Post 1127 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till Nya apoteksmarknadsutredningen (S 2015:06), Dir. 2016:105
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2016-12-08
Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2016
Utvidgning och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 19 november 2015 kommittédirektiv till
en utredning om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på
apoteksmarknaden (dir. 2015:118). Utredningen ska göra en
översyn av apoteksmarknaden och vid behov lämna förslag på
förändringar. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget
redovisas senast den 31 december 2016. Regeringen beslutar nu om
förlängd utredningstid och tilläggsuppdrag till utredningen.
Utredningen ska bl.a.
- se över marknaden och regelverket för extemporeläkemedel och
lagerberedningar,
- se över marknaden och regelverket för maskinell
dosdispensering,
- analysera om apotekens handelsmarginal bör regleras för
receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna,
- lägga fram förslag som möjliggör för sjukhusapotek att ansöka
om licens för läkemedel via den elektroniska
kommunikationslösningen för licensansökan, och
- lämna förslag till en effektiv och patientsäker distribution
av prövningsläkemedel till försökspersoner och prövningsställen.
Uppdraget i dir. 2015:118 ska redovisas i ett delbetänkande
senast den 28 februari 2017. Ett delbetänkande som behandlar
frågan om en reglering av apotekens handelsmarginal för
läkemedel utanför läkemedelsförmånerna ska redovisas senast den
15 juni 2017. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31
december 2017.
Extemporeläkemedel och lagerberedningar
Definitioner m.m.
Extemporeläkemedel är läkemedel som tillverkas för en enskild
patient utifrån förskrivarens angivna komposition. Bestämmelser
om extemporeläkemedel finns i 5 kap. 1 § tredje stycket
läkemedelslagen (2015:315). Sådana läkemedel får säljas utan att
vara godkända, registrerade eller omfattas av ett erkännande av
ett godkännande eller en registrering. Lagerberedningar är icke
godkända läkemedel som serietillverkas på apotek.
Extemporeläkemedel ska endast användas om ett godkänt läkemedel
saknas eller inte lämpar sig för behandling av en viss patient.
Marknaden för extemporeläkemedel och lagerberedningar
Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är
extemporemarknaden konkurrensutsatt. Vid omregleringen av
apoteksmarknaden bedömde dåvarande regeringen att krav inte
borde ställas på att varje apotek skulle tillverka
extemporeläkemedel i egen regi. För att kunna bedriva
öppenvårdsapotek måste dock en aktör kunna tillhandahålla alla
läkemedel inklusive extemporeläkemedel (inklusive
lagerberedningar). För att säkerställa tillgängligheten till
extemporeläkemedel ålades det statliga bolaget Apotek Produktion
& Laboratorier AB (APL) under en övergångsperiod på tre år en
skyldighet att på begäran från öppenvårdsapotek tillverka och
leverera extemporeläkemedel.
APL var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB men ägs sedan
den 30 juni 2010 direkt av staten. Enligt APL:s bolagsordning
ska föremålet för bolagets verksamhet vara att utveckla,
kvalitetsgranska, tillverka och tillhandahålla läkemedel
(extemporeläkemedel och lagerberedningar), läkemedelsnära
produkter och handelsvaror, att tillhandahålla varor och
tjänster inom dessa områden, att bedriva konsultverksamhet på
läkemedelsområdet samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.
Individuell extempore till öppenvården ingår i förmånen och
prisätts därför av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Prissättningen sker till självkostnadspris utan marginal, och
baseras i dag på taxor satta år 2006. Av tradition appliceras
TLV:s taxor även inom slutenvården. För att lagerberedningar ska
ingå i förmånerna måste extemporetillverkaren ansöka om att TLV
ska fastställa pris för läkemedlet. Prissättningssystemet anses
bidra till att intresset för att verka på extemporemarknaden är
svalt. APL möter i dag ingen konkurrens inom individuell
extempore, men har sedan 2011 konkurrens inom lagerberedningar
från Unimedic.
I ett fåtal fall varje år måste extemporeapoteken avsluta sin
tillverkning av en lagerberedning på grund av att ett
läkemedelsföretag beviljats godkännande för läkemedlet. I det
fall ett läkemedel avregistreras är det APL:s uppgift att
säkerställa tillhandahållandet till de patienter som fortsatt
får läkemedlet förskrivet.
