Post 1020 av 5066 träffar
En organisation för lokal statlig service, Dir. 2017:95
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2017-09-07
Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2017
Sammanfattning
En särskild utredare ska analysera och föreslå hur vissa
statliga myndigheters lokala serviceverksamheter kan organiseras
på ett mer sammanhållet sätt. Syftet är att säkerställa och
stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela
landet. Utgångspunkten är att Statens servicecenter, fr.o.m. den
1 januari 2019, ska ansvara för en samlad organisation för lokal
statlig service. Serviceorganisationen ska bestå av en nationell
ledningsfunktion och lokala kontor.
Utredaren ska ta ställning till bl.a. vilket serviceutbud som
bör finnas vid serviceorganisationens lokala kontor. Utredaren
ska också presentera en plan för när de lokala kontoren ska
tillhandahålla service som avser Försäkringskassans,
Pensionsmyndighetens och Skatteverkets verksamhet samt föreslå
hur serviceorganisationen inledningsvis ska vara organiserad,
dimensionerad och finansierad. Denna del av uppdraget ska
redovisas senast den 15 december 2017.
Utredaren ska även presentera en plan för när tillhandahållande
av service som avser Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och
förarprovsverksamheten vid Trafikverket kan ske vid de lokala
kontoren samt vid behov föreslå ändringar i uppbyggnaden,
dimensioneringen och finansieringen av den utökade
serviceorganisationen. Vidare ska utredaren föreslå nödvändiga
ändringar av Statens servicecenters instruktion och
regleringsbrev. Utredaren ska även lämna förslag till
ytterligare platser där serviceorganisationen ska tillhandahålla
service.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2018.
Myndigheternas service och tillgänglighet
Enligt förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna
upplysningar, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor
som rör dess verksamhetsområde. Det ska ske i den utsträckning
som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov
av hjälp och myndighetens verksamhet. Av förvaltningslagen
framgår även att myndigheterna ska vara tillgängliga för
enskilda och företag så att dessa kan ta del av den service som
erbjuds. Serviceskyldigheten gäller inom varje myndighets eget
ansvarsområde. I propositionen En modern och rättssäker
förvaltning – ny förvaltningslag (prop. 2016/17:180) föreslås en
ny förvaltningslag, som ska träda i kraft den 1 juli 2018.
Regeringen framhåller i propositionen att bestämmelserna om
service i den nya förvaltningslagen, på motsvarande sätt som i
nuvarande förvaltningslag, i sak bör innebära bl.a. att
myndigheterna på ett smidigt och enkelt sätt ska ge den hjälp
som krävs för att den enskilde ska kunna ta till vara sina
intressen. Det föreslås dock att det införs en uttrycklig
bestämmelse om att myndigheten ska lämna den enskilde hjälp i
denna utsträckning. Ett syfte med att tydliggöra detta i
lagtexten är att möjliggöra en vidareutveckling av de olika
former av hjälp som för närvarande förekommer eller som är
tänkbara i framtiden. Regeringen anser vidare att regleringen om
myndigheternas tillgänglighet i högre grad bör utformas så att
den är neutral i förhållande till bl.a. den omfattande och
kontinuerligt ökande digitala förvaltningen. Mot denna bakgrund
föreslås att det införs ett allmänt krav på att myndigheterna
ska vara tillgängliga för kontakter med enskilda.
Av myndighetsförordningen (2007:515) framgår att varje myndighet
ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta
till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för
staten som helhet. Myndighetssamverkan kan bestå i
lokalsamverkan genom att två eller fler myndigheter kommer
överens om att bedriva sina verksamheter i samma lokaler
(samlokalisering). Det förekommer även att statliga myndigheter
samarbetar med varandra när det gäller tillhandahållande av
service. Lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor
möjliggör för statliga och kommunala myndigheter att för
varandras räkning lämna upplysningar, vägledning och annan hjälp
till enskilda samt att handlägga vissa enklare ärenden åt
varandra. Denna samtjänst omfattar inte myndighetsutövning som
går utöver sådan enklare handläggning.
