Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 2026:55 Kommittédirektiv Stärkt ställning för det svenska språket Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2026 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga och sammanställa kunskap om det svenska språkets ställning och analysera konsekvenser för integration och utanförskap, med fokus på områden där utanförskapet är stort. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag och förslag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige. Utredaren ska bl.a. * •kartlägga och sammanställa kunskap om det svenska språkets ställning i olika områden med fokus på områden där utanförskapet är stort, * •analysera hur svenska språkets ställning i områden där utanförskapet är stort påverkar integrationen och utanförskapet i samhället, med särskilt fokus på tilliten, sammanhållningen och det demokratiska systemet, och * lämna förslag på hur det svenska språkets ställning kan stärkas med fokus på offentligt finansierad verksamhet i områden där utanförskapet är stort. * Uppdraget omfattar inte de nationella minoritetsspråkens ställning utifrån * lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2027 Uppdraget att kartlägga det svenska språkets ställning i områden där utanförskapet är stort Svenska är det gemensamma språket i Sverige Svenska är huvudspråk i Sverige och samhällets gemensamma språk. Det framgår av språklagen (2009:600) som också anger att var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Samtidigt har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Språklagen syftar till att värna svenska och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. Detta innebär bl.a. att människor inte ska hindras att tala sina språk, att barn ska kunna utveckla sitt modersmål och att de som inte kan svenska ska få lära sig det. Enligt nordiska språkkonventionen har även nordiska medborgare rätt att i vissa sammanhang kunna vända sig till myndigheter i de andra nordiska länderna på sitt eget språk. Institutet för språk och folkminnen (Isof) ska enligt sin instruktion (2007:1181) följa tillämpningen av språklagen och verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk och de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar. Svenska ska kunna användas överallt i Sverige och inom alla samhällsområden, till exempel i kontakt mellan enskilda och myndigheter, om det inte finns särskilda skäl att använda andra språk. Enligt förvaltningslagen (2017:900) har myndigheter ett ansvar att lämna enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Myndigheter behöver också utreda ärenden i den omfattning som ärendena kräver. Myndigheter ska även använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheter har kontakt med någon som inte behärskar svenska. De senaste decenniernas omfattande invandring innebär att Sverige i dag i högre grad än tidigare är ett flerspråkigt samhälle. Det förs inte någon officiell statistik över vilka språk som talas och studier som undersökt antalet talare i olika språk har redovisat olika resultat. När det talas många språk i ett land är det viktigt att det finns ett gemensamt språk att kommunicera på. Studier visar dock att en betydande andel av den utrikes födda befolkningen har bristande kunskaper i svenska. När delar av befolkningen inte behärskar det gemensamma majoritetsspråket påverkas såväl individen som samhället i stort. För att möjliggöra för fler att delta i samhället på lika villkor behöver svenska språket ha en stark ställning i hela landet. Kunskaper i det svenska språket är grundläggande för integrationen Personer invandrar till Sverige av olika anledningar. Individens förutsättningar för integration påverkas av såväl orsaken till invandringen som flera andra faktorer, däribland ålder, ursprungsland, tidigare livserfarenheter, utbildningsbakgrund och livssituation i Sverige. Kunskaperna i svenska samt delaktigheten på arbetsmarknaden och i samhällslivet förbättras i allmänhet med tiden i landet. Regeringen har lagt om integrationspolitiken i syfte att förtydliga krav och förväntningar på den enskilda individen. Det nya integrationspolitiska målet innebär att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ska ställa krav och ge möjligheter till integration. Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). I syfte att öka genomslaget för det integrationspolitiska målet har regeringen formulerat fem delmål varav ett är språklig integration: Kunskaperna i svenska språket ska öka hos utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund (prop. 2024/25:1 utg.omr. 13). Svenska språket är en av de viktigaste nycklarna för att kunna tillgodogöra sig en utbildning, delta på arbetsmarknaden och i samhällslivet och för att förstå normer och värderingar i samhället. Det påverkar även individers möjligheter att tillvarata sina rättigheter och möjligheter, och förstå sina skyldigheter. Ett stort avstånd mellan modersmålet och svenskan i grammatik, ordförråd och skriftspråk påverkar individens förutsättningar att lära sig svenska och gör språkinlärningen mer tidskrävande (SCB, Färdigheter och arbete bland utrikes födda, 2026). För personer med låg läs- och skrivkunnighet i modersmålet blir utmaningen än större. I dag kommer majoriteten av de utrikes födda i Sverige från länder utanför Europa vilket i de flesta fall innebär att de har ett stort språkligt avstånd till svenskan (Forsberg Lundell & Rehnberg, 2024). Det finns stora skillnader i läsfärdigheter i svenska inom befolkningen (SCB, 2024:4). Trots ett högt deltagande i utbildning bland utrikes födda saknar en av tre utrikes födda tillräckliga läsfärdigheter i svenska, vilket innebär att det är en betydande del av den utrikes födda befolkningen som har sämre möjligheter att delta aktivt i arbetslivet och samhället. Motsvarande andel bland inrikes födda är fyra procent. Omkring 780 000 personer i befolkningen har därmed otillräckliga läsfärdigheter. Bland dessa är 73 procent utrikes födda. Läsfärdigheter bland utrikes födda påverkas bl.a. av utbildningsbakgrund, vistelsetid i Sverige och grund för bosättning. De med högre utbildning är oftare sysselsatta, liksom de som befunnit sig längre tid i landet. Språkmiljön i förskolan och skolan har en betydande inverkan på barns och elevers utveckling. För barn och unga är goda kunskaper i svenska språket också nödvändigt för att nå målen i skolan och bli behöriga till fortsatta studier. En skolmiljö där elever exponeras för svenska språket både under lektionstid och övrig tid i skolan främjar språkutvecklingen i svenska, vilket är av särskild betydelse för barn och unga som växer upp i områden där många har annat modersmål än svenska. En fullföljd grundskola och gymnasieutbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för hälsa och goda livsmöjligheter i framtiden. Att misslyckas i skolan ökar risken för att hamna i utanförskap och kriminalitet. Mellan 2002 och 2024 minskade andelen barn födda i Sverige med minst en inrikes född förälder från 85,8 procent till 73,3 procent. Under samma period ökade andelen barn födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar från 8,7 procent till 17,5 procent. Andelen utrikes födda barn ökade från 5,5 procent till 9,2 procent. Vidare visar den internationella studien PIRLS, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4, att andelen elever i Sverige som alltid talar svenska i hemmet sjönk med 15 procentenheter, från 68 till 53 procent mellan 2016 och 2021. Sverige ligger högst inom EU och OECD när det gäller hur stor skillnaden är mellan elever som alltid talar landets huvudspråk i hemmet och de som inte gör det. Dessutom har antalet elever som deltar i undervisning i svenska som andraspråk ökat de senaste nio läsåren. Läsåret 2024/25 var en majoritet av eleverna i grundskolan som läste svenska som andraspråk födda i Sverige. Betydande skillnader i kunskaper i svenska mellan olika områden Utanförskapet i Sverige har vuxit under lång tid och de negativa konsekvenserna är särskilt tydliga i vissa geografiska områden. SCB:s och Boverkets uppföljning av myndigheternas fördjupade analys om utanförskap (2026) visar att det finns 167 områden i 60 kommuner med en sammansatt problematik som innebär att de definieras som områden där utanförskapet är stort. Analysen baseras på skolresultat, arbetsmarknadsetablering, bidragsberoende, demokratiskt deltagande, kriminalitet, trångboddhet och ohälsa. Det bor cirka 660 000 personer i dessa områden, varav 160 000 är barn. Andelen barn och unga i dessa områden är högre jämfört med riket som helhet. Fler än hälften av dem