Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:280 Riksrevisionens rapport om handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska Skr. 2025/26:280 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 juni 2026 Ulf Kristersson Anna Tenje (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Att överbrygga språkhinder – handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska (RiR 2026:2). Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska fungerar väl i flera avseenden, men att den kan bli mer effektiv. Vidare bedömer Riksrevisionen att myndigheterna behöver ta ett större helhetsansvar för handläggningen i fråga om kvalitetssäkring, ansvarsfördelning och uppföljning. Riksrevisionen lämnar några rekommendationer till myndigheterna bl.a. vad gäller tydliggörande av medarbetares roll, översättning i större utsträckning av relevant information till ett språk som den enskilde förstår och uppföljning av kostnader för tolkning och översättning. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Det är en fråga om rättssäkerhet att enskilda förstår och kan bemöta myndigheternas beslut. Det är även en fråga om att förhindra felaktiga beslut, inklusive felaktiga utbetalningar, samt att åstadkomma en kostnadseffektiv ärendehandläggning. Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag för att ytterligare effektivisera handläggningen hos Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i ärenden som avser icke-svensktalande personer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 BilagaAtt överbrygga språkhinder – handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska (RiR 2026:2)6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 202670 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska är effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att överbrygga språkhinder – handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska (RiR 2026:2), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 12 februari 2026. Riksrevisionen lämnar inte några rekommendationer till regeringen. Rapporten innehåller däremot gemensamma rekommendationer till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning har avgränsats till den muntliga och skriftliga kommunikation som sker inom ramen för myndigheternas ärendehandläggning. Granskningen har avsett perioden 2020–2025 och talade språk. De ärendetyper som har valts ut för granskning är sjukersättning (Försäkringskassan), allmän pension (Pensionsmyndigheten) samt livshändelser (Skatteverket). Avgränsningen till de tre ärendetyperna har gjorts av praktiska skäl. Riksrevisionen drar den övergripande slutsatsen att handläggningen av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska kan bli mer effektiv. Riksrevisionen har förståelse för att myndigheterna behöver göra prioriteringar i sin verksamhet där avvägningar mellan att säkerställa den enskildes rätt och att handlägga ärenden snabbt och kostnadseffektivt behöver göras. Det kan anses finnas en målkonflikt mellan å ena sidan kraven i språklagen (2009:600) på att myndigheter som huvudregel ska använda svenska och å andra sidan myndigheternas utrednings- och serviceskyldighet i de ärenden där en enskild inte behärskar svenska. Enskildas rätt till tolkning och översättning måste dessutom vägas mot kraven på kostnadseffektivitet. Granskningen visar att de tre myndigheterna har olika sätt att överbrygga språkhinder i handläggningen. I fråga om användandet av professionella tolkar och översättare styr Försäkringskassan genom sina riktlinjer mot att sådana används i ärendehandläggningen, även om en flerspråkig medarbetare också kan få bidra med sin språkkompetens. Pensionsmyndigheten styr i stället mot att använda flerspråkiga medarbetare, men framhåller samtidigt att vissa dokument måste översättas av en auktoriserad översättare, t.ex. domar, intyg och andra urkunder. Skatteverket lyfter i sina vägledande dokument att svenska är det officiella myndighetsspråket och att om en handläggare bedömer att det finns behov av inköp av tolk- eller översättningstjänst ska denne konsultera sin chef kring detta. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har i sina respektive riktlinjer skrivningar om att beslut ska översättas till ett språk som den enskilde förstår. Vidare lyfter både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att det generellt sett är olämpligt att använda någon nära anhörig eller vän som tolk. Försäkringskassan och Skatteverket anser att barn inte ska användas som tolkar, medan Pensionsmyndigheten saknar skrivningar om detta. Riksrevisionen finner att det finns brister i hur de granskade myndigheterna följer upp användningen av och kostnaderna för extern tolkning och översättning respektive kostnaderna för användandet av flerspråkiga medarbetare. Vidare saknas rutiner för att säkerställa kvalitet i tolkning och översättning som görs av egen personal. Myndigheterna arbetar med att utveckla tekniska lösningar och digitala verktyg som kan vara behjälpliga för att överbrygga språkhinder. Riksrevisionen konstaterar dock att det kvarstår arbete för att myndigheterna ska kunna utnyttja dessa till fullo, men att utvecklingen går framåt. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Granskningen är viktig utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, då det är centralt att enskilda förstår och kan bemöta myndigheternas beslut. Vidare kan språkförbistringar i ärendehandläggningen leda till felaktiga beslut, vilket i sin tur kan leda till felaktiga utbetalningar. Att motverka felaktiga utbetalningar är ett prioriterat område för regeringen. Vidare bör myndigheters ärendehandläggning vara så kostnadseffektiv som möjligt. Riksrevisionens granskning utgör också ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov på området. Mot bakgrund av att integrationspolitiken bl.a. ska bidra till språklig integration gav regeringen den 27 februari 2025 en särskild utredare i uppdrag att analysera möjligheterna att avgiftsbelägga offentligt finansierad tolk och föreslå hur en avgift för offentligt finansierad tolk bör utformas samt analysera och föreslå hur ett förbud för myndigheter att använda barn som tolk bör utformas (dir. 2025:16). Syftet var bl.a. att öka drivkrafterna att lära sig svenska, varför rätten till offentligt finansierad tolk borde begränsas. Utredningen lämnade den 30 mars 2026 betänkandet Tolkavgift och förbud mot barntolkning (SOU 2026:23), med förslag på bl.a. att tolkavgift i vissa fall ska tas ut av enskilda som varit folkbokförda i Sverige i minst sex år. Sådan tolkavgift ska enligt förslaget tas ut vid ärendehandläggning. Undantag från tolkavgift föreslås dock i vissa fall, såsom t.ex. om ärendet direkt rör barn eller om ärendet rör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Myndigheternas allmänna serviceskyldighet regleras i 6 § förvaltningslagen (2017:900) och innebär en skyldighet för myndigheterna att dels se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, dels lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Regeringen har inte gett myndigheterna några uppdrag om hur de ska handlägga ärenden där den enskilde inte behärskar svenska, utan anser i likhet med Riksrevisionen att denna fråga kräver olika avvägningar. Regeringen har dock gett Skatteverket och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att etablera en AI-verkstad för den offentliga förvaltningen (Fi2026/00018), något som indirekt påverkar arbetet med tolkning och översättning då AI kan komma till hjälp inom detta område. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Att överbrygga språkhinder – handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska (RiR 2026:2) Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Anna Tenje Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska