Post 1 av 452 träffar
Föregående
·
Tillväxtagenda för en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion 2045, Dir. 2026:77
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Beslut: 2026-07-21
Dir. 2026:77
Kommittédirektiv
Tillväxtagenda för en hållbar och robust svensk
livsmedelsproduktion 2045
Beslut vid regeringssammanträde den 21 juli 2026
Sammanfattning
En särskild utredare ska lämna förslag på konkreta och
uppföljningsbara mål för den svenska livsmedelsproduktionen
under perioden 2031–2045. Utredaren ska vidare föreslå
åtgärder som kan bidra till att de föreslagna målen kan
uppnås. Syftet med utredningen är att ge regeringen ett
underlag för att kunna utforma en samlad långsiktig
tillväxtagenda för en hållbar svensk livsmedelsproduktion och
en stärkt livsmedelsförsörjning.
Utredaren ska bland annat
* analysera den svenska livsmedelskedjan, inklusive dess
styrkor, svagheter och robusthet samt kritiska beroenden,
analysera förutsättningarna för den inhemska
livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen,
lämna förslag på konkreta och uppföljningsbara mål för en
hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion för perioden
2031–2045,
* lämna förslag på åtgärder för att uppnå de föreslagna målen,
och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 8 juni 2028.
Uppdraget att analysera livsmedelskedjan
Livsmedelskedjan omfattar ett komplext flöde från
primärproduktion via förädling, logistik och handel till
konsumtion med en stor mängd aktörer. De inneboende beroendena
och sårbarheterna i kedjan gör att ett systemperspektiv är
viktigt för att öka förståelsen för robusthet och
försörjningsförmåga, men även vad gäller förståelsen för
flödena i kedjan samt hur de förhåller sig till exempelvis
transporter, energi och andra faktorer och branscher.
Händelser till följd av ett förändrat klimat medför också
ändrade förutsättningar för den svenska livsmedelsproduktionen.
Livsmedelskedjan omfattade 2023 cirka 75 000 företag, med en
omsättning som översteg 200 000 kronor och genererade drygt
200 miljarder kronor i förädlingsvärde. Samma år var det
totalt 309 000 sysselsatta (heltidsekvivalenter) i kedjan, se
rapporten Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån
livsmedelsstrategins mål, Statens jordbruksverk 2026.
Livsmedelsproduktionen är geografiskt utspridd i hela landet
även om vissa delbranscher har snävare geografisk spridning.
Även dagligvaruhandel och restauranger finns över hela landet
och sammantaget bidrar livsmedelskedjan till tillväxt, jobb,
regional och lokal utveckling samt ett levande näringsliv. Den
har dessutom en avgörande betydelse för lokal service,
transporter och möjligheterna att leva, bo och verka i hela
Sverige.
En fungerande handel är en viktig förutsättning för
livsmedelsförsörjningen. Sverige är en liten, öppen ekonomi
som är beroende av handel med andra länder. Exporten av
svenska livsmedel har på senare år ökat och är en väsentlig
drivkraft för expansion av produktionen. Ökad
livsmedelsproduktion och export ger positiva effekter på
tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet i stort.
Livsmedelskonsumtionen i Sverige utgörs i sin tur av en
relativt stor andel importerade livsmedel från många olika
länder.
Den tekniska utvecklingen har haft stor betydelse för
utvecklingen av livsmedelsproduktionen. Potentialen för
ytterligare framsteg är betydande, inte minst på grund av att
teknikutvecklingen nu i vissa fall möjliggör
livsmedelsproduktion på sätt och platser som tidigare inte
varit möjliga.
Utredaren ska därför
* analysera den svenska livsmedelskedjan, inklusive dess
styrkor, svagheter och robusthet samt kritiska beroenden med
utgångspunkt i redan befintliga rapporter och underlag samt
utvärderingar av genomförda robusthöjande insatser och
stödåtgärder från myndigheter och andra aktörer i
livsmedelskedjan, och
* analysera struktur och företagsstorlek i olika delar av
landet inom respektive del av livsmedelskedjan, inklusive alla
primärproduktionsgrenar.