som bor i områden där utanförskapet är stort är utrikes födda och en stor andel är födda utanför Europa. Dessa områden är vanligare i storstäder och i större kommuner, men de finns även i mindre kommuner. Regeringens mål för arbetet mot utanförskap är att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102). Det finns stora skillnader mellan olika geografiska områden när det gäller vuxna invånares högsta utbildningsnivå och läsfärdigheter i svenska (SCB, Färdigheter och arbete bland utrikes födda, 2026). Av de som är i åldern 16–65 år, födda utomlands och bor i områden med stort utanförskap har 48 procent en förgymnasial eller kort gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och ungefär lika hög andel har bristande läsfärdigheter i svenska. I områden med god socioekonomi är det bland både utrikes och inrikes födda en betydligt lägre andel som har bristande läsfärdigheter och förgymnasial eller kort gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Även andelen vuxna som är förankrade på arbetsmarknaden är lägre i områden med stort utanförskap eller områden med socioekonomiska utmaningar, jämfört med övriga områden. Det här gäller för både utrikes och inrikes födda. Utöver de brister i svenska språket hos befolkningen som studier visar, finns exempel på att vissa migrantspråk är mycket frekvent förekommande i enskilda områden, bland annat kopplat till religiösa föreningar, butiker och restauranger. Även i offentliga verksamheter där regionen eller kommunen är huvudman finns exempel på enskilda områden där information och texter i högre grad förekommer på migrantspråk (Isof, 2022). Att växa upp och bo i områden där vardagliga kontakter sker på andra språk än svenska och få personer har svenska som modersmål kan bidra till isolering och utanförskap (SOU, 2025:76). Det är något som särskilt riskerar att påverka utrikes födda kvinnors livssituation negativt. Det svenska språkets ställning behöver kartläggas Sammantaget är det svenska språket en grundläggande förutsättning för att alla i befolkningen på ett likvärdigt sätt ska kunna delta i samhället. Samtidigt är det svenska språkets ställning svagare i områden där utanförskapet är stort än i riket i övrigt. Det riskerar att skapa ett avstånd till det svenska språket och leda till minskad tillit och sammanhållning i samhället. Oavsett bostadsområde behöver alla i Sverige kunna möta, använda och tillgodogöra sig det svenska språket, inte minst i kontakten med offentligt finansierad verksamhet såsom skola, vårdinrättningar och biblioteksverksamhet, men även i kontakten med verksamhet inom civilsamhället såsom föreningslivet och studieförbunden. Samhället har genomgått stora förändringar sedan den språkpolitiska propositionen 2005 när det gäller migration, flerspråkighet, ökad internationalisering och digitalisering. För ett litet språkområde som svenskan, medför detta betydande utmaningar och det kan finnas ett behov av att förändra den svenska statens åtagande inom språkpolitiken. Detta är inte minst betydelsefullt då ett antal skärpningar kring språkkrav har införts på olika områden. Regeringen bedömer att det behövs mer kunskap om det svenska språkets ställning i Sverige i dag, med fokus på områden där utanförskapet är stort. Utredaren ska därför * kartlägga hur offentligt finansierad verksamhet kommunicerar med boende i områden där utanförskapet är stort, * kartlägga och sammanställa kunskap om det svenska språkets ställning i olika områden med fokus på områden där utanförskapet är stort, * sammanställa metoder, erfarenheter och goda exempel på arbete för att stärka det svenska språkets ställning i offentligt finansierad verksamhet, och * inhämta nordiska erfarenheter, med fokus på det som är relevant utifrån svenska förhållanden. * Uppdraget omfattar inte de nationella minoritetsspråkens ställning utifrån * lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Uppdraget att analysera hur det svenska språkets ställning påverkar integrationen och utanförskapet i samhället Bristande kunskaper i svenska språket påverkar individen Kunskaper i svenska handlar om frihet och självbestämmande. För att kunna ge uttryck för sina behov och rättigheter och förstå sina skyldigheter är svenska språket grundläggande. Personer med bristande språkkunskaper i svenska står