Post 1823 av 5068 träffar
Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor, Dir. 2011:102
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2011-11-03
Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011
Sammanfattning
En särskild utredare ska göra en analys av stödsystem för
hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid
universitet och högskolor. Analysen ska syfta till att skapa en
samlad nationell bild av hur innovationsstödjande verksamheter
ser ut vid universitet och högskolor och av under vilka
förutsättningar lärosäten förvaltar, bevakar och utbyter
immateriella tillgångar.
Utredaren ska bl.a.
- analysera och redovisa hur och i vilka former
innovationsstödjande verksamheter bedrivs vid universitet och
högskolor,
- analysera och redovisa hur och i vilka former universitet och
högskolor hanterar immateriella tillgångar, och
- lämna förslag på åtgärder som kan förbättra de
innovationsstödjande verksamheterna.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2012.
Uppdraget att analysera innovationsstödjande verksamheter vid
universitet och högskolor
Universitet och högskolor har till uppgift att bedriva
utbildning och forskning samt samverka med det omgivande
samhället och informera om sin verksamhet. Med anledning av
propositionen Ett lyft för forskning och innovation ingår det
sedan den 1 juli 2009 i högskolans samlade uppgift att också
verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer
till nytta (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr.
2008/09:160).
Lärosätenas roll i interaktionen mellan utbildning, forskning
och innovation är betydelsefull på regional, nationell och
internationell nivå. Väl fungerande former för samverkan och
innovationsstöd är därför ett viktigt verktyg för lärosätenas
med-verkan till nyttiggörande av forskningsresultat som en
integrerad del av sina uppgifter.
Både utbildnings- och forskningsverksamhet bidrar till
utveckling av innovationer av olika slag (nya varor, tjänster,
processer, affärsmodeller eller sätt att organisera). För att
bistå forskarna, lärarna och studenterna med att, i samverkan
med näringsliv och samhällsaktörer, utveckla, tillhandahålla och
kommersialisera resultat av forskning och kunskapsutveckling
bedriver universiteten och högskolorna innovationsstödjande
verksamheter i olika former. Verksamheterna inkluderar
exempelvis innovationskontor, andra innovationsstödjande enheter
eller funktioner, projekt med uttalad målsättning att resultera
i innovationer och holdingbolag knutna till universitet och
högskolor. Dessa verksamheter samverkar i stor utsträckning med
näringsliv och offentliga aktörer.
Det saknas i dag en samlad nationell bild av hur de
innovationsstödjande verksamheterna ser ut på universitet och
hög-skolor, vilka förutsättningar som finns för att bedriva
innovationsstödjande verksamheter, deras målsättning, vilka
resultat som de förväntas uppnå och vilka effekter som
eftersträvas.
Det finns därför ett behov av att analysera de
innovationsstödjande verksamheterna vid universitet och
högskolor.
Utredaren ska analysera och redovisa
- hur och i vilka former innovationsstödjande verksamheter
bedrivs vid universitet och högskolor,
- vilka förutsättningar och incitament som finns för att bedriva
de innovationsstödjande verksamheterna och hur dessa är
finansierade,
- hur regionala förutsättningar påverkar innovationsstödjande
verksamheter, strategier eller riktlinjer inom området,
- hur uppföljning och utvärdering av de innovationsstödjande
verksamheterna kan genomföras,
- framgångsrika arbetssätt och arbetsformer för
innovationsstödjande verksamheter som har potential för bredare
användning vid universitet och högskolor,
- om standardisering som metod kan tillföra ett mervärde, och
- eventuella brister i verksamheterna.
Utredaren ska även
- utifrån identifierade framgångsrika arbetssätt och
arbetsformer samt eventuella brister, vid behov föreslå åtgärder
som kan förbättra de innovationsstödjande verksamheterna vid
universitet och högskolor samt stärka utbytet med omgivande
näringsliv.
Utredaren ska i sin analys ha ett brett perspektiv på
innovationsstödjande verksamheter. Utredaren ska inte begränsa
analysen till innovationskontor och holdingbolag utan även
uppmärksamma andra typer av innovationsstödjande verksamheter
och processer inom universitet och högskolor som exempelvis
öppna innovationsprocesser ("open innovation").
Uppdraget att analysera hur immateriella tillgångar hanteras vid
universitet och högskolor
Väl fungerande former för hantering av immateriella tillgångar
är ett annat viktigt verktyg för lärosätenas medverkan till
nyttiggörande av forskningsresultat som en integrerad del av
sina uppgifter.
Det saknas i dag en samlad nationell bild av under vilka
förutsättningar universitet och högskolor förvaltar, bevakar och
utbyter immateriella tillgångar som åtminstone delvis är ett
resultat av den egna verksamheten och hur det i så fall sker.
Det ska gälla de tillgångar som tillkommer exempelvis
universitetet eller högskolan, den enskilde forskaren eller
läraren. Det kan också handla om att tillhandahålla, skydda
eller utbyta sådana tillgångar i förhållande till en extern
samarbetspartner eller en annan utomstående part. Uppdraget är
begränsat till immateriella tillgångar som åtminstone delvis är
ett resultat av universitetets eller högskolans egna verksamhet.
Immateriella tillgångar inkluderar inte enbart patent utan all
typ av material och data som tas fram och som utgör en del av
ett forskningsresultat eller en innovation och av
upphovsrättsligt skyddat material inklusive
undervisningsmaterial. I betydande omfattning tillhör dessa
tillgångar läraren men ägandeförhållandena kan variera. När det
gäller exempelvis patenterbara uppfinningar är lärare undantagna
från lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar.
Lagen avser här i landet patenterbara uppfinningar av
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. I lagen slås det
fast att arbetstagare har samma rätt till sina uppfinningar som
andra uppfinnare, om inte annat följer av bestämmelser i lagen.
Vidare framgår av lagen under vilka omständigheter, i vilken
utsträckning och på vilka villkor en arbetsgivare har rätt till
arbetstagarens patenterbara uppfinningar. Två grupper av
arbetstagare har undantagits från lagens tillämpningsområde.
Lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som
tillhör undervisningsväsendet och viss militär personal ska inte
i denna egenskap anses som arbetstagare i lagens mening.
Undantaget för lärare har allmänt kommit att benämnas
lärarundantaget.
Lärarundantaget omfattar lärare såväl vid enskilda
utbildningsanordnare som vid statliga lärosäten. I propositionen
Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50)
aviserade regeringen att en skyldighet att anmäla en patenterbar
uppfinning bör införas.
Utredaren ska analysera och redovisa
- hur universitet och högskolor hanterar immateriella
tillgångar, i vilken form detta sker samt vilka eventuella
tjänster de erbjuder anställda och förekomsten av modeller för
ändamålsenliga avtal och överenskommelser,
- strategier eller riktlinjer inom området,
- framgångsrika arbetssätt och arbetsformer för hantering av
immateriella tillgångar, som har potential för bredare
användning vid universitet och högskolor, och
- eventuella brister i hanteringen av immateriella tillgångar.
Utredaren ska även
- utifrån identifierade framgångsrika arbetssätt och former samt
eventuella brister föreslå åtgärder inom gällande regelverk som
kan underlätta för universitet och högskolor att ha en mer
tydlig och strategisk hantering av immateriella tillgångar samt
föreslå åtgärder som kan förbättra hanteringen.
Utredaren ska i sin analys särskilt beakta följande:
- patenterbara forskningsresultat som tillgångar,
- ej patenterbara forskningsresultat som tillgångar,
- undervisningsmaterial inklusive upphovsrättsligt skyddat
material som tillgångar,
- hur och om dessa tillgångar nyttiggörs eller görs tillgängliga
för andra intressenter,
- hur och om dessa tillgångar utbyts med externa parter, och
- kompetenser och tjänster för att hantera immateriella
tillgångar som exempelvis rådgivning, licensiering,
avtalsskrivning, identifiering och värdering.
Utredaren ska särskilt uppmärksamma vem som äger
tillgångarna till forskningsresultaten och om ovanstående
områden hanteras olika vid olika ägarförhållanden, till exempel
då tillgångarna uppstår i samverkan med externa parter.
Utredaren bör beakta regeringsuppdraget till Verket för
innovationssystem (Vinnova) och Patent- och registreringsverket
(PRV) som ska kartlägga och analysera det offentliga
stöd-systemet för hantering av företags immateriella tillgångar
(N2011/2210/FIN).
Utredaren ska i sin analys beakta de rekommendationer som
EU-kommissionen beslutat 2008 när det gäller hanteringen av
immateriella tillgångar i kunskapsöverföringsaktiviteter och
identifierade bästa praxis ("best practice") från jämförbara
länder i EU och globalt, samt i sin analys relatera till den
globala konkurrenssituation som svenska universitet och
högskolor befinner sig i.
Konsekvensbeskrivningar
Ekonomiska konsekvenser av förslagen ska beräknas och redovisas.
Vidare ska finansiering föreslås vid eventuella kostnadsökningar.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med ett representativt urval av
universitet och högskolor, forskningsinstitut, Vinnova, PRV,
Tillväxtverket och Innovationsbron AB samt ett urval av närmast
berörda myndigheter och organisationer.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2012.
(Utbildningsdepartementet)