Post 4 av 5175 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om kraftfulla verktyg för kontroll av utbetalning av socialförsäkringsförmåner till personer som lämnat Sverige (S 2025:02), Dir. 2026:35
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2026-05-28
Dir. 2026:35
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Utredningen om kraftfulla verktyg för
kontroll av utbetalning av socialförsäkringsförmåner till
personer som lämnat Sverige (S 2025:02)
Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2026
Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 27 mars 2025 kommittédirektiv om
kraftfulla verktyg för kontroll av utbetalning av
socialförsäkringsförmåner till personer som lämnat Sverige
(dir. 2025:34). Syftet är att motverka bidragsbrott och
felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Uppdraget
skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisas senast den
20 april 2026. Genom tilläggsdirektiv som beslutades
den 26 februari 2026 förlängdes utredningstiden till den
1 juni 2026 (dir. 2026:14).
Utredaren ska nu även
* kartlägga vilka bosättningsbegrepp inom andra rättsområden
än socialförsäkringen som kan inverka på
bosättningsbedömningen enligt socialförsäkringsbalken,
* analysera villkoren för bosättning utifrån de
bosättningsbegrepp som har identifierats och som kan inverka
på bosättningsbedömningen enligt socialförsäkringsbalken, och
* analysera förutsättningarna för att införa ett harmoniserat
bosättningsbegrepp som kan användas inom flera rättsområden,
samt för- och nackdelarna med ett harmoniserat
bosättningsbegrepp.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas
senast den 31 januari 2027.
Uppdraget att analysera olika bosättningsbegrepp
Bosättningsbegrepp används inom olika rättsområden för att
ringa in den personkrets som omfattas av regelverket i fråga.
Det finns t.ex. bestämmelser om vad som avses med att anses
som bosatt i socialförsäkringsbalken,
folkbokföringslagen (1991:481), hälso- och sjukvårdslagen
(2017:30) och socialtjänstlagen (2025:400). Begreppen kan
likna varandra, men har inte samma innebörd, och betydelsen av
att anses som bosatt får olika rättsverkningar. Därtill har
begreppen införts vid olika tillfällen med skilda syften. Till
exempel anses en person enligt 5 kap. 2 §
socialförsäkringsbalken som huvudregel bosatt i Sverige om han
eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet. Enligt
förarbetena bör användningen av bosättningsbegreppet i
möjligaste mån återspegla de faktiska förhållandena. Den
enskildes normala vistelseort bör tillmätas avgörande
betydelse för var han eller hon ska anses bosatt
(prop. 1998/99:119 s. 89). Enligt 3 § folkbokföringslagen
anses emellertid en person bosatt här i landet om han eller
hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila
eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett
år. Även unionsrätten, exempelvis förordning (EG) 883/2004 om
samordning av de sociala trygghetssystemen, har ett
bosättningsbegrepp som kan ha betydelse för tillämpningen av
socialförsäkringsbalken. Krav på bosättning eller hemvist
förekommer dessutom i annan unionsrätt och i internationella
konventioner som Sverige är bundet av.
De många parallella bosättningsbegreppen kan inverka på
bosättningsbedömningen enligt socialförsäkringsbalken och kan
utgöra en källa till otydlighet för såväl enskilda som
myndigheter. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)
respektive Riksrevisionen har pekat på att komplexa
bosättningsbedömningar i socialförsäkringen försvårar
kontrollen av rätten till förmåner för personer som rör sig
över Sveriges gränser och ökar risken för att felaktiga
utbetalningar inte upptäcks i tid (ISF:s
rapport Garantipension med internationell anknytning [2025:11]
och Riksrevisionens rapport Socialförsäkringsskyddet vid
internationell rörlighet [RiR 2025:14]). Vidare har regeringen
gett ISF i uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2026 att
granska om villkoren för att vara försäkrad för bosättning och
arbete i Sverige är ändamålsenliga i en tid med ökad
internationell rörlighet och gränsöverskridande arbete.
Den rättsliga osäkerhet som kan följa av olika och otydliga
bosättningsbegrepp inom skilda rättsområden riskerar att leda
till bristande likformighet när myndigheter fattar beslut,
vilket i sin tur riskerar att undergräva legitimiteten för
välfärdssystemen. Även det förslag om kvalificering till
socialförsäkringen som bl.a. syftar till att åstadkomma
starkare anknytning till Sverige för att få tillgång till
bosättningsbaserade förmåner, som regeringen lämnat i
propositionen Kvalificering till socialförsäkringen
(prop. 2025/26:136) och som riksdagen antog den 20 maj 2026
(bet. 2025/26:SfU21, rskr. 2025/26:259), gagnas av tydliga
bosättningsbegrepp i socialförsäkringsbalken.
Det finns därför skäl att kartlägga och analysera vilka olika
bosättningsbegrepp som används inom olika rättsområden i syfte
att bidra till ett djupare kunskapsunderlag och för att
underlätta bosättningsbedömningarna i socialförsäkringen.
Utöver detta kan det även finnas anledning att undersöka
premisserna för att ta fram ett harmoniserat
bosättningsbegrepp som kan tillämpas över flera rättsområden.
Om ett harmoniserat bosättningsbegrepp skulle underlätta
förståelsen för enskilda respektive tillämpningen för
myndigheter kan det i förlängningen motverka bidragsbrott och
felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen.
Mot bakgrund av det alltjämt omfattande och utbredda problemet
med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom
socialförsäkringen och svårigheterna med komplexa
bosättningsbedömningar som framkommit finns det anledning att
förlänga den pågående utredningen.
Utredaren ska därför
* kartlägga vilka bosättningsbegrepp inom andra rättsområden
än socialförsäkringen som kan inverka på
bosättningsbedömningen enligt socialförsäkringsbalken,
* analysera villkoren för bosättning utifrån de
bosättningsbegrepp som har identifierats och som kan inverka
på bosättningsbedömningen enligt socialförsäkringsbalken, och
* analysera förutsättningarna för att införa ett harmoniserat
bosättningsbegrepp som kan användas inom flera rättsområden,
samt för- och nackdelarna med ett harmoniserat
bosättningsbegrepp.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant
arbete som pågår inom Regeringskansliet, andra myndigheter och
utredningsväsendet. Utredaren ska särskilt beakta det arbete
som ISF bedriver inom ramen för det uppdrag ISF fått i
regleringsbrevet för budgetåret 2026 att granska om villkoren
för att vara försäkrad för bosättning och arbete i Sverige är
ändamålsenliga i en tid med ökad internationell rörlighet och
gränsöverskridande arbete.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas
senast den 31 januari 2027.
(Socialdepartementet)