I de fall det är möjligt och relevant ska digitala lösningar
vara förstahandsvalet i myndigheternas kontakter med enskilda
och företag. Myndigheternas webbplatser och digitala tjänster
har kommit att spela en allt större och viktigare roll vid
tillhandahållandet av service. Samtidigt finns det enskilda som
inte kan eller vill ta del av den service som myndigheter
erbjuder via internet och telefon, t.ex. på grund av
funktionsnedsättningar, bristande språkkunskaper eller bristande
tillgång till internet. Personer kan även tillfälligt eller
under längre perioder befinna sig i livssituationer då de
behöver få fördjupad vägledning om t.ex. sina rättigheter och
skyldigheter. I sådana situationer bör de ha möjlighet att kunna
besöka myndigheter för att få service. Även myndigheterna kan
behöva ha personlig kontakt med enskilda eller företrädare för
företag.
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket
samverkar om gemensamma servicekontor där besökare kan få hjälp
med bl.a. allmän vägledning, information om pågående ärenden och
digitala självbetjäningstjänster. Det finns för närvarande 103
sådana servicekontor på 96 orter. På ett fyrtiotal orter är
servicekontoren inhyrda i Arbetsförmedlingens lokaler. Under
2016 hade servicekontoren totalt ca 3,9 miljoner besökare.
Andra statliga myndigheter bedriver egna lokala besöks- och
serviceverksamheter. Det gäller bl.a. Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket och förarprovsverksamheten vid Trafikverket.
Arbetsförmedlingen har kontor på samtliga orter där det finns
servicekontor och Migrationsverket och förarprovsverksamheten
vid Trafikverket har kontor på flera av dessa orter.
Arbetsförmedlingen har även lokala kontor på många orter där det
inte finns servicekontor. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen
i uppdrag att redovisa hur myndigheten säkerställer service och
närvaro på rätt plats i landet, särskilt i kommuner med hög
långtidsarbetslöshet, många nyanlända och i utsatta stadsdelar
(A2017/01237/A). Uppdraget gavs mot bakgrund av bl.a. att alla
arbetssökande och arbetsgivare ska ha goda förutsättningar att
komma i kontakt med Arbetsförmedlingen och få lämpligt stöd.
Merparten av dessa myndigheters lokala besöks- och
serviceverksamheter är anslagsfinansierade. I vissa delar kan
dock den lokala serviceverksamheten vara avgiftsfinansierad.
Detta gäller t.ex. förarprovsverksamheten vid Trafikverket.
Projektet Mötesplatser och information är ett samarbete mellan
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket,
Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Sveriges Kommuner och
Landsting för att förenkla och skapa mer effektiva processer för
nyanlända och på så sätt påskynda deras etablering i Sverige.
Genom att myndigheterna finns representerade på en och samma
plats kortas ledtiderna för de initiala myndighetskontakterna
för de nyanlända. Regeringen har därför gett myndigheterna i
uppdrag att fortsätta arbetet med att skapa förenklade och mer
effektiva processer för nyanlända (A2017/01314/I). Uppdraget ska
redovisas senast den 28 februari 2019.
Tidigare utredningar
Landsbygdskommitténs betänkande
Parlamentariska landsbygdskommittén har i sitt slutbetänkande
För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete,
hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) föreslagit bl.a. att
den lokala serviceverksamhet som i dag utförs av
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska
föras över och samlas i en ny organisation. Kommittén anser att
en tydlig och samordnad ledning, och en effektiv administration
av de lokala kontoren, kan säkerställas genom att man samlar
servicefunktionerna i en ny myndighet eller vid Statens
servicecenter. Enligt kommitténs förslag bör, i de fall då det
är möjligt, Arbetsförmedlingens, Migrationsverkets och
Polismyndighetens lokala serviceverksamhet samlokaliseras med
den nya organisationen.
Kommittén föreslår dessutom att den lokala serviceorganisationen
ska ha minst ett kontor i varje funktionell analysregion
(FA-region). En sådan region är en geografisk indelning av
Sverige utifrån grupper av kommuner som, med beaktande av bl.a.
geografisk sammankoppling, funktionella samband och
pendlingsströmmar, på sikt kan antas vara självförsörjande när
det gäller arbetstillfällen och arbetskraft. Enligt
Tillväxtanalys senaste undersökning 2015 finns det totalt 60
FA-regioner, varav 10 enligt kommittén saknar lokala
servicekontor.
Betänkandet har remitterats. Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ser
positivt på kommitténs förslag till en ny serviceorganisation.
Polismyndigheten anser att en samlokalisering av lokal service
kan vara aktuell på orter med statliga lokala servicekontor, men
att polisens lokala serviceverksamhet inte bör ingå i en statlig
serviceorganisation. Merparten av de länsstyrelser och kommuner
som har yttrat sig är allmänt positiva till förslaget. En del
myndigheter, bl.a. Arbetsgivarverket och Försäkringskassan,
pekar på behovet av fördjupade analyser innan en ny
serviceorganisation kan bildas. Ekonomistyrningsverket anser att
det är svårt att bryta ut lokala serviceverksamheter från
myndigheterna, medan Statskontoret, som avstyrker förslaget,
menar att kommitténs motivering för att inrätta en
serviceorganisation inte är tydlig.
Statens servicecenters rapport
Inom ramen för regeringens uppdrag om samordning och
omlokalisering av lämpliga myndighetsfunktioner överlämnade
Statens servicecenter den 22 mars 2017 rapporten En sammanhållen
organisation för statlig lokal service. Rapporten innehåller
bl.a. förslag till en sammanhållen organisation för lokal
statlig service. Statens servicecenter bedömer i rapporten att
en ny serviceorganisation behövs för att man ska kunna utveckla
ett samordnat statligt lokalt serviceutbud, som omfattar både
digitala tjänster och fysisk direktservice, samt för att
upprätthålla och förstärka en lokal kontorsstruktur.
Statens servicecenter föreslår i rapporten att den nya
serviceorganisationen ska bestå av en nationell ledningsfunktion
och en lokal kontorsstruktur. Den befintliga strukturen för
Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets
gemensamma servicekontor bör ligga till grund för den nya
serviceorganisationens lokala kontor. I rapporten föreslås
vidare att de lokala kontoren bör erbjuda service som avser fler
statliga myndigheter. Förslaget innebär att serviceverksamheten
vid myndigheternas lokala kontor på de orter där det finns
servicekontor stegvis, och i olika former, bör överföras eller
samlokaliseras till den nya serviceorganisationens lokala kontor.
Enligt Statens servicecenter bör serviceorganisationens lokala
kontor erbjuda besökare kundarbetsplatser som ger tillgång till
berörda myndigheters digitala tjänster, hjälp av
serviceorganisationens personal att använda digitala tjänster
och kompletterande allmän direktservice av
serviceorganisationens personal. Besökare ska kunna få fördjupad
service och möjlighet att kommunicera kring sina specifika
ärenden i digitala eller personliga möten med handläggare från
berörda myndigheter. Förslaget kan beskrivas som en mer
utvecklad form av samlokalisering, där serviceorganisationen
ansvarar för viss service, medan mer omfattande service
tillhandahålls av handläggare från respektive myndighet.
Serviceutbudet behöver inte vara helt identiskt vid alla lokala
kontor. Lokala variationer bör få förekomma, särskilt när det
gäller omfattningen av fördjupad service och myndighetsutövning
vid personliga möten.
Behovet av en organisation för lokal statlig service
En statlig lokal närvaro är viktig för att hålla ihop landet och
bidrar till sammanhållningen i samhället. Enskilda och företag
behöver ha tillgång till grundläggande statlig service i hela
landet. Lokal statlig service är även betydelsefull för arbetet
med etableringen av nyanlända i Sverige. För enskilda och
företag kan det bli enklare om myndigheternas service samlas och
erbjuds på gemensamma kontor.
