Post 9 av 37 träffar
Långsiktiga konkurrensförutsättningar för biogas, Dir. 2018:45
Departement: Miljö- och energidepartementet
Beslut: 2018-05-31
Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2018
Sammanfattning
En särskild utredare ska kartlägga hur biogasens nytta som
resurs kan tas till vara på bästa sätt och ge förslag på hur
biogas kan ges konkurrenskraftiga villkor genom långsiktigt
stabila spelregler. Utredaren ska analysera biogasens roll och
konkurrensförutsättningar utifrån bland annat de nya energi- och
klimatpolitiska målen, den ökade integreringen av
biogasmarknaden i EU samt utvecklingen mot mer förnybar energi i
transportsektorn. Syftet är att biogas ska kunna bidra till att
nå Sveriges energi- och klimatpolitiska mål på ett
kostnadseffektivt sätt, samtidigt som hänsyn tas till värdet av
de nyttor som produktion av biogas bidrar med för att nå andra
samhällsmål. Utredaren ska bland annat
• analysera biogasens konkurrensvillkor, särskilt utifrån
konkurrensen från importerad biogas och utvecklingen i
transportsektorn,
• kartlägga och värdera de nyttor som produktion av biogas från
olika råvaror bidrar med och vid behov lämna författningsförslag,
• analysera vilken roll användning av biogas kan ha för att
kostnadseffektivt nå de energi- och klimatpolitiska målen och i
vilken sektor användning av biogas gör störst nytta, och
• vid behov lämna förslag på hur befintliga styrmedel och
åtgärder kan ändras, kompletteras eller ersättas med nya
styrmedel eller andra åtgärder, dock ska eventuella förslag på
skatteområdet endast omfatta bränslebeskattningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2019.
Bakgrund
Av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21
avsnitt 2.6) framgår att regeringen avser att analysera hur
biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt och hur
den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång
sikt. Det framgår även att regeringen avser att analysera
marknadsförutsättningarna och långsiktiga styrmedel för svensk
biogas.
Produktion och användning av energigaser i Sverige
Det finns flera typer av energigaser. Naturgas och biogas är
energigaser med samma kvaliteter och väsentligen samma
egenskaper. Det västsvenska gasnätet sträcker sig från
Trelleborg i söder till Stenungsund i norr och försörjs genom
import via gasnätet från Danmark. Det finns även lokala gasnät i
Sverige och industrier som försörjs genom import av naturgas i
flytande form (så kallad LNG). Den totala förbrukningen av
naturgas i Sverige 2016 var drygt 9,4 terawattimmar.
Produktionen av biogas i Sverige uppgick 2016 till ungefär 2
terawattimmar. Merparten av biogasen användes i
transportsektorn. Biogas som ska användas som drivmedel renas
och uppgraderas till naturgaskvalitet. Det innebär att biogasen
renas från koldioxid, svavelväte, vatten och partiklar och att
energivärdet i gasen höjs. Nästan all produktion 2016 skedde
genom rötning av avloppsslam, gödsel, matavfall och avfall från
livsmedelsindustri. Den rötrest som uppkommer vid processen
används huvudsakligen i jordbruket som gödsel. Uppgraderad
biogas matas även in i det västsvenska naturgassystemet där den
motsvarar cirka fem procent av den överförda gasvolymen. Sådan
biogas är viktig för att Sverige ska uppfylla de krav på
försörjning som ställs i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för
att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande
av förordning (EU) nr 994/2010.
En viss mängd biogas importeras via naturgasnätet. Importen har
ökat de senaste åren och under 2017 har särskilt import av dansk
biogas uppmärksammats från konkurrenssynpunkt eftersom gasen ges
stöd både i Danmark och i Sverige.
Flera politiska mål har koppling till biogas
Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att
till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta så kallade
generationsmål har utvecklats av riksdagen 2010 (se prop.
2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Under
generationsmålet finns ett antal strecksatser om bland annat
ökad andel förnybar energi och resurseffektiva kretslopp.
