Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2908 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:28 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Enklare avbetalningsköp m.m.
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 28
Regeringens proposition 2011/12:28 Enklare avbetalningsköp m.m. Prop. 2011/12:28 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 november 2011 Fredrik Reinfeldt Tobias Billström (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Vid avbetalningsköp ska parterna upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna återta varan genom handräckning, om betalning uteblir. Enligt nuvarande reglering ska dokumentet upprättas i pappersform och skrivas under av parterna. I propositionen föreslås det att dokumentet även ska kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk signatur. Härigenom skapas bättre förutsättningar för att ingå avbetalningsköp på distans, t.ex. via internet. I propositionen föreslås det även vissa ändringar i fråga om avräkningen mellan näringsidkaren och konsumenten när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst. Förslaget innebär att den svenska regleringen kommer att vara i linje med den som gäller i andra medlemsstater i EU. I propositionen behandlas också frågan om rättigheter och skydd för den enskilde vid tillhandahållande av tjänster i offentlig verksamhet. Regeringen redovisar vidtagna och planerade åtgärder. Också behovet av att utvidga konsumenttjänstlagen till att omfatta ytterligare tjänster tas upp. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2012. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 4 2.2 Förslag till lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) 7 2.3 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) 9 3 Ärendet och dess beredning 10 4 Formkraven vid handräckning för återtagande av vara 11 5 Avräkningen när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst 14 6 Tjänster i offentlig verksamhet 16 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 20 8 Ekonomiska och andra konsekvenser 21 9 Författningskommentar 22 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 22 9.2 Förslaget till lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) 24 9.3 Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) 26 Bilaga 1 Direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter 28 Bilaga 2 Sammanfattning av departementspromemorian Enklare avbetalningsköp (Ds 2011:11) 37 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 38 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 43 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 44 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 2011 45 Rättsdatablad 46 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 2. lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), 3. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att 10-12, 15, 16 och 18 §§ lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än säljaren, får varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan har värderats av kronofogdemyndigheten, nedsätter mellanskillnaden hos myndigheten. Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än säljaren, får varan återtas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan har värderats av Kronofogdemyndigheten, sätter ned mellanskillnaden hos myndigheten. Har säljaren för att kunna återtaga varan eller för att denna efter återtagande skall kunna brukas på avsett sätt måst betala skuld som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen till godo. Har säljaren för att kunna återta varan eller för att denna efter återtagande ska kunna brukas på avsett sätt varit tvungen att betala en skuld som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna en sådan betalning mot den mellanskillnad som köparen har till godo. Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen, får säljaren inte kräva ut mer än mellanskillnaden (restskulden). 11 § Säljaren får hos kronofogdemyndigheten söka handräckning för varans återtagande under förutsättning att rörande avbetalningsköpet har upprättats en av parterna underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kredittiden, kreditfordringen och de tidpunkter när betalning skall erläggas. Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 12 § Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 §. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Den ska innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som är obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, ska det också uppges i ansökningen vad säljaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i 11 § ska fogas till ansökningen. Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om Kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas. Utsökningsavgift ska förskotteras av sökanden, om Kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas. I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om verkställighet i 16 kap. 11-12 a §§ utsökningsbalken. 