inför flera utmaningar, exempelvis när det gäller att tillgodogöra sig samhällsinformation, kommunicera med myndigheter, grannar och aktörer i lokalsamhället och vara delaktiga i sina barns skolgång. Svenska språket är nödvändigt för att fullt ut kunna delta i studier, på arbetsmarknaden, i demokratin och i det sociala och kulturella samhällslivet, och därmed för att det integrationspolitiska målet och regeringens mål mot utanförskap ska nås. Studier tyder på ett samband mellan kunskapsnivåer i läsning i svenska och situationen på arbetsmarknaden (SCB, 2024:4). Personer med sämre läsförmåga kan ha svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, ha begränsade möjligheter att vidareutbilda sig och möta flera utmaningar i arbetslivet. I en rapport från SCB (2023:1), som baseras på självupplevda hinder till arbete bland utrikes födda i Sverige och EU, framgår att andelen utrikes födda som har deltagit i någon form av språkkurs i boendelandets huvudspråk är betydligt högre i Sverige än i övriga EU. Trots detta uppgav en högre andel utrikes födda i Sverige språket som ett hinder för att få arbete jämfört med resten av EU. För utrikes födda kvinnor i Sverige uppgavs språket utgöra det största hindret. Dessutom har betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken (SNS, God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?, 2022). Vid anställning av personer med utländsk utbildning värderar arbetsgivare goda kunskaper i det svenska språket högst (UHR, 2023:3). Närområdet påverkar individers förutsättningar Boendeomgivningen har betydelse för individers livsmöjligheter, exempelvis när det gäller att tillgodogöra sig en utbildning och få ett jobb, genom s.k. grannskapseffekter (se exempelvis ESO, 2024:3 och Andersson & Holmqvist, 2019). Boendeomgivningen kan vara positiv för dem som bor eller växer upp i resursstarka områden, men kan få negativa konsekvenser för dem som bor eller växer upp i områden med sämre förutsättningar. Om få personer i närområdet har en utbildning eller arbete finns färre positiva förebilder och kontakter i arbetslivet, vilket kan minska möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. Barn och unga påverkas i högre grad än vuxna av förhållanden i sin närmiljö eftersom de tillbringar mer tid där. Färdigheter i svenska är särskilt viktigt för barn och unga Förskolan är tillsammans med vårdnadshavare central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet. En relativt hög andel av barnen i förskoleåldern har i dag ett annat modersmål än svenska. Det finns ett brett forskningsstöd för att förskolan har positiva effekter för bl.a. språkutvecklingen i svenska hos barn som inte har svenska som modersmål. Dessa barn gynnas särskilt av att gå i förskola eftersom de i många fall har sämre möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska i sin hemmiljö. Det finns dock föräldrar som väljer bort förskola för sina barn trots att barnet skulle ha stor nytta av förskolans språkutvecklande verksamhet, t.ex. för att det inte talas svenska i hemmet. Enligt förskolans läroplan (SKOLFS 2018:50) ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Förskolepersonalens kompetens är avgörande för att barn ska få en utbildning av god kvalitet och bl.a. stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Det finns emellertid förskolor där personalens kunskaper i svenska brister. En rapport från Statens skolinspektion visar att personalen i 20 av 30 granskade förskolor i socioekonomiskt svaga områden talade så dålig svenska att det försvårade den pedagogiska verksamheten (2022:4347). I betänkandet Förskola för alla barn (SOU 2020:67) anger utredningen att det förekommer att personal inom förskolan har bristfälliga språkkunskaper i svenska vilket innebär att förskoleverksamheten inte alltid erbjuder en tillräckligt hög kvalitet. Enligt utredningen är det särskilt svårt att rekrytera personal med goda kunskaper i svenska till förskolor där det finns en stor andel barn som inte har svenska som modersmål. I dessa grupper blir personalens språkkunskaper i svenska särskilt viktiga eftersom barnen i lägre grad hör svenska talas av andra barn i barngruppen. Detta bekräftas av regeringens nationella samordnare för arbetet mot utanförskap (SOU, 2025:76). Inom ramen för det arbetet framkom