiella mellanhänder och standardiserad
rapporteringsskyldighet för sådana mellanhänder kan utformas,
* behandla för- och nackdelar med olika alternativ, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Hur kan regelverket om källskatt på utdelning moderniseras?
Den nuvarande kupongskatteregleringen är föråldrad och inte
anpassad till dagens ökande internationalisering och tekniska
utveckling. Det kan vara både komplicerat och tidskrävande att
få tillbaka överskjutande skatt på utdelning, vilket hämmar
gränsöverskridande investeringar. Nuvarande
kupongskattelagstiftning kan också innebära risker för
kringgående och skattefusk. Den svenska källskatteregleringen
är därför i behov av modernisering.
En särskild utredare fick 2017 i uppdrag att göra en översyn
av den kupongskatterättsliga regleringen. Uppdraget
redovisades i promemorian Ny lag om källskatt på utdelning (Ds
2020:10). För att komplettera beredningsunderlaget remitterade
Finansdepartementet den 7 juni 2022 ett utkast till
lagrådsremiss (Fi2022/01841). Härefter presenterade
EU-kommissionen enligt ovan sitt förslag till direktiv.
I 2017 års uppdrag ingick att särskilt se över förhållandet
mellan kupongskattelagen och skatteförfarandelagen,
förhållandet mellan kupongskatten och processen i de allmänna
förvaltningsdomstolarna, förhållandet mellan kupongskattelagen
och lagen (1995:575) mot skatteflykt samt förhållandet mellan
kupongskattelagen och skattebrottslagen (1971:69). De
ställningstaganden som gjordes i utredningen och i utkastet
till lagrådsremiss i dessa delar bör som utgångspunkt vara
vägledande. Det innebär bl.a. att förfarandet för källskatt på
utdelning bör omfattas av skatteförfarandelagen, och att
skatteflyktslagen och skattebrottslagens tillämpningsområden
bör utökas till att omfatta källskatt på utdelning.
Det regelverk som föreslås behöver vara förenligt med
EU-rätten. Högsta förvaltningsdomstolen har vid flera
tillfällen funnit att kupongskattelagens bestämmelser strider
mot EU-rätten (se t.ex. HFD 2016 ref. 47 och HFD 2019 ref.
30). För närvarande prövar Högsta förvaltningsdomstolen frågor
om hur ett utländskt bolag ska visa att ett uttag av
kupongskatt strider mot den fria rörligheten för kapital med
hänvisning till att bolaget uppvisar underskott (mål nr
5585-23). Högsta förvaltningsdomstolen har i detta mål begärt
ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Det är också viktigt
med ett regelverk som är robust och som inte kan kringgås (se
exempelvis Skatteverkets hemställan om överlåtelse av rätt
till utdelning, Fi2008/04123). Företeelsen med utlåning av
aktier i samband med utdelningstillfället i syfte att försöka
undvika källskatt, s.k. cum-cum, och bedrägeriförsök vid
begäran om återbetalning av källskatt, s.k. cum-ex, behöver
därför också beaktas.
Utredaren ska därför
* analysera och ta ställning till hur regelverket bör anpassas
till EU-rätten,
* analysera och ta ställning till hur regelverket bör ändras
för att vara robust mot skattebortfall och kringgåenden,
* analysera och föreslå hur förfarandet för källskatt på
utdelning kan effektiviseras och föras in i
skatteförfarandelagen,
* analysera och föreslå hur regelverket om källskatt på
utdelning redaktionellt, språkligt och tekniskt kan
moderniseras,
* behandla för- och nackdelar med olika alternativ, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av
förslagen i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) och
förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Utredaren
ska särskilt redovisa de konsekvenser som förslagen kan få för
Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredarens uppdrag ska bedrivas i kontakt med berörda
myndigheter, näringslivet samt värdepapperscentraler och
övriga berörda intressenter. Utredaren ska hålla sig
informerad om, och vid behov beakta, relevant arbete som pågår
inom Regeringskansliet, inom EU och inom utredningsväsendet.
Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2027.
(Finansdepartementet)