Uppdraget att analysera förutsättningarna för den inhemska
livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen
Regeringen beslutade den 20 mars 2025 Livsmedelsstrategin 2.0
(LI2023/00161). Av den framgår bland annat att en robust
livsmedelsförsörjning och en ökad livsmedelsproduktion i
fredstid är grundförutsättningar för en fungerande
livsmedelsförsörjning i höjd beredskap och ytterst krig. Den
inhemska livsmedelsproduktionen ska ligga till grund för
livsmedelsberedskapen och flödet i livsmedelskedjan ska i
möjligaste mån kunna fortsätta utan avbrott under kris, höjd
beredskap och ytterst krig. För att detta ska fungera krävs
lönsamma och konkurrenskraftiga företag i fredstid.
Viktiga förutsättningar för att livsmedelskedjan ska fungera
under kris, höjd beredskap och ytterst krig är att
handelsflöden i möjligaste mån kan upprätthållas och att
kritiska beroenden kan tillgodoses.
Den svenska livsmedelsproduktionen är i flera delar beroende
av importerade insatsvaror och fungerande internationella
handelsflöden. Regeringen bedömer att en robust inhemsk
livsmedelsproduktion behöver kunna upprätthålla
livsmedelsförsörjningen även under handelsstörningar som kan
uppstå vid kriser eller krig i olika delar av världen. För
detta krävs inte bara en konkurrenskraftig primärproduktion
utan också bättre förutsättningar att säkerställa tillgången
till insatsvaror och funktionalitet i hela livsmedelskedjan. I
linje med detta bör möjligheten att effektivisera användningen
av insatsvaror såsom energi och näringsämnen, samt inhemsk
produktion av desamma, beaktas.
Regeringen framhåller i Livsmedelsstrategin 2.0 att
möjligheterna att främja inhemsk produktion av insatsvaror
behöver ses över som ett led i att stärka livsmedelskedjans
robusthet och den svenska livsmedelsberedskapen. Statens
jordbruksverk (Jordbruksverket) och Livsmedelsverket har i
sina regleringsbrev för budgetåret 2026 (LI2026/00551
respektive LI2026/00658) fått i uppdrag av regeringen att
analysera behov av nya insatser inom investeringsprogrammet
för livsmedel- och dricksvattenberedskap, bland annat när det
gäller främjande av inhemsk produktion av insatsvaror till
primärproduktionen och till leden efter primärproduktionen.
Jordbruksverket har vidare i regleringsbrevet fått i uppdrag
att etablera beredskapslager av insatsvaror. Utöver det arbete
som redan pågår är det angeläget att analysera om det finns
behov av ytterligare åtgärder för att främja investeringar i
inhemsk produktion av kritiska insatsvaror och beredskaps- och
omsättningslagring för att bidra till att säkra svensk
livsmedelsproduktion i händelse av kris, höjd beredskap eller
ytterst krig.
En viktig förutsättning för att främja inhemsk produktion av
livsmedel är att jordbruksmarken som produktionsresurs kan
brukas och säkras. Utan tillräcklig tillgång till
jordbruksmark är det inte möjligt att behålla och utveckla den
svenska livsmedelsproduktionen. I det sammanhanget är det
viktigt att ta tillvara de möjligheter som bland annat EU:s
gemensamma jordbrukspolitik ger, oavsett politikens slutliga
budgetomfattning.
Livsmedelsverket konstaterar i sin klimat- och
sårbarhetsanalys (L 2026 nr 04) att livsmedels- och
dricksvattenförsörjningen redan i dag är särskilt sårbar för
klimatpåverkan och att klimatriskerna för händelser relaterade
till exempelvis torka, skyfall och värmeböljor både i Sverige
och utanför Sveriges gränser successivt ökar över tid.
Jordbrukets produktivitet är också hotad av andra miljö- och
klimatrelaterade faktorer, exempelvis förlust av biologisk
mångfald, så som pollinatörer och spridning av skadegörare och
invasiva främmande arter.
Sammantaget krävs rätt förutsättningar för att
livsmedelsförsörjningen ska kunna fungera i såväl normalläget
som under störda förhållanden och ytterst krig.
