Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga Statsförvaltningens utveckling Bilaga Statsförvaltningens utveckling Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Den statliga förvaltningens organisation och kostnader 7 2.1 Organisationsförändringar per departement 8 2.2 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser 9 3. Kompetensförsörjningen i staten 13 3.1 De anställda 13 3.2 Ålderstrukturen 14 3.3 Könsfördelningen 16 3.4 Den etniska och kulturella mångfalden 16 3.5 Personalrörligheten 18 3.6 Antalet uppsägningar i staten 18 3.7 Sjukfrånvaron 19 3.8 Lönenivåerna och lönebildningen 21 Myndighetschefer per den 8 september 2011 29 Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2011 34 Tabellförteckning 2.1 Kostnader för statens egen verksamhet 7 2.2 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten 10 3.1 Antalet anställda och andelen kvinnor och män i procent 2009 och 2010 fördelade efter COFOG-grupper 14 3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2010 14 3.3 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori och kön 15 3.4 Beviljade delpensioner 2009 och 2010 15 3.5 Andelen nybeviljade respektive löpande delpensioner hos anställda inom lednings-, stöd- och kärnkompetens 16 3.6 Fördelningen den 8 september 2011 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt 16 3.7 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom staten samt för befolkningen i arbetsför ålder 2009 och 2010 17 3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper och kompetenskategorier 2010 18 3.9 Anställda som har beviljats tillfällig sjukpension respektive sjukpension 2009 och 2010 20 3.10 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2010 21 Diagramförteckning 2.1 Antal myndigheter under regeringen 8 3.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2010, andel fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften 14 3.2 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte 1998-2010 15 3.3 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier och ålder 2009 och 2010 18 3.4 Totalt inflöde av uppsagda till Trygghetsstiftelsen 1990-2010 19 3.5 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig arbetstid dels totalt och dels uppdelat på kön och ålder 2009 och 2010 20 3.6 Sjukfrånvaro 1990-2010 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar 20 3.7 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden 2010 21 3.8 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2010 22 3.9 Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten uppdelat på förklaringsfaktorer 2001-2010 22 1. Inledning Regeringen ger i denna bilaga en allmän beskrivning av statsförvaltningens utveckling i termer av organisations- och strukturförändringar. Vidare redovisas bedömningar när det gäller framtida personalkonsekvenser. Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utveckling för riksdagen, se utg.omr. 2, avsnitt. I denna bilaga redovisas regeringens övergripande iakttagelser för 2010. 2. Den statliga förvaltningens organisation och kostnader Organisationsförändringar pågår kontinuerligt i statsförvaltningen i syfte att uppnå ökad kvalitet och effektivitet och renodla myndigheters verksamhet. Fortsatta effektivitetssträvanden kommer att handla om att det statliga åtagandet måste prövas med omsorg. Regeringen har under 2010 och 2011 fortsatt initierat och genomfört ett antal organisationsförändringar för att stärka och effektivisera förvaltningen. Under senare år har antalet myndigheter fortsatt att minska något även om det offentliga åtagandet varit relativt konstant under åren som gått. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för myndighetsregistret som uppdateras löpande. Regeringen gav i december 2009 SCB i uppdrag att i samverkan med ESV ta fram förslag på hur registret kan bli mer korrekt, användarvänligt och informativt. SCB inkom under hösten 2010 med förslag på ändringar i förordningen (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret. SCB föreslår bl. a. att verksamhetsområde, finansiering och departementstillhörighet bör framgå samt att utlandsförvaltningen inte bör ingå i registret. Beredningen av förslagen pågår för närvarande i Regeringskansliet. Statskontoret redovisar i rapporten Den offentliga sektorns utveckling att antalet myndigheter under åren 2007-2010 minskade med 77 stycken, dvs. drygt 16 procent. En betydande del av utvecklingen handlar om att två eller flera myndigheter har slagits samman utan att verksamhetens omfattning väsentligen har ändrats. Kostnader för statens egen verksamhet uppgick 2010 till 222,8 miljarder kronor, vilket utgör 21 procent av statens totala kostnader. En närmare beskrivning av förvaltningens kostnader finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten (skr. 2010/11:101). Kostnaderna för statens egen verksamhet dvs. för de statliga myndigheternas drift kan redovisas med följande mått: Kostnader för personal, lokaler och driftskostnader samt avskrivningar och nedskrivningar. Tabell 2.1 Kostnader för statens egen verksamhet Miljoner kronor 2010 2009 Personal 2. 95 565 104 410 Lokaler 16 778 16 334 Övrig drift1 88 096 74 170 Av- och nedskrivningar 22 339 22 464 Totalt 222 778 217 378 Källa: ESV. 1 Inkl. vissa garanti- och kreditkostnader. 2 Exklusive arbetsgivaravgifter. Kostnaderna har stigit med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009, vilket motsvarar en ökning om 2,5 procent. Huvuddelen av de ökade kostnaderna hänförs till ökade kostnader för övrig drift som utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftskostnader. Merparten av ökningen utgörs av ökade driftskostnader hos Trafikverket och Försvarsmakten. Trafikverkets ökade driftskostnader beror till största del på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagisering av tidigare produktionsenheter. Försvarsmaktens ökade driftskostnader avser främst ökade kostnader för varor samt för materialkonsulter och övriga externa tjänster (se vidare utg.omr. 2, avsnitt 3, Statlig förvaltningspolitik). Minskningen av kostnaderna för personal beror främst på att de försäkringstekniska avsättningarna för statliga tjänstepensionsförmåner har minskat. Sammanfattningsvis har, förutom ökningen på trafik- och försvarsområdena, kostnaderna i statsförvaltningen minskat något. Antalet myndigheter har under 2010 minskat något. Under åren 2007 till 2010 minskade antalet myndigheter med 16 procent, medan antalet anställda minskade med 3 procent, vilket innebär att myndigheterna totalt sett blivit färre men större. Diagram 2.1 Antal myndigheter under regeringen Antal 2.1 Organisationsförändringar per departement Nedan beskrivs förändringar per departementet. under året som gått. Där det inte sker någon redovisning har det inte skett några struktur- och organisationsförändringar. Justitiedepartementet I propositionen Utnämning av ordinarie domare (prop. 2009/2010:181) föreslog regeringen att Domarnämnden inrättas från och med den 1 januari 2011. Domarnämnden blev därmed en fristående myndighet med ett eget kansli. Domstolsverket fungerade tidigare som värdmyndighet. Försvarsdepartementet Våren 2010 beslutade riksdagen att försvarets personalförsörjning från och med den 1 juli 2010 ska bygga på frivillighet och inte på plikt. Från det datumet ansvarar Försvarsmakten, istället för Totalförsvarets pliktverk, för rekryteringen till grundläggande militär utbildning. Totalförsvarets pliktverk har under 2010 avvecklats och omorganiserats till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet som ansvarar för att ge stöd och service i frågor som avser bemanning med totalförsvarspliktiga. På uppdrag av Försvarsmakten ska Totalförsvarets rekryteringsmyndighet även tillhandahålla urvalstester av dem som ansökt till militär utbildning inom Försvarsmakten. Den 1 augusti 2010 bildades Försvarsexportmyndigheten. Den nya myndighetens huvuduppgift är att bedriva exportrelaterad verksamhet inom försvarssektorn. Socialdepartementet Den 1 januari 2011 bildades Myndigheten för vårdanalys. Myndigheten ska följa upp och granska sjukvården ur ett tydligt patientperspektiv. En stor del av den uppföljning som gjorts saknade perspektiv från patienternas eller medborgarna. Ett av målen med myndigheten är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande. Till följd av patientsäkerhetsreformen och den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) överfördes hanteringen av patientklagomål från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen den 1 januari 2011. HSAN:s verksamhet renodlades till ett ansvar för behörighetsfrågor. Den 1 juli 2011 ombildades HSAN till en nämndmyndighet med Kammarkollegiet som värdmyndighet. Utbildningsdepartementet Den 1 januari 2011 slogs Dramatiska Institutet och Teaterhögskolan i Stockholm samman till en ny högskola - Stockholms dramatiska högskola. Sammanslagningen är ett led i regeringens arbete med att utveckla och förbättra lärosätenas kvalitet och effektivisera