15 § Vid handräckning skall kronofogdemyndigheten värdera varan. Om det behövs får en eller flera sakkunniga anlitas att biträda vid värderingen. Vid handräckning ska Kronofogdemyndigheten värdera varan. Om det behövs får en eller flera sakkunniga anlitas för att biträda vid värderingen. 16 § Beslut om handräckning får överklagas hos tingsrätten. Vid överklagandet och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. utsökningsbalken. Hovrättens beslut får inte överklagas. Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol. Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 § första stycket. Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos Kronofogdemyndigheten lyfta det belopp som har nedsatts enligt 10 § första stycket. 18 § Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen skall ges in. Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats att återlämna en vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen ska ges in. I fråga om verkställigheten tillämpas 16 kap. 12 a § utsökningsbalken och, om inte något annat följer av domen, 15 §. Beträffande talan mot kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 § andra och tredje styckena. I fråga om verkställigheten tillämpas 16 kap. 12 a § utsökningsbalken och, om inte något annat följer av domen, 15 §. Beträffande talan mot Kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 § andra och tredje styckena. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. 2.2 Förslag till lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 11 §§ distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § Bestämmelserna om ångerrätt i 7-12 §§ gäller inte distansavtal om 1. finansiell tjänst eller överlåtelse av finansiellt instrument och priset beror på sådana svängningar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka och som kan inträffa under ångerfristen, 2. deltagande i emission eller annan likartad aktivitet och priset för den rättighet som aktiviteten avser efter teckningstidens utgång kommer att bero på sådana svängningar på finansmarknaden som sägs i punkten 1, 2. deltagande i emission eller annan likartad aktivitet och priset för den rättighet som aktiviteten avser efter teckningstidens utgång kommer att bero på sådana svängningar på finansmarknaden som sägs i 1, 3. kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller 3. kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller 4. försäkring med en avtalad giltighetstid om en månad eller mindre. Bestämmelserna om ångerrätt gäller inte heller om båda parter på konsumentens begäran har fullgjort sina förpliktelser enligt distansavtalet. 11 § Näringsidkaren får kräva att konsumenten betalar för den del av en finansiell tjänst som har tillhandahållits enligt distansavtalet. Näringsidkaren har också rätt till ersättning för skäliga kostnader för tjänsten för tiden före det att näringsidkaren tar emot konsumentens meddelande om att avtalet frånträds men inte för tiden därefter. Näringsidkaren har rätt till ersättning för den tjänst som har tillhandahållits enligt distansavtalet innan ångerrätten utövades. Ersättningen får inte överstiga ett belopp som står i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet. Näringsidkaren får inte kräva betalning enligt första stycket, om näringsidkaren 1. har underlåtit att lämna information enligt 3 § första stycket 8 om vad konsumenten kan komma att få betala vid utövande av ångerrätten, eller 2. utan begäran från konsumenten har påbörjat fullgörandet av avtalet innan ångerfristen har löpt ut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. 2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1.1 2.3 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Härigenom föreskrivs att 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att parterna har upprättat och skrivit under en handling om kreditköpet. Handlingen ska innehålla ett förbehåll om återtaganderätt samt uppgifter om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkter för betalning. Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av den handling som anges i första stycket ska fogas till ansökan. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. 