Post 20 av 37 träffar
Översyn av vägtrafikbeskattningen, Dir. 2001:12
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2001-04-19
Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2001.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över
vägtrafikbeskattningens utformning. Översynen skall framför allt
beakta miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med utgångspunkt
i ett fiskalt perspektiv och med hänsynstagande till trafikskatternas
påverkan på transportsystemets effektivitet. Utredaren skall analysera
för- och nackdelar med en kilometerskatt. Utredaren skall även se över
uttaget av fordonsskatt. En särskild uppgift är att klarlägga om det är
möjligt att införa ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.
Vidare skall beskattningen av dieseloljaför privatbilism, yrkesmässig
trafik och arbetsmaskiner utredas. En allmän översyn skall göras av
fordonsskattelagen och fordonsskatteförordningen i syfte att förenkla
och anpassa regelverkens terminologi. Slutligen skall följderna av ett
upphävande av lagen om saluvagnsskatt och förordningen om uppbörd av
saluvagnsskatt m.m. analyseras och möjligheten att föra in dessa
bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess förordning prövas.
Bakgrund
Utgångspunkter för översynen
Kommunikationskommittén har i sitt slutbetänkande Ny kurs i
trafikpolitiken (SOU 1997:35) anfört att fordonsskatten för tunga
fordon bör höjas kraftigt för att innefatta de kostnaderna som
vägtrafiken orsakar för samhället, men att höjningen på kort sikt måste
begränsas med hänsyn till konkurrensförhållandena inom EU. Regeringen
har i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop.
1997/98:56) bedömt att det i nuläget inte är aktuellt med en höjning av
fordonsskatten för tunga lastbilar. I propositionen framhålls dock
att regeringen i ett längre perspektiv arbetar för trafikavgifter
eller trafikskatter inom EG som innefattar de kostnader som vägtrafiken
orsakar.
På förslag av regeringen i proposition 1997/98:145 Svenska miljömål -
miljöpolitik för ett hållbart Sverige fattade riksdagen i april 1999
beslut om en ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde 15
nationella miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Enligt Trafikbeskattningsutredningens delbetänkande Bilen, miljön och
säkerheten (SOU 1997:126) bör fordonsskatten på tunga lastbilar, med
hänsyn till bland annat internationella konkurrensskäl, inte höjas.
Enligt utredningen kan det på längre sikt vara lämpligt att slopa
fordonsskatten på släpvagnar och i stället ta ut hela skatten på
dragfordonet. Ett slopande av fordonsskatten på släpvagnar skulle
enligt utredningen innebära väsentliga förenklingar av
fordonsskattesystemet samt att beskattningen av lastbilar och
släpvagnar anpassas till vad som redan gäller för dragbilar och
påhängsvagnar. I Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande Bilen,
miljön och säkerheten (SOU 1999:62) har bland annat styreffekterna av
skatterna inom vägtrafikområdet utvärderats. Denna utvärdering visar
att förändringar i drivmedelsbeskattningen påverkar förbrukningen av
drivmedel, särskilt på längre sikt.
Skatteväxlingskommittén har i sitt slutbetänkande Skatter, miljö och
sysselsättning (SOU 1997:11) presenterat en modell för hur
energiskattesystemet kan utformas i syfte att göra det mer
överskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökar.
Skatteväxlingskommittén föreslog bland annat att det vid beskattning
av drivmedel skall skapas en särskild trafik- och miljöskattekomponent
för att bland annat hänsyn skall kunna tas till de kostnader för
samhället som orsakas av miljöpåverkan och andra kostnader som är
trafikrelaterade.
I rapporten Översyn av förutsättningarna för marginalkostnadsbaserade
avgifter i transportsystemet (SIKA Rapport 2000:10) rapporterar Statens
institut för kommunikationsanalys (SIKA) ett uppdrag att tillsammans
med trafikverken göra en översyn inom området. Rapporten framhåller
betydelsen av att modifiera befintligt skattesystem i syfte att koppla
skatterna närmare de kostnader trafiken orsakar.
Regeringen beslöt i februari 2000 att ställa sig bakom ett samlat
transport- och näringspolitiskt program för svensk transportnäring.
Regeringen konstaterade i detta program, efter överläggningar med
representanter från åkeribranschen, att det är nödvändigt att
intensifiera arbetet med att skapa goda förutsättningar för en
konkurrenskraftig svensk åkerinäring bland annat genom att ge den mera
harmoniserade regler i förhållande till åkeriföretag i andra europeiska
länder. Som en punkt i handlingsprogrammet, som även redovisats för
riksdagen i propositionen Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. (prop.