Riksdagen har också beslutat om sexton miljökvalitetsmål som
utgör stommen i den svenska miljöpolitiken.
Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk för
Sverige (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr.
2016/17:320). Detta innebär bland annat ett nytt långsiktigt
klimatmål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några
nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter
uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från inrikes transporter, utom
inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030
jämfört med 2010.
Den 10 juni 2016 slöts en ramöverenskommelse om den svenska
energipolitiken mellan fem av riksdagens partier:
Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna,
Centerpartiet och Kristdemokraterna. Av överenskommelsen framgår
att målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta är
ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär
inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
Av regeringens nationella säkerhetsstrategi från 2017 framgår
att en del av målen för Sveriges säkerhet är att värna
samhällets funktionalitet och att bland annat en diversifierad
energimix, minskat beroende av fossila bränslen samt minskat
ensidigt beroende av tredjeland förbättrar
försörjningstryggheten.
Under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns en precisering
om hållbar avfallshantering. Av preciseringen framgår att
avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället och att
avfall ska förebyggas, samtidigt som resurserna som finns i
avfall som uppstår ska tas till vara i så hög grad som möjligt.
Av regeringens livsmedelsstrategi framgår att bedömningen är att
produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel
bör öka i Sverige (prop. 2016/17:104).
Regeringens mål för näringspolitiken är att stärka den svenska
konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler
och växande företag (prop. 2014/15:1, utg.omr. 24 avsnitt 2.4,
bet. 2014/15:NU1, rskr. 2014/15:68). De näringspolitiska
insatserna ska även bidra till att nå de globala målen för
hållbar utveckling och FN-resolutionen Agenda 2030:s mål samt
målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och
sysselsättning, Europa 2020, som omfattar de tre
prioriteringarna smart, hållbar och inkluderande tillväxt.
Avfallshierarkin är utgångspunkten i EU:s regler om avfall
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19
november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv
(avfallsdirektivet) beskrivs den så kallade. Avfallsdirektivet
genomförs i svensk rätt framförallt genom miljöbalken och
avfallsförordningen (2011:927). Avfallshierarkin anger den
prioriteringsordning för politik och lagstiftning som
medlemsstaterna ska ha avseende förebyggande och behandling av
avfall. EU-kommissionen presenterade 2017 ett meddelande om
avfall och energi som bland annat berör biogas, COM(2017) 34
final.
Förnybartdirektivet har en viktig roll
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23
april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara
energikällor och om ändring och ett senare upphävande av
direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet) anger
mål för andelen förnybar energi som varje medlemsstat ska se
till att uppfylla till 2020. Av direktivet följer även att om
biodrivmedel ska räknas med i det nationella målet, ges stöd
eller omfattas av nationella kvoter måste de
hållbarhetskriterier som regleras i artiklarna 17 och 18 i
direktivet uppfyllas. Hållbarhetskriterierna ska garantera att
biodrivmedel och flytande biobränslen har framställts på ett
hållbart sätt. Användning av biobränslet ska minska utsläppen av
växthusgaser med minst femtio procent jämfört med om fossila
bränslen i stället hade använts. Den råvara som används för att
producera biobränslet får inte komma från mark med högt
kolinnehåll eller mark med hög biologisk mångfald.
Den 30 november 2016 presenterade EU-kommissionen ett förslag
till ändring av direktivet som föreslås träda ikraft 2021. Även
biogas som används för el- och värmeproduktion kommer enligt
förslaget att omfattas av hållbarhetskriterier. Det nya
direktivet förhandlas för närvarande.
EU:s statsstödsregler
I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(EUF-fördraget) anges att statligt stöd som ges av en
medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag
det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen
genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är
oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det
påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I vissa fall kan dock
statligt stöd anses vara förenligt med den inre marknaden.
Planer på nya stöd eller stödsystem eller ändringar av
befintliga sådana ska med vissa undantag anmälas till
EU-kommissionen enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.
EU-kommissionen har i sitt meddelande om riktlinjer för statligt
stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EEAG) angett
villkoren för när stöd för energi- och miljöändamål kan anses
vara förenliga med artikel 107.3 c i fördraget. Riktlinjerna
tillämpas av kommissionen vid beslut i statsstödsärenden fr.o.m.
den 1 juli 2014. Det framgår av EEAG att stöd till investeringar
i biobränsleanläggningar i princip endast kan beviljas till
förmån för avancerade biobränslen. Med biobränslen avses i detta
sammanhang flytande eller gasformiga biobränslen för
transportändamål. När det gäller möjligheterna att ge stöd till
investeringar i ny och befintlig kapacitet för
livsmedelsbaserade biobränslen finns det stora begränsningar.
Investeringsstöd tillåts enbart för omvandling av anläggningar
för livsmedelsbaserade biobränslen till avancerade
biobränsleanläggningar. Driftstöd för livsmedelsbaserade
biobränslen tillåts enbart för anläggningar som tagits i drift
före den 31 december 2013 och till dess att anläggningen har
avskrivits fullständigt, men i inga händelser senare än till och
med 2020. Av EEAG framgår också att ett stöd inte kan anses vara
förenligt med den inre marknaden om stödet beviljas för
biobränslen som omfattas av en leverans- eller
inblandningsskyldighet, såvida inte en medlemsstat kan visa att
stödet begränsas till biobränslen som är för dyra för att
släppas ut på marknaden.
Exempel på tidigare och nuvarande stöd till biogas
Biogas har under förhållandevis lång tid omfattats av ett
flertal olika styrmedel som i huvudsak riktats mot investeringar
i biogasanläggningar samt användning av biogas i fordon och för
el- och värmeproduktion. För transportsektorn har stöd även
riktats mot att främja inköp av biogasfordon och en utbyggd
tankinfrastruktur.
Det huvudsakliga styrmedlet för användning av biobränslen i
Sverige är befrielse från koldioxidskatt och energiskatt.
Skattebefrielserna utgör statligt stöd. För biogas som används
som motorbränsle har EU-kommissionen godkänt nu gällande
skattebefrielse t.o.m. utgången av 2020 (beslut den 15 december
2015 i statsstödsärendet SA.43302). Motsvarande godkännande för
biogas som används som uppvärmningsbränsle har getts av
kommissionen t.o.m. utgången av 2018 (beslut den 3 juni 2013 i
statsstödsärendet SA.35586). Vad gäller biogas som används som
uppvärmningsbränsle har Sverige i april 2018 lämnat in en
ansökan till kommissionen om att stödet ska godkännas t.o.m.
utgången av 2020. Ansökan bereds för närvarande av kommissionen.
Energigaser som inte är biogaser beskattas på samma sätt som
andra fossila bränslen som används som drivmedel eller för
uppvärmning. Det innebär att en koldioxidskatt tas ut som
motsvarar ungefär 1,15 kronor per kilo koldioxid som
förbränningen ger upphov till. Koldioxidskatten på naturgas
uppgår 2018 till 2 465 kronor per 1 000 kubikmeter. För naturgas
som används för drift av stationära motorer och
uppvärmningsändamål tas även en energiskatt på 961 kronor per 1
000 kubikmeter ut.
Sverige har en skatterättslig ”grön gas-princip”. En säljare som
har ingått avtal om försäljning av biogas kan leverera via ett
gasnät utan att betala skatt och skattefriheten för biogas
följer alltså gasen till kunden enligt avtal. Denna princip
gäller även när gasnäten inte sitter ihop fysiskt, så att biogas
till exempel kan matas in i Malmö men tas ut i Stockholm.
Utöver skattebefrielsen har staten särskilt främjat en ökad
produktion av biogas i Sverige genom både tidigare stöd och
genom det pågående initiativet Klimatklivet. Produktion av
biogas från gödsel får även en så kallad
metanreduceringsersättning. Regeringen har i propositionen
Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99) föreslagit att
budgeten för stödet under 2018 ökas med 270 miljoner kronor och
breddas till att omfatta fler råvaror än gödsel.
