Post 6 av 5200 träffar
Fastighetsägares rätt till inlösen av fastigheter med bostad intill en vindkraftsanläggning, Dir. 2026:58
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Beslut: 2026-06-18
Dir. 2026:58
Kommittédirektiv
Fastighetsägares rätt till inlösen av fastigheter med bostad
intill en vindkraftsanläggning
Beslut vid regeringssammanträde den 18 juni 2026
Sammanfattning
En särskild utredare ska lämna förslag som ger den som äger en
fastighet med en bostad intill en nyuppförd
vindkraftsanläggning rätt att få fastigheten inlöst av
verksamhetsutövaren till ett pris som motsvarar vad den hade
varit värd om anläggningen inte hade uppförts. En sådan
rättighet syftar till att flytta risken för minskat
fastighetsvärde från de som äger intilliggande fastigheter
till verksamhetsutövaren inför etablering av ny vindkraft.
Utredaren ska bl.a.
* föreslå hur ett regelverk bör utformas för att införa en
rätt för den som äger en fastighet med en bostad intill en
vindkraftsanläggning att efter anläggningens uppförande få
fastigheten inlöst av verksamhetsutövaren,
* föreslå hur fastighetsvärdet ska bedömas och när och hur
ersättningen ska bestämmas vid den här typen av inlösen, och
* lämna nödvändiga författningsförslag
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2027.
Uppdraget att föreslå en rätt till inlösen för den som äger en
fastighet med bostad intill en vindkraftsanläggning
Regeringen beslutade den 7 april 2022 att ge en särskild
utredare i uppgift att lämna förslag för att ge kommunerna
stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft och
förslag på system för att kompensera dem vars omgivning
påtagligt påverkas av sådan utbyggnad (dir. 2022:27).
Utredningen antog namnet Incitamentsutredningen.
Incitamentsutredningen överlämnade i april 2023 betänkandet
Värdet av vinden – Kompensation, incitament, och planering för
en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18). I
betänkandet lämnas bland annat förslag om rätt till inlösen av
fastigheter med en bostad i närheten av vindkraftsanläggningar.
Förslaget innebär kortfattat att den som äger en fastighet med
en byggnad som utgör småhus, ägarlägenhet eller hyreshus har
rätt att få fastigheten inlöst av verkets tillståndshavare
inom ett år från det att tillståndshavaren kungjort att
driftsättning skett. Denna rätt gäller om avståndet mellan
närmaste vindkraftverk och byggnaden är mindre än sex gånger
verkets totalhöjd. Enligt förslaget ska ersättningen
fastställas på grundval av fastighetens marknadsvärde utan
eventuell inverkan av den vindkraftspark som vindkraftverket
ingår i. Syftet med förslaget är att flytta över den
ekonomiska risken från byggnadsägaren till projektören och att
främja utbyggnaden av vindkraft genom att öka den lokala
acceptansen för vindkraft.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till
statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 1.2 s.
22) uttalade regeringen att den bland annat avsåg att införa
de kompensationsförslag som utredningen lämnat om
intäktsdelning och om att ägare av intilliggande fastigheter
ska få rätt till inlösen av sin fastighet till ett pris som
motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade
uppförts. I linje med detta uttalade regeringen i
budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20
avsnitt 3.22 s. 86) att den arbetar med flera förslag för att
kompensera närboende och närsamhälle i syfte att stärka den
lokala nyttan och acceptansen för ny vindkraft.
I propositionen Vindkraft i kommuner (prop. 2025/26:239)
föreslår regeringen en ny lag om intäktsdelning från
vindkraftsanläggningar. Den nya lagen innebär att närboende
till vindkraftsanläggningar ges rätt till en ersättning
motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en
vindkraftsanläggning (vindkraftsersättning).
Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en
vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger
inom nio vindkraftverkshöjder från ett vindkraftverk.
Vindkraftsersättningen är högre ju närmare anläggningen
bostadsbyggnaden ligger. Den nya lagen gäller anläggningar
vars miljötillstånd har fått laga kraft efter ikraftträdandet
den 1 juli 2026. Lagen gäller dock även retroaktivt i
förhållande till anläggningar som en kommun har tillstyrkt
efter den 6 november 2025, dvs. den tidpunkt då förslagen
remitterades.