Utredaren ska därför
* analysera förutsättningarna för den inhemska
livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen,
varvid utredaren ska beakta jordbrukets sårbarhet för
klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra
biologiska risker.
Uppdraget att lämna förslag på mål och åtgärder för den
svenska livsmedelsproduktionen
I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb
och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) lämnar
regeringen en redogörelse för en strategi för en långsiktigt
hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Strategin
innebär att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka på ett
hållbart sätt till 2030. Riksdagen godkände 2017 det förslag
till övergripande mål för livsmedelsstrategin samt de förslag
till mål för de tre strategiska områdena Regler och villkor,
Konsument och marknad samt Kunskap och innovation som
regeringen lämnade i propositionen bet. 2016/17:MJU23, rskr.
2016/17:338).
Det nuvarande övergripande målet för livsmedelsstrategin är:
En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala
livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta
nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och
sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela
landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk,
bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning
skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av
livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.
Förändringar i omvärlden har inneburit stora utmaningar för
livsmedelskedjan. Genom Livsmedelsstrategin 2.0 har regeringen
intensifierat arbetet med att stärka livsmedelskedjans
konkurrenskraft i syfte att öka den svenska
livsmedelsproduktionen i enlighet med den nuvarande
målsättningen.
Riksdagens beslut om livsmedelsstrategins målsättningar gäller
till och med 2030. Regeringen anser att det är ett politiskt
ansvar att i en tid av stora omvärldsförändringar som påverkar
livsmedelsproduktionens förutsättningar bidra till tydlighet
och långsiktighet genom att lägga fast långsiktiga
målsättningar för livsmedelsproduktionen. Detta blir särskilt
viktigt i och med den pågående återuppbyggnaden av det civila
försvaret där stärkt försörjningsförmåga inom
livsmedelsområdet och säker tillgång till kritiska insatsvaror
är viktiga delar som kräver uthållighet och långsiktighet.
Livsmedelskedjans bredd, komplexitet och inneboende beroenden
innebär utmaningar när åtgärder ska utformas. Långsiktiga mål
som är konkreta och uppföljningsbara kommer underlätta
utformning och uppföljning av åtgärder som på ett
kostnadseffektivt sätt kan bidra till att stärka svensk
livsmedelsproduktion.
Utredaren ska i arbetet med att lämna förslag på mål för
livsmedelsproduktionen för perioden 2031–2045 förhålla sig
till befintliga mål inom miljö- och klimatområdet, såväl
nationella mål som mål på EU-nivå och internationellt.
Internationell handel är viktig för att produktionen ska vara
effektiv och hela tiden utvecklas. Genom handel blir företag
utsatta för konkurrens, vilket leder till ökad innovation,
teknikutveckling och produktivitetstillväxt. Jämfört med andra
varor är internationell handel med jordbruksvaror och
livsmedel relativt liten. Trots en positiv utveckling av
exporten under senare år har Sverige fortsatt ett negativt
handelsnetto för livsmedel och jordbruksprodukter.
Exportfrämjande är ett av fokusområdena i Livsmedelsstrategin
2.0. Regeringen uttalar i strategin att livsmedelsexporten
behöver stärkas som ett led i att öka den svenska
livsmedelsproduktionen, stärka konkurrenskraften och förbättra
lönsamheten i livsmedelskedjan. Regeringen gör också
bedömningen att marknadstillträdesarbetet måste effektiviseras
och prioriteras för att öka andelen exporterade produkter med
svensk råvara, och har därför inrättat en strategisk grupp för
marknadstillträden där näringslivet och berörda myndigheter
finns representerade. Gruppens arbete syftar bland annat till
att identifiera särskilt viktiga marknader och kategorier för
svensk livsmedelsexport.
Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) är en
organisation som har två huvudmän, svenska staten och det
privata näringslivet i Sverige. Staten representeras av
Utrikesdepartementet och näringslivet av Sveriges allmänna
utrikeshandelsförening (SAU). Business Sweden har regeringens
uppdrag att genomföra exportfrämjande och
investeringsfrämjande åtgärder inom ramen för
Livsmedelsstrategin 2.0 (LI2025/00651). I uppdraget ingår att
genomföra ett främjandeprogram för livsmedelsexport och
inrätta funktionen Food Export Center. Regeringen har vidare
förstärkt det exportfrämjande arbetet genom att tillsätta nya
lantbruksråd på strategiskt viktiga marknader. Förändringarna
i främjandeuppdraget och de nya strukturerna aktualiserar
frågor om ansvarsfördelning, styrning och operativ samordning.
Krig och andra kriser i omvärlden har under senare år påverkat
de globala handelsströmmarna och drivit upp företagens
kostnader för bland annat energi. Transnationella risker
kopplade till klimatrelaterade händelser så som torka eller
extremväder påverkar såväl producenter som konsumenter.
Samtidigt har hushållens ekonomi varit pressad och medfört
ökad efterfrågan på livsmedel med låga priser vilket i sin tur
påverkar företagens lönsamhet.
De senaste årens erfarenheter visar att omvärldsförändringar
som påverkar livsmedelskedjans företag, och därmed
förutsättningarna för livsmedelsproduktionen, kan komma snabbt
och få stora konsekvenser.
I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla
företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver
minska. Det är angeläget att åtgärder och styrmedel är
utformade och avvägda så att de samlat fungerar väl utifrån
företagens perspektiv. Företag i livsmedelskedjan ska kunna
fokusera på sina kärnverksamheter. Frågor om åtgärdernas
påverkan på företagens regelbörda, konkurrensförmåga och
förutsättningar att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga
grunder behöver därför beaktas vid genomförandet av uppdraget.
Livsmedelskedjans mångfald av aktörer innebär att
ansvarsfördelning och roller är viktiga faktorer att beakta
när åtgärder tas fram och föreslås. Regeringen, myndigheter,
regioner, kommuner, näringsliv och organisationer har olika
roller att fylla och utformning av både mål och åtgärder, med
tydlig ansvarsfördelning, ska bidra till samordningsvinster
och synergier som sammantaget innebär att kedjan som helhet
stärks och att förutsättningarna för företagen i
livsmedelskedjan ytterligare förbättras.
Utredaren ska därför med utgångspunkt i gjorda analyser och
med fokus på att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft
* lämna förslag på konkreta och uppföljningsbara mål för en
hållbar svensk livsmedelsproduktion för perioden 2031–2045,
* lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att de
föreslagna målen kan nås genom långsiktigt stabila
förutsättningar för livsmedelskedjans företag och till att
stärka livsmedelskedjan i hela landet samt tydliggöra
kopplingarna mellan åtgärder, resultat och effekt på önskat
mål,
* lämna förslag på hur svenskproducerade livsmedel kan stärkas
på den svenska marknaden såväl som på EU:s inre marknad och
globalt genom innovation, samarbetsstrukturer eller på andra
sätt,
lämna förslag på hur det svenska export- och
investeringsfrämjandet kan stärkas och effektiviseras med
utgångspunkt i befintliga strukturer inom såväl offentlig som
privat verksamhet,
* lämna förslag på hur Sveriges livsmedelsförsörjning i alla
delar av landet kan stärkas ytterligare,
* vid behov analysera föreslagna åtgärders förenlighet med det
statstödsrättsliga regelverket, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska beskriva konsekvenserna av förslag som lämnas i
enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Kontakter och redovisning av uppdraget
* Under genomförandet av uppdraget ska utredaren föra dialog
med andra pågående utredningar med koppling till
livsmedelsproduktionen, bland annat utredningen Stärkt
lönsamhet, konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion i
norra Sverige (LI 2026:01). Utredaren ska även beakta
betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8)
samt myndigheters redovisningar av regeringsuppdrag relevanta
för detta uppdrag.
* Utredningen bör föra dialog med berörda
näringslivsorganisationer och andra aktörer i
livsmedelskedjan, inklusive relevanta myndigheter, bland annat
Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket och
länsstyrelserna samt med regioner och kommuner.
Uppdraget ska redovisas senast den 8 juni 2028.
(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)