Vad gäller biogasfordon har staten stimulerat utvecklingen med
en rad styrmedel. Även kommunerna har bidragit genom bland annat
befrielse från parkeringsavgifter, val av egna fordon och krav i
upphandling av bland annat taxi och färdtjänst. Riksdagen har på
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 beslutat att
ett bonus-malussystem för lätta fordon ska införas fr.o.m. den 1
juli 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr.
2017/18:54). Gasbilar kommer att få en bonus på 10 000 kronor
och ges ingen förhöjd fordonsskatt.
Tidigare och pågående utredningar och uppdrag
Det har genomförts ett antal utredningar och myndighetsuppdrag
som direkt eller indirekt berört frågan om biogasens
konkurrensvillkor och styrmedel. Statens energimyndighet
överlämnade 2010 rapporten Förslag till en sektorsövergripande
biogasstrategi (ER 2010:23) som tog ett brett grepp på biogasens
roll. Vidare har Biogasens möjliga bidrag i transportsektorn
analyserats i bland annat SOU 2013:84 Fossilfrihet på Väg
(FFF-utredningen) med tillhörande underlagsrapporter. Ett av
förslagen i FFF-utredningen var att tillsätta en samordnare för
minskad klimatverkan från transporter, elektrifiering av vägar,
laddinfrastruktur och biodrivmedel. Härefter gav regeringen, med
start 2016, Energimyndigheten ett sådant uppdrag som förväntas
pågå till och med 2019 (SOFT-uppdraget). Inom uppdraget har
Energimyndigheten levererat flera rapporter.
Miljömålsberedningen tog upp biogasens roll för att minska
utsläppen i transport- och jordbrukssektorn i SOU 2016:47 En
klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Slutligen är biogas
en framträdande del i regeringens initiativ Fossilfritt Sveriges
arbete med att främja omställning till fossilfrihet bland
privata och offentliga aktörer.
Uppdraget
Hur ser dagens marknadsförutsättningar för biogas ut?
Staten, kommuner och landsting har genom ett antal styrmedel och
åtgärder främjat produktion och användning av biogas på olika
sätt. För att få en samlad bild av biogasens konkurrensvillkor
behöver utredaren därför kartlägga och analysera de styrmedel
som används i dag och redovisa deras samlade styrverkan.
Kartläggningen kan omfatta olika typer av styrmedel inom olika
sektorer och ska inte vara begränsad till stöd för produktion
eller användning av förnybar energi.
Merparten av den biogas som produceras i Sverige används i
transportsektorn som står inför en stor omställning för att nå
målet om 70 procent minskade utsläpp till 2030 jämfört med 2010.
Utvecklingen på området går snabbt genom bland annat en stark
global trend med ökad elektrifiering och en på kort tid kraftigt
ökande användning av biodiesel i form av hydrerade vegetabiliska
oljor (HVO) i Sverige. De senaste åren har möjligheten och
intresset för att använda flytande naturgas (LNG) till bland
annat sjöfart och tunga vägtransporter ökat. Andelen flytande
biogas (LBG) är i dagsläget marginell. Bland annat därför finns
det anledning att göra en djupare analys av biogasens
konkurrensvillkor i förhållande till annan förnybar energi i
transportsektorn. Utredaren bör i denna del dra nytta av det
arbete som görs inom SOFT-uppdraget. En liknande analys ska
göras av biogasens konkurrensvillkor för användning i
industriell verksamhet samt för värme- och elproduktion.
Under 2017 har importen av biogas som mottagit stöd både i
Danmark och i Sverige ökat. Stödnivån för produktion av biogas i
Danmark, i kombination med statligt stöd för användning i
Sverige, innebär försämrade konkurrensvillkor för produktion av
biogas i Sverige och en osund konkurrens på biogasmarknaden.