verksamheten. Näringsdepartementet Den 1 januari 2011 inrättades E-legitimationsnämnden vid Skatteverket. E-legitimationsnämnden ska stödja och samordna elektronisk identifiering och signering (e-legitimationer) i den offentliga förvaltningens e-tjänster. Rikstrafiken avvecklades den 31 december 2010. Uppgifterna överfördes till Trafikverket. Den 1 september 2010 bildades Patentombudsnämnden. Den hanterar auktorisationen och tillsynen över patentombuden. Kulturdepartementet Den 31 december 2010 avvecklades Statens biografbyrå. Uppgifterna övertogs av Statens medieråd, som inrättades den 1 januari 2011. Statens medieråd övertog även uppgifter från kommittén Medierådet. Myndigheten ska bl.a. verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan, följa medieutvecklingen när det gäller barn- och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. Den 1 april 2011 inrättades Myndigheten för kulturanalys. Myndigheten har till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. I uppgiften ingår att analysera utvecklingen både inom detta område och inom andra samhällsområden som har betydelse för kulturlivet. Statens musiksamlingar har fått ett utvidgat uppdrag och övertagit vissa uppgifter från Stiftelsen svenska rikskonserter, som är under avveckling. Från den 1 maj 2011 ändrades myndighetens namn därför till Statens musikverk. Myndigheten ska främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet, präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet, och utvecklingen av ett professionellt musikliv. Statens musikverk ska vidare dokumentera, bevara, främja samt bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Miljödepartementet Den 1 juli 2011 inrättades den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Fiskeriverket har avvecklats och verkets verksamhetsområden har tagits över av Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet och Jordbruksverket. Havs- och vattenmyndigheten har som huvudsaklig uppgift att verkar för levande hav, sjöar och vattendrag. Regeringens målsättning med havsmyndigheten är att etablera en effektiv och samlad svensk havs- och vattenmiljöförvaltning som skapar både förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturresurserna och för att förbättra miljötillståndet i de svenska vattenmiljöerna. I samband med att gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland (prop. 2009/10:212, bet. 2009/10:MJU23, rskr. 2009/10:347) trädde i kraft den 1 oktober 2010 avvecklades den tidigare Finsk-svenska gränsälvskommissionen och en ny kommission inrättades. Landsbygdsdepartementet Fiskeriverket har avvecklats den 30 juni 2011. Fiskeriverkets forskningsverksamhet har inordnats i Sveriges Lantbruksuniversitet. Statens jordbruksverk har övertagits hanteringen av Europeiska fiskerifonden samt främjandefrågorna inom fritidsfiske och vattenbruk. Övrig verksamhet ingår i den nya Havs- och vattenmyndigheten. En avvecklingsmyndighet för Fiskeriverket, vars uppdrag avslutas senast den 1 september 2012, har inrättats den 1 juli 2011. 2.2 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser Inledning Nedan redovisas respektive departements bedömning av framtida personalkonsekvenser som följer av förslagen i denna budgetproposition och andra propositioner som lämnas till riksdagen under 2011. Bedömningen avser 2010-2014. Redovisning sker endast av förslag som bedöms medföra personalpolitiska konsekvenser. Bedömningarna är, i likhet med tidigare år, preliminära eftersom det finns många osäkra faktorer. Huruvida bedömda minskningar av personal faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är något som inte kan förutses. I övrigt anges kommentarer under respektive utgiftsområde. Justitiedepartementet Antalet poliser överstiger nu 20 000. Polisen behöver de kommande åren rekrytera personer med annan kompetens för att vidareutveckla verksamheten. Dessutom kommer många civilanställda att sluta av naturliga orsaker som ålderspension eller de som har haft tillfälliga anställningar. Som ett led i arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter, flyttas den 1 oktober 2011 handläggningen av vissa ärendetyper från tingsrätt till olika förvaltningsmyndigheter. Domarnämnden inrättades den 1 juli 2008 och ersatte då Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Domarnämnden har därefter ombildats och är från och med den 1 januari 2011 en statlig myndighet. Nämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Kriminalvården har under de senaste fem åren, 2004-2010, ökat antalet årsarbetskrafter från 7 911 till totalt 9 020. Ökningen beror till en del på öppnandet av nya enheter. Kriminalvården har reviderat sin långsiktiga lokalförsörjningsplan, varför det i nuläget är svårt att bedöma framtida personalkonsekvenser. Brottsoffermyndigheten och Brottsförebyggande rådet har pendlat runt cirka 60 respektive 80 årsarbetskrafter under de senaste åren, och det beräknas inte bli någon stor förändring inom dessa myndigheter inom överskådlig tid. Säkerhets- och integrationsskyddsnämndens tillsynsområde utökas fr.o.m. den 1 mars 2012. Mot bakgrund av detta ökas anslaget med 4 miljoner kronor så att ytterligare personal kan anställas. Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket beräknas totalt sett vara oförändrat i slutet av 2012 jämfört med början av 2011. Planerad avveckling av cirka 200 årsarbetskrafter under perioden 2010-2012 avbryts på grund av fortsatt resursbehov till följd av större ärendevolymer än beräknat. Justitiekanslerns anslag kommer att öka med 4 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna upprätthålla en godtagbar nivå på verksamheten utifrån myndighetens uppdrag. I och med tillskottet kommer myndigheten att kunna anställa ytterligare personal. Valmyndigheten har i dag 13 anställda motsvarande 11 årsarbetskrafter. Myndigheten kommer att tillföras 2,75 miljoner kronor för att kunna upprätthålla hög kvalitet i verksamheten, vilket kommer att påverka antalet anställda. Förstärkt tillsyn för Fastighetsmäklarnämnden. Anslagsökning om 2,5 miljoner kronor, motsvarande cirka 3,5 årsarbetskrafter. Utrikesdepartement Utrikesdepartementet övertar administrationen av nio utlandsmyndigheter 2012. Arbetsuppgifter motsvarande cirka 9 årsarbetskrafter överförs från Sida till Utrikesdepartementet. Inspektionen för strategiska produkter tillförs från 2011 medel för hantering av ökade sanktioner mot Iran, vilket motsvarar 2 årsarbetskrafter. Den 1 januari 2012 överförs den verksamhet som bedrivs vid Sida, och som syftar till att utveckla Sveriges relationer med Östersjöregionen, till Svenska institutet. Detta innebär att Svenska institutets personal ökar med 15 årsarbetskrafter och att Sidas minskar med samma antal. Försvarsdepartementet Försvarsmaktens arbete med att genomföra den personella omstrukturering som föranleddes av riksdagens försvarspolitiska inriktningsbeslut (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292 och prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU08, rskr. 2009/10:269) fortgår. Som framgår av tabellen nedan bedöms personalgenomströmningen vara fortsatt hög. Det beror bl.a. på omsättning av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Tabell 2.2 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten Personer År 2011 2012 2013 2014 Minskning -1 290 -1 345 - 1 520 -1 590 Ökning 2 500 1 140 1 900 1 900 Summa 1 210 -205 380 310 Försvarsstrukturutredningen har i april 2011 lämnat sitt förslag på en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv stödverksamhet inom framför allt materiel- och logistikförsörjningen samt forskning och utveckling (SOU 2011:36). I betänkandet föreslås åtgärder som syftar till att effektivisera och rationalisera stödverksamheten inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut. Totalt föreslås 3 049 årsarbetskrafter överföras från Försvarsmakten till FMV och cirka 10 årsarbetskrafter från FMV till Försvarsmakten. Utredningens förslag bedöms på sikt kunna medföra verksamhetsförändringar som innebär ett minskat personalbehov med cirka 650 årsarbetskrafter. Regeringen avser med utredningens betänkande som underlag att uppdra åt berörda myndigheter att planera och genomföra åtgärder som syftar till att effektivisera och rationalisera stödverksamheten inom bl.a. inköp, service, förråd, verkstäder samt forskning och utveckling. Därutöver ska möjligheterna till ytterligare utkontraktering, samverkan och bolagisering av berörd verksamhet också prövas. Avsikten är att frigöra ytterligare medel för att möjliggöra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt försvar. Åtgärderna kan komma att medföra personella förändringar som avviker från ovan redovisade, såväl inom som mellan myndigheter. Socialdepartementet Inom Försäkringskassan beräknas antalet anställda minska med drygt 1 100 personer mellan 2011 och 2014. Minskningen är en följd av bland annat stora pensionsavgångar och automatisering av ärendehandläggningen. Det senare