I linje med regeringens uttalanden i budgetpropositionerna
2025 och 2026 bedömer regeringen också att frågan om inlösen
bör utredas närmare. Som skäl för regeringens bedömning anges
bland annat följande. ”Regeringen instämmer i utredningens
bedömning att det kan finnas behov av att vid etablering av ny
vindkraft flytta risken från den part som känner mest oro till
den som känner minst. En rätt till inlösen för
fastighetsägaren kan bidra till ökad lokal acceptans för ny
vindkraft och därmed ha betydelse för utbyggnaden av
vindkraften. I likhet med remissinstanserna anser regeringen
dock att utredningens förslag behöver bearbetas ytterligare
innan det kan ligga till grund för lagstiftning. Regeringen
avser därför att tillsätta en utredning för att se över
möjligheten till inlösen av fastigheter intill en ny
vindkraftsanläggning. Utredningen bör bedrivas med
inriktningen att ägare av intilliggande fastigheter med en
bostad ska kunna få rätt till inlösen av fastigheten till ett
pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om
vindkraftsparken inte hade uppförts. Regeringens inriktning är
att ett kommande förslag om inlösen ska gälla retroaktivt från
och med att utredningen tillsätts. Arbetet bör bedrivas
skyndsamt.” (prop. 2025/26: 239 s. 55)
Det behöver alltså utredas hur en rätt kan införas för den som
äger en fastighet med en bostad intill en vindkraftsanläggning
att få fastigheten inlöst av verksamhetsutövaren, samt
ändamålsenligheten i detta. Regleringen bör utformas så att
fastighetsägaren ges goda förutsättningar att
förhandlingsvägen komma överens med verksamhetsutövaren och så
att frågor som rör rätten att få fastigheten inlöst och
ersättningens storlek bara i undantagsfall behöver prövas av
domstol eller annan myndighet. En reglering av en sådan rätt
skulle exempelvis kunna utformas på ett sätt som liknar
miljöbalkens bestämmelser om inlösen. En annan möjlig lösning
kan vara att införa en skyldighet för verksamhetsutövaren att
erbjuda sig att köpa fastigheten av fastighetsägaren inom en
viss tid efter det att anläggningen uppförts, om
fastighetsägaren begär det. Som exempel kan nämnas den
möjlighet till säljoption som 2020 infördes i Danmark och som
är en av flera danska åtgärder för att kompensera närboende
till vindkraftsparker. De förslag som utredaren lämnar ska
vara statsfinansiellt neutrala, dvs. i aktuella fall utgöra en
värdeöverföring mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare
på ett sätt som inte påverkar statens eller kommunsektorns
budgetar.
Syftet med att införa en rätt för fastighetsägaren att få sin
fastighet med bostad inlöst är att flytta risken för ett sänkt
fastighetsvärde från fastighetsägaren till
verksamhetsutövaren. Därför är det viktigt att
fastighetsägaren känner sig trygg i att försäljning med stöd
av en sådan rätt baseras på en korrekt och tillförlitlig
värdering. Detta kan exempelvis ske med hjälp av oberoende
värderare eller med utgångspunkt i taxeringsvärdet.
Utredaren ska därför
* redovisa erfarenheter från den säljoption som införts i
Danmark,
* föreslå hur ett regelverk kan utformas för att införa en
rätt för den som äger en fastighet med en bostad intill en
vindkraftsanläggning att efter anläggningens uppförande få
fastigheten inlöst av verksamhetsutövaren,
* föreslå hur ett sådant regelverk kan tillämpas retroaktivt,
* föreslå hur fastighetsvärdet ska bedömas och när och hur
ersättningen ska bestämmas vid den här typen av inlösen,
* analysera hur förslagen förhåller sig till befintliga
regleringar om sådana typer av ekonomisk kompensation som kan
aktualiseras på grund av vindkraft, t.ex. skadestånd, och
* lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av de
förslag som lämnas i enlighet med kommittéförordningen
(1998:1474) och förordningen (2024:183) om
konsekvensutredningar. Som en del i konsekvensutredningen ska
utredaren bedöma förslagens samhällsekonomiska konsekvenser,
inklusive konsekvenser för landsbygderna.
Dessutom ska en bedömning av förslagens konsekvenser för
möjligheten att nå miljömålen samt de energipolitiska målen
göras. Slutligen ska det bedömas vilken betydelse förslagen
kan förväntas få för den lokala acceptansen för ny vindkraft
och hur ofta den rätt att få sin fastighet inlöst som föreslås
kan komma att utnyttjas.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska i sitt arbete föra en dialog med kommuner och
verksamhetsutövare samt med berörda myndigheter såsom
Lantmäteriet, Skatteverket, Statens energimyndighet och
Naturvårdsverket. Utredaren ska vid behov inhämta synpunkter
från Sveriges Kommuner och Regioner, näringslivet,
intresseorganisationer och andra berörda aktörer.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2027.
(Klimat- och näringslivsdepartementet)