Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2915 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:23 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 23
Regeringens skrivelse 2011/12:23 Riksrevisionens rapport om samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Skr. 2011/12:23 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 2011 Jan Björklund Maria Larsson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning - Ett (o)lösligt problem? (RiR 2011:17). Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser när det gäller genomförda satsningar och kvarstående samordnings- och samverkansproblem. Det går dock inte att bedöma utfallet av vissa av de åtgärder som regeringen redan genomfört för att förbättra samverkan, eftersom åtgärderna har gällt en kortare tid och det i vissa fall ännu saknas utvärderingar. Regeringen avser att påbörja ett internt arbete som syftar till att fördjupa analysen av stöd och samordning av insatser till barn och unga med funktionsnedsättning. Vidare avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, ta fram och löpande uppdatera en nationell guide med information om de stöd som barn med funktionsnedsättning kan få samt vilka huvudmän som ansvarar för respektive stöd. Regeringen avser också att ge Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta åsikter och erfarenheter från barn och unga med funktionsnedsättning i syfte att på ett metodiskt sätt undersöka och sammanställa hur barn och unga med funktionsnedsättning upplever sin situation och det stöd de får. Vidare avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning, bl.a. när det gäller utbildning, fritidsverksamheter, föreningsliv och arbetsmarknad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 10 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning (RiR 2011:17) 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2011 127 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning - ett (o)lösligt problem (2011:17) den 28 april 2011 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om offentliga aktörers samordning av stöden till barn och unga med funktionsnedsättning kan göras mer effektiv inom ramen för de medel som satsas på området. Eventuella samordningsproblem som kan uppkomma i samband med inträdet i vuxenlivet berörs inte. Den huvudsakliga bedömningsgrunden för granskningen är att de aktörer som stöder barn och unga med funktionsnedsättning ska samverka och samordna sig så att de unga och deras familjer ska kunna ha ett så normalt liv som möjligt. Bedömningsgrunden utgörs av lagar och föreskrifter som reglerar stödet samt regeringens och riksdagens intention om jämlika levnadsförhållanden. I Riksrevisionens granskning redovisas följande iakttagelser: - många satsningar men samordningsproblem kvarstår - aktörerna har fortfarande samverkansproblem - föräldrar bär fortfarande ett tungt samordningsansvar - kompletterande åtgärder behövs - godtyckliga bedömningar - ytterligare ett problem som kräver lösning. Riksrevisionen konstaterar att riksdag och regering under de senaste decennierna vidtagit åtgärder för att underlätta för berörda familjer. Flera av de åtgärder som regeringen har vidtagit går inte att bedöma utfallet av eftersom de förekommer sparsamt, gällt en kortare tid eller för att utvärderingar saknas. Riksrevisionen anser vidare att mångfalden av huvudmän och aktörer försvårar samverkan och bidrar till problem och förvirring hos alla inblandade. Ingen har heller en helhetsbild över individens situation och det saknas tillgång till aktuell och heltäckande information om vilka stöd som finns och vilken huvudman som ansvarar för respektive stöd. Föräldrar och berörda aktörer uppger att offentliga aktörer inte samordnar stödinsatserna till barn med funktionsnedsättning på ett sätt som underlättar för berörda familjer. Följden blir att samordningsansvaret ligger hos föräldrarna, vilket kan vara en bidragande orsak till att de är sjukskrivna i större utsträckning och har svårare än andra föräldrar att hävda sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen anser att det ska vara möjligt att åstadkomma förbättringar genom att pröva nya vägar som kompletterar befintligt stöd för samverkan och framhåller att det bör prövas vad det skulle ge för praktiskt resultat med en åtgärd som innebär att det finns en särskild person som samordnare av stöd. I Riksrevisionens granskning har det framkommit synpunkter på att likvärdiga fall bedöms olika vid beslut om stöd. Begreppet "normalt föräldraansvar" som handläggare hänvisar till i samband med bedömningen av rätt till stöd verkar tolkas på olika sätt av olika aktörer. Det saknas enligt Riksrevisionen vägledning eller ett beslutsstöd. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen följande. - Regeringen bör starta en försöksverksamhet med samordnare. Deras uppgift ska vara att underlätta samverkan mellan aktörer i syfte att förbättra samordningen av stödet för familjer med barn med funktionsnedsättning. Utvärderingen bör kunna utgöra underlag för beslut om att i framtiden eventuellt permanenta verksamheten och sprida den nationellt. - Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och andra relevanta aktörer ta fram och löpande uppdatera en nationell guide som innehåller övergripande information om de stöd som barn med funktionsnedsättning kan få samt vilka huvudmän som ansvarar för respektive stöd. - Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Försäkringskassan ta fram en vägledning som ska tjäna som diskussionsunderlag och beslutsstöd då begreppet normalt föräldraansvar används i bedömningarna av rätt till stöd och insatser. Riksrevisionen har rekommenderat Socialstyrelsen följande. - Socialstyrelsen bör inom ramen för sin tillsyn granska att avtal mellan offentliga huvudmän och privata utförare innehåller villkor om samverkan. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser när det gäller satsningar och kvarstående samordnings- och samverkansproblem. Det är dock viktigt att inledningsvis erinra om att frågan om effektiv samordning och samverkan är komplex och inbegriper flera samhällsnivåer och flera huvudmän, däribland landsting och kommuner med egna politiska församlingar, omfattande lagstiftning, svåra bedömningar och avvägningar om vilka åtgärder som är bäst lämpade för den enskilde. Riksrevisionens granskning pekar på ett antal områden där det finns indikationer på problem. Regeringen avser att göra en djupare analys av samordningsproblemen än vad som ryms i föreliggande granskning bl.a. för att kunna beakta hur åtgärder som vidtagits under de senaste åren har bidragit till att förbättra samordningen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det för vissa av de genomförda åtgärderna inte går att bedöma utfallet eftersom de gällt en kortare tid och då det i vissa fall ännu saknas utvärderingar. Den reglering i hälso- och sjukvårdslagen och i SoL som trädde i kraft den 1 januari 2010 och som avser kommuners och landstings skyldigheter i fråga om gemensam individuell planering och gemensamma överenskommelser om samarbete är ett exempel på sådana åtgärder (prop. 2008/09:193). Det gäller även en ny bestämmelse i SoL som har införts för att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stöder en person som har funktionsnedsättning (prop. 2008/09:82). Ett barns vårdnadshavare har enligt föräldrabalken ett ansvar för att barnets behov av bl.a. omvårdnad och tillsyn blir tillgodosedda. I denna proposition framhålls att insatser till bl.a. anhöriga som frivilligt vill ge vård eller stöd måste utvecklas. Förslaget syftar inte till att tvinga anhöriga eller andra personer att utföra mer vård eller stöd utan till att underlätta för dem som av fri vilja utför sådana insatser. Regeringen har avsatt medel till kommunerna under år 2009 och 2010 för genomförande av åtgärderna samt för utvecklingsarbete. Från och med 2011 har regeringen överfört 300 miljoner kronor för det ökade åtagandet från befintliga medel inom äldrepolitiken till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Vidare finns det sedan den 1 januari 2011 i LSS föreskrifter om att den enskilde ska erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser ska upprättas i samråd med honom eller henne när en insats enligt denna lag beviljas (prop. 2009/10:176). Andra exempel på regler som tillkommit de senaste åren är Socialstyrelsens nya tillsynsorganisation och regeländringar som syftar till att förstärka den sociala tillsynen. Den 1 januari 2010 fördes tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt SoL och LSS över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen och samordnades med Socialstyrelsens tillsynsverksamhet över hälso- och sjukvården. Som Riksrevisionen framhåller går det ännu inte att se de totala effekterna av de regeländringar som trätt i kraft så sent som år 2010 och 2011. Det är angeläget att Socialstyrelsen i bl.a. sin tillsynsverksamhet noggrant följer hur dessa regler i LSS och SoL tillämpas i praktiken och återför dessa erfarenheter till regeringen. Riksrevisionen framhåller också att regeringen gjort många andra satsningar för personer med funktionsnedsättning under de senaste decennierna med syfte att minska problemen med brister i samverkan och samordning. I propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (prop. 2002/03:20) har det konstaterats att planeringen och utformningen av stödet samt samordningen måste ske på ett sådant sätt att anhöriga, vänner och närstående samt personer som gör insatser inom frivilligorganisationer kan avlastas sin roll som samordnare och lots i kontakterna med myndigheterna och i stället få ägna sin tid åt att vara just anhörig, vän eller närstående. Riksrevisionens granskning indikerar dock att samordningen i praktiken inte fungerar helt tillfredsställande trots vidtagna åtgärder. Det bör i detta sammanhang erinras om att regeringen, utöver de generella åtgärderna för att förbättra samverkan, också genomfört en rad särskilda åtgärder som riktas till barn och unga. Föräldrastödsstrategin bör därvid särskilt nämnas. Föräldrastödsstrategin Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - en vinst för alla presenterades av regeringen i mars 2009. Strategin är en del av regeringens samlade långsiktiga satsning för att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Strategin erbjuder en definition av föräldrastöd och ett övergripande mål samt tre delmål. Föräldrastöd definieras som "en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk". Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt mellan 0-17 år. Delmålen består av ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar, hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar samt ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och generella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Under år 2009 och 2010 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att fördela totalt 140 miljoner kronor i stimulansbidrag till ett urval kommuner som i samarbete med ett forskningslärosäte ska utveckla föräldrastödet i enlighet med definitionen av föräldrastöd i strategin och dess mål och delmål. Kommuner som avser att främja samverkan om föräldrastöd med andra kommuner har särskilt beaktats. Majoriteten av de sammanlagt 16 kommuner som fått medel har andra kommuner som samverkanspartner. Detta innebär att ytterligare 72 kommuner berörs av stimulansmedlen. Försöksverksamheten ska pågå till och med år 2014. Statens folkhälsoinstitut fick därutöver i uppdrag att bilda en samverkansgrupp för föräldrastöd. Gruppen ska vara ett stöd i institutets uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om generellt förebyggande föräldrastödjande modeller, metoder och program. Statens folkhälsoinstitut har också fått i uppdrag att skapa ett dialogforum för kommuner och idéburna organisationer kring föräldrastöd. Forumet ska syfta till att utbyta erfarenheter och att ta vara på och sprida goda exempel på det lokala utvecklingsarbetet som gäller föräldrastöd. Slutligen har institutet fått i uppdrag att utveckla och ansvara för ett webbaserat system som erbjuder kommuner en möjlighet till att göra öppna jämförelser avseende föräldrastöd enligt strategins definition på föräldrastöd, dess mål och delmål. Uppdraget ska genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. I mitten av juli 2010 beslutade regeringen att komplettera det generella föräldrastöd som utvecklas inom ramen för Nationell strategi för föräldrastöd med ett riktat föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att fördela 10 miljoner kronor till ett eller två lärosäten som bedriver relevant forskning och som i samarbete med en kommun ska utveckla, följa upp och utvärdera riktat föräldrastöd. Projekt där goda förutsättningar finns för att utveckla föräldrastödet till föräldrar till barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning ska särskilt beaktas. Utlysning och urval av lärosäte har skett i samverkan med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Försöksverksamheten ska pågå t.o.m. 2014. Första rapporten om hur uppdraget fortlöper ska vara regeringen till handa i mitten av maj 2011. I budgetpropositionen för år 2011 (prop. 2010/11:1) aviserade regeringen att ett kunskapsstöd ska utvecklas till förmån för personer, företrädesvis barn och unga, med flera omfattande funktionsnedsättningar och stora medicinska behov. Syftet med kunskapsstödet är att det ska kunna underlätta kunskapsinhämtning, erfarenhetsutbyte och nätverkskontakter. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att summera kunskapsläget och behovet av ett nationellt kunskapsstöd samt att föreslå en lämplig modell för uppbyggnad av detta stöd. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppdragsredovisning att behovet av stöd är stort (S2011/5589/FST). Socialstyrelsen uppskattar målgruppens storlek till cirka 7 000 personer i alla åldrar med en kombination av utvecklingsstörning och flera omfattande funktionsnedsättningar. Dessa personer finns spridda över hela landet, vilket gör att många myndighets- och verksamhetsföreträdare endast möter ett fåtal barn och vuxna och därigenom saknar möjlighet att bygga upp nödvändig kvalificerad kunskap och kompetens. Regeringen gav mot denna bakgrund år 2011 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga i uppdrag att utveckla ett nationellt kunskapsstöd till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med en kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Stödet ska utgå från behoven hos personer, företrädesvis barn och unga, som har en kombination av utvecklingsstörning, svåra kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, dövhet eller synskada i kombination med omfattande medicinska behov. Kunskapsstödet ska utvecklas i samverkan med berörda huvudmän. I budgetpropositionen för år 2011 (prop. 2010/11:1) beräknas en fortsatt satsning för ett kunskapsstöd. Regeringen aviserade 2 miljoner kronor för 2012 och 3 miljoner kronor för 2013 och 2014. Under förutsättning