Post 1028 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till Forskningsdatautredningen (2016:04), Dir. 2017:87
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2017-07-20
Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017
Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 7 juli 2016 kommittédirektiv om uppdrag
att bl.a. föreslå en kompletterande reglering av behandling av
personuppgifter för forskningsändamål i syfte att möjliggöra en
ändamålsenlig behandling av personuppgifter för
forskningsändamål samtidigt som den skyddar den enskildes fri-
och rättigheter (dir. 2016:65). I tilläggsdirektiv den 16 mars
2017 lämnades även uppdrag att analysera vilka rättsliga
förutsättningar som finns i dataskyddsförordningen för
behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets verksamhet
och föreslå viss reglering. Tiden för redovisning av uppdraget
förlängdes också (dir. 2017:29). I tilläggsdirektiv den 1 juni
2017 fick utredaren ytterligare ett uppdrag (dir. 2017:61).
Utredaren får nu dessutom i uppdrag att bl.a. analysera och
föreslå vilken reglering som är möjlig och kan behövas utöver
dataskyddsförordningen, med beaktande av de förslag som lämnats
i betänkandet SOU 2017:39, för att personuppgifter ska kunna
behandlas på ett ändamålsenligt sätt i forskningsbibliotekens
verksamhet samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter
skyddas. Uppdraget ska redovisas tillsammans med uppdraget om
personuppgifter i Kungl. Bibliotekets verksamhet.
Utredningstiden i den delen förlängs och båda deluppdragen ska
redovisas senast den 6 november 2017. Utredningstiden för
uppdraget i övrigt förlängs också och ska i stället redovisas
senast den 25 maj 2018.
Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling hos
forskningsbiblioteken
Enligt 12 § bibliotekslagen (2013:801) ska det finnas tillgång
till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som
omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara
för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till
utbildning och forskning vid universitet och högskolor.
Högskolebibliotek finns också hos enskilda utbildningsanordnare.
I verksamheten hos dessa bibliotek behandlas en stor mängd
personuppgifter. Exempelvis behandlas personuppgifter om
låntagare i låneverksamheten. Det pågår ett omfattande arbete
med digitalisering av analoga samlingar och publicering av dessa
på internet. Digitalisering sker även vid t.ex. privatkopiering
och fjärrlån. Biblioteken tillhandahåller möjligheter att söka
efter information i databaser och har också börjat fungera som
vetenskapliga förlag med förmedling av sakkunniggranskning och
utgivning av publikationer. Högskolebibliotek i form av
forskningsbibliotek vid universitet och högskolor och Kungl.
biblioteket är nyckelaktörer i den pågående övergången till ett
öppet vetenskapssystem, i vilket allt fler delar av
forskningsprocessen, som forskningsdata, publikationer,
läromedel och konferensrapporter, tillhandahålls fritt på
internet för vidareanvändning. En allt viktigare uppgift för
forskningsbiblioteken har också kommit att bli att sköta
lärosätenas lokala publikationsdatabaser och att se till att
forskare får rätt erkännande för sina resultat genom att hantera
identifikatorer, exempelvis Open Researcher and Contributor ID
(ORCID) och Digital Object Identifier (DOI). Detta är
internationella standarder för att identifiera personer och
forskning och kan därför innehålla personuppgifter. En annan
trend är att öppna utbildningsresurser växer i betydelse. Genom
att ny teknik finns tillgänglig ökar forskningens behov av snabb
och enkel tillgång till digitala och fysiska vetenskapliga
resurser. Den tekniska utvecklingen har gjort s.k. text- och
datautvinning (TDM) möjlig. Detta innebär att man på automatisk
väg kan behandla stora digitala informationsmängder, t.ex. text,
ljud, bild eller data, för att utvinna ny kunskap och upptäcka
nya tendenser. Text- och datautvinning kan i framtiden komma att
användas av biblioteken själva för att nyttja och presentera
materialet i deras samlingar och digitala databaser samt
underlätta sökning och forskning i dessa. Detta kan i sig
innebära att biblioteken samtidigt kommer att ägna sig åt
personuppgiftsbehandling.
Det behöver därför analyseras i vilken utsträckning EU:s
dataskyddsförordning kommer att vara tillämplig då
personuppgifter behandlas i verksamheten hos
forskningsbiblioteken och för vilken behandling av
personuppgifter som forskningsbiblioteken har ett
personuppgiftsansvar.
I forskningsbibliotekens samlingar finns dessutom sådana
särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i
dataskyddsförordningen, s.k. känsliga personuppgifter. Enligt
förordningen gäller ett förbud mot att behandla sådana
uppgifter, om inte någon av undantagsreglerna i artikel 9.2 är
tillämpliga.
När det gäller de rättsliga förutsättningarna för bibliotekens
verksamhet kommer bl.a. artikel 85 om förhållandet till
yttrande- och informationsfriheten och den nationella reglering
som föreslås i betänkandet Ny dataskyddslag – Kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:39) att
vara av betydelse.
Utredaren ska därför
• analysera i vilken utsträckning dataskyddsförordningen kommer
att vara tillämplig då personuppgifter behandlas i
forskningsbibliotekens verksamhet och för vilken behandling av
personuppgifter som forskningsbiblioteken har ett
personuppgiftsansvar,
• analysera vilka rättsliga förutsättningar som i sådana fall
finns i dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter
i den verksamhet som bedrivs av forskningsbiblioteken,
• analysera vilken reglering som är möjlig och kan behövas
utöver dataskyddsförordningen, med beaktande av det förslag till
lag med kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen
som lämnats i betänkandet Ny dataskyddslag – Kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:39), för
att personuppgifter ska kunna behandlas på ett ändamålsenligt
sätt i forskningsbibliotekens verksamhet samtidigt som den
enskildes fri- och rättigheter skyddas, och
• lämna de författningsförslag som behövs.
Konsekvensbeskrivning
Utredaren ska utöver sådana konsekvensbeskrivningar som anges i
tidigare direktiv även analysera och redovisa vilka konsekvenser
förslagen får för aktörer inom forskningssystemet.
Genomförande och redovisning uppdraget
Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren inhämta synpunkter
från ett urval av forskningsbibliotek och forskningsaktörer.
Uppdraget ska redovisas i den promemoria där uppdraget som
gäller rättsliga förutsättningar för behandling av
personuppgifter i Kungl. bibliotekets verksamhet ska redovisas.
Utredningstiden för denna del av uppdraget förlängs och båda
deluppdragen ska i stället redovisas senast den 6 november 2017.
Utredningstiden förlängs när det gäller den del av uppdraget som
ska redovisas senast den 27 april 2018. Uppdraget i denna del
ska i stället redovisas senast den 25 maj 2018.
(Utbildningsdepartementet)