Post 1023 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen (S 2016:03), Dir. 2017:92
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2017-08-31
Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2017
Utvidgning av uppdraget
Regeringen beslutade den 26 maj 2016 kommittédirektiv om en
översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (dir.
2016:40). Enligt direktiven ska en särskild utredare se över
assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (förkortad LSS). Syftet med uppdraget är att
skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen
personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga
insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Uppdraget
ska redovisas senast den 1 oktober 2018.
Assistansersättningen och insatser enligt LSS i förhållande till
unionsrätten
Enligt EU:s fördrag är fri rörlighet för personer en
grundläggande rättighet. I fördraget regleras även rätten till
likabehandling av EU-medborgare. Vidare ska medlemsstaternas
sociala trygghetssystem samordnas för att underlätta personers
rörlighet inom unionen. Utformningen av de sociala
trygghetssystemen ligger dock utanför EU:s kompetens. Det är
därmed medlemsstaterna, med beaktande av unionsrätten, som
självständigt utformar sina nationella trygghetssystem. Med
sociala trygghetssystem avses socialförsäkringen,
arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården.
De nationella sociala trygghetssystemen samordnas sedan 1958 och
bestämmelserna finns numera i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning
av de sociala trygghetsystemen och i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om
tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om
samordning av de sociala trygghetssystemen
(samordningsbestämmelserna).
Insatser enligt LSS omfattas inte av samordningsbestämmelserna
men det gör assistansersättningen, som där samordnas som en s.k.
vårdförmån. Det finns en diskussion om huruvida förmånen kan ses
som en s.k. kontantförmån.
Europeiska kommissionen lämnade den 13 december 2016 ett förslag
på ändrade samordningsbestämmelser, COM (2016) 815 final. I
förslaget föreslår kommissionen bl.a. att förmåner vid
långvarigt vårdbehov ska införas som en ny gren av social
trygghet och att förmånerna samordnas i ett särskilt kapitel i
samordningsbestämmelserna. De förmåner vid långvarigt vårdbehov
som i dag omfattas av samordningen regleras i nuläget i kapitlet
om förmåner vid sjukdom. Vidare föreslås en definition av
förmåner vid långvarigt vårdbehov. En lista över vilka förmåner
det gäller i respektive medlemsstat ska tas fram, enligt
kommissionens förslag. I denna lista kommer respektive förmån
att kategoriseras som kontant- eller vårdförmån.
Utvidgning av LSS-utredningens uppdrag
Mot bakgrund av att kommissionen lämnat ett förslag till ändrade
samordningsbestämmelser lämnas nu ett tilläggsuppdrag till
utredningen. Utredaren ska göra en risk- och konsekvensanalys av
hur relevant unionsrätt kan påverka Sveriges åtaganden och
skyldigheter när det gäller insatser enligt LSS samt
assistansersättningen. Analysen ska gälla risker och
konsekvenser av gällande rätt och rättspraxis, och ta hänsyn
till kommissionens förslag från 13 december 2016 om ändring av
förordning nr 883/2004 om samordning av de sociala
trygghetssystemen.
Utredaren ska belysa vilka konsekvenser de föreslagna
återgärderna har för personer som rör sig mellan Sverige och de
övriga EU/EES-länderna.
Offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser ska
analyseras och redovisas. Detsamma gäller konsekvenser i
förhållande till Europeiska unionens stadga om de grundläggande
rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och
övriga relevanta internationella regelverk. Risker och
konsekvenser i fråga om personlig assistans och
assistansersättning ska särskilt uppmärksammas.
Utredaren ska så långt som möjligt ta hänsyn till de risker och
konsekvenser som identifierats vid utformning av de förslag som
redovisas i enlighet med dir. 2016:40. Förslagen ska vara
förenliga med unionsrätten och även vara ändamålsenliga vid
tillämpningen av unionsrätten.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018.
(Socialdepartementet)