att regeringen avsätter medel i budgetpropositionerna för år 2012, 2013 och 2014 och att riksdagen antar regeringens förslag, kommer uppdrag ges att årligen besluta om och fördela medel till Nationellt kompetenscentrum Anhöriga under åren 2012, 2013 och 2014. Regeringen har för avsikt att utnyttja de erfarenheter som projekten inom Föräldrastödsstrategin kan ge. Föräldrastödsstrategin inriktas mot bl.a. de problem med samverkan som redovisas i Riksrevisonens rapport och de erfarenheter som kan vinnas inom denna strategi kan, tillsammans med resultaten av övriga uppdrag och åtgärder som redan genomförts, utgöra utgångspunkter för det fortsatta arbetet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att föräldrar fortfarande bär ett stort samordningsansvar. Granskningen visar att trots genomförda lagändringar får många anhöriga till barn och unga ta ett stort ansvar för att samordna insatser. Dessutom är det problem i de fall dessa anhöriginsatser leder till att föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden försämras och deras ekonomiska situation påverkas negativt. Som nämnts tidigare har regeringen inom detta område under hösten 2011 vidtagit särskilda åtgärder för att förbättra situationen för föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera och omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Vidare pågår inom Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ett projekt som syftar till att undersöka i vilken utsträckning vårdbidraget kompenserar föräldrar för det inkomstbortfall som uppstår när föräldern vårdar sitt barn. Detta görs genom att undersöka den ekonomiska situationen för föräldrar och hushåll som får vårdbidrag. I projektet undersöks både föräldrarnas individuella arbetsinkomster, hur föräldrarna delar arbetsutbudet mellan sig och hushållets disponibla inkomst. Även andra möjliga effekter kommer att undersökas, som t.ex. risken för separation och sjukskrivningsmönster för föräldrar i hushåll med vårdbidrag i förhållande till föräldrar i hushåll utan vårdbidrag. ISF ska redovisa sin utvärdering i september 2012. Det är således betydelsefullt att i detta sammanhang även beakta resultatet av ISF:s granskning. Som nämndes tidigare arbetar regeringen brett för att stärka kvaliteten och tillgängligheten i vård, service och omsorg och det pågår många processer för att styra utvecklingen mot ökad kvalitet. Det handlar om öppna jämförelser för att stimulera konkurrens, utveckling av data och indikatorer, ökad valfrihet och mångfald, satsningar på evidens och beprövad erfarenhet i socialtjänsten, att främja användning av kvalitetsregister och nationella riktlinjer, utvidgning av Lex Sarah, forskning, utbildningssatsningar, förstärkt tillsyn, att främja samverkan m.m. Regeringen har i propositionen Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet (prop. 2009/10:176) ett särskilt barnperspektiv. I LSS finns från och med den 1 januari 2011 en bestämmelse om att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad. Regler har också införts om att registerkontroll ska genomföras av den personal som utför vissa stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionsnedsättning. Förslaget innebär att den som bedriver verksamhet enligt LSS och utför insatser åt barn inte ska få anställa någon i verksamheten om inte utdrag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister har kontrollerats. Regeringen gav i maj 2011 Handisam i uppdrag att i samarbete med Handikappförbunden och i samråd med Barnombudsmannen samla erfarenheter och sprida information om metoder och strategier för hur barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna påverka beslut som rör dem själva. Handisam ska i februari 2012 redovisa genomförandet av konferensen Lyssna på oss! samt de åtgärder som gjorts för att kunna sprida kunskaper och erfarenheter från projektet under 2012. Senast i november 2012 ska Handisam slutredovisa uppdraget i sin helhet. Regeringen delar inte Riksrevisionens iakttagelser att bedömningar sker godtyckligt. Det finns i Riksrevisonens granskning inte tillräckligt underlag för ett generellt konstaterande att bedömningar inom t.ex. kommunernas socialtjänst och Försäkringskassans assistansersättning skulle ske godtyckligt. Däremot finns det rapporter som visar på problem och svårigheter när det gäller säkerhet och enhetlighet vid beslut om insatser enligt t.ex. SoL, LSS samt socialförsäkringsbalkens regler om assistansersättning. Som exempel kan nämnas rapporter från Socialstyrelsen som inom sin sociala tillsyn redovisat problem som hänger samman med de förutsättningar som handläggarna inom LSS-verksamheter har för att genomföra sina uppgifter. För att öka säkerhet och enhetlighet i biståndsbeslut kan det finnas behov av att bl.a. förbättra beslutsfattarnas kompetens och utveckla ledningsfunktioner m.m. Regeringen har tagit initiativ för att öka säkerhet och enhetlighet vid beslut om olika insatser inom funktionshindersområdet. Regeringen beslutade i juni 2011 