Samtidigt leder ökad import av biogas med lägre pris sannolikt
till en ökad efterfrågan. Det behövs en analys av hur importen
påverkat marknaden för användning av biogas, produktionen av
biogas i Sverige och konkurrenskraften i den svenska
biogaskedjan. Utredaren ska därför
• kartlägga de styrmedel som i dag finns för biogas och redovisa
deras samlade styrverkan,
• analysera biogasens konkurrensvillkor, med relevant
marknadsavgränsning och beskrivning av hur förutsättningarna i
produktionskedjan i Sverige och i andra länder ser ut, och
• beskriva konkurrensen från importerad biogas och utvecklingen
i transportsektorn.
Hur kan biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt?
Det huvudsakliga syftet med utredningen är dels att biogas ska
kunna bidra till att Sverige når de nationella energi- och
klimatpolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt, dels att
hänsyn ska tas till värdet av de nyttor som produktion av biogas
bidrar med och som inte reflekteras på marknaden med dagens
politik för att nå andra samhällsmål.
Genom energiöverenskommelsen och riksdagsbeslutet om ett
klimatpolitiskt ramverk för Sverige har flera nya politiska mål
införts i energi- och klimatpolitiken. Det saknas dock i dag en
djupare analys av vilken roll användning av biogas i industriell
verksamhet samt för el- och värmeproduktion kan spela för att nå
dessa mål. Det är viktigt att denna fråga belyses bättre.
Potentialen för användning av biogas i transportsektorn har
utretts i ett antal tidigare utredningar men utvecklingen går
snabbt vad gäller bland annat ökad elektrifiering och ökad
användning av biodiesel. Intresset av att använda LNG i bland
annat sjöfart och tunga vägtransporter ökar samtidigt. Särskilt
för sjöfarten kan användningen bidra till miljökvalitetsmålet om
frisk luft, genom lägre utsläpp av kväveoxider, partiklar och
svavel. Av dessa skäl behöver en djupare analys av biogasens
roll. Analysen ska särskilt beakta nyttan av att öka andelen
biogas (LBG) i den flytande gasen och möjligheterna att
åstadkomma detta. Det finns anledning att göra en djupare analys
av marknaden och de samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna
med användning av biogas i olika delar av transportsektorn, samt
i industri-, el- och värmesektorn. Vad gäller transportsektorn
bör utredningen särskilt dra nytta av det arbete som görs i
SOFT-uppdraget. Utredaren ska även analysera i vilken sektor
användning av biogas gör störst nytta.
Produktion av biogas ger upphov till olika nyttor beroende på
vilken metod och vilka råvaror som används. Viss
biogasproduktion kan ge upphov till samhällsekonomiska nyttor
som inte reflekteras på marknaden eller i styrmedel. Därigenom
riskeras fel incitament för att till exempel återföra
näringsämnen från matavfall till jordbruket som en del av ett
resurseffektivt samhälle, en av strecksatserna i
generationsmålet. Biogas med sådana nyttor kan även bidra till
att nå flera andra samhällsmål. Utredaren ska identifiera och
värdera sådana nyttor, bedöma om de motiverar policyåtgärder,
samt bedöma konsekvenserna av dessa åtgärder. Utredaren ska
därför
• kartlägga och värdera de eventuella ointernaliserade nyttor
som produktion av biogas från olika råvaror bidrar med och
bedöma om nyttorna motiverar lagstiftningsåtgärder, och
• analysera vilken roll användning av biogas kan ha för att
kostnadseffektivt nå de energi- och klimatpolitiska målen och i
vilken sektor användning av biogas gör störst nytta.
Hur kan biogas ges långsiktigt konkurrenskraftiga villkor?
Den ökande integreringen av biogasmarknaden i EU innebär att
svenska biogasproducenter utsätts för konkurrens från importerad
biogas som i vissa fall ges dubbla stöd. Energimarknaderna är
och ska vara internationella, men det är viktigt att
konkurrensen inte snedvrids på den inre marknaden.