Dåvarande regeringen gav 2013 en konsultfirma i uppdrag att
analysera konkurrens- och marknadssituationen på marknaden för
extemporeläkemedel och bedöma hur marknaden kunde tillgodose
behovet av extemporeläkemedel. Konsultfirman bedömde att givet
den nuvarande marknadssituationen kunde inte tillgången på
extemporeläkemedel säkras utan ett samhällsuppdrag, och att
tillhandahållandeskyldigheten för APL skulle kvarstå. Mot denna
bakgrund rekommenderades också ett fortsatt statligt ägande. Vid
bolagets årsstämma år 2015 beslutades därför att APL:s
skyldighet att tillhandahålla extemporeläkemedel
fortsättningsvis skulle gälla tills vidare.
Konsultfirman analyserade även APL:s verksamhet utöver
tillverkningen av extempore och avtal med landstingen. Inom
området Life science erbjuder APL tjänster från preklinisk
utveckling till kommersiell tillverkning till företag inom Life
science-branschen såsom läkemedels- och forskningsbolag. I
rapporten som konsultfirman lämnade till regeringen framkommer
att APL har en viktig roll och anses bidra till en positiv
utveckling inom svensk Life science.
Läkemedels- och apoteksutredningen hade i uppdrag att lämna
förslag på hur prissättningen av extemporeläkemedel skulle
utformas på en omreglerad apoteksmarknad. Utredningen
analyserade i sitt delbetänkande (SOU 2014:20) TLV:s praxis för
prissättning och övervägde om någon annan modell i stället borde
tillämpas. Utredningen föreslog i slutändan att praxis skulle
bibehållas men att den borde författningsregleras.
Regeringen beslutade den 31 mars 2016 om propositionen Läkemedel
för särskilda behov (prop. 2015/16:143), som bl.a. innehåller
förslag om prissättningen av extemporeläkemedel och
lagerberedningar som bygger på förslagen i SOU 2014:20.
Propositionen antogs av riksdagen och förslagen träder i kraft
den 1 april 2017 i denna del.
Den 6 november 2015 tillsatte regeringen en nationell samordnare
för området livsvetenskap (Life science). Den särskilde
utredaren ska med utgångspunkt i Sveriges konkurrensfördelar och
utvecklingspotential bidra med underlag till regeringens arbete
med att ytterligare stärka Sveriges position inom Life science.
Samordnaren ska utgöra en länk mellan de aktörer som finns i
sektorn och regeringens arbete med frågor inom området.
EU-rättslig reglering
Enligt artikel 3.1 i direktiv 2001/83/EG om upprättande av
gemenskapsregler för humanläkemedel ska direktivet inte gälla
för varje läkemedel som beretts på apotek enligt ett recept som
utfärdats för en enskild patient. Enligt artikel 3.2 omfattar
direktivet inte heller läkemedel som bereds på apotek enligt
indikationerna i en farmakopé och ska utdelas direkt till de
patienter som betjänas av apoteket i fråga (vanligen kallat
officinal beredning).
Den 16 juli 2015 meddelade EU-domstolen dom i de förenade målen
Abcur AB mot Apoteket Farmaci AB (C-544/13) och Apoteket AB och
Apoteket Farmaci AB (C-545/13). Målen rörde en begäran om
förhandsbesked från Stockholms tingsrätt om bl.a. huruvida vissa
extemporeläkemedel ska omfattas av tillämpningsområdet för
direktiv 2001/83/EG med bl.a. krav på tillverkningstillstånd och
godkännande eller om de kan falla under något av undantagen i
artikel 3.1 eller 3.2 läst tillsammans med artikel 2.1.
EU-domstolen uttalade bl.a. att sådana icke-godkända
humanläkemedel som är i fråga i målet omfattas av direktivet om
de har tillverkats på industriell väg eller med hjälp av en
industriell process. Vidare uttalade domstolen att dessa
läkemedel endast kunde omfattas av det undantag som avses i
artikel 3.1 i direktivet om de hade tillverkats enligt ett
recept som utfärdats före tillverkningen. Tillverkningen skulle
också ske specifikt för en i förväg identifierad patient.
Beträffande undantaget i artikel 3.2 uttalade domstolen bl.a.
att de nämnda läkemedlen endast kunde omfattas av undantaget om
de utdelades direkt av det apotek som har tillverkat dem till de
patienter som betjänas av detta apotek.