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial som kan användas av arbetsgivare som underlag i deras bedömningar av vilka kunskaper och erfarenheter som kan behövas för arbete inom verksamheter som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2012. Bakgrunden till uppdraget är bedömningen att avsaknad av relevant utbildning kan innebära att det blir svårare att få genomslag för t.ex. utveckling av nya och effektiva metoder. Detta kan påverka både effektiviteten i omvårdnaden och säkerheten och kvaliteten för den enskilda brukaren. Den 30 augusti 2011 lämnade Socialstyrelsen till regeringen en rapport om resultatet av regeringsuppdraget att tillsammans med Försäkringskassan ta fram ett vetenskapligt baserat instrument för att bedöma behov av personlig assistans. Regeringen ska enligt ett tillkännagivande från riksdagen redovisa sina överväganden och eventuella beslut till riksdagen med anledning av rapporten. För att öka säkerhet och enhetlighet i beslut om stöd till den enskilde beslutade regeringen i maj 2010 att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp sina lokala försäkringscenters beslut om assistansersättning för personlig assistans enligt 9 a § LSS. Försäkringskassan ska till regeringen rapportera hur arbetet med enhetlighet i beslut som gäller såväl grundläggande behov som andra personliga behov avseende personlig assistans utvecklas. Om Försäkringskassan fann att åtgärder behöver vidtas för att öka rättssäkerheten och enhetligheten i besluten, skulle förslag till sådana åtgärder lämnas. Försäkringskassan lämnade sin rapport till regeringen den 29 juni 2011. Regeringen ska enligt ett tillkännagivande från riksdagen redovisa sina överväganden och eventuella beslut till riksdagen med anledning av rapporten. Socialdepartementet har i sina kommentarer till Riksrevisionens rapport betonat att vägledning skapas genom rättspraxis efter domstolsprövning i samband med överklaganden. Kommunernas beslut med anledning av LSS, som är en rättighetslag, kan efter överklagan överprövas av förvaltningsdomstol. Uppkommer brister i handläggning kan detta hanteras inom ramen för Socialstyrelsens tillsynsverksamhet. I Riksrevisionens granskning har det framkommit att uttrycket "normalt föräldraansvar", som handläggare hänvisar till i samband med bedömningen av rätt till stöd, verkar tolkas på olika sätt av aktörer. Vid bedömningen av barns rätt till assistansersättning har det länge enligt praxis beaktats vad som omfattas av det normala föräldraansvaret enligt föräldrabalken. Bedömningen har gjorts på så sätt att det endast är hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder som ska läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans. Denna praxis har kommit till uttryck genom en ny bestämmelse, som trädde i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelsen klargör att när behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter (51 kap. 6 § socialförsäkringsbalken). Det är ännu för tidigt att bedöma vilka effekter detta tydliggörande fått för tillämpningen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen avser att påbörja ett internt arbete som syftar till att fördjupa analysen av stöd och samordning av insatser till barn och unga med funktionsnedsättning. I detta arbete ska följande belysas: - En bedömning av hur stödet fungerar i dag och även om det finns regionala och lokala skillnader i stödets tillgänglighet, omfattning, kvalitet och samordning. - Regelverkets tillämpning med avseende på den aktuella gruppens förutsättningar och behov samt en bedömning av enhetlighet och säkerhet i tillämpningen av gällande regler. I detta arbete ska, i den utsträckning det behövs, åtgärder inom områdena samordning, samverkan, regeltillämpning samt informationsförsörjning för att förbättra situationen för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer analyseras. Arbetet ska redovisas i en departementspromemoria. Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag, att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, ta fram och löpande uppdatera en nationell guide med information om de stöd som barn med funktionsnedsättning kan få samt vilka huvudmän som ansvarar för respektive stöd. Det ska ingå i uppdraget att ta fram de kunskaper och stöd som föräldrar kan behöva för att kunna få överblick och god information om stöd och ansvarsförhållanden. Uppdraget ska i denna del genomföras i samarbete med Ågrenska Stiftelsen. Regeringen avser att ge Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta åsikter och erfarenheter från barn och unga med funktionsnedsättning i syfte att på ett metodiskt sätt undersöka och sammanställa hur barn och unga med funktionsnedsättning upplever sin situation och det stöd de får. Vidare avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning, bl.a. när det gäller utbildning, fritidsverksamheter, föreningsliv och arbetsmarknad. Med dessa åtgärder anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Skr. 2011/12:23 Skr. 2011/12:23 4 3 1