Det finns därför anledning att kartlägga för- och nackdelar med
olika handlingsalternativ och vid behov ta fram förslag på hur
befintliga styrmedel och åtgärder kan ändras, kompletteras eller
ersättas med nya styrmedel eller andra åtgärder. Kartläggningen
och analysen av lämpliga styrmedel och åtgärder ska inte vara
begränsad till stöd för produktion eller användning av förnybar
energi, utan kan omfatta alla typer av åtgärder och styrmedel –
till exempel krav på insamling av matavfall eller styrmedel för
ökad användning av biogödsel. Särskild hänsyn ska tas till att
föreslagna styrmedel ska fungera med den integrerade handeln av
biogas i EU, vilket innebär att det är lämpligt att kartlägga de
styrmedel som används i de länder som Sverige handlar gas med.
Härutöver kan utredaren studera möjligheter för
biogasproducenter att få avsättning för rötrester som biogödsel.
Biogas är inte en enhetlig produkt vad gäller
produktionskostnader och de olika sätt som gasen kan användas
för. Detta är en utmaning vid utformning av styrmedel.
Skattebefrielsen och elcertifikatssystemet, som är dagens
huvudsakliga styrmedel, utgör stöd för användning av förnybar
energi respektive produktion av förnybar el. Det gynnar den
billigaste produktionen per volym- eller energienhet, oavsett om
gasen är importerad eller inte. Detta gäller i synnerhet biogas
som transporteras via gasnätet med mycket låga
transportkostnader. Produktionsstöd innebär omvänt inte med
säkerhet att gasen används i Sverige. De administrativa
kostnaderna för såväl myndigheter som aktörer ska beaktas.
Utredaren ska därför
• kartlägga för- och nackdelar med olika handlingsalternativ för
att främja produktion och användning av biogas,
• i analysen av hur biogasens nytta som resurs bäst tas till
vara beakta marknadssituationen och den ökade handelns
konsekvenser för producenter och konsumenter,
• vid behov lämna förslag på hur befintliga styrmedel och
åtgärder kan ändras, kompletteras eller ersättas med nya
styrmedel eller andra åtgärder för att biogas ska bidra till att
klimat- och energimål nås på ett kostnadseffektivt sätt,
eventuella förslag på skatteområdet ska dock endast omfatta
bränslebeskattningen, och
• vid behov lämna författningsförslag samt säkerställa att
åtgärderna är förenliga med EU:s statsstödsregler, övrig
unionsrätt samt Sveriges internationella åtaganden.
Konsekvensbeskrivningar
Konsekvensanalysen ska påbörjas tidigt i arbetet och genomföras
av eller med stöd av personer med dokumenterad kompetens inom
området samhällsekonomisk analys. Utredaren ska beakta
samhällsekonomiska och offentligfinansiella konsekvenser i
utformningen av förslagen och redovisa de samhällsekonomiska
konsekvenserna av de förslag som läggs. Vilka alternativa
åtgärder som har övervägts ska dokumenteras. För de alternativ
som inte analyseras vidare ska skälen för detta anges.
Utredaren ska särskilt utreda och redovisa förslagens bidrag
till ökad kostnadseffektivitet för att nå de energi- och
klimatpolitiska målen, miljökvalitetsmålen och de
näringspolitiska målen. Vidare ska särskild vikt läggas på att
utreda och redovisa konsekvenser för biogasproducenter och
användare av biogas. Förslagens effekter på
konkurrensförhållandena mellan företag, såsom mellan
biogasproducenter och producenter av andra biodrivmedel, ska
analyseras och redovisas särskilt.
Utredaren ska beräkna påverkan på statens inkomster och
utgifter. Om utredarens förslag innebär offentligfinansiella
kostnader ska förslag till finansiering, i första hand inom
befintliga utgiftsramar, lämnas.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska inhämta synpunkter från berörda aktörer, bland
andra Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk,
Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Avfall Sverige, 100 %
förnybart, Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund,
Fossilfritt Sverige och Svenskt Vatten. Uppdraget ska även i
övrigt ske i dialog med delar av näringslivet, den offentliga
sektorn och andra berörda aktörer.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2019.
(Miljö- och energidepartementet)