1999/2000:78) uttalade regeringen att en utredning snarast bör
tillsättas för att göra en samlad översyn av trafikbeskattningen för
tunga fordon. Bakgrunden till regeringens ställningstagande är den
utveckling i riktning mot territoriell beskattning som nu sker i andra
europeiska länder när det gäller de transportpolitiskt motiverade
delarna av trafikbeskattningen. Riksdagen fann det värdefullt att
regeringen intensifierar sitt arbete med att främja en livskraftig
svensk åkerinäring.
I budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1) föreslogs att en
särskild trafik- och miljöskattekomponent, i enlighet med
Skatteväxlingskommitténs modell, skall brytas ur energiskatten för
drivmedel och att denna bör kompletteras med andra åtgärder för ökad
miljörelatering av den samlade vägtrafikbeskattningen. Av propositionen
framgår vidare att skattenivån på dieselolja för privatbilism och
yrkesmässig trafik skall ses över i syfte att harmonisera skattenivåerna
för diesel och bensin. Dessutom anfördes att förändringar på detta
område bör baseras på en analys av de sammantagna effekterna av alla
vägrelaterade skatter med målsättningen att öka den samlade
miljöstyrningen. Det angavs dock att frågan om framtida harmonisering
av drivmedelsskatterna behöver analyseras i samband bland annat med
bedömningar av hur den samlade vägtrafikbeskattningen skall vara
utformad för tyngre fordon. Därutöver framhölls att det för den
yrkesmässiga trafikens del är nödvändigt att beakta utvecklingen i våra
grannländer. Vidare anfördes att olika former av särregler som innebär
att effekterna av en ökad bränslebeskattning för den yrkesmässiga
trafiken reduceras bör om möjligt undvikas och i stället bör övervägas
att balansera skatten på dieselolja med förändringar i fordonsskatten.
Slutligen angavs att beskattningen av arbetsmaskiner bör ses över och
att önskvärdheten av att ersätta dagens vägavgifter med en reformerad
kilometerskatt bör utredas.
Gällande trafikskatteregler
Fordonsskatt
Fordon registrerade i Sverige beskattas med fordonsskatt. Fordonsskatt
är en fast skatt som tas ut med visst belopp för en viss tidsperiod,
oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt används.
Enligt fordonsskattelagen (1988:327) tas fordonsskatt ut för
motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar, traktorer, tunga
terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som är eller bör vara
registrerade i bilregistret och som inte är avställda. Fordonsskattens
storlek varierar bland annat med fordonsslag, skattevikt, drivmedel
och fordonets konstruktion. Tjänstevikten är skattevikt för personbil,
motorcykel, traktor och motorredskap. Totalvikten är skattevikt för
buss, lastbil, tung terrängvagn och släpvagn. Skatten tas ut med ett
grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram
över den lägsta vikten i klassen.
Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får inte understiga de
minimiskattesatser som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv
1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa
infrastrukturer.
Skatteplikt upphör för ett fordon när det avregistreras, avställs eller
befrias från skatteplikt.
Släpvagnar som dras av motorredskap eller tung terrängvagn är inte
skattepliktiga om dragfordonet används som jordbrukstraktor.
Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte
skattepliktiga om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller
bussar som kan drivas med dieselolja eller om de dras av
terminaltraktorer.
I vissa glesbygdskommuner tas skatten för personbil endast ut till den
del skatten överstiger 384 kronor. Fordonsskatt tas inte ut för
personbilar, bussar, lastbilar och motorcyklar som är av en årsmodell
som är trettio år eller äldre. För vägavgiftspliktiga lastbilar tas
dock fordonsskatt ut även om de är av en årsmodell som är trettio år
eller äldre.
För personbilar och lätta bussar samt lätta lastbilar som uppfyller
kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen (1986:1386) ges en
skattelättnad. Skattelättnaden har utformats med stöd av
Europaparlamentets och rådets direktiv 1998/69/EG av den 13 oktober
1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon.
Därutöver är el- och elhybridbilar befriade från fordonsskatt i fem år.
Någon motsvarande skattelättnad för tunga fordon som är godkända
enligt strängare frivilliga miljökrav finns inte. Enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/96/EG av den 13 december
1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot
utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med
kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av
gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med
naturgas eller motorgas vilka används i fordon , är det möjligt att ge
ett ekonomiskt incitament även för tunga fordon utifrån vilka
utsläppskrav fordonets motor uppfyller. I direktivet anges fyra
kravnivåer som för närvarande är frivilliga och kan gynnas med
ekonomiska incitament.
Vägavgift
Enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon tas
vägavgift ut för motorfordon eller ledade motorfordonskombinationer
med en totalvikt av minst 12 000 kilogram om fordonet uteslutande är
avsett för godstransport på väg. För vägavgiftspliktiga fordon tas en
lägre fordonsskatt ut.
För svenska fordon tas vägavgift ut för period om ett år. För utländska
fordon tas vägavgift ut för dag, vecka, månad eller år. När vägavgiften
är betald får fordonet framföras i samtliga anslutna länder utan att ny
avgift tas ut. För svenskregistrerade fordon avser vägavgiften hela det
svenska vägnätet, medan den för utländska fordon avser motorvägarna samt
vissa delar av det övriga stamvägnätet. För fordon registrerade i
Sverige är således den svenska vägavgiften att betrakta som en skatt,
medan den för fordon som är registrerade i annat land är att betrakta
som en avgift.
Energi- och koldioxidbeskattning
Regler om beskattning av bränsle finns i lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Genom lagen har en anpassning skett till de regler som gäller
inom EG för beskattning av mineraloljor. De grundläggande rättsakterna
för beskattning av mineraloljor är rådets direktiv 92/81/EEG av den
19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på
mineraloljor (mineraloljedirektivet), rådets direktiv 92/82/EEG av den
19 oktober 1992 om tillnärmning av skattesatserna för mineraloljor
(skattesatsdirektivet) och rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari
1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav,
flyttning och övervakning av sådana varor (cirkulationsdirektivet).
Sverige använder i dag både energi- och koldioxidskatterna för att
uppfylla de minimiskattenivåer som gäller för bränslen. Energiskatt
och koldioxidskatt tas ut på bensin, eldningsolja, dieselbrännolja,
fotogen, gasol, metan, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks. Den
allmänna principen är att skatt skall tas ut om bränslet används till
uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och koldioxidskatt tas även
ut på icke fossila bränslen som används som drivmedel. För sådana
bränslen kan skattebefrielse eller skattenedsättning medges under
vissa förutsättningar enligt mineraloljedirektivet och under
förutsättning att de gemenskapsrättsliga regler om statligt stöd, som
syftar till att förhindra att konkurrensen snedvrids på den gemensamma
marknaden, är uppfyllda.
Energiskatten på bränsle tas ut med ett bestämt belopp per vikt eller
volymenhet. Skatten är inte proportionell mot energiinnehållet.
Energiskatten på oljor varierar beroende på om bränslet används för
drift av motordrivna fordon eller uppvärmning. Oljor som används i
fordon beskattas med en förhöjd energiskatt.
Den grundläggande principen i mineraloljedirektivet är att alla
bränslen som används som drivmedel skall beskattas. Detta gäller för
mineraloljor, för vilka särskilda minimiskattenivåer är fastlagda i
skattesatsdirektivet, men även för övriga bränslen.
Energiskatten på bensin är differentierad i tre nivåer, två nivåer för
s.k. blyfri bensin och en nivå för annan bensin. Den blyfria bensinen
är indelad i två miljöklasser, miljöklass 2 och den miljövänligare
miljöklass 1. Skattedifferensen mellan miljöklass 1 och 2 är 3 öre och
motsvarar merkostnaden vid produktion av miljöklass 1 bensin. På
marknaden förekommer endast bensin som tillhör miljöklass 1.
Skattedifferentieringen mellan blyfri bensin och annan bensin står i
överensstämmelse med gällande EG-regler. Däremot kräver den
differentierade skatten på blyfri bensin ett undantag enligt artikel
8.4 i mineraloljedirektivet. Sådant undantag har beviljats till utgången
av år 2006.
Den högbeskattade, ofärgade dieseloljan skall användas vid fordonsdrift.
Den är indelad i miljöklass 1, 2 och 3. Dieseloljan i miljöklass 1, som
är den bästa kvaliteten, dominerar marknaden med cirka 96 procent medan
resterande olja tillhör miljöklass 3.
Med stöd av artikel 8.4 i mineraloljedirektivet, har Sverige till
utgången av år 2006 beviljats ett undantag som medger
skattedifferentiering av den högbeskattade, ofärgade dieseloljan.
Koldioxidskatt för fossila bränslen beräknas utifrån kolinnehållet i
bränslet. Under år 2001 gäller att skattesatserna är beräknade att
motsvara cirka 53 öre per kilogram utsläppt koldioxid.