3 Ärendet och dess beredning När Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkreditavtal (konsumentkreditdirektivet) genomfördes i svensk rätt avskaffades kravet på att ett kreditavtal ska ingås skriftligt och undertecknas eller signeras elektroniskt av konsumenten. I samband med genomförandet uppkom frågan om man skulle avskaffa kravet för handräckning för återtagande av en vara att kreditgivaren kan uppvisa en av parterna upprättad och underskriven handling om kreditköpet, se 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) och 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. De överväganden som gjordes då kom inte att leda fram till några förslag om förändrade regler. En nyhet som genomförandet av konsumentkreditdirektivet föranledde var införandet av en generell rätt för konsumenten att ångra ett kreditavtal. Genomförandet väckte frågan om hur ångerrättens verkningar förhöll sig till motsvarande regelverk i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Det kunde konstateras att flertalet andra medlemsstater genomfört de bakomliggande direktivbestämmelserna om ångerrätten vid distansavtal om finansiella tjänster på ett något annorlunda sätt (bl.a. artikel 7.1 i EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter, se bilaga 1). Europeiska kommissionen har också framfört synpunkter på det svenska genomförandet (Ju2007/7229/L2). Kommissionen gör gällande att bestämmelsen i 3 kap. 11 § distans- och hemförsäljningslagen om avräkningen mellan näringsidkaren och konsumenten inte är förenlig med direktivet och har inlett en process mot Sverige (Ju2009/8391/L2). I syfte att behandla de nu nämnda frågorna utarbetades inom Justitiedepartementet departementspromemorian Enklare avbetalningsköp (Ds 2011:11). I promemorian finns också ett förslag om att distans- och hemförsäljningslagens undantag för s.k. bostadskrediter lagtekniskt anpassas till sin motsvarighet i konsumentkreditlagen. Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2011/1496/L2). I propositionen behandlas också frågan om rättigheter och skydd för den enskilde vid tillhandahållande av tjänster i offentlig verksamhet. Det finns ett tillkännagivande från riksdagen i frågan (bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377). Lagrådet Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som, förutom datum för ikraftträdandet, överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 4 Formkraven vid handräckning för återtagande av vara Regeringens förslag: De uppgifter om ett avbetalningsköp som krävs för att säljaren ska kunna återta varan genom handräckning, om köparen inte betalar, ska även kunna dokumenteras elektroniskt. Dokumentet ska i sådana fall signeras av köparen med en avancerad elektronisk signatur. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 15 f.). Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan någon invändning. Tillväxtverket och Regelrådet framhåller att förslaget medför vissa administrativa lättnader för de näringsidkare som ingår avtal om avbetalningsköp på distans och för de kreditgivare hos vilka säljaren kan ha diskonterat sina avbetalningskontrakt. Enligt remissinstanserna kan detta gynna utvecklingen av handel på distans. Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening ställer sig också positiva till förslaget att möjliggöra en elektronisk dokumentation men ifrågasätter kravet på att köparen ska signera denna med en avancerad elektronisk signatur. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet är tveksam till den föreslagna utformningen av kravet på elektronisk signering. E-legitimationsnämnden tillstyrker förslaget under förutsättning att kravet att säljaren till en ansökan om handräckning ska foga en styrkt kopia av dokumentet inte kommer att hindra elektroniska rutiner om Kronofogdemyndigheten får möjlighet att motta sådana ansökningar även på elektronisk väg. Sveriges advokatsamfund har ingen erinran mot att även elektronisk dokumentation ska kunna godtas men anser att dokumentationen även bör innefatta uppgift om kreditkostnaden. Skälen för regeringens förslag: Avbetalningsköp är ett sedan lång tid vanligt förekommande slag av köp. För säljaren finns dock risken att köparen inte fullgör sin betalningsskyldighet. Det är därför vanligt att säljaren i avtalet förbehåller sig rätten att återta varan om köparen inte betalar. I konsumentkreditlagen (2010:1846) finns bestämmelser om avbetalningsköp, i lagen benämnda kreditköp. Dessa reglerar bl.a. kreditgivarens (dvs. i detta fall säljaren eller den säljaren överlåtit sina rättigheter enligt kreditköpsavtalet till) rätt att återta varan. Lagen ger också möjlighet till ett förenklat handräckningsförfarande för återtagande av varan. Denna möjlighet bidrar till att återtagandeförbehåll betraktas som en för kreditgivarna förhållandevis attraktiv säkerhetsform. För att kunna beviljas sådan handräckning måste kreditgivaren uppvisa en av parterna upprättad och underskriven handling om kreditköpet. Handlingen, som ska ha upprättats i samband med köpet för att trygga säljarens rätt till betalning, ska innehålla ett förbehåll om återtaganderätt samt vissa särskilt angivna uppgifter rörande kreditköpet (se 38 och 43 §§ konsumentkreditlagen). En motsvarande reglering finns i 11 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Dessa krav möjliggör för Kronofogdemyndigheten att bedöma att det är uppenbart att förutsättningarna för handräckning föreligger (jfr 44 § respektive 13 § i nyss angivna lagar). Men bakom formkravet ligger också den tanken att det är önskvärt att handlingen innehåller de för köparen viktigaste momenten i avtalet (se prop. 1976/77:123 s. 185). Den nya konsumentkreditlagen uppställer inte, till skillnad från den äldre lagen, något krav på att ett kreditavtal ska vara skriftligt och undertecknas eller signeras elektroniskt av konsumenten. Däremot innehåller lagen ett krav på dokumentation av avtalet och vissa särskilt angivna uppgifter. Konsumenten ska utan kostnad få en kopia av dokumentet, som kan lämnas elektroniskt (14 §). Dessa krav tillgodoser det konsumentskyddsintresse som det tidigare skriftlighetskravet avsåg att uppfylla. Inte heller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. innehåller något formkrav för avtalet. Avskaffandet av kraven på skriftlighet och undertecknande gör att det blir enklare att träffa kreditavtal på distans. Det nuvarande formkravet vid handräckning för återtagande av en vara leder dock i praktiken till att det inte finns samma möjlighet att göra avbetalningsköp på distans. Formkravet innebär nämligen att parterna måste upprätta en underskriven handling rörande avbetalningsköpet, med penna på papper, vilket utesluter att dokumentet upprättas elektroniskt. För att underlätta avbetalningsköp på distans bör de nuvarande formkraven för handräckning ersättas med en ordning som möjliggör att det erforderliga dokumentet upprättas elektroniskt. Kraven bör utformas med tanke på att handräckningsförfarandet endast är avsett för klara fall. Även fortsättningsvis bör tillförsäkras att Kronofogdemyndigheten får tillgång till de uppgifter som krävs för att enkelt kunna avgöra om det är uppenbart att förutsättningarna för handräckning föreligger. Av konsumentskyddsskäl bör formkraven också garantera att köparen får varaktig tillgång till uppgifter om de viktigaste momenten i kreditköpsavtalet. Om uppgifterna inte lämnas i en handling, bör det därför krävas att de i stället lämnas i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen. Vidare bör det krävas att köparen bekräftar sina åtaganden genom en elektronisk signatur. Som Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening anför uppställer den nya konsumentkreditlagen visserligen inte något krav på elektronisk signering i samband med ingåendet av ett kreditavtal. Enligt regeringens bedömning är dock ett sådant krav nödvändigt när det, som här, handlar om en dokumentation som kan läggas till grund för verkställighet mot en enskild utan föregående dom, utslag eller annan särskild exekutionstitel. Dokumentationskraven syftar till att klargöra avtalets innebörd i förhållande till den mot vilken handräckning söks, dvs. köparen. Det finns inte samma behov av att kräva en underskrift eller elektronisk signatur även av kreditgivaren. En sådan lösning underlättar också den praktiska hanteringen. Den elektroniska signaturen bör vara både säker och lättanvänd. Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening och Juridiska Fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet kritiserar promemorians förslag om krav på en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer med hänvisning till att detta skulle innebära en olycklig låsning av teknikutvecklingen. Man erinrar vidare om att det på EU-nivå nyligen har inletts ett arbete med att se över det direktiv som ligger bakom lagen om elektroniska signaturer. Som remissinstanserna anför är det viktigt att regleringen får en teknikneutral utformning. Samtidigt bör konsumentkreditlagen ge tydligt besked om vilka krav som signaturen ska uppfylla och därmed vilka signaturer som kan användas. Begreppet avancerad elektronisk signatur i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer utformades just med avvägningen mellan teknikneutralitet och tydlighet i åtanke. Enligt regeringens mening är det mest ändamålsenligt att hänvisa till en sådan avancerad elektronisk signatur som alternativet till egenhändigt undertecknande. Därigenom ställs ett rimligt kvalitetskrav på signaturens säkerhet i allmänna termer och anknyts till ett etablerat begrepp, samtidigt som en hämmande låsning till en viss teknik undviks. Flertalet av de e-legitimationer som för närvarande finns allmänt tillgängliga ger möjlighet till underskrift som uppfyller kraven för avancerade elektroniska signaturer. Därmed finns det goda förutsättningar för att köpare och säljare i praktiken kommer att kunna använda sig av elektronisk dokumentation. I syfte att ytterligare förenkla hanteringen bör kravet på angivande av kreditkostnaden i dokumentet slopas. Kreditkostnaden erhålls om man från kreditfordran drar av kreditbeloppet, uppgifter som båda ska anges i dokumentet. Med en sådan förenkling anpassas också informationskraven till kraven vid ingående av avtal om konsumentkredit (se 14 § konsumentkreditlagen). Motsvarande ändringar bör göras även i lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Den föreslagna ordningen gör det alltså möjligt för kreditgivaren att inom ramen för ett sammanhållet förfarande fullgöra dokumentationskraven elektroniskt