innebär även att den kvarvarande ärendehandläggningen blir mer komplex och delvis annorlunda än tidigare, vilket leder till att kompetenskraven kommer att förändras. Den 1 januari 2011 inrättades Myndigheten för vårdanalys. Myndigheten har till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i gränssnittet mellan vård och omsorg. Myndigheten byggs successivt upp och beräknas ha 10-15 anställda 2012. Antalet anställda vid Nämnden för statligt stöd till trossamfund beräknas öka med 2 personer fr.o.m. 2012 med anledning av att regeringen i denna proposition föreslår en förstärkning av nämndens resurser mot bakgrund av ett ökat behov av stöd till trossamfunden. Inom Pensionsmyndigheten kommer de största minskningarna att ske inom den ärendehandläggande verksamheten i samband med att ärendehanteringen effektiviseras och automatiseras samt genom pensionsavgångar. Bedömningen är att antalet anställda från 2011 till utgången av 2014 minskar netto med cirka 80 årsarbetskrafter. Regeringen har givit Smittskyddsinstitutet i uppdrag att i samverkan med Karolinska institutet förbereda och genomföra överföring av försöksdjursverksamheten vid Astrid Fagraeuslaboratoriet från Smittskyddsinstitutet till Karolinska institutet. Karolinska institutet tar därmed över de uppskattningsvis 15 anställda som arbetar vid laboratoriet. Förändringarna ska ske den 1 januari 2012. Regeringen avser lämna en proposition om ändring av viss länsstyrelseverksamhet till riksdagen hösten 2011. Förändringen innebär att viss verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2012 omfördelas från 14 länsstyrelser till 7. Förändringen beräknas medföra att de länsstyrelser som tillförs uppgifter utökar sin personal med ca 30 årsarbetskrafter medan de avlämnande länsstyrelserna minskar sin personal med motsvarande antal årsarbetskrafter. Prövningen av ansökan om tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, s.k. B-verksamheter, bedöms av regeringen fr.o.m. den 1 januari 2012 kunna fördelas på 11-12 länsstyrelser i stället för nuvarande ordning där samtliga 21 länsstyrelser hanterar uppgiften. Detta innebär att de länsstyrelser som kommer att hantera uppgiften utökar sin personal med ca 25-30 årsarbetskrafter medan de avlämnande länsstyrelserna minskar sin personal med motsvarande antal årsarbetskrafter. Finansdepartementet Finansdepartementets tolv myndigheter har knappt 17 000 anställda, varav de fyra största myndigheterna tillsammans svarar för drygt 90 procent av antalet anställda. Sammantaget bedöms mycket begränsade förändringar ske under perioden 2012-2014. Det handlar om en bedömd ökning med cirka 400 anställda 2011, främst vid Skatteverket och Tullverket till följd av tidigare års tillskott och myndigheternas planering. År 2012-2014 bedöms antalet i stället minska med 200-250 anställda per år. Det främsta skälet är effektivisering i verksamheterna, bl.a. genom it-utveckling och färre rekryteringar än avgångar. Finansinspektionen föreslås i förevarande proposition få tillskott, varav delar motsvarar tidigare års tillskott som görs permanent. Tillskottet bedöms motsvara cirka 20-30 anställda beroende på år. De ökade resurserna syftar bl.a. till att stärka inspektionens arbete för att minska risken för allvarliga finansiella kriser. Som framgick av budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2) inordnades den 1 januari 2011 nio myndigheters ramavtalsupphandlingsverksamheter i Kammarkollegiet, som ökade med cirka 25 årsarbetskrafter. Det är aningen mer än vad som bedömdes hösten 2010. Utbildningsdepartementet Antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå har successivt ökat de senaste åren till följd av stora ungdomskullar och det kärva arbetsmarknadsläget. Samtidigt som omfattningen av utbildningsverksamheten ökar, ökar också forskningsmedlen i enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Antalet anställda har också stigit med nästan 10 procent mellan 2009 och 2010. Regeringen bedömer att antalet anställda vid lärosätena kommer att öka ytterligare de närmaste åren. Den 1 januari 2011 slogs Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm samman till en ny högskola - Stockholms dramatiska högskola. Sammanslagningen är ett led i regeringens arbete med att utveckla och förbättra lärosätenas kvalitet och effektivisera verksamheten. Regeringen har givit Smittskyddsinstitutet i uppdrag att i samverkan med Karolinska institutet förbereda och genomföra överföring av försöksdjursverksamheten vid Astrid Fagraeuslaboratoriet från Smittskyddsinstitutet till Karolinska institutet. Karolinska institutet tar därmed över de uppskattningsvis 15 anställda som arbetar vid laboratoriet. Förändringarna ska ske den 1 januari 2012. Landsbygdsdepartementet Fiskeriverket avvecklades den 30 juni 2011. I avvecklingsmyndigheten, som inrättades den 1 juli 2011, ingår 17 personer. Regeringen föreslår i denna proposition en minskning av medlen till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under perioden 2012-2015. Mot bakgrund av detta kommer SLU att behöva minska sin personal med cirka 30 personer. Skogsstyrelsens funktion för rådgivning om förbättrad miljöhänsyn vid åtgärder i skogen förstärks. En utökning med 5-10 årsarbetskrafter beräknas för denna uppgift. Miljödepartementet Regeringen har i de ekonomiska vårpropositionerna för 2010 och 2011 samt i budgetpropositionen för 2011 redovisat personalpolitiska konsekvenser med anledning av regeringens beslut att inrätta en ny myndighet - Havs- och vattenmyndigheten - fr.o.m. den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kommer även att vara ansvarig för havsplanering. I denna proposition avsätts medel för arbete med havsplanering. Havs- och vattenmyndigheten kommer att ha cirka 250 anställda. Regeringen föreslår i denna proposition att medel avsätts för att Strålsäkerhetsmyndigheten även fortsättningsvis kan upprätthålla och säkerställa kompetens inom vissa områden och även möta det ökade behovet av internationellt arbete till följd av händelserna i det japanska kärnkraftverket i Fukushima. Som en följd av detta beräknas Strålsäkerhetsmyndigheten öka sin personal med cirka 10 årsarbetskrafter. Näringsdepartementet Affärsverket svenska kraftnät beräknas som en följd av det omfattande investeringsprogrammet öka sin personal med omkring 50 personer (25 årsarbetskrafter) under 2012. Antalet anställda vid Statens energimyndighet beräknas öka med cirka 20 personer 2012 till följd av nya arbetsuppgifter rörande bl.a. genomförande av EU-direktiv på energiområdet och utökade arbetsuppgifter inom området för internationella klimatinsatser. Energimarknadsinspektionen beräknas öka antalet anställda med omkring 4 personer som en följd av nya EU-regelverk. Kulturdepartementet Regeringen föreslår i denna proposition att medel avsätts för ytterligare platser inom arbetsmarknadspolitiken för personer som lämnar sjukförsäkringen. Inom ramen för denna satsning föreslås att i genomsnitt 1 400 personer får lönebidragsanställningar inom satsningen Kulturarvslyftet under perioden 2012-2014. Utöver att skapa sysselsättning för personer som lämnar sjukförsäkringen och som har någon typ av funktionsnedsättning beaktas inom satsningen sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser för att vårda och tillgängliggöra arkiv, museer och kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att fördela bidrag för anställning av arbetsledare till de lönebidragsanställda. Bidraget för arbetsledare ska kunna fördelas till såväl statliga som regionala och lokala institutioner. Totalt beräknas satsningen i genomsnitt omfatta cirka 200 arbetsledare inom kulturområdet. Av dessa anställningar kommer en del att avse de statliga kulturarvsinstitutionerna. Riksantikvarieämbetet beräknas få ett tillskott med 1,8 miljoner kronor per år för att administrera satsningen, vilket bedöms möjliggöra en ökning med 3 årsarbetskrafter. Den 1 april 2011 inledde Myndigheten för kulturanalys sin verksamhet. Antalet anställda vid den nya myndigheten beräknas motsvara 5 heltidstjänster. Statens kulturråds förvaltningsanslag minskades med 4 miljoner kronor 2011, bl.a. som en följd av de organisationsförändringar som ägt rum inom kulturområdet och som inverkat på myndighetens uppgifter och ansvar. I enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2011 beräknas anslaget öka med 2 miljoner kronor per år för 2012 och 2013 för uppgifter som hänger samman med den nya kultursamverkansmodellen. I vilken omfattning detta kommer att påverka antalet anställda är för närvarande svårt att överblicka. Arbetsmarknadsdepartementet Regeringen menar att det är angeläget att förstärka stödet till såväl långtidsarbetslösa som till dem som riskerar långtidsarbetslöshet, samt öka uppföljningen av arbetssökande. För att genomföra detta krävs en ökad handläggartäthet på arbetsförmedlingarna. Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen, jämfört med vad som beräknades i budgetpropositionen för 2011, förstärks med 1 214 miljoner kronor 2012, 695 miljoner kronor 2013, 559 miljoner kronor 2014 och 158 miljoner kronor 2015. Det motsvarar en ökning av antalet anställda med cirka 1 500 personer 2012, 1 000 personer 2013, 800 personer 2014 och 200 personer 2015. Samtidigt bedöms antalet anställda 2012 minska med 800 personer jämfört med 2011 till följd av att de tillfälliga förstärkningarna 2011 nu upphör. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) får ett utvidgat uppdrag för utvärdering av utbildningssystemet och resurserna ökas med 4 miljoner kronor 2012, 8 miljoner kronor 2013 och 10 miljoner kronor från och med 2014. Vilka personalkonsekvenser detta får kan för närvarande inte överblickas. Regeringskansliet Regeringskansliet berörs av den förändring som redovisas ovan avseende Utrikesdepartementet. Därutöver får förslaget om en ökning av Regeringskansliets anslagsnivå med 300 miljoner kronor personella konsekvenser. 3. Kompetensförsörjningen i staten Ansvaret för genomförandet av den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet vad gäller bl.a. att utforma organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning. För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen redovisar myndigheterna varje år sedan 1997 sin kompetensförsörjning till regeringen. Från och med 2003 sker denna redovisning i myndigheternas årsredovisning. Myndigheterna ska i sin kompetensförsörjning säkerställa att relevant kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som de är ålagda och för att tillgodose sina behov på både kort och lång sikt. Myndigheterna ska i sin strategiska kompetensförsörjning systematiskt analysera vilken kompetens som behövs för att de ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter. 3.1 De anställda Antalet statsanställda År 2010 var ca 235 000 personer anställda i den statliga sektorn, vilket är en ökning med knappt 400 sedan 2009. Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 efter den internationella klassifikationen COFOG. Som framgår av tabell 3.1. finns flest anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och minst antal inom gruppen Fritidsverksamhet. Antalet anställda inom COFOG-gruppen Näringslivsfrågor har minskat med ca 27 procent från 2008. Minskningen under 2010 beror främst på bolagiseringar, bl.a. har Banverket Produktion med ca 3 000 anställda brutits ut ur Banverket. Vissa justeringar har gjorts avseende några myndigheters COFOG-tillhörighet. Tabell 3.1 Antalet anställda och andelen kvinnor och män i procent 2009 och 2010 fördelade efter COFOG-grupper Grupper Kön 2009 2010 Allmän offentlig förvaltning Kvinnor Män 29 693 61 39 28 019 61 39 Försvar Kvinnor Män 23 004 22 78 23 384 22 78 Samhällsskydd och rättsskipning Kvinnor Män 48 419 47 53 49 670 47 53 Näringslivsfrågor m.m.1 Kvinnor Män 29 720 41 59 24 783 46 54 Fritidsverksamhet, kultur och religion Kvinnor Män 2 687 59 41 2 692 59 41 Utbildning Kvinnor Män 67 817 54 46 71 262 54 46 Socialt skydd m.m.2 Kvinnor Män 33 238 68 32 35 133 68 32 TOTALT Kvinnor Män 234 578 51 49 234 943 51 49 Källa: Arbetsgivarverket. 1 Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 2 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Andelen visstidsanställda är oförändrad En knapp femtedel av statens anställda har visstidsanställning och av dessa är något fler kvinnor än män. Andelen visstidsanställda skiljer sig åt mellan olika myndigheter. År 2010, liksom tidigare år, fanns den högsta andelen visstidsanställda inom universitet och högskolor. Befattningsstruktur i staten Av tabell 3.2 framgår andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2010. Fördelningen överensstämmer i stort med 2009. Fortfarande återfinns fler män än kvinnor i gruppen ledningskompetens medan kvinnornas dominans i gruppen stödkompetens ökat. I gruppen kärnkompetens är det nu en helt jämn könsfördelning. Tabell 3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2010 Procent Totalt varav kvinnor varav män Ledningskompetens1 7 36 64 Kärnkompetens2 65 50 50 Stödkompetens3 25 61 39 Oklassade 4 41 59 Källa: Arbetsgivarverket. 1 Ledningskompetens: personal med formellt personalansvar som har till uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- eller stödkompetens. 2 Kärnkompetens: personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. 3 Stödkompetens: personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. 3.2 Ålderstrukturen Fler äldre och färre yngre i staten Staten har en äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt. År 2010 var medelåldern för statligt anställda kvinnor och män 45 år. Åldersfördelningen i staten 2010 överensstämmer i stort med 2009, dvs. 27 procent (28) av de statsanställda var 55 år eller äldre och 22 (21) procent var yngre än 35 år. På hela arbetsmarknaden var endast ca 21 procent 55 år eller äldre, medan ca 27 procent var yngre än 35 år. Diagram 3.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2010, andel fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften Procent Fler tar ut ålderspension efter 65 Antalet nybeviljade ålderspensioner ökar återigen efter en minskning mellan 2008 och 2009. Totalt uppgick antalet nybeviljade ålderspensioner 2010 till 5 441 stycken, dvs. en ökning med ca 15 procent i förhållande till 2009. Ökningen var ungefär på samma nivå för kvinnor och män, nämligen ca 14 respektive ca 16 procent. Andelen anställda som tar ut ålderspension först efter att de har fyllt 65 år har ökat med ca 28 procent för både kvinnor och män mellan 2009 och 2010. Antalet statsanställda med månadslön och som är 67 år eller äldre har fortsatt att öka och uppgick 2010 till 974 personer, att jämföra med 808 personer 2009 och drygt 30 personer 2002. Fördelningen efter kompetenskategori och kön framgår av tabell 3.3. Tabell 3.3 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori och kön Antal Män Kvinnor Total Ledningskompetens 27 6 33 Kärnkompetens 475 181 656 Stödkompetens 114 99 213 Oklassad 54 18 72 Summa 670 304 974 Källa: Arbetsgivarverket. Medianåldern för pensionsavgångar är fortsatt lika för kvinnor och män Medianåldern för de statsanställda som har gått i pension är fortsatt lika för kvinnor och män och uppgår även för 2010 till 65 år. Av diagram 3.2 framgår utvecklingen under perioden 1998-2010. Sedan 2008 finns det inga skillnader mellan könen vad gäller medianåldern vid pensionsavgångar. Diagram 3.2 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte 1998-2010 Ålder Antalet nybeviljade delpensioner minskar Mellan 2009 och 2010 ökade det totala antalet nybeviljade delpensioner med ca 1,5 procent. De första tre åren efter införandet av avtalet om delpension var det fler män än kvinnor som beviljades delpension. De senaste fem åren har fler kvinnor beviljats förmånen. Av de individer i åldern 61 till 64 år som under 2010 har haft möjlighet till delpension beviljades 22 procent delpension. Andelen beviljade delpensioner av totalt antal möjliga har sjunkit sedan 2007. Som framgår av tabell 3.4 var det under 2009 och 2010 fortfarande fler män som beviljades en delpension med en omfattning på 50 procent. Andelen kvinnor som beviljats delpension med en omfattning på 20 procent eller mindre är fortfarande betydligt större än andelen män. Tabell 3.4 Beviljade delpensioner 2009 och 2010 Antal Delpensionens omfattning Kvinnor 2009 Män 2009 Kvinnor 2010 Män 2010 50 procent 137 187 126 143 40-49 procent 43 33 56 47 21-39 procent 61 38 52 26 = 20 procent 648 491 717 495 Samtliga 889 749 951 711 Källa: Statens tjänstepensionsverk. Av tabell 3.5 framgår att nybeviljade delpensioner under 2010 är vanligast hos anställda inom kompetenskategorin kärnkompetens och minst vanliga inom ledningskompetens. Tabell 3.5 Andelen nybeviljade respektive löpande delpensioner hos anställda inom lednings-, stöd- och kärnkompetens Procent Kompetenskategori Nybeviljade delpensioner 2010 Löpande delpensioner under 2010 Ledningskompetens 3,0 2,5 Kärnkompetens 64,3 64,8 Stödkompetens 32,4 32,4 Oklassade 0,3 0,3 Källa: Statens tjänstepensionsverk. Beviljade delpensioner står i relativ god proportion till kompetenskategoriernas relativa andel (se tabell 3.2). 