Uppdraget
Allmänna förutsättningar
Utredaren skall se över vägtrafikbeskattningens utformning och framför
allt beakta miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter. Det fiskala
perspektivet utgör dock utgångspunkt för översynen. Hänsyn skall också
tas till vägtrafikskatternas påverkan på transportsystemets effektivitet.
Utredaren har i detta avseende att utgå från transportsektorns
kostnadsansvar, såsom det beskrivs i prop. 1997/98:56.
Det är viktigt att hänsyn till miljön och trafiksäkerheten ges större
tyngd i trafikbeskattningen. Målsättningen är att öka
trafikbeskattningens styrning mot miljövänliga och trafiksäkra
fordonsalternativ. Vid översynen skall utredaren därför åstadkomma en
styrning mot en mer miljövänlig och säker vägtrafik, och att
beskattningen ställs i relation till de problem som vägtrafiken orsakar.
Det är dock viktigt att de styrmedel som föreslås är kostnadseffektiva.
De senaste åren har de svenska åkerier som utför internationella
transporter och som tidigare varit verksamma på en reglerad marknad
blivit aktörer på en gemensam transportmarknad där de konkurrerar med
övriga EU-länders åkerier. Den 1 juli 1998 utsattes även inrikestrafiken
i medlemsstaterna för konkurrens genom att cabotaget i princip släpptes
fritt inom EU. Även bilateralt med länder utanför EU har marknaderna
öppnats under 1990-talet, utom när det gäller cabotage och
tredjelandstrafik. En ökande andel av transporterna inom samt till och
från Sverige utförs nu av åkerier som är etablerade i andra länder och
som i huvudsak beskattas i sina hemländer. Utredaren skall beakta denna
konkurrenssituation vid översynen av trafikbeskattningen.
Kilometerskatt
Tyskland har aviserat att man avser att lämna det europeiska
vägavgiftssamarbetet (Eurovinjett) för att övergå till ett
kilometerskattesystem. Ett flertal länder i vägavgiftssamarbetet har
börjat utreda en övergång till kilometerskatt. Utredaren skall
analysera för- och nackdelar med en övergång till kilometerskatt i
Sverige. Utredaren skall särskilt beakta EG-rättens begränsningar att
ta ut kilometerskatt på hela vägnätet. Sveriges särskilda struktur med
långa avstånd och en industri spridd över hela landet måste också
beaktas vid val av framtida lösning. Vidare får skatteuppbörden inte
orsaka orimligt höga transaktionskostnader. Utredaren skall beakta
utvecklingen i övriga länder i vägavgiftssamarbetet. Särskilt skall
klarläggas hur den i Tyskland föreslagna kilometerskatten kommer att
utformas. Även relevanta avstånds- eller tidsberoende skatter och
avgifter i andra europeiska länder bör beaktas. För det fall utredaren
finner att det är önskvärt att införa en kilometerskatt i Sverige
skall även förslag lämnas på hur grunddragen för en kilometerskatt
skall utformas.
Fordonsskatt på tunga fordon
Utredaren skall klargöra i vilken utsträckning det är möjligt att
lägga om uttaget av fordonsskatten för tunga lastbilar och släpvagnar
samt lämna förslag på en sådan omläggning av fordonsskatten. Utredaren
skall särskilt klarlägga om det är möjligt att införa en lägre
fordonsskatt för fordon med luftfjädring, och om så är fallet, ge
förslag på utformningen av en sådan differentiering. Det är viktigt att
skillnaden i uttag av fordonsskatt mellan tunga lastbilar och tunga
bussar inte är större än vad som kan motiveras av konkurrensskäl eller
av möjligheterna till en mer kostnadseffektiv trafik. En jämförelse
skall göras med beskattningen av tunga lastbilar och släpvagnar i
relevanta länder inom EU.
Ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp
Enligt artikel 3 i direktiv 1999/96/EG får en medlemsstat besluta om
ekonomiska incitament för tunga fordon som uppfyller vissa högre krav
på utsläpp. En förutsättning är att särskilda villkor uppfylls. Ett
incitament får inte ges längre än till dess att den miljövänligare
tekniken blir obligatorisk vid nya typgodkännanden och får inte vara
högre än kostnaden för att installera tekniken. Utredaren skall
analysera om effekterna på miljön av ett sådant ekonomiskt incitament
är tillräckligt omfattande för att motivera att ett incitament införs.