Enligt regeringen bör den statliga lokala serviceverksamheten
säkerställas, bl.a. genom en samlad organisation för vissa
statliga myndigheters lokala service och en förstärkt lokal
närvaro.
Lokal statlig service och digitala lösningar ska komplettera och
understödja varandra. I de fall det är möjligt och lämpligt ska
digitala lösningar vara förstahandsvalet i myndigheternas
kontakter med enskilda och företag. Kontakterna mellan
myndigheter och enskilda eller företag sker emellertid inte
enbart via digitala lösningar, utan även genom personliga möten.
En förstärkning av statens lokala närvaro fyller i detta
avseende en mycket viktig funktion.
Statliga myndigheter kan var och en för sig inte upprätthålla en
kostnadseffektiv kontorsnärvaro för att ge lokal service i hela
landet. Den samverkan som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten
och Skatteverket har kring gemensamma servicekontor har dock
bidragit till att de tre myndigheterna gemensamt har kunnat
upprätthålla en lokal närvaro på många platser. Samtidigt visar
Statens servicecenters rapport att det trots samverkan är svårt
att ge service på ett kostnadseffektivt sätt, särskilt vid de
mindre servicekontoren.
Regeringen bedömer att varken frivillig myndighetssamverkan
eller en ny reglering om obligatorisk myndighetssamverkan är
tillräckligt för att långsiktigt säkra en statlig service med
förstärkt lokal närvaro i hela landet. Enligt regeringen krävs
det i stället att en statlig myndighet ges i uppdrag att ansvara
för en sammanhållen organisation för lokal statlig service. En
sammanhållen organisation ger bättre förutsättningar att utifrån
ett statligt helhetsperspektiv styra den statliga lokala
serviceverksamhetens omfattning och inriktning. Genom att samla
vissa statliga myndigheters lokala besöks- och
serviceverksamheter i en sammanhållen organisation ökar också
förutsättningarna för att erbjuda lokal statlig service av hög
kvalitet på ett mer kostnadseffektivt sätt.
Uppdraget att analysera och föreslå en organisation för lokal
statlig service
En sammanhållen organisation
Mot bakgrund av de förslag som lagts fram av Statens
servicecenter och av Landsbygdskommittén, samt de synpunkter som
lämnats av remissinstanserna, anser regeringen att en statlig
serviceorganisation för lokal statlig service bör utformas
utifrån följande utgångspunkter.
Statens servicecenter ska fr.o.m. den 1 januari 2019 ansvara för
en samlad organisation för lokal statlig service.
Serviceorganisationen ska i huvudsak vara anslagsfinansierad,
men kan delvis behöva finansieras på annat sätt. Organisationen
ska bestå av en nationell ledningsfunktion och lokala kontor.
Besökare av serviceorganisationens lokala kontor kunna ta del av
en liknande lokal service som i dag erbjuds av
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket,
Pensionsmyndigheten, Skatteverket och förarprovsverksamheten vid
Trafikverket. Utredaren bör överväga hur detta kan åstadkommas
på bästa sätt, då flera alternativa lösningar kan vara möjliga.
Serviceorganisationens lokala kontorsnät och serviceutbudet vid
de lokala kontoren bör utvecklas successivt. På sikt kan det
vara aktuellt för serviceorganisationen att erbjuda lokal
service inom fler statliga myndigheters ansvarsområden.
Serviceorganisationen ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet
av hög kvalitet, med en god förmåga att fortlöpande utveckla sin
verksamhet. Organisationen ska på ett flexibelt sätt och med
framförhållning anpassa service, lokal närvaro och andra delar
av verksamheten till förändringar i enskildas och företags behov
av lokal statlig service samt ta vara på digitaliseringens
möjligheter.
Serviceorganisationen och berörda myndigheter behöver utifrån en
tydlig ansvarsfördelning ha ett nära samarbete i ändamålsenliga
former. Dubbla strukturer för lokal statlig service i
serviceorganisationens regi och i berörda myndigheter bör
undvikas. På vissa platser eller för viss typ av service kan
myndigheter dock behöva ha egen lokal serviceverksamhet.