3.3 Könsfördelningen Jämn könsfördelning i staten Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor bland de anställda har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent). År 2010 var andelen kvinnor 51 procent, dvs. samma nivå som 2009. Av tabell 3.1 framgår dock att könsfördelningen skiljer sig åt mellan COFOG-grupperna och därmed också mellan myndigheter och kompetenskategorier. Andel kvinnor och män med chefsuppgifter Andelen kvinnliga chefer ökar kraftigt i staten. Totalt finns nu ca 5 190 kvinnliga chefer, vilket motsvarar 36 procent av alla chefer inom staten. För tio år sedan var andelen 22 procent och antalet 2 900. Fördelning av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt, m.m. Under 2010 anställde regeringen totalt 31 myndighetschefer, varav 16 var kvinnor. Detta motsvarar 51,6 procent. Bland myndighetscheferna var andelen kvinnor 44,6 procent i september 2011, vilket innebär en ökning med 1,5 procentenheter sedan 2010. Som en följd av förändringar i myndighetsstrukturen och att ordförandena i Högsta domstolen och nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) inte längre ingår i denna krets, har det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer minskat från 205 till 202 mellan 2010 och 2011. Tabell 3.6 Fördelningen den 8 september 2011 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt Antal Kvinnor Män Totalt Generaldirektörer 49 53 102 Landshövdingar 12 9 21 Rektorer1 15 19 34 Överintendenter2 3 7 10 Övriga titlar3 11 24 35 Myndighetschefer totalt4 90 112 202 1 Regeringen utser rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse. 2 Här ingår museichefen vid Arkitekturmuseet. 3 Häri ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc. 4 Inklusive vikarierande myndighetschefer. 3.4 Den etniska och kulturella mångfalden Andelen anställda med utländsk bakgrund fortsätter att öka Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten ökar stadigt och uppgick 2010 till 13,3 procent. Det är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2009 och den högsta ökningen mellan två år under 2000-talet. Totalt 30 400 statsanställda har utländsk bakgrund. Bland de nyanställda i staten har 20,4 procent utländsk bakgrund, vilket är högre än andelen individer med utländsk bakgrund bland förvärvsarbetande på hela den svenska arbetsmarknaden, men lägre än andelen i befolkningen. Ökningen bland nyanställda är 1,4 procentenheter sedan 2009. I och med att andelen individer med utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten, jämfört med övriga arbetsmarknaden, ökar så ökar även andelen anställda med utländsk bakgrund i staten snabbare än bland det totala antalet förvärvsarbetande. Andelen i staten har ökat med 3,7 procentenheter under perioden 2001-2010. Bland de förvärvsarbetande på hela den svenska arbetsmarknaden var ökningen 2,9 procentenheter mellan åren 2001-2009. Den senast tillgängliga uppgiften om förvärvsarbetande är från 2009 då 15,8 procent av de förvärvsarbetande hade utländsk bakgrund. Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 13,9 procent, och andelen män var 12,7 procent 2010. Att andelen är lägre bland män hänger samman med strukturen i de tre mest mansdominerade verksamhetsinriktningarna, Försvar, Näringslivsfrågor m.m. samt Samhällsskydd och rättsskipning. Inom dessa verksamhetsinriktningar har mellan 5 och 9 procent av de anställda utländsk bakgrund. De låga andelarna kan till viss del förklaras av en skev könsfördelning och det krav på svenskt medborgarskap som följer av lag bl.a. lagen (1994:260) om offentlig anställning, förkortad LOA, eller av säkerhetsklassning som gäller för vissa arbetsuppgifter inom dessa verksamhetsinriktningar. Att en betydande andel av verksamheterna bedrivs i regioner med få i befolkningen med utländsk bakgrund kan också ha betydelse. Medelåldern är lägre bland personer med utländsk bakgrund. Den totala andelen anställda i åldrarna 25-34 år var 20,0 procent 2010, medan andelen i gruppen anställda med utländsk bakgrund var 28,3 procent. Andelen äldre är generellt lägre bland anställda med utländsk bakgrund. Bland samtliga anställda var 2010 andelen som var 55 år eller äldre 27,0 procent, men bland anställda med utländsk bakgrund endast 18,2 procent. Andelen med utländsk bakgrund varierar regionalt över Sverige. I stort sett följer fördelningen för statsanställda demografin i befolkningen och arbetsmarknaden i stort. Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, där andelarna är 17,4, 16,5 respektive 16,5 procent 2010. Tabell 3.7 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom staten samt för befolkningen i arbetsför ålder 2009 och 2010 Procent 2009 2010 Staten totalt1 12,5 13,3 Kvinnor 13,2 13,9 Män 11,9 12,7 Ledningskompetens 6,1 6,1 Kvinnor 7,0 7,4 Män 5,6 5,4 Kärnkompetens 13,5 14,8 Kvinnor 14,0 14,9 Män 13,1 14,6 Stödkompetens 10,8 11,2 Kvinnor 11,9 12,4 Män 9,2 9,5 Nyanställda i staten2 19,0 20,4 Förvärvsarbetande 20-64 år3 15,8 i.u. Befolkningen 20-64 år4 21,1 21,8 Källa: Arbetsgivarverket. 1 Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timanställda m.fl. ingår ej. 2 Som nyanställda räknas individer som inte var anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. 3 Källa: Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. 4 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Variation mellan COFOG-grupperna Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen eftersom verksamhetens karaktär har betydelse. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 22,2 procent, finns inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Det är också denna grupp som har flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet eller högskolan sker rekryteringar ofta internationellt, vilket förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund inom verksamhetsinriktningen. Nästan var tredje nyanställd har utländsk bakgrund inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 14,5 procent. Övriga fem verksamhetsinriktningar har andelar under genomsnittet på 13,3 procent. Gemensamt för alla grupper, utom Fritidsverksamhet, kultur och religion, är att andelen anställda med utländsk bakgrund ökat årligen 2001-2010. Inom Fritidsverksamhet, kultur och religion är andelen med utländsk bakgrund nu på samma nivå som den var 2001. Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, där 5,3 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom Försvar har endast 90 av de 22 200 anställda, eller 0,4 procent, annat medborgarskap än svenskt. Inom Samhällsskydd och rättsskipning är motsvarande antal 360 av 47 400 anställda, motsvarande 0,7 procent. Inom den största gruppen Utbildning, som har drygt 65 000 anställda, har 7 800 personer utländskt medborgarskap, vilket motsvarar en andel på 12 procent, att jämföra med 4,4 procent i statsförvaltningen och 8,3 procent i befolkningen mellan 20-64 år. Tabell 3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper och kompetenskategorier 2010 Procent Kompetenskategori Totalt Ledning Kärn Stöd Allmän offentlig förvaltning 10,3 6,8 10,4 10,9 Försvar 5,3 3,4 5,8 5,0 Samhällsskydd och rättsskipning 9,0 4,6 9,2 10,0 Näringslivsfrågor m.m. 8,3 5,9 8,5 7,8 Fritidsverksamhet, kultur och religion 12,8 7,7 13,9 13,5 Utbildning 22,2 10,7 25,7 15,5 Socialt skydd m.m. 14,5 8,7 15,3 12,3 Totalt 13,3 6,1 14,8 11,2 Källa: Arbetsgivarverket. Anm. Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos samtliga Arbetsgivarverkets medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte. 3.5 Personalrörligheten Rörligheten är oförändrad Mellan september 2009 och september 2010 uppgick personalrörligheten i staten till 11 procent. Det innebär att rörligheten minskat med en procentenhet i jämförelse med perioden september 2008-september 2009. Med personal-rörlighet avses här nyanställningar och avgångar vid myndigheterna oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra arbetsmarknadssektorer. Högre rörlighet bland yngre än äldre I likhet med tidigare år var rörligheten totalt sett högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Personalrörligheten var också högre inom kompetenskategorierna kärn- och stödkompetens än inom kategorin ledningskompetens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna i personalrörligheten mellan kvinnor och män var marginella. Diagram 3.3 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier och ålder 2009 och 2010 Procent 3.6 Antalet uppsägningar i staten Trygghetsstiftelsen bildades av parterna på den statliga arbetsmarknaden 1990 i samband med att de enades om Trygghetsavtalet för de statligt anställda. Stiftelsens uppgift är att administrera och genomföra de aktiviteter som uttrycks i Trygghetsavtalet. När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt som möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Detsamma gäller när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Stödet till de uppsagda är individinriktat och utgår ifrån regeringens arbetslinje. Sedan starten av Trygghetsstiftelsen 1990 har cirka 90 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. Inflödet de senaste åren har varierat mellan 3 000 och 4 000 personer per år. Diagram 3.4 Totalt inflöde av uppsagda till Trygghetsstiftelsen 1990-2010 Antal Inflödet till Trygghetsstiftelsen uppgick 2010 till 2 520 personer. Det är sex procent färre än 2009, och det lägsta inflödet sedan 2004. Inflödet av tidsbegränsat anställda från universitet och högskolor har minskat något i jämförelse med tidigare år. Samtidigt ökade inflödet av tillsvidareanställda i slutet av året när Försvarsmakten sade upp ett större antal personer. Det har gjort att fördelningen mellan grupperna tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda i inflödet skiljer sig från 2009 