Skäl för en översyn av marknaden och regelverket
Marknadens begränsade utveckling och de förtydliganden som
EU-domstolen gjort motiverar att en genomgång och analys görs av
regleringen och hanteringen av extemporeläkemedel och
lagerberedningar i Sverige. Regeringen anser det vara av stor
vikt att säkerställa att alla extemporeläkemedel kan komma
patienter med speciella behov till godo. Det är i grund och
botten en patientsäkerhetsfråga. Regeringen anser också att
förutsättningarna för ett sådant tillhandahållande ska vara
långsiktiga och gå hand i hand med ett effektivt utnyttjande av
samhällets resurser.
Maskinell dosdispensering
Vad innebär maskinell dosdispensering?
Med dosdispensering avses enligt 1 kap. 4 § lagen (2009:366) om
handel med läkemedel färdigställande av läkemedel för enskilds
behov under viss tid genom uttag ur tillverkarens
originalförpackning. Dosdispensering kan ske manuellt eller
maskinellt. I dessa direktiv behandlas maskinell dosdispensering.
Maskinell dosdispensering förekommer i nuläget främst i den
öppna vården, men i begränsad utsträckning även i sluten vård.
Bedömningen av om en viss patient har behov av dosdispenserade
läkemedel görs i dag av läkare vid förskrivningstillfället med
stöd av riktlinjer som utfärdats av det enskilda landstinget.
Vid förskrivningstillfället ska förskrivaren informera patienten
om vad dosdispensering innebär och inhämta patientens samtycke
till att apotek och vårdpersonal utbyter information med
varandra. Den maskinella dispenseringen i dospåsar sker sedan
hos en av landstinget upphandlad dosaktör med
öppenvårdsapotekstillstånd, vanligen benämnd dosapotek. Det är
det apotek som utför dispenseringen som expedierar de
dosdispenserade läkemedlen. Maskinell dosdispensering kan också
enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2010:9) bedrivas av
sjukhusapotek och sjukhus eller av sjukvårdshuvudman för att
tillgodose behovet av dosdispenserade läkemedel i sluten vård
inom den egna verksamheten. Det krävs tillstånd från
Läkemedelsverket för att bedriva maskinell dosdispensering.
Marknaden för dosdispenserade läkemedel
Apoteket AB hade före omregleringen av apoteksmarknaden enligt
verksamhetsavtalet med staten en skyldighet att tillhandahålla
dosdispensering i den utsträckning som sjukvården och enskilda
efterfrågade. Apoteket AB hade 11 stycken så kallade dosapotek
som täckte olika geografiska områden i Sverige. Även
dosmarknaden omreglerades och andra aktörer än Apoteket AB fick
möjlighet att ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket för att
bedriva denna verksamhet. Landstingen genomförde upphandlingar
av dostjänster. Apoteket AB hade under ett par år efter
omregleringen ett krav enligt sin ägaranvisning att
tillhandahålla dosdispensering på likvärdiga och
icke-diskriminerande villkor i den utsträckning som det
efterfrågades.
I dag finns ett fåtal dosleverantörer på marknaden. Antalet
produktionsanläggningar för öppenvården har minskat betydligt.
Ingen aktör har i nuläget ett nationellt utpekat ansvar att
tillhandahålla dosdispensering. Vid händelser som t.ex. brand
eller konkurs saknas därmed ett övergripande ansvar för att
säkerställa nödvändig kontinuitet i dosproduktionen. En övergång
till manuell hantering av dostjänsten i sådana situationer
kräver stora personalresurser, vilka kan vara svåra att
uppbringa inom hälso- och sjukvården eller den kommunala
omsorgen. Nuvarande situation kan därför medföra
patientsäkerhetsrisker.
I stället för att varje landsting upphandlar dostjänster, har
landstingen gått samman i totalt sex kluster. Utrymmet för en
mångfald av aktörer på dosmarknaden är därmed begränsat. De
investeringar som krävs för att etablera sig på dosmarknaden är
dessutom betydande. Givet dessa grundläggande förutsättningar är
konkurrensen på marknaden svår att främja.
Därtill kommer att kommunerna, dels genom patienter på särskilda
boenden, dels genom patienter i ordinärt boende, är de största
avnämarna av dostjänsten. Att få dessa patienters läkemedel
samlat i dospåsar medför betydande tidsvinster för de kommunala
sjuksköterskorna. Finansieringen av tjänsten svarar dock
landstingen för i nuläget.