Serviceutbudet vid de lokala kontoren
Besökare av de lokala kontoren bör kunna få tillgång till de sex
berörda myndigheternas digitala tjänster. Vidare bör
serviceorganisationens personal ge besökare stöd att använda
digitala tjänster samt lämna allmän information om gällande
regelverk och ansvariga myndigheter. Serviceorganisationens
personal bör inte ge fördjupad vägledning när det gäller
materiellt komplicerade frågor eller enskilda pågående ärenden.
På serviceorganisationens lokala kontor bör handläggare från de
sex berörda myndigheterna kunna erbjuda besökare sådan fördjupad
vägledning och möjlighet att kommunicera med dessa myndigheter
digitalt (t.ex. videomöten) eller via personliga möten. Det
finns dock behov av att analysera hur serviceverksamheten mer
specifikt bör utformas vid de lokala kontoren och vilka typer av
ärenden för respektive myndighet som bör hanteras vid de lokala
kontoren. Vid behov bör utformningen av serviceverksamheten och
de ärendetyper som hanteras kunna variera mellan olika kontor.
Utredaren ska mot denna bakgrund föreslå
• hur serviceverksamheten ska utformas vid
serviceorganisationens lokala kontor och vilka typer av ärenden
för respektive myndighet som ska hanteras vid kontoren, samt
• vilket grundläggande serviceutbud som bör finnas på
serviceorganisationens samtliga lokala kontor och vilket
serviceutbud som kan finnas på vissa av de lokala kontoren.
Plan för den inledande verksamheten
Serviceorganisationens lokala kontor bör inledningsvis
tillhandahålla service motsvarande den som i dag erbjuds vid
Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets
gemensamma servicekontor. Dessa befintliga gemensamma
servicekontor, inklusive de nya kontor som Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten och Skatteverket enligt uppdrag från
regeringen ska inrätta under 2018, bör ligga till grund för
serviceorganisationens lokala kontor.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• presentera en plan för vid vilken tidpunkt serviceverksamhet
hänförlig till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och
Skatteverket bör inledas vid olika lokala kontor, samt
• föreslå organisation, dimensionering och finansiering för
serviceorganisationen.
Plan för att tillhandahålla service som avser ytterligare
myndigheter vid de lokala kontoren
I ett andra steg bör serviceorganisationen, i den utsträckning
som det är lämpligt, utöka sin verksamhet genom att vid de
lokala kontoren även tillhandahålla service motsvarande den som
i dag erbjuds vid Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och
förarprovsverksamheten vid Trafikverket. Om en myndighet har
besöks- och serviceverksamhet på samma ort som
serviceorganisationen, bör den förra verksamheten i lämplig
utsträckning samlas vid serviceorganisationens lokala kontor.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• presentera en plan för i vilken omfattning och form, samt vid
vilken tidpunkt, serviceverksamhet hänförlig till
Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och förarprovsverksamheten
vid Trafikverket bör inledas vid serviceorganisationens lokala
kontor, samt
• föreslå ändringar i uppbyggnaden, dimensioneringen och
finansieringen av den utökade serviceorganisationen.
Verksamhetsmål, instruktion och regleringsbrev
För att serviceorganisationen ska kunna inleda och bedriva sin
verksamhet behöver vissa förberedande åtgärder vidtas.
Åtgärderna bör särskilt ta sikte på att säkerställa en tydlig
ansvarsfördelning och ett väl fungerande samarbete mellan
Statens servicecenter och övriga berörda myndigheter.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• analysera lämpliga former för samverkan och ansvarsfördelning
mellan serviceorganisationen och var och en av de berörda
myndigheterna,
• föreslå verksamhetsmål för serviceorganisationen samt
nödvändiga ändringar av Statens servicecenters instruktion och
regleringsbrev, samt
• föreslå hur det med eventuella uppdrag, ändringar av berörda
myndigheters instruktioner, överenskommelser mellan
myndigheterna och andra åtgärder kan säkerställas att Statens
servicecenter och de sex andra berörda myndigheterna samarbetar
i fråga om serviceorganisationen och att ansvarsfördelningen
blir tydlig för var och en av myndigheterna.
Service på fler platser
För att kunna erbjuda en god tillgänglighet till statlig service
i hela landet, bör serviceorganisationen utöka sin service till
fler platser i mindre kommuner, landsbygdskommuner, städer och
socialt utsatta stadsdelar. I de fall då det är lämpligt bör
existerande statliga myndighetskontor användas. För att utvidga
den lokala serviceverksamheten till ytterligare platser kan även
andra sätt än att bedriva verksamhet vid egna statliga kontor
vara aktuella, t.ex. samlokalisering med kommuner och att
tillhandahålla service i samverkan med kommuner eller mobila
lösningar. I detta sammanhang bör de möjligheter till samverkan
som finns enligt samtjänstlagen beaktas, liksom att denna
samverkan sker på frivillig basis.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• lämna förslag på ytterligare platser där serviceorganisationen
bör tillhandahålla service, och
• analysera förutsättningarna för serviceorganisationen att,
inom ramen för befintlig lagstiftning, samverka med kommuner.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska analysera och redovisa de verksamhetsmässiga,
personella och ekonomiska konsekvenserna av förslagen, inklusive
kostnadsberäkningar och konsekvenser för avgiftsfinansierade
verksamheter. Detta innefattar konsekvenserna för
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket,
Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter och
Trafikverket. Analysen och redovisningen ska även omfatta hur
resursbehovet och kompetensförsörjningen påverkas vid berörda
myndigheters besöks- och serviceverksamheter, inklusive
eventuella omställningskostnader.
En arbetsrättslig analys ska redovisas i fråga om dels själva
förändringen för de anställda vid omvandlingen av en lokal
serviceverksamhet till en sammanhållen statlig
serviceorganisation, dels vid utförandet av uppgifter vid
serviceorganisationens lokala kontor. Utredaren ska beakta
frågor som bl.a. rör arbetsinnehåll, ansvar, bedömningen av de
anställdas prestationer och behov av kompetensutveckling samt
kopplingen till vilka typer av ärenden som ska hanteras vid
serviceorganisationens lokala kontor.
Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna för de
enskilda som ska ta del av servicen, även ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska löpande samråda med Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten,
Skatteverket, Statens servicecenter och Trafikverket. Utredaren
ska inledningsvis inhämta och beakta myndigheternas analyser av
och strategier för tillhandahållande av lokal service.
Ovan nämnda myndigheter ska ges tillfälle att lämna synpunkter
på utredarens bedömningar och förslag. Utredaren ska redogöra
för synpunkterna i samband med att uppdraget del- och
slutredovisas.
Utredaren ska vidare samråda med Arbetsgivarverket i
arbetsrättsliga frågor och redogöra för myndighetens synpunkter
i samband med att uppdraget del- och slutredovisas.
Utredaren ska även samråda med Sveriges Kommuner och Landsting
samt berörda aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Utredaren
ska dessutom samråda med företrädare för de nationella
minoriteterna.
Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer
informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra
synpunkter.
Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet
(Finansdepartementet). Vidare ska utredaren uppmärksamma
Regeringskansliet på eventuella åtgärder som behöver vidtas för
att serviceorganisationens verksamhet ska kunna påbörjas i tid.
Utredaren ska senast den 15 december 2017 redovisa deluppdragen
om serviceutbudet vid de lokala kontoren och om planen för den
inledande verksamheten. Uppdraget ska i övriga delar
slutredovisas senast den 31 maj 2018.
Del- och slutredovisningen ska inkludera
konsekvensbeskrivningar, förslag till finansiering och budget
(inklusive förslag till anslag, låneram och räntekontokredit)
för 2019 för serviceorganisationen vid Statens servicecenter
samt budgetunderlag för 2020–2022.
(Finansdepartementet)