Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2026:77 Kommittédirektiv Tillväxtagenda för en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion 2045 Beslut vid regeringssammanträde den 21 juli 2026 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på konkreta och uppföljningsbara mål för den svenska livsmedelsproduktionen under perioden 2031–2045. Utredaren ska vidare föreslå åtgärder som kan bidra till att de föreslagna målen kan uppnås. Syftet med utredningen är att ge regeringen ett underlag för att kunna utforma en samlad långsiktig tillväxtagenda för en hållbar svensk livsmedelsproduktion och en stärkt livsmedelsförsörjning. Utredaren ska bland annat * analysera den svenska livsmedelskedjan, inklusive dess styrkor, svagheter och robusthet samt kritiska beroenden, analysera förutsättningarna för den inhemska livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen, lämna förslag på konkreta och uppföljningsbara mål för en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion för perioden 2031–2045, * lämna förslag på åtgärder för att uppnå de föreslagna målen, och * lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 8 juni 2028. Uppdraget att analysera livsmedelskedjan Livsmedelskedjan omfattar ett komplext flöde från primärproduktion via förädling, logistik och handel till konsumtion med en stor mängd aktörer. De inneboende beroendena och sårbarheterna i kedjan gör att ett systemperspektiv är viktigt för att öka förståelsen för robusthet och försörjningsförmåga, men även vad gäller förståelsen för flödena i kedjan samt hur de förhåller sig till exempelvis transporter, energi och andra faktorer och branscher. Händelser till följd av ett förändrat klimat medför också ändrade förutsättningar för den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan omfattade 2023 cirka 75 000 företag, med en omsättning som översteg 200 000 kronor och genererade drygt 200 miljarder kronor i förädlingsvärde. Samma år var det totalt 309 000 sysselsatta (heltidsekvivalenter) i kedjan, se rapporten Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån livsmedelsstrategins mål, Statens jordbruksverk 2026. Livsmedelsproduktionen är geografiskt utspridd i hela landet även om vissa delbranscher har snävare geografisk spridning. Även dagligvaruhandel och restauranger finns över hela landet och sammantaget bidrar livsmedelskedjan till tillväxt, jobb, regional och lokal utveckling samt ett levande näringsliv. Den har dessutom en avgörande betydelse för lokal service, transporter och möjligheterna att leva, bo och verka i hela Sverige. En fungerande handel är en viktig förutsättning för livsmedelsförsörjningen. Sverige är en liten, öppen ekonomi som är beroende av handel med andra länder. Exporten av svenska livsmedel har på senare år ökat och är en väsentlig drivkraft för expansion av produktionen. Ökad livsmedelsproduktion och export ger positiva effekter på tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet i stort. Livsmedelskonsumtionen i Sverige utgörs i sin tur av en relativt stor andel importerade livsmedel från många olika länder. Den tekniska utvecklingen har haft stor betydelse för utvecklingen av livsmedelsproduktionen. Potentialen för ytterligare framsteg är betydande, inte minst på grund av att teknikutvecklingen nu i vissa fall möjliggör livsmedelsproduktion på sätt och platser som tidigare inte varit möjliga. Utredaren ska därför * analysera den svenska livsmedelskedjan, inklusive dess styrkor, svagheter och robusthet samt kritiska beroenden med utgångspunkt i redan befintliga rapporter och underlag samt utvärderingar av genomförda robusthöjande insatser och stödåtgärder från myndigheter och andra aktörer i livsmedelskedjan, och * analysera struktur och företagsstorlek i olika delar av landet inom respektive del av livsmedelskedjan, inklusive alla primärproduktionsgrenar. Uppdraget att analysera förutsättningarna för den inhemska livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen Regeringen beslutade den 20 mars 2025 Livsmedelsstrategin 2.0 (LI2023/00161). Av den framgår bland annat att en robust livsmedelsförsörjning och en ökad livsmedelsproduktion i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning i höjd beredskap och ytterst krig. Den inhemska livsmedelsproduktionen ska ligga till grund för livsmedelsberedskapen och flödet i livsmedelskedjan ska i möjligaste mån kunna fortsätta utan avbrott under kris, höjd beredskap och ytterst krig. För att detta ska fungera krävs lönsamma och konkurrenskraftiga företag i fredstid. Viktiga förutsättningar för att livsmedelskedjan ska fungera under kris, höjd beredskap och ytterst krig är att handelsflöden i möjligaste mån kan upprätthållas och att kritiska beroenden kan tillgodoses. Den svenska livsmedelsproduktionen är i flera delar beroende av importerade insatsvaror och fungerande internationella handelsflöden. Regeringen bedömer att en robust inhemsk livsmedelsproduktion behöver kunna upprätthålla livsmedelsförsörjningen även under handelsstörningar som kan uppstå vid kriser eller krig i olika delar av världen. För detta krävs inte bara en konkurrenskraftig primärproduktion utan också bättre förutsättningar att säkerställa tillgången till insatsvaror och funktionalitet i hela livsmedelskedjan. I linje med detta bör möjligheten att effektivisera användningen av insatsvaror såsom energi och näringsämnen, samt inhemsk produktion av desamma, beaktas. Regeringen framhåller i Livsmedelsstrategin 2.0 att möjligheterna att främja inhemsk produktion av insatsvaror behöver ses över som ett led i att stärka livsmedelskedjans robusthet och den svenska livsmedelsberedskapen. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) och Livsmedelsverket har i sina regleringsbrev för budgetåret 2026 (LI2026/00551 respektive LI2026/00658) fått i uppdrag av regeringen att analysera behov av nya insatser inom investeringsprogrammet för livsmedel- och dricksvattenberedskap, bland annat när det gäller främjande av inhemsk produktion av insatsvaror till primärproduktionen och till leden efter primärproduktionen. Jordbruksverket har vidare i regleringsbrevet fått i uppdrag att etablera beredskapslager av insatsvaror. Utöver det arbete som redan pågår är det angeläget att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att främja investeringar i inhemsk produktion av kritiska insatsvaror och beredskaps- och omsättningslagring för att bidra till att säkra svensk livsmedelsproduktion i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig. En viktig förutsättning för att främja inhemsk produktion av livsmedel är att jordbruksmarken som produktionsresurs kan brukas och säkras. Utan tillräcklig tillgång till jordbruksmark är det inte möjligt att behålla och utveckla den svenska livsmedelsproduktionen. I det sammanhanget är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som bland annat EU:s gemensamma jordbrukspolitik ger, oavsett politikens slutliga budgetomfattning. Livsmedelsverket konstaterar i sin klimat- och sårbarhetsanalys (L 2026 nr 04) att livsmedels- och dricksvattenförsörjningen redan i dag är särskilt sårbar för klimatpåverkan och att klimatriskerna för händelser relaterade till exempelvis torka, skyfall och värmeböljor både i Sverige och utanför Sveriges gränser successivt ökar över tid. Jordbrukets produktivitet är också hotad av andra miljö- och klimatrelaterade faktorer, exempelvis förlust av biologisk mångfald, så som pollinatörer och spridning av skadegörare och invasiva främmande arter. Sammantaget krävs rätt förutsättningar för att livsmedelsförsörjningen ska kunna fungera i såväl normalläget som under störda förhållanden och ytterst krig. Utredaren ska därför * analysera förutsättningarna för den inhemska livsmedelsproduktionens bidrag till livsmedelsförsörjningen, varvid utredaren ska beakta jordbrukets sårbarhet för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och andra biologiska risker. Uppdraget att lämna förslag på mål och åtgärder för den svenska livsmedelsproduktionen I propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) lämnar regeringen en redogörelse för en strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Strategin innebär att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka på ett hållbart sätt till 2030. Riksdagen godkände 2017 det förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin samt de förslag till mål för de tre strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation som regeringen lämnade i propositionen bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Det nuvarande övergripande målet för livsmedelsstrategin är: En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Förändringar i omvärlden har inneburit stora utmaningar för livsmedelskedjan. Genom Livsmedelsstrategin 2.0 har regeringen intensifierat arbetet med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i syfte att öka den svenska livsmedelsproduktionen i enlighet med den nuvarande målsättningen. Riksdagens beslut om livsmedelsstrategins målsättningar gäller till och med 2030. Regeringen anser att det är ett politiskt ansvar att i en tid av stora omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsproduktionens förutsättningar bidra till tydlighet och långsiktighet genom att lägga fast långsiktiga målsättningar för livsmedelsproduktionen. Detta blir särskilt viktigt i och med den pågående återuppbyggnaden av det civila försvaret där stärkt försörjningsförmåga inom livsmedelsområdet och säker tillgång till kritiska insatsvaror är viktiga delar som kräver uthållighet och långsiktighet. Livsmedelskedjans bredd, komplexitet och inneboende beroenden innebär utmaningar när åtgärder ska utformas. Långsiktiga mål som är konkreta och uppföljningsbara kommer underlätta utformning och uppföljning av åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att stärka svensk livsmedelsproduktion. Utredaren ska i arbetet med att lämna förslag på mål för livsmedelsproduktionen för perioden 2031–2045 förhålla sig till befintliga mål inom miljö- och klimatområdet, såväl nationella mål som mål på EU-nivå och internationellt. Internationell handel är viktig för att produktionen ska vara effektiv och hela tiden utvecklas. Genom handel blir företag utsatta för konkurrens, vilket leder till ökad innovation, teknikutveckling och produktivitetstillväxt. Jämfört med andra varor är internationell handel med jordbruksvaror och livsmedel relativt liten. Trots en positiv utveckling av exporten under senare år har Sverige fortsatt ett negativt handelsnetto för livsmedel och jordbruksprodukter. Exportfrämjande är ett av fokusområdena i Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen uttalar i strategin att livsmedelsexporten behöver stärkas som ett led i att öka den svenska livsmedelsproduktionen, stärka konkurrenskraften och förbättra lönsamheten i livsmedelskedjan. Regeringen gör också bedömningen att marknadstillträdesarbetet måste effektiviseras och prioriteras för att öka andelen exporterade produkter med svensk råvara, och har därför inrättat en strategisk grupp för marknadstillträden där näringslivet och berörda myndigheter finns representerade. Gruppens arbete syftar bland annat till att identifiera särskilt viktiga marknader och kategorier för svensk livsmedelsexport. Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) är en organisation som har två huvudmän, svenska staten och det privata näringslivet i Sverige. Staten representeras av Utrikesdepartementet och näringslivet av Sveriges allmänna utrikeshandelsförening (SAU). Business Sweden har regeringens uppdrag att genomföra exportfrämjande och investeringsfrämjande åtgärder inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 (LI2025/00651). I uppdraget ingår att genomföra ett främjandeprogram för livsmedelsexport och inrätta funktionen Food Export Center. Regeringen har vidare förstärkt det exportfrämjande arbetet genom att tillsätta nya lantbruksråd på strategiskt viktiga marknader. Förändringarna i främjandeuppdraget och de nya strukturerna aktualiserar frågor om ansvarsfördelning, styrning och operativ samordning. Krig och andra kriser i omvärlden har under senare år påverkat de globala handelsströmmarna och drivit upp företagens kostnader för bland annat energi. Transnationella risker kopplade till klimatrelaterade händelser så som torka eller extremväder påverkar såväl producenter som konsumenter. Samtidigt har hushållens ekonomi varit pressad och medfört ökad efterfrågan på livsmedel med låga priser vilket i sin tur påverkar företagens lönsamhet. De senaste årens erfarenheter visar att omvärldsförändringar som påverkar livsmedelskedjans företag, och därmed förutsättningarna för livsmedelsproduktionen, kan komma snabbt och få stora konsekvenser. I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska. Det är angeläget att åtgärder och styrmedel är utformade och avvägda så att de samlat fungerar väl utifrån företagens perspektiv. Företag i livsmedelskedjan ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Frågor om åtgärdernas påverkan på företagens regelbörda, konkurrensförmåga och förutsättningar att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga grunder behöver därför beaktas vid genomförandet av uppdraget. Livsmedelskedjans mångfald av aktörer innebär att ansvarsfördelning och roller är viktiga faktorer att beakta när åtgärder tas fram och föreslås. Regeringen, myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv och organisationer har olika roller att fylla och utformning av både mål och åtgärder, med tydlig ansvarsfördelning, ska bidra till samordningsvinster och synergier som sammantaget innebär att kedjan som helhet stärks och att förutsättningarna för företagen i livsmedelskedjan ytterligare förbättras. Utredaren ska därför med utgångspunkt i gjorda analyser och med fokus på att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft * lämna förslag på konkreta och uppföljningsbara mål för en hållbar svensk livsmedelsproduktion för perioden 2031–2045, * lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att de föreslagna målen kan nås genom långsiktigt stabila förutsättningar för livsmedelskedjans företag och till att stärka livsmedelskedjan i hela landet samt tydliggöra kopplingarna mellan åtgärder, resultat och effekt på önskat mål, * lämna förslag på hur svenskproducerade livsmedel kan stärkas på den svenska marknaden såväl som på EU:s inre marknad och globalt genom innovation, samarbetsstrukturer eller på andra sätt, lämna förslag på hur det svenska export- och investeringsfrämjandet kan stärkas och effektiviseras med utgångspunkt i befintliga strukturer inom såväl offentlig som privat verksamhet, * lämna förslag på hur Sveriges livsmedelsförsörjning i alla delar av landet kan stärkas ytterligare, * vid behov analysera föreslagna åtgärders förenlighet med det statstödsrättsliga regelverket, och * lämna nödvändiga författningsförslag. Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska beskriva konsekvenserna av förslag som lämnas i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Kontakter och redovisning av uppdraget * Under genomförandet av uppdraget ska utredaren föra dialog med andra pågående utredningar med koppling till livsmedelsproduktionen, bland annat utredningen Stärkt lönsamhet, konkurrenskraft och ökad livsmedelsproduktion i norra Sverige (LI 2026:01). Utredaren ska även beakta betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) samt myndigheters redovisningar av regeringsuppdrag relevanta för detta uppdrag. * Utredningen bör föra dialog med berörda näringslivsorganisationer och andra aktörer i livsmedelskedjan, inklusive relevanta myndigheter, bland annat Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket och länsstyrelserna samt med regioner och kommuner. Uppdraget ska redovisas senast den 8 juni 2028. (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)