både i förhållande till kreditavtalet som sådant och till en eventuellt kommande handräckning. Det medför en viss administrativ förenkling för de berörda näringsidkarna, inte minst för de små och medelstora företagarna som kan ha svårare att hantera skilda formkrav. För närvarande saknas möjlighet att ge in en ansökan om handräckning elektroniskt till Kronofogdemyndigheten. Har dokumentet upprättats och signerats elektroniskt, får alltså kreditgivaren framställa en kopia av det i pappersform och foga denna till sin ansökan. På motsvarande sätt som i fråga om kopior av pappershandlingar bör kreditgivaren åläggas att intyga kopians överensstämmelse med det elektroniska originalet och signaturen. Den föreslagna ordningen innebär också, som E-legitimationsnämnden efterfrågar, att lagstiftningen öppnar för att ansökningar om handräckning enligt dessa bestämmelser i framtiden kan ske på elektronisk väg. 5 Avräkningen när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst Regeringens förslag: När konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst, har näringsidkaren rätt till ersättning från konsumenten för den tillhandahållna tjänsten. Den begärda ersättningen ska stå i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet. Kostnader som konsumenten betalat, t.ex. ansökningsavgifter eller provision, ska alltså proportioneras. Distans- och hemförsäljningslagens undantag från ångerrätten för bostadskrediter ska anpassas till den motsvarande regleringen i konsumentkreditlagen. Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 19 f.). Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan någon invändning. Bland dessa kan nämnas samtliga tillfrågade domstolar, Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening. Sparbankernas Riksförbund avstyrker dock förslaget att ändra avräkningsregeln i samband med konsumentens utövande av ångerrätten. Förbundet anser att den nu gällande regleringen är förenlig med EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster och att det inte finns några sakliga skäl för den föreslagna justeringen. Skälen för regeringens förslag Avräkningen vid utövande av ångerrätten Om konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst, får näringsidkaren enligt 3 kap. 11 § första stycket distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) kräva att konsumenten betalar för den del av tjänsten som har tillhandahållits enligt distansavtalet. Näringsidkaren har också rätt till ersättning för skäliga kostnader för tjänsten för tiden före det att näringsidkaren tar emot konsumentens meddelande om att avtalet frånträds men inte för tiden därefter. Av förarbetena framgår att denna rätt till ersättning tar sikte på dels kostnader som uppstått i samband med avtalets ingående, såsom uppläggnings- eller ansökningavgifter, dels utlägg, t.ex. om näringsidkaren ombesörjt en ansökan om inteckning eller lagfart för konsumentens räkning. I den mån sådana kostnader är skäliga är de ersättningsgilla fullt ut (se prop. 2004/05:13 s. 62 f. och 164 f.). Bestämmelserna är avsedda genomföra artikel 7.1 i EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster. Enligt direktivregeln kan konsumenten endast åläggas att betala för den tjänst som näringsidkaren i enlighet med distansavtalet faktiskt har tillhandahållit. Beloppet får inte överstiga ett belopp som står i proportion till omfattningen av den redan tillhandahållna tjänsten, jämförd med samtliga prestationer som föreskrivs i avtalet. Europeiska kommissionen gör gällande att det svenska genomförandet är felaktigt. Enligt kommissionen ger direktivregeln inte utrymme för någon annan ersättning än en betalning för den tjänst som faktiskt har tillhandahållits och att ordet "också" i den svenska lagtexten ger intryck av att ersättningen för skäliga kostnader är en separat, ytterligare grund för ersättning. Det som får uppfattas vara kärnan i kritiken är att avräkningsregeln ger utrymme för att vissa initiala moment i näringsidkarens prestation kan ersättas fullt ut och inte i proportion till den del av avtalstiden som förflutit när ångerrätten utövas. Regeringen konstaterar att det ställningstagande som gjordes i samband med genomförandet av direktivet alltjämt framstår som befogat. När en finansiell tjänst tillhandahålls kan det förekomma att näringsidkaren särskilt tar betalt för vissa inledande åtgärder med anledning av den efterfrågade tjänsten. En kreditgivare upprättar ett konto, utfärdar ett bankkort och bedömer - bl.a. till följd av krav i lagstiftningen - kredittagarens möjligheter att återbetala krediten. För detta tas ofta en särskild uppläggningsavgift ut. På motsvarande sätt gör ett försäkringsbolag en initial bedömning av försäkringstagaren, värdet på försäkringsobjektet och risken i det aktuella fallet. För vissa sådana moment, t.ex. en värdering, kan det hända att en särskild avgift tas ut. Om en sådan inledande åtgärd utgör en del av den tillhandahållna