Läkemedels- och apoteksutredningen hade i uppdrag att se över
den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering
samt lämna förslag som skulle leda till goda förutsättningar för
en väl fungerande konkurrens och en god tillgänglighet.
Utredningen anförde att eftersom marknaden vid tillfället för
uppdraget var förhållandevis ny ville den förhålla sig något
försiktigt och låta de aktörer som etablerat sig på marknaden
ges förutsättningar att få fortsätta att bedriva och utveckla
sin verksamhet. De förslag som utredningen lämnade i sitt
slutbetänkande (SOU 2014:87) innebär således i huvudsak inga
stora förändringar för patienterna, landstingen och
dosleverantörerna. Utredningen föreslog bland annat en ny
prissättningsmodell samt en möjlighet för dosleverantörerna att
förhandla inköpspriset på de läkemedel som ska användas för
maskinell dosdispensering. Enligt detta förslag skulle apotekens
skyldighet att byta ut läkemedel som dosdispenseras tas bort.
Utredningen redovisade även andra alternativ, bl.a. en särskild
s.k. periodens vara-lista för läkemedel som används vid
maskinell dosdispensering. Efter överlämnandet av
slutbetänkandet har ytterligare förändringar på marknaden skett.
Vid remissbehandlingen lämnades framför allt synpunkter på det
förslag som gällde prissättningen av dosdispenserade läkemedel.
Sammantaget anser regeringen att dosmarknaden återigen behöver
belysas för att analysera huruvida nuvarande struktur är
ändamålsenlig för att säkerställa patientsäkerheten och ett
effektivt utnyttjande av samhällets resurser.
Receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
Före omregleringen av apoteksmarknaden tillämpades samma
handelsmarginal på läkemedel inom och utom förmånerna och samma
priser gällde på alla apotek. Under senare år har det skett en
utveckling mot att fler receptbelagda läkemedel inte ingår i
förmånerna.
För receptbelagda läkemedel utanför förmånerna är varken
läkemedelstillverkarens eller apotekens priser reglerade. Enligt
nuvarande lagstiftning är det inte heller möjligt att byta ut
ett läkemedel som inte omfattas av förmånerna på apotek, trots
att det kan finnas utbytbara alternativ. Detta påverkar
priskonkurrensen negativt och gör att patienten kan få betala
onödigt mycket för sin behandling. Det innebär också att det är
olika priser på ett och samma läkemedel beroende på vilket
apotek läkemedlet inhandlas på, vilket är förenat med vissa
problem på läkemedelsmarknaden. Patienten har fått ett läkemedel
förskrivet av någon annan och har i den enskilda situationen
inte alltid de möjligheter som finns på andra marknader.
Patienten kan på grund av sjukdom behöva få sitt läkemedel så
fort som möjligt och på vissa orter finns det bara ett enda
apotek som patienten är hänvisad till.
Det kan vidare vara krångligt och tidskrävande för förskrivare
och patienter att hitta information om priser och att göra
prisjämförelser. Särskilt äldre personer kan ibland ha
svårigheter att söka information på nätet.
TLV har på regeringens uppdrag utrett hanteringen av läkemedel
utanför förmånerna. Uppdraget var utformat så att eventuella
förslag till åtgärder skulle utgå från att skapa förbättringar
inom ramen för nuvarande pris- och subventionssystem. I sin
slutredovisning av uppdraget i mars 2015, Slutrapport om
receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna, föreslår
TLV ett antal åtgärder, bl.a. en utvidgad möjlighet till utbyte
som ska gälla även då läkemedel inte ingår i förmånerna och att
det ska skapas en oberoende priswebb som möjliggör
prisjämförelser för alla receptbelagda läkemedel. Slutrapporten
har remissbehandlats. Förslagen välkomnades av många
remissinstanser, men flera ansåg att begränsningen av TLV:s
uppdrag var olycklig då de menar att många av dagens problem
skulle lösas om apotekens handelsmarginal reglerades.
Licensansökningar av sjukhusapotek
Sedan hösten 2015 finns det hos E-hälsomyndigheten ett särskilt
elektroniskt system för ansökan och behandling av ärenden om
licens för läkemedel, kommunikationslösningen för licensansökan
(KLAS). Den 1 juli 2016 trädde den nya lagen (2016:526) om
behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel
i kraft. Den omfattar Läkemedelsverkets och E-hälsomyndighetens
hantering av personuppgifter i ärenden som gäller ansökan om
licens för läkemedel.