då det var nästan hälften tidsbegränsade och hälften som kom från tillsvidareanställning. Trots att andelen män ökade under slutet av året utgör kvinnorna 53 procent av 2010 års inflöde. Könsfördelningen har sett olika ut från år till år, men sammantaget under de 20 år som Trygghetsstiftelsen funnits har inflödet bestått av lika många kvinnor som män. Aktuella personer är de som ännu inte fått en permanent lösning av sin arbetssituation. Vid utgången av 2010 uppgick det totala antalet personer till 5 876, vilket är en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Av dessa har drygt 48 procent en lösning, men tillhör fortfarande Trygghetsavtalet. De allra flesta av dem har en tillfällig anställning, några är på praktik, inskolning, utbildning eller håller på att starta eget företag. Under 2010 lämnade 3 287 personer Trygghetsstiftelsen. Av de som avslutades var 48 procent tidsbegränsat anställda. Nästan 78 procent avslutades för att de fick en ny tillsvidareanställning eller hade startat eget företag, medan 14,5 procent gick i någon typ av pension. Av dem som gick till en ny tillsvidareanställning var det andelsmässigt fler som gick till en ny tjänst inom statlig sektor under 2010 jämfört med 2009. Trygghetsstiftelsen har 2010 haft den bästa lösningsgraden för tillsvidareanställda sedan 2006. Innan de uppsagda passerat uppsägningstidens slut var 81 procent tillbaka i nytt arbete. Antalet personer som fått någon form av pensionsersättning uppgick till 350 och är en minskning med cirka 100 personer jämfört med 2009. Minskningen gäller främst de som fått pensionsersättning. Under 2009 var andelen tillsvidareanställda som löst sin situation vid anställningens slut 70,3 procent, vilket är 4 procent färre än under 2008. Den huvudsakliga orsaken är med största sannolikhet den kraftigt försämrade arbetsmarknaden. Bland de som löst sin situation hade ca 33 procent av kvinnorna fått nytt arbete eller startat företag, jämfört med 37 procent av männen. Under 2008 var denna andel ca 40 procent för både kvinnor och män. För de som anmälts till Trygghetsstiftelsen efter att deras tidsbegränsade anställningar upphört mäts måluppfyllelsen nio månader efter det att anställningen tog slut. Under 2009 var andelen som då löst sin situation 75,8 procent, vilket är en förbättring med ca 5 procentenheter jämfört med 2008. Andelen som skaffat nytt arbete eller startat eget företag var ca 40 procent för båda könen. 3.7 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna fortsatte att sjunka även under 2010. Jämfört med 2009 var sjukfrånvaron i genomsnitt 0,2 procentenheter lägre, vilket ger en total sjukfrånvaro på 2,9 procent av den tillgängliga arbetstiden (se diagram 3.5). För såväl kvinnor och män som samtliga åldersgrupper minskade sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Kvinnors sjukfrånvaro är fortfarande högre än männens och minskningstakten har avtagit något jämfört med de senaste åren. Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna från 50 år och uppåt respektive 30-49 år har fortsatt att sjunka stadigt, medan sjukfrånvaron i åldersgruppen under 30 år i stort sett har varit oförändrad kring 2 procent de senaste åren. Av 198 myndigheter var det 118 (60 procent) som hade samma eller lägre sjukfrånvaro och 80 som hade högre sjukfrånvaro 2010 jämfört med 2009. Sjukfrånvaron minskade antalsmässigt mest i de stora myndigheterna. Hos 24 av 32 myndigheter med mer än 1 000 årsarbetskrafter minskade sjukfrånvaron jämfört med 2009. Även de flesta medelstora myndigheterna uppvisar minskad sjukfrånvaro, 66 av 127, medan 54 har ökad sjukfrånvaro. Av myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter har 19 ökad sjukfrånvaro, medan 20 har minskad eller oförändrad sjukfrånvaro. Diagram 3.5 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig arbetstid dels totalt och dels uppdelat på kön och ålder 2009 och 2010 Procent Under de senaste 20 åren har sjukfrånvaron hela tiden varit lägre i staten än i övriga arbetsmarknadssektorer. Under dessa 20 år har sjukfrånvaron i staten aldrig varit så låg som 2010. Att statsanställda i snitt är mindre sjuka än andra hänger samman med att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra arbetsmarknadssektorerna. Om man skulle jämföra enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorerna med varandra skulle skillnaderna bli mindre. Samtliga sektorer följer samma trend, dock nådde sjukfrånvaron inom staten, inte ens under åren i början av 2000-talet, upp till mer än lite drygt fyra procent. Sedan 2003 finns krav på att myndigheterna redovisar uppgifter om sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Eftersom definitioner och mätmetoder är helt olika mellan sjukfrånvarouppgifterna i årsredovisningarna och SCB:s arbetskraftsundersökningar är dessa siffror inte jämförbara med de som visas i diagrammet nedan. Diagram 3.6 Sjukfrånvaro 1990-2010 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar Procent Antal sjukpensioner minskar Antalet statsanställda med nybeviljad sjukpension har minskat för såväl kvinnor som män (se tabell 3.9). Tabell 3.9 Anställda som har beviljats tillfällig sjukpension respektive sjukpension 2009 och 2010 Antal 2009 Kvinnor 2009 Män 2010 Kvinnor 2010 Män Tillfällig sjukpension < 100 procent 181 67 118 41 Tillfällig sjukpension 100 procent 28 18 18 13 Sjukpension 181 106 119 72 Källa: Statens tjänstepensionsverk. Anm. I det redovisade antalet individer som beviljats sjukpension ingår även personer som tidigare beviljats tillfällig sjukpension. Av de statsanställda som 2010 beviljades sjukpension eller tillfällig sjukpension på heltid, enligt det statliga pensionsavtalet PA 03, var 62 procent kvinnor. Detta är en minskning med en procentenhet jämfört med 2009. För tillfällig sjukpension på deltid var andelen kvinnor 74 procent (73 procent 2009). Medianåldern för personer som 2010 beviljades sjukpension sjönk under 2010 från 59 år 3 månader till 57 år 8 månader, vilket är en relativt stor förändring, mot bakgrund av att medianåldern steg under perioden 2005-2009. Medianåldern var 57 år och 6 månader för kvinnor (59 år och 5 månader 2009) och 58 år och 1 månad år för män (59 år och 1 månad 2009). 3.8 Lönenivåerna och lönebildningen Lönenivåer i staten I diagram 3.7 redovisas den genomsnittliga månadslönen för olika sektorer på arbetsmarknaden 2010. Den genomsnittliga månadslönen i staten uppgick till 31 100 kronor. Medellönen i samtliga sektorer vara 28 400 kronor Diagram 3.7 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden 2010 Kronor Löneutvecklingen i staten Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR/S, P, O), Sveriges Akademikers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt Facket för service och kommunikation (SEKO). Gällande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten avser perioden 1 oktober 2010-30 september 2012 (RALS 2010-2012) vad gäller SEKO och OFR/S, P,O. Avtalet med Saco-S (RALS 2010-T) är inte tidsbegränsat och gäller fr.o.m. den 1 oktober 2010 tills vidare. Arbetsgivarverket har tagit fram uppgifter om den kollektiva löneutvecklingen 1997-2010 kopplat till årstakt, se tabell 3.10. Tabell 3.10 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2010 Procent Statistik-period sept-sept Avtalsperiod för centrala avtal Löne-utv. års- takt Föränd- ring i KPI1 Real löneutv. i årstakt 1997-1998 RALS2 1998-2001 3,8 -0,1 3,9 1998-1999 RALS 1998-2001 3,8 0,4 3,4 1999-2000 RALS 1998-2001 3,8 1,0 2,8 2000-2001 RALS 2001 4,2 2,5 1,7 2001-2002 RALS 2002-2004 3,8 2,1 1,7 2002-2003 RALS 2002-2004 3,6 1,9 1,7 2003-2004 RALS 2002-2004 3,4 0,4 3,0 2004-2005 RALS 2004-2007 3,1 0,4 2,7 2005-2006 RALS 2004-2007 3,2 1,4 1,8 2006-2007 RALS 2004-2007 3,2 2,2 1,0 2007-2008 RALS 2007-2010 3,7 3,5 0,2 2008-2009 RALS 2007-2010 3,4 -0,3 3,7 2009-2010 RALS 2007-2010 4,1 1,3 2,8 Genomsnittlig årlig ökning 1997-2010 3,6 1,3 2,3 Källa: Arbetsgivarverket. 1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. 2 RALS: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten. Utvecklingen av genomsnittliga löner Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen. Mellan 1994 och 2010 uppgick löneutvecklingen inom landstingen till 91,1 procent, inom den statliga sektorn till 89,0 procent och inom den privata sektorn till 85,4 procent. Under samma period var löneutvecklingen inom den kommunala sektorn 69,0 procent. Diagram 3.8 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2010 Index 1994=100 Anm. Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män Regeringens mål är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. Som underlag för uppföljningen används partsgemensam statlig förhandlingsstatistik. I september 2010 var statsanställda kvinnors genomsnittslön totalt sett 12,3 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön (se diagram 3.9). År 2009 var motsvarande löneskillnad 12,6 procent. Skillnaden har minskat successivt och trenden mot en minskad löneskillnad fortsatt. År 2000 var löneskillnaden 17,7 procent. Diagram 3.9 Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten uppdelat på förklaringsfaktorer 2001-2010 Procent Den statistiska analys som Arbetsgivarverket har gjort visar att den genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. Stora delar av löneskillnaden beror på att fler kvinnor än män arbetar deltid, arbetets svårighetsgrad och innehåll samt att fler män än kvinnor är chefer. Vidare påverkar det att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter. Det finns också skillnader när det gäller utbildning, erfarenhet och i vilken region den anställde arbetar. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken, uppgick i september 2010 till ca 1,4 procent. Den oförklarade löneskillnaden uppgick 2007-2009 till ca 1,3 procent. Åren 2002-2003 var den som högst och uppgick då till 2,0 procent. Som framgår av diagram 3.9 är det två faktorer som tillsammans står för mer än hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män. Dessa två viktigaste förklaringar är att kvinnor jämfört med män oftare innehar befattningar med en lägre svårighetsgrad och att kvinnor arbetar deltid oftare än män. Skillnader i svårighetsgrad är den viktigaste förklaringen. Att förklaringsgraden ökat de senaste två åren från 4,1 till 5,5 procent beror huvudsakligen på strukturförändringar där viss statlig verksamhet bolagiserats och därmed inte längre ingår i statistiken. År 2010 var det knappt 19 procent av kvinnorna som arbetade deltid medan motsvarande andel för männen var knappt 9 procent. Det bör noteras att 94 procent av de statsanställda har en heltidsanställning. Bland kvinnorna har 93 procent en heltidsanställning att jämföra med 95 procent för männen. Inom det statliga chefskollektivet hos Arbetsgivarverkets medlemmar har löneskillnaderna minskat kraftigt under den period som verket studerat detta. Mellan 2005 och 2010 ökade snittlönen för kvinnliga chefer från 38 597 till 46 511 kronor per månad, medan snittlönen för manliga chefer ökade från 40 549 till 44 874 kronor. Det innebär att tidigare löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer, som 2009 uppgick till 0,2 procent eliminerats. År 2010 har vi ett omvänt förhållande där löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga chefer uppgår till 3,5 procent, till kvinnornas fördel. Den nya organisationen inom Försvarsmakten, där personalansvaret delegerats till ca 1 600 i huvudsak manliga befäl i insatsorganisationen, ger härvid genomslag. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under avtalsperioden för RALS 2007-2010 har varit högre för de kvinnliga cheferna än för de manliga och uppgår till 6,3 procent för kvinnorna och 5,7 procent för männen. Arbetsgivarverkets bedömning är att en orsak till att de kvinnliga cheferna haft en högre löneutveckling än de manliga är att en relativt sett större andel av de kvinnliga cheferna blivit befordrade till chefer under mätperioden. Kvar från Partsrådets arbete i det nu avslutade arbetsområdet Jämställda arbetsplatser är att slutföra och implementera det metodstöd som utvecklats i syfte att stödja lokala parters arbete med att säkerställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader. Utifrån den nuvarande diskrimineringslagstiftningen och parternas skrivningar i de nu gällande RALS-avtalen är det angeläget att metodstödet implementeras i den lokala lönebildningsprocessen. Bilaga Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter Bilaga Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter Innehållsförteckning Myndighetschefer per den 8 september 2011 29 Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2011 34 Myndighetschefer per den 8 september 2011 Regeringen redovisar nedan en sammanställning över myndighetschefer som lyder omedelbart under regeringen och som anställs genom beslut av regeringen. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 8 september 2011. Myndighet Titel Efternamn Förnamn Affärsverket svenska kraftnät GD Odenberg Mikael Allmänna reklamationsnämnden Ordförande Ahnmé Kågerman Britta Arbetsdomstolen Ordförande Koch Michaël Arbetsförmedlingen GD Bermudez-Svankvist Angeles Arbetsmiljöverket GD Sjöberg Mikael Arkitekturmuseet Museichef Rahoult Lena Barnombudsmannen Barnombudsman Malmberg Fredrik Blekinge tekniska högskola Rektor Hass Ursula Bolagsverket GD Bränström Annika Boverket GD Valik Janna Brottsförebyggande rådet GD vik. Bergman Cecilia Brottsoffermyndigheten GD Bergström Margareta Centrala studiestödsnämnden GD Gellerbrant Hagberg Christina Dans- och cirkushögskolan Rektor Lilja Efva Datainspektionen GD Gräslund Göran Diskrimineringsombudsmannen Ombudsman vik. Sandesjö Håkan Domstolsverket GD Thorblad Barbro Ekobrottsmyndigheten GD Håkansson Fröjelin Eva Ekonomistyrningsverket GD Wikström Mats Elsäkerhetsverket GD Falemo Elisabet Energimarknadsinspektionen GD Fredriksson Yvonne Exportkreditnämnden GD Apelman Karin Fastighetsmäklarnämnden Ordförande Järvstrand Anna-Lena Finansinspektionen GD Andersson Martin Folke Bernadotteakademin GD Landerholm Henrik Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) GD Annerberg Rolf Fortifikationsverket GD Jönsson Lena Forum för levande historia Överintendent Franck Eskil Försvarets materielverk GD Holmgren Gunnar Försvarets radioanstalt GD Åkesson Ingvar Försvarsexportmyndigheten GD Hammarström Ulf Försvarshögskolan Rektor Enmark Romulo Försvarsmakten ÖB Göranson Sverker Försvarsunderrättelsedomstolen Ordförande Viksten Runar Försäkringskassan GD Lender Adriana Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Henriksson-Larsén Karin Göteborgs universitet Rektor Fredman Pam Havs- och vattenmyndigheten GD Risinger Björn Högskolan Dalarna Rektor Hilliges Marita Högskolan i Borås Rektor Brorström Björn Högskolan i Gävle Rektor Johansson Maj-Britt Högskolan i Halmstad Rektor vik. Ihlström Eriksson Carina Högskolan i Skövde Rektor Karlsson Sigbritt Högskolan Kristianstad Rektor Carlsson Lars Högskolan på Gotland Rektor Tholin Jörgen Högskolan Väst Rektor Norén Kerstin Högskoleverket Universitetskansler Haikola Lars Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen GD Qvarfort Anne-Marie Inspektionen för socialförsäkringen GD Molander Per Inspektionen för strategiska produkter GD Ekman Duse Andreas Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering GD Åslund Olof Institutet för rymdfysik Föreståndare Eliasson Lars Institutet för språk och folkminnen GD Johansson-Lind Ingrid Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) GD Törnqvist Gunilla Internationella programkontoret för utbildningsområdet GD Melin Ulf Justitiekanslern JK Skarhed Anna Kammarkollegiet GD Ljungh Claes Karlstads universitet Rektor vik. Blom Thomas Karolinska institutet Rektor Wallberg-Henriksson Harriet Kemikalieinspektionen GD Cromnier Nina Kommerskollegium GD Johansson Lena Kompetensrådet för utveckling i staten Direktör Johns Lärke Konjunkturinstitutet GD Dillén Mats Konkurrensverket GD Sjöblom Dan Konstfack Rektor Björkman Ivar Konsumentverket GD och KO Larsson Gunnar Kriminalvården GD vik. Mellgren Inga Kronofogdemyndigheten Rikskronofogde Liedström Adler Eva Kungl. biblioteket Riksbibliotekarie Sahlin Gunnar Kungl. Konsthögskolan Rektor Wrange Måns Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rektor Johansson Johannes Kungl. Tekniska högskolan Rektor Gudmundson Peter Kustbevakningen GD Melin Judith Lantmäteriet GD Kjellson Bengt Linköpings universitet Rektor Dannetun Helen Linnéuniversitetet Rektor Hwang Stephen Livrustkammaren och Skokloster slott med Stiftelsen Hallwylska palatset Överintendent Hagberg Magnus Livsmedelsverket GD Andersson Inger Lotteriinspektionen GD Hallstedt Håkan Luftfartsverket GD Allard Thomas Luleå tekniska universitet Rektor Sterte Johan Lunds universitet Rektor Eriksson Per Läkemedelsverket GD Åkerman Christina Länsstyrelsen i Blekinge län Landshövding Engström Gunvor Länsstyrelsen i Dalarnas län Landshövding Norrfalk Maria Länsstyrelsen i Gotlands län Landshövding Schelin Seidegård Cecilia Länsstyrelsen i Gävleborgs län Landshövding Holmberg Barbro Länsstyrelsen i Hallands län Landshövding Lövdén Lars-Erik Länsstyrelsen i Jämtlands län Landshövding Bohlin Britt Länsstyrelsen i Jönköpings län Landshövding Akhtarzand Minoo Länsstyrelsen i Kalmar län Landshövding vik. Fiskesjö Anne-Li Länsstyrelsen i Kronobergs län Landshövding Alsér Kristina Länsstyrelsen i Norrbottens län Landshövding Eriksson Per-Ola Länsstyrelsen i Skåne län Landshövding Tunhammar Göran Länsstyrelsen i Stockholms län Landshövding Unckel Per Länsstyrelsen i Södermanlands län Landshövding Könberg Bo Länsstyrelsen i Uppsala län Landshövding Egardt Peter Länsstyrelsen i Värmlands län Landshövding Eriksson Eva Länsstyrelsen i Västerbottens län Landshövding Heister Chris Länsstyrelsen i Västernorrlands län Landshövding Källstrand Bo Länsstyrelsen i Västmanlands län Landshövding Skogö Ingemar Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landshövding