Utredaren skall främst klarlägga om det är möjligt att införa ett
ekonomiskt incitament i fordonsskatten för tunga fordon och, om så är
fallet, ge förslag på utformning av ett sådant incitament. För det
fall det inte är möjligt att införa ett ekonomiskt incitament i
fordonsskatten skall utredaren ge förslag på en alternativ utförandeform
för ett sådant incitament. I samband med detta skall även behovet av ett
ekonomiskt incitament för tunga fordon som drivs med bränslen som medför
låga utsläpp av klimatgaser analyseras.
Utredaren skall se över möjligheterna till en miljöstyrning i
fordonsskatten för lätta fordon med syfte att minska miljöpåverkan från
trafiken. Företrädesvis bör en analys göras av möjligheten att
differentiera skatten med hänsyn till ett fordons utsläpp av avgaser,
särskilt utsläpp av koldioxid, varvid även bilarnas transportkapacitet
skall beaktas.
Drivmedelsskatterna
Utredaren skall vidare avväga nivån på drivmedelsskatten i förhållande
till övriga vägtrafikskatter i syfte att förbättra den samlade
styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö. Förändringar på
detta område skall baseras på en analys av de sammantagna effekterna av
alla vägtrafikrelaterade skatter. Drivmedelsskattenivån skall bestämmas
med utgångspunkt från den gällande energi- och koldioxidskatten. Vid
avvägningen mellan fordons- och drivmedelsskatt inverkar en rad olika
aspekter. Utredaren skall här utgå från vad som redovisats avseende
styrmedel i Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande. En jämförelse
skall göras med beskattningen i relevanta länder inom EU. I detta
sammanhang skall även beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner
ses över. Utredaren skall även ta hänsyn till arbetet med
Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell och den föreslagna trafik-
och miljöskattekomponenten. Utredaren skall undersöka lämpligheten av
att, i enlighet med Skatteväxlingskommitténs förslag, bryta ut en
särskild trafik- och miljöskattekomponent ur energiskatten. Denna
komponent skall bl.a. ta hänsyn till de samhällskostnader som orsakas
av miljöpåverkan och andra kostnader som är trafikrelaterade.
Dieselolja beskattas med en skattesats som är lägre än den som gäller
för bensin. Dagens nivåer har motiverats med hänsyn till den
yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation. Utredaren skall klargöra i
vilken utsträckning det inom ramen för denna konkurrenssituation är
möjligt att harmonisera drivmedelsskattenivåerna. I vissa länder inom
EU har det införts olika former av särregler som innebär att
dieseloljeskatt återbetalas eller reduceras för fordon i yrkesmässig
trafik. Sådana undantag bör undvikas i Sverige. Möjligheten att
balansera dieseloljeskatten med förändringar i vägtrafikbeskattningen
bör därför i stället övervägas.
Lagteknisk översyn
Förfarandereglerna i fordonsskattelagen och fordonsskatteförordningen
skall ses över med avsikten att förenkla dessa. I samband med detta
skall utredaren föreslå de justeringar som bör vidtas för att
terminologin i fordonsskattelagen och fordonsskatteförordningen skall
vara i överensstämmelse med EG-rättens terminologi, exempelvis
viktbegreppen och klassindelningar. Vidare skall utredaren analysera
följderna av ett upphävande av lagen (1976:339) om saluvagnsskatt och
förordningen (1976:767) om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.. Utredaren
skall även pröva om det är möjligt att föra in dessa bestämmelser i
fordonsskattelagen eller dess förordning, och om så är fallet, lämna
förslag på utformning.
Övrigt
En konsekvensbeskrivning skall göras av utredningens förslag och
effekten av skatteförändringarna skall analyseras. Utredaren skall
även redovisa hur föreslagna åtgärder skall finansieras.
Utredaren skall samråda med övriga utredningar som behandlar områden
som har nära samband med trafikbeskattningen. Utredaren skall också
noga följa de diskussioner som pågår inom EU vad gäller det område
som utredaren har att behandla. Utredaren skall särskilt redovisa hur
dess förslag förhåller sig till EG-rätten.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 april
2003. Översynen av beskattningen av arbetsmaskiner skall dock redovisas
med förtur. För de delar av uppdraget som särskilt påverkar
åkerinäringens konkurrenssituation gäller att resultatet av arbetet
skall redovisas med förtur i delbetänkande. Detta gäller även
beträffande skattelättnad för tunga fordon som uppfyller vissa högre
krav på utsläpp och slutsatser avseende trafik- och
miljöskattekomponenten. Det står utredaren fritt att i övrigt redovisa
delar av arbetet i ett eller flera delbetänkanden.
(Finansdepartementet)