även att det finns barn på förskolor i utanförskapskapsområden som har ett betydligt sämre ordförråd när de börjar i förskoleklass än barn som har gått på förskolor i andra områden. Den nationella samordnaren pekar även på att svenska språket används i begränsad utsträckning i vissa förskolor och att förutsättningarna för att använda svenska som gemensamt kommunikationsspråk kan vara svaga. Elevers socioekonomiska bakgrund och vilken skola eleven går i har stor betydelse för skolresultaten (Boverket, 2025:13). Gymnasiebehörigheten är väsentligt lägre i områden där utanförskapet är stort jämfört med genomsnittet i övriga områden. Det gäller särskilt andelen behöriga pojkar (69 procent) men även andelen behöriga flickor (74 procent). I övriga områden är 86 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna behöriga till ett yrkesprogram. Även barnhälsovården är en viktig aktör när det gäller att ge barn goda förutsättningar att utveckla språkkunskaper. En utredare har därför fått i uppdrag att föreslå ett system för obligatorisk screening av små barns kunskaper i svenska språket inom barnhälsovården (S2026/00223). Bristande kunskaper i svenska språket påverkar samhället Tillgången till språket är en förutsättning för en levande demokrati där medborgarna deltar i det offentliga samtalet och i skilda sammanhang gör sina röster hörda (prop. 2005/06:2). Begränsade kunskaper i svenska kan få konsekvenser för såväl individen som för samhället i stort. Det kan exempelvis minska förmågan att ta del av och värdera samhällsinformation, vilket kan öka beroendet av informella informationskällor där rykten och felaktig information har större spridning. Med goda kunskaper i svenska ökar förutsättningarna att ta del av samhällsinformation på ett tillförlitligt sätt vilket kan bidra till ökad förståelse för samhällets normer och värderingar, samt stärka den sociala sammanhållningen och tilliten till offentliga institutioner. Kunskapen om konsekvenserna för integrationen och utanförskapet i samhället behöver stärkas Kunskaper i svenska språket är centralt för utrikes föddas möjligheter att tillvarata sina rättigheter och möjligheter, förstå sina skyldigheter och vara delaktiga i samhället. Att behärska svenska är nödvändigt för att kunna fullfölja en utbildning, etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande, men även för att öka den sociala, kulturella och demokratiska integrationen. Särskilt stor betydelse har kunskaper i svenska för integrationen av barn och unga med utländsk bakgrund. Kunskapen om hur bristande kunskaper i svenska och det svenska språkets ställning påverkar individen behöver stärkas, liksom kunskapen om vilka konsekvenser det får för integrationen och utanförskapet i samhället. Utredaren ska därför * analysera hur brister i svenska språket påverkar individers situation och möjligheter att ta tillvara sina rättigheter och möjligheter samt förstå sina skyldigheter, * analysera hur förhållanden i närområdet påverkar användningen av svenska språket i kommunikationen mellan offentligt finansierad verksamhet och de boende, * analysera hur barns och ungas språkutveckling påverkar integrationen och utanförskapet i samhället, * analysera hur svenska språkets ställning i områden där utanförskapet är stort påverkar integrationen och utanförskapet i samhället, med särskilt fokus på tilliten, sammanhållningen och det demokratiska systemet, och * i sina analyser särskilt belysa konsekvenserna för barn och unga. Uppdraget att föreslå hur det svenska språkets ställning kan stärkas Goda kunskaper i svenska är viktiga för att svenska språket ska ha en stark ställning För att svenskan ska förbli ett samhällsbärande språk behöver alla invånare medverka till att svenska språket kan användas inom alla delar av samhället. Möjligheter och incitament till utbildning i svenska är därmed av central betydelse. Det svenska skolväsendet erbjuder goda möjligheter till utbildning i svenska för barn och vuxna. Ett väl fungerande utbildningssystem är inte sällan avgörande för nyanländas möjligheter att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande samt för integrationen i det svenska samhället. För vuxna som behöver utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå är kommunal vuxenutbildning (komvux), nationell yrkesutbildning och folkhögskolorna betydelsefulla. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) är en särskilt viktig del av komvux där nyanlända får en grundläggande utbildning i svenska språket. Dock visar statistik från Statens skolverk över kursdeltagare som avslutade eller avbröt en kurs i sfi under 2024 att en betydande andel avbröt utbildningen i förtid utan att ha grundläggande kunskaper i svenska. Därmed minskar möjligheten att fortsätta med en utbildning som leder till varaktigt arbete och egen försörjning. Regeringen har mot bakgrund av detta tillsatt en utredning för att komma till rätta med bristerna i komvux och sfi (dir. 2025:103). Åtgärder för att stärka det svenska språkets ställning Regeringen har stärkt incitamenten för att fler utrikes födda snabbare ska lära sig svenska. Ett språkkrav för svenskt medborgarskap har införts liksom en tidsgräns för rätten att delta i sfi och ett språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning har lämnat förslag på hur en tolkavgift kan införas och förslag om förbud mot att använda barn som tolkar (SOU 2026:23). Genom att den enskilde som utgångspunkt får betala en tolkavgift tydliggörs, enligt utredningen, samhällets förväntningar på den enskilde att lära sig svenska. Regeringen har därtill gett Skolverket i uppdrag att revidera de allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan. Myndigheten ska bl.a. ange vilka kunskaper i svenska som personal som arbetar med barn i förskolan ska ha (U2024/01727). Dessutom har flera ytterligare initiativ tagits för att stärka det svenska språket hos barn och unga, bl.a. nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket (prop. 2025/26:194), ändringar i förskolans läroplan som bl.a. innebär att förskollärare har fått ett tydligare ansvar för att främja högläsning och språkutveckling och uppdrag till Skolverket att stärka fritidshemmens arbete med läsning för att öka elevers kunskaper i det svenska språket (U2024/02916). Regeringen har även inrättat ett statsbidrag för försöksverksamhet med språkstärkande insatser under skollov för elever i förskoleklass samt årskurs 1–6 i grundskolan eller anpassad grundskola. Med ökade kunskaper i svenska förbättras förutsättningarna att stärka det svenska språkets ställning i områden med stort utanförskap. Det kan bidra till minskad polarisering och ökad social sammanhållning samt stärka invånares möjligheter att kommunicera med berörda myndigheter, skola, vård och andra offentliga verksamheter. Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder för att förbättra möjligheterna och incitamenten för fler att lära sig svenska kan behövas. Regeringen bedömer vidare att det behövs förslag på hur det svenska språkets ställning kan stärkas med fokus på områden där utanförskapet är stort. Utredaren ska därför lämna förslag med syfte att stärka individers kunskaper i svenska språket med fokus på områden där utanförskapet är stort, * lämna förslag på hur det svenska språkets ställning kan stärkas med fokus på offentligt finansierad verksamhet i områden där utanförskapet är stort, och * bedöma vilka åtgärder som är mest prioriterade för att stärka svenskan som huvudspråk i Sverige. Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska analysera konsekvenserna av de förslag som lämnas för den enskilde respektive för myndigheter och andra samhällsaktörer. Konsekvensanalysen ska utgå från förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Utredaren ska genomgående ha ett barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektiv i de analyser och konsekvensbeskrivningar som görs. Vidare ska utredaren redovisa förslagens konsekvenser utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Kontakter och redovisning av uppdraget Utredaren ska utgå från svensk och internationell forskning samt underlag från myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer. I den utsträckning som det bedöms lämpligt ska utredaren också ha dialog med och inhämta synpunkter från myndigheter och andra aktörer som är relevanta för uppdragets genomförande. Barns och ungas åsikter och erfarenheter är viktiga. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, myndigheter och kommittéväsendet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2027 (Arbetsmarknadsdepartementet)