Bäckström Lars Länsstyrelsen i Örebro län Landshövding Frebran Rose-Marie Länsstyrelsen i Östergötlands län Landshövding Nilsson Elisabeth Malmö högskola Rektor Bengtsson Stefan Marknadsdomstolen Ordförande Fallenius Christer Medlingsinstitutet GD Stråth Claes Migrationsverket GD Eliasson Dan Mittuniversitetet Rektor Söderholm Anders Moderna museet Överintendent Birnbaum Daniel Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) GD Älfvåg Carl Myndigheten för internationella adoptionsfrågor GD Camving Meit Myndigheten för kulturanalys Direktör Frykholm Clas-Uno Myndigheten för radio och tv GD Larsson Magnus Myndigheten för samhällsskydd och beredskap GD Lindberg Helena Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser GD Hjalmarsson Dan Myndigheten för utländska investeringar i Sverige GD Sandlund Per-Erik Myndigheten för vårdanalys Direktör Lennartsson Fredrik Myndigheten för yrkeshögskolan GD Enochsson Pia Mälardalens högskola Rektor Röding Karin Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermarsudde Överintendent Söderlind Solfrid Naturhistoriska riksmuseet Överintendent Westerberg Jan Olov Naturvårdsverket GD Ågren Maria Nordiska Afrikainstitutet Direktör Norberg Carin Operahögskolan i Stockholm Rektor Aspegren Magnus Patent- och registreringsverket GD Ås Sivborg Susanne Patentbesvärsrätten Ordförande Carlson Per Pensionsmyndigheten GD Westling Palm Katrin Polarforskningssekretariatet Föreståndare Dahlbäck Björn Post- och telestyrelsen GD Marby Göran Presstödsnämnden Kanslichef Finnström Åsa Revisorsnämnden Direktör Strömberg Peter Riksantikvarieämbetet Riksantikvarie Liliequist Inger Riksarkivet Riksarkivarie Jordell Björn Riksgäldskontoret Riksgäldsdirektör Lundgren Bo Rikspolisstyrelsen Rikspolischef Svenson Bengt Riksutställningar GD Forssell Staffan Rymdstyrelsen GD Norberg Olle Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-Rådet) GD Lindh Åsa Rättsmedicinalverket GD Zelmin Erna Sjöfartsverket GD Zetterdahl Ann-Catrine Skatteverket GD Hansson Ingemar Skogsstyrelsen GD Stridsman Monika Skolväsendets överklagandenämnd Direktör Heiborn Anders Smittskyddsinstitutet GD Carlson Johan Socialstyrelsen GD Holm Lars-Erik Specialpedagogiska skolmyndigheten GD Bååth Greger Statens beredning för medicinsk utvärdering Direktör Rosén Måns Statens bostadskreditnämnd GD Magnusson Lars Statens energimyndighet GD vik. Muld Andres Statens fastighetsverk GD Norell Thomas Statens folkhälsoinstitut GD Wamala Sarah Statens försvarshistoriska museer Överintendent Bengtsson Staffan Statens geotekniska institut GD Boström Birgitta Statens haverikommission GD Ytterberg Hans Statens historiska museer Överintendent Amréus Lars Statens institutionsstyrelse GD Persson Göransson Ewa Statens jordbruksverk GD Persson Mats Statens järnvägar GD Dahlborg Lennart Statens konstråd Direktör Adsenius Mikael Statens kulturråd GD Johansson Kennet Statens maritima museer Överintendent Olsson Robert Statens medieråd Direktör Dahlin Anki Statens museer för världskultur Överintendent Houby-Nielsen Sanne Statens musikverk GD Westerberg Stina Statens skolinspektion GD Begler Ann-Marie Statens skolverk GD Ekström Anna Statens tjänstepensionsverk GD Nykvist Ann-Christin Statens va-nämnd Ordförande Ståhl Kurt Statens veterinärmedicinska anstalt GD Engvall Anders Statens väg- och transportforskningsinstitut GD Bjelfvenstam Jonas Statistiska centralbyrån GD Lundgren Stefan Statskontoret GD Gustafsson Yvonne Stockholms dramatiska högskola Rektor Gyberg Bo-Erik Stockholms universitet Rektor Bremer Kåre Strålsäkerhetsmyndigheten GD Eksborg Ann-Louise Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) GD Holmqvist Hans-Eric Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) GD Petri Gornitzka Charlotte Svenska institutet GD Rembe Annika Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) Direktör Stellinger Anna Sveriges geologiska undersökning GD Magnusson Jan Sveriges lantbruksuniversitet Rektor Sennerby Forsse Lisa Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) GD Häll Eriksson Lena Säkerhetspolisen GD Danielsson Anders Södertörns högskola Rektor von Wright Moira Talboks- och punktskriftsbiblioteket Bibliotekschef Esaiasson Roland Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket GD Hulth-Backlund Gunilla Tillväxtverket GD Lugnet Christina Totalförsvarets forskningsinstitut GD Lind Jan-Olof Totalförsvarets rekryteringsmyndighet GD Ågren Birgitta Trafikanalys GD Saxton Brita Trafikverket GD Malm Gunnar Transportstyrelsen GD Widlert Staffan Tullverket Generaltulldirektör Mattsson Therese Umeå universitet Rektor Gustafsson Lena Ungdomsstyrelsen GD Nilsson Per Uppsala universitet Rektor Hallberg Anders Verket för innovationssystem (Vinnova) GD Brogren Charlotte Vetenskapsrådet GD Millnert Mille Åklagarmyndigheten Riksåklagare Perklev Anders Örebro universitet Rektor Schollin Jens Överklagandenämnden för studiestöd Direktör Törnered Mats Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2011 Regeringen redovisar nedan en sammanställning över ordförandena i de myndigheter som leds av en styrelse. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 1 september 2011. Myndighet Titel Efternamn Förnamn Affärsverket svenska kraftnät Landshövding Källstrand Bo AP-fonden Första Ekon.dr. Karlström Urban AP-fonden Andra VD Arwidson Marie S AP-fonden Tredje F.d. statsråd Nuder Pär AP-fonden Fjärde Direktör Caneman Monica AP-fonden Sjätte Civilekonom Lindsö Ebba AP-fonden Sjunde Landshövding Källstrand Bo Arbetsförmedlingen F.d. riksgäldsdirektör Franzén Thomas Arbetsgivarverket Landshövding Tunhammar Göran Blekinge tekniska högskola VD Seddigh Akbar Dans- och cirkushögskolan F.d. rektor Stark Agneta Exportkreditnämnden VD Roxendal Jan Finansinspektionen F.d. statsråd Westerberg Bengt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap VD Ställdal Ewa Fortifikationsverket Direktör Söderlund Thord Försvarets materielverk VD Nilsson Sven-Christer Försvarshögskolan Landshövding Egardt Peter Gymnastik- och idrottshögskolan Direktör Lundquist Bo Göteborgs universitet Direktör Bennet Carl Högskolan Dalarna Direktör Samuelsson Peter Högskolan i Borås Regionråd Andersson Roland Högskolan i Gävle F.d. landshövding Ericsson Lars Eric Högskolan i Halmstad Generaltulldirektör Starrin Karin Högskolan i Skövde Docent Wass Urban Högskolan Kristianstad Riksdagsledamot Björkman Jan Högskolan på Gotland Länspolismästare Götblad Carin Högskolan Väst F.d. statsråd Nygren Jan Karlstads universitet F.d. ambassadör Winberg Margareta Karolinska institutet Riksdagsledamot Eberstein Susanne Konstfack F.d. statssekreterare Thorgren Gunilla Konstnärsnämnden Dekan Elam Ingrid Kungl. Konsthögskolan Riksarkivarie Lidman Tomas Kungl. Musikhögskolan i Stockholm F.d. statssekreterare Eliasson Kerstin Kungl. Tekniska högskolan VD Ekholm Börje Lantmäteriet F.d. GD Sandebring Hans Linköpings universitet F.d. statsråd Westerberg Bengt Myndighet Titel Efternamn Förnamn Linnéuniversitetet Professor Brändström Dan Lotteriinspektionen F.d. hovrättslagman Zachrisson Ann-Christine Luftfartsverket GD Billinger Nils Gunnar Luleå tekniska universitet Professor Ullenius Christina Lunds universitet F.d. statsråd Larsson Allan Läkemedelsverket Direktör Larson Mats Malmö högskola Regionchef Östling Ollén Eva Mittuniversitetet VD Böhlin Birgitta Myndigheten för vårdanalys F.d. riksrevisor Lindström Eva Mälardalens högskola F.d. VD Caesar Madeleine Operahögskolan i Stockholm F.d. finansborgarråd Axén Olin Kristina Post- och telestyrelsen Kommunalråd Hedén Åke Pensionsmyndigheten Landshövding Könberg Bo Riksgäldskontoret F.d. kanslichef Nilsson Ove Rymdstyrelsen Landshövding Egardt Peter Sjöfartsverket VD Sundling Jan Skogsstyrelsen VD Söderberg Lena Statens fastighetsverk Direktör Alvemur Christer Statens järnvägar Senior adviser Vikström Bo Statens kulturråd F.d. VD Brunnberg Kerstin Statens tjänstepensionsverk Riksgäldsdirektör Lundgren Bo Statens väg- och transportforskningsinstitut Kommunikations- konsult Grönlund Krantz Anna Stockholms dramatiska högskola F.d. GD Wigzell Kerstin Stockholms universitet Regeringsråd Heckscher Sten Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete GD Sjöstrand Mats Sveriges lantbruksuniversitet Civilekonom Petersson Ingrid Södertörns högskola Landshövding Heister Chris Tillväxtverket Landshövding Heister Chris Totalförsvarets forskningsinstitut Direktör Mellstig Sören Trafikverket F.d. regionråd Johansson Kent Transportstyrelsen Kommunalråd Gunnarsson Carola Umeå universitet Direktör Johansson-Hedberg Birgitta Uppsala universitet Ekonomie doktor Dalborg Hans Verket för innovationssystem (Vinnova) Direktör Johansson Hasse Verket för högskoleservice Länsråd Sandvik Wiklund Pia Vetenskapsrådet Styrelseordförande Anell Lars Örebro universitet F.d. GD Sandebring Hans PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 16 17 PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 32 31