Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 1995 Sammanfattning av uppdraget Offentlig teknikupphandling har tidigare varit ett verkningsfullt instrument för utveckling av svenskt näringsliv. Förutsättningarna är numera annorlunda. Former och områden för offentlig teknikupphandling behöver därför nu studeras. Uppdraget till en särskild utredare har formen av ett projekt i två etapper. Uppdragsbeskrivningen avser den första etappen. Bakgrund Samverkan mellan staten och övriga offentliga organ och det svenska näringslivet har under mycket lång tid varit intensivt och givande för alla parter. Ett av de bästa exemplen på detta från ett näringspolitiskt perspektiv kan hämtas från teknikupphandling. Det gäller t.ex. Televerket/Telia - Ericsson, Vattenfall - ASEA, SJ - ABB samt försvaret och svensk försvarsindustri som SAAB, Bofors och Kockums. Den offentliga beställaren har genom samverkan med leverantörer kunnat få system med hög utvecklingsnivå och anpassade till svenska krav till en relativt sett låg kostnad samtidigt som industrin byggt upp ett kunnande som utgjort basen för en internationell expansion under hård konkurrens. Båda parter har gynnats av detta system, som har medfört en industriell expansion som gynnat inte bara det enskilda företaget utan Sverige som industrination. Det har också lett till att upphandlingskompetensen hos berörda offentliga organ har ökat på ett sätt som har medfört att också övrig upphandling påverkats mycket positivt. Användning av teknikupphandling som instrument för en näringspolitisk insats har traditionellt varit förknippade med kommunikations- och elöverföringsområdena samt försvaret. Inom bostads- och miljöområdet har gjorts lyckade insatser av mindre storleksordning. Trots de tidigare positiva erfarenheterna har det inte använts för nya teknikområden i Sverige. Däremot har det använts på ett kraftfullt och initiativrikt sätt i andra länder, t.ex. Frankrike och USA. Bolagiseringen av affärsverken, omprövning av försvarets upphandlingsmönster samt Sveriges inträde i EU kan ha ändrat förutsättningarna för att använda teknikupphandling som näringspolitiskt och teknikutvecklande instrument. Uppdraget Mot den ovan angivna bakgrunden och det starka behovet av att med olika medel förstärka industrins och den tjänsteproducerande sektorns tillväxtkraft bör frågan om en mer aktiv teknikupphandling från statens och övriga offentliga aktörers sida utredas. Eftersom förutsättningarna är annorlunda än tidigare, och även företagsstrukturen behövs en genomlysning av förutsättningarna att genomföra teknikupphandling. Beställarna är flera, liksom företagen vilket ökar komplexitetsgraden. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bör inom ramen för detta utredningsarbete kartlägga det regelverk inom EG som påverkar formerna för teknikupphandling i Sverige. Denna första etapp skall vara inriktad på två delområden. - Kartläggning av vad som sker i andra länder inom detta område. - Förslag till nya områden lämpliga för teknikupphandling eller områden där fördjupad analys kan behöva göras. Inriktningen här bör vara att det skall gälla områden med högt kunskaps- och teknikinnehåll och där teknikupphandling kan anses vara ett verksamt medel att få tillväxt inom en viss bransch. Några andra restriktioner på området bör inte läggas. Detta innebär att även stora privata upphandlare skall kunna använda tekniken. Exempel på detta kan vara byggherrar. Utredaren bör också ge förslag till hur nästa etapp bör läggas upp. Särskilt bör uppmärksammas hur metoden att använda teknikupphandling skall vidareutvecklas. Den första etappen skall avrapporteras senast den 15 oktober 1995. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).