Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2025:65 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Valsedelskommittén (Ju 2024:04) Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2025 Utvidgning och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade den 15 februari 2024 kommittédirektiv om en översyn av valsedelsystemet (dir. 2024:24). En parlamentariskt sammansatt kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet, inklusive att analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar. Uppdraget utvidgas. Kommittén ska nu även * analysera konsekvenserna av och redovisa för- och nackdelar med att ändra reglerna om valbarhet för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad folkbokföring, särskilt i förhållande till principen om partiernas fria nomineringsrätt, * ta ställning till om reglerna om valbarhet bör ändras för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad folkbokföring, och * lämna de författningsförslag som kommittén bedömer är motiverade. Utredningstiden förlängs. Enligt de ursprungliga direktiven skulle uppdraget slutredovisas senast den 15 september 2025. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 14 augusti 2026. Ett delbetänkande som avser en redovisning av uppdraget att utvärdera dagens valsedelsystem ska dock lämnas senast den 15 januari 2026. Behovet av förlängd tid för uppdraget Kommittén har sedan tidigare i uppdrag att undersöka och redovisa hur ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka och påverkas av övriga delar av det svenska valsystemet samt analysera och bedöma för- och nackdelar med att införa gemensamma eller neutrala valsedlar i det svenska valsystemet. Kommittén har även i uppdrag att ta ställning till om systemet med partispecifika valsedlar bör reformeras eller avskaffas och ersättas med ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar, samt lämna de förslag till författningsändringar som kommittén anser är motiverade. Regleringen på valområdet är omfattande och detaljerad. För att kommittén på ett ändamålsenligt sätt ska kunna genomföra uppdragen i de ursprungliga direktiven behövs därför förlängd tid. Uppdraget att analysera behovet av att ändra reglerna om valbarhet och valbarhetens koppling till folkbokföring Vid valen 2022 kandiderade 17 personer för sex partier i mer än en region. I valen till kommunfullmäktige samma år kandiderade 80 personer för elva partier i mer än en kommun. Det förekom att kandidater på eller i anslutning till valdagen anmälde flyttning i syfte att bli folkbokförd i den kommun där kandidaten föreföll kunna ta ett mandat. Valmyndigheten föreslår i sin erfarenhetsrapport från valen 2022 att en kandidat i val till region- och kommunfullmäktige ska vara folkbokförd i det valområde som kandidaturen avser genom beslut fattat av Skatteverket senast på valdagen (Erfarenheter från valen 2022, dnr VAL-686, s. 25 och 31). Valprövningsnämnden delar Valmyndighetens bedömning av behovet av att ändra bestämmelserna om valbarhet (Erfarenheter av prövningen av överklaganden i samband med 2022 års allmänna val, dnr 12–2023, s. 12). Valprövningsnämnden konstaterar dock att Skatteverkets e-tjänst för folkbokföring är öppen dygnet runt alla dagar i veckan och att beslut om ny folkbokföring i normalfallet fattas direkt genom ett automatiserat beslutsförfarande. Valprövningsnämnden anser att Skatteverkets beslut om folkbokföring senast bör vara fattat då vallokalerna stänger. Vilka som är valbara till region- och kommunfullmäktige framgår av kommunallagen (2017:725). Där fastställs att de som är röstberättigade är valbara och att rösträtt tillkommer den som är folkbokförd i kommunen (1 kap. 7 och 8 §§ samt 4 kap. 3 § kommunallagen). Valbarhetsbedömningen ska göras oberoende av vad som framgår av röstlängden (prop. 1975/76:187 s. 353). Det innebär att det är valbarheten vid tidpunkten för fastställande av valresultatet som är avgörande. Av 25 § folkbokföringslagen (1991:481) följer att den som är folkbokförd och har flyttat ska anmäla flyttningen till Skatteverket inom en vecka. Enligt 35 § folkbokföringslagen gäller den nya folkbokföringen som utgångspunkt fr.o.m. flyttningsdagen. Eftersom folkbokföringslagen medger att en anmälan om flyttning kan få retroaktiv verkan i upp till en vecka kan en ledamot därmed bli valbar i en kommun eller region där han eller hon inte faktiskt var folkbokförd på valdagen (jfr Valprövningsnämndens beslut 224–2022 m.fl.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring (bet. 2023/24:KU12 punkt 4, rskr. 2023/24:181). Konstitutionsutskottet noterar att både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden i sina erfarenhetsrapporter från valen 2022 tar upp frågor om en kandidats valbarhet och folkbokföring vid val till region- och kommunfullmäktige. Utskottet delar myndigheternas uppfattning att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i mer än en kommun eller region att ändra sin folkbokföring på valdagen eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan. Det är av största vikt att det i samhället bland både väljarna och de politiska partierna finns ett stort förtroende för valsystemet och att systemet säkerställer korrekta och legitima resultat. Med hänsyn till erfarenheterna från tidigare val är det angeläget att analysera och ta ställning till om det finns behov av författningsändringar som hindrar att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner gör sig valbar efter valdagen genom att göra en flyttanmälan i syfte att bli folkbokförd i en annan kommun på eller i anslutning till valdagen. En eventuell reglering på detta område skulle beröra principiella frågor för valsystemet eftersom frågor om valbarhet, nomineringsrätt och vilka som får kandidera i val rör kärnan i valsystemet. För att hindra kandidater från att i ovan nämnda situationer göra sig valbara, skulle det potentiellt krävas ändringar av regleringen om valbarhet, vilket i sin tur påverkar partiernas möjlighet att nominera kandidater till val och därmed i förlängningen även partiernas valförberedelser. Det behöver analyseras hur en reglering skulle förhålla sig till dessa grundläggande principer. Om exempelvis felaktiga uppgifter ligger till grund för ett beslut om folkbokföring skulle eventuella ändringar på området kunna få effekter när det gäller vilka som kan utses till nya ledamöter under en pågående valperiod. Kommittén ska därför * analysera konsekvenserna av och redovisa för- och nackdelar med att ändra reglerna om valbarhet för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad folkbokföring, särskilt i förhållande till principen om partiernas fria nomineringsrätt, * ta ställning till om reglerna om valbarhet bör ändras för att förhindra att en person som kandiderar i val till kommun- eller regionfullmäktige i flera kommuner eller regioner blir valbar efter valdagen till följd av ändrad folkbokföring, och lämna de författningsförslag som kommittén bedömer är motiverade. Redovisning av uppdraget Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026. Kommittén ska dock senast den 15 januari 2026 lämna ett delbetänkande med redovisning av uppdraget att utvärdera dagens valsedelsystem. (Justitiedepartementet)