Sjukhusapoteken kan enligt Läkemedelsverkets tolkning av
regelverket inte ansöka om licens via KLAS, vilket får till
följd att de i stället är hänvisade till att faxa in ansökningar
till Läkemedelsverket. Det innebär att känsliga personuppgifter
fortsätter att faxas till Läkemedelsverket, vilket är olämpligt
ur ett integritetsperspektiv och medför svårigheter och
merarbete hos vården och sjukhusapoteken. För Läkemedelsverket
uppstår ökade kostnader för att kunna hantera ansökningar som
inkommer utanför KLAS. Sjukhusapoteken får kostnader på grund av
ett manuellt och tidskrävande ansökningsförfarande och inom
hälso- och sjukvården måste förskrivarna motivera på olika sätt
beroende på om det är ett sjukhusapotek eller ett
öppenvårdsapotek som ska ansöka (med risk att motiveringen görs
på fel sätt).
Distribution av läkemedel för kliniska prövningar
Prövningsläkemedel används vid kliniska läkemedelsprövningar.
Enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel och
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:19) om kliniska
läkemedelsprövningar på människor får dessa läkemedel
distribueras genom sjukhusapotek, öppenvårdsapotek och av den
som har tillstånd att bedriva partihandel. Prövningsläkemedel
till sjukhuskliniker får enligt Läkemedelsverkets föreskrifter
distribueras av de funktioner eller aktiviteter som utgör
sjukhusapotek i lagens mening medan prövningsläkemedel till
primärvården får distribueras av apotek som har
öppenvårdsapotekstillstånd, eller av den som har tillstånd att
bedriva partihandel. Detta leder till att en sponsor kan behöva
använda olika distributionsvägar vid kliniska
läkemedelsprövningar som genomförs vid prövningsställen som
finns inom såväl som utanför sjukhus.
Lagstiftningen om distributionen av prövningsläkemedel via
apotek har även bedömts som oklar (jfr Vägledning till
Läkemedelsverkets föreskrifter [LVFS 2011:19] om kliniska
läkemedelsprövningar på människor).
Uppdraget
Översyn av marknaden för extemporeläkemedel m.m.
Utredaren ska, givet den begränsade utvecklingen på marknaden
för extemporeläkemedel och lagerberedningar, analysera om
nuvarande struktur är den mest ändamålsenliga. Utredningen ska
vidare analysera hur nuvarande system och regelverk för
hanteringen av extemporeläkemedel, när det gäller ordination,
tillverkning, försäljning och distribution till patienterna av
dessa läkemedel, förhåller sig till det EU-rättsliga regelverket
inklusive den tidigare nämnda domen från EU-domstolen i målen
C-544/13 och C-545/13 (se s. 5 i dessa tilläggsdirektiv).
Eventuella konsekvenser av domen ska belysas. Utredningen ska
bl.a. överväga om EU-domstolens tolkning kan påverka
möjligheterna att tillgodose hälso- och sjukvårdens behov av
icke godkända läkemedel i akuta situationer. APL:s roll och
uppdrag ska ses över.
Om utredningens analys visar på behov av förändringar av det
svenska systemet, ska utredningen lämna sådana förslag.
Utredaren ska lämna förslag till förändringar på de områden där
behov av förbättringar identifierats. Sådana förändringsförslag
kan t.ex. avse författningsregleringen av tillverkning och
handel med dessa läkemedel eller vilken verksamhet som ska
bedrivas av företag med statligt ägande. En utgångspunkt för
utredaren ska vara att skapa en långsiktig och kostnadseffektiv
struktur för att tillgodose samhällets behov av
extemporeläkemedel. Utredaren ska vidare analysera de
EU-rättsliga krav som ställs på detta segment och om detta anses
behövligt föreslå ändringar av regleringen av extemporeapotek.
Utredaren ska även analysera om APL i sin roll som statligt
bolag kan medverka till att främja den svenska Life
science-branschen i enlighet med regeringens ambitioner på
området. Vid behov ska utredaren lämna förslag på justeringar i
bolagets uppdrag.
Översyn av marknaden för dosdispenserade läkemedel
Utredaren ska belysa och analysera om nuvarande funktion och
struktur är ändamålsenlig för att säkerställa patientsäkerheten
och ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser. I den
utsträckning utredaren bedömer det lämpligt kan beskrivningarna
och analyserna i Läkemedels- och apoteksutredningens
slutbetänkande (SOU 2014:87) samt de synpunkter som framkommit
vid remissbehandlingen användas som underlag. Utredningen ska
dock även belysa den senaste utvecklingen på detta område.
I uppdraget ingår att se över de risker för störningar i
verksamheten som kan uppkomma och vid behov lämna förslag till
förtydliganden av ansvaret för kontinuitetsplaneringen för
verksamheten.
Vidare ingår i uppdraget att analysera om nuvarande konstruktion
med landsting som upphandlar dostjänsten i kluster främjar en
väl fungerande marknad och en effektiv vård. Fördelningen av
ansvar, nytta och kostnader mellan landsting och kommuner ska
analyseras och även inbegripa miljö- och klimathänsyn. Utredaren
ska här beakta Indelningskommitténs uppdrag (Fi 2015:09) att
föreslå en ny regional indelning som innebär att Sverige delas
in i väsentligt färre län och landsting.
Vid behov ska utredningen föreslå förändringar eller
förtydliganden i form av författningsändringar eller andra
åtgärder för att åstadkomma en effektiv marknad för maskinell
dosdispensering som säkerställer god tillgänglighet,
patientsäkerhet och bästa möjliga miljönytta till rimliga
kostnader.
I uppdraget ingår även att analysera de EU-rättsliga krav som
ställs på detta segment. Om detta anses behövligt ska
utredningen lämna förslag till ändringar av regleringen av
dosverksamhet.
Hantering av receptbelagda läkemedel utanför förmånerna
Utredningen ska överväga om en reglering av apotekens
handelsmarginal för läkemedel utanför förmånerna skulle vara
möjlig och lämplig för att åstadkomma en enhetlig prissättning
på apotek. Detta omfattar prissättningen både gentemot
patienterna, när dessa betalar för läkemedlen, och gentemot
landstingen för de läkemedel utanför förmånerna som landstingen
finansierar. Utredningen ska bl.a. analysera hur en sådan
reglering påverkar förmånssystemet, apoteksmarknaden,
läkemedelskostnaderna för patienterna och det offentliga samt
förutsättningarna för en effektiv läkemedelsanvändning och god
tillgänglighet till läkemedel. Om utredaren bedömer det lämpligt
ska även förslag till en sådan reglering lämnas.
Sjukhusapotekens licensansökningar
Även sjukhusapotek bör kunna ansöka om licens för läkemedel i
E-hälsomyndighetens kommunikationslösning för licensansökan,
KLAS, av både integritetsskäl och praktiska skäl. Utredningen
ska se över vilka ändringar som krävs i lagen (2016:526) om
behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel
för att denna lag ska kunna omfatta även sådana ärenden. För
närvarande pågår en översyn av bland annat denna lag genom
Socialdataskyddsutredningens (S 2016:05) uppdrag att anpassa
författningar som rör personuppgiftsbehandling inom
Socialdepartementets verksamhetsområde till EU:s
dataskyddsförordning. Utredningen ska även bedöma om det finns
behov av andra författningsändringar och i så fall lägga fram
förslag om detta. Utredningen ska också analysera de praktiska
förutsättningarna för att göra de ändringar i KLAS som krävs för
att genomföra eventuella lagändringar.
Distribution av prövningsläkemedel
Utredningen ska lämna förslag till en effektiv och patientsäker
distribution av prövningsläkemedel till försökspersoner och
prövningsställen och lämna förslag på författningsändringar för
att reglera denna hantering. I detta sammanhang behöver bl.a.
EU-rättsliga aspekter beaktas.
Avgränsning av uppdraget
De avgränsningar av uppdraget som anges i direktiven 2015:118
ska inte innebära hinder mot att utredningen lägger fram förslag
som påverkar handelsmarginalen för läkemedel utanför förmånerna
eller innebär förändringar av modellen för generiskt utbyte när
det gäller maskinellt dosdispenserade läkemedel.
Redovisning av uppdraget
Uppdraget i direktiven 2015:118 ska redovisas i ett
delbetänkande senast den 28 februari 2017. Ett delbetänkande som
behandlar frågan om en reglering av apotekens handelsmarginal
för läkemedel utanför läkemedelsförmånerna ska redovisas senast
den 15 juni 2017. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31
december 2017.
(Socialdepartementet)