tjänsten, kan näringsidkaren enligt den aktuella avräkningsregeln i distans- och hemförsäljningslagen alltså få skälig ersättning för åtgärden. Som uttalas i förarbetena kan en sådan ordning i och för sig rymmas inom direktivregelns ordalydelse. Samtidigt bör beaktas att flertalet medlemsstater, inklusive våra nordiska grannländer, förefaller ha utformat den nationella genomföranderegeln på ett något annorlunda sätt och närmare i anslutning till ordalydelsen i direktivet. Varken i Danmark eller Finland medger de nationella avräkningsreglerna full ersättning för initiala delmoment eller utlägg som gjorts före ångerrättens utövande. I stället sker en proportionering även av sådana kostnader. Enligt regeringens mening talar intresset av ett likformigt och enhetligt nationellt genomförande inom EU och nordisk rättslikhet för att den svenska avräkningsregeln anpassas till vad som gäller i andra länder. Ersättningen till näringsidkaren bör stå i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet och således i princip utesluta en full kostnadsersättning av sådana kostnader som uppstått i samband med avtalets ingående. En sådan justering minskar även betydelsen av hur näringsidkaren väljer att prissätta sin tjänst - genom att ta ut initiala avgifter eller debitera en högre löpande avgift - vilket allmänt sett är positivt. I samma riktning talar för övrigt även den senare utvecklingen inom EU när det gäller ångerrättens utformning. Sin största praktiska betydelse har distans- och hemförsäljningslagens avräkningsregel haft för konsumentkrediter. För distansavtal om konsumentkrediter gäller emellertid numera, i stället för direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster, konsumentkreditdirektivets regler om ångerrätt (artikel 14.5 i konsumentkreditdirektivet). Enligt dessa regler, vilka har genomförts genom 21-25 §§ konsumentkreditlagen, får kreditgivaren endast tillgodoräkna sig ersättning för upplupen ränta på kreditbeloppet för den tid som konsumenten utnyttjat krediten. Eventuella uppläggningskostnader som konsumenten betalat ska alltså återbetalas. Undantag gäller bara för avgifter till det allmänna som inte återbetalas. I klargörande syfte och som en konsekvens av att ångerrätten vid distansavtal om konsumentkredit regleras uttömmande i konsumentkreditlagen bör av lagtexten framgå att ersättningsanspråket måste vara hänförligt till tiden innan ångerrätten utövades. Undantaget från ångerrätten för bostadskrediter bör anpassas Distans- och hemförsäljningslagens regler om ångerrätt gäller inte distansavtal om kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet (3 kap. 2 § första stycket 3). Undantaget motiveras huvudsakligen med att en ångerrätt skulle kunna få negativa konsekvenser på denna del av kreditmarknaden och baseras på ett fakultativt undantag i det bakomliggande EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter (se artikel 6.3 b) i direktivet och prop. 2004/05:13 s. 68). Även konsumentkreditlagen innehåller ett motsvarande undantag från bl.a. reglerna om ångerrätt för bostadskrediter. Undantagets lydelse är i det närmaste identisk med sin motsvarighet i distans- och hemförsäljningslagen, dock med tillägget "eller liknande rätt". Tillägget har gjorts för att täcka in övriga slags hypotekskrediter, t.ex. lån med säkerhet i andel i bostadsförening (se t.ex. 4 § fjärde stycket och prop. 2009/10:242 s. 89). Formuleringen av undantaget i distans- och hemförsäljningslagen bör lagtekniskt anpassas till den mer heltäckande lydelsen i konsumentkreditlagen. Därmed säkerställs att alla i praktiken förekommande slag av bostadshypotekskrediter, även t.ex. lån med säkerhet i andel i bostadsförening, tydligt undantas från ångerrätten också enligt distans- och hemförsäljningslagen. Det bakomliggande EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter hindrar inte en sådan anpassning. 6 Tjänster i offentlig verksamhet Regeringens bedömning: Regeringen har under de senaste åren genomfört flera reformer i syfte att öka valfriheten och stärka den enskildes ställning på tjänsteområden som är offentligt finansierade, bl.a. inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Reformerna har bl.a. inneburit större möjligheter att välja och byta utförare av tjänster. Regeringen avser att fortsätta arbeta med frågor om ökad valfrihet och konkurrens när det gäller tjänster i offentlig verksamhet. I samband med detta arbete kommer regeringen att bevaka att den enskilde får ett ändamålsenligt skydd och erbjuds de rättigheter som behövs. Skälen för regeringens bedömning: I konsumenttjänstlagen (1985:716) och annan privaträttslig lagstiftning på konsumentskyddsområdet regleras det civilrättsliga förhållandet mellan en konsument och en näringsidkare. Utmärkande är att näringsidkaren åtar sig att utföra en viss prestation, som konsumenten betalar för. Begreppet tjänst är brett och inrymmer ett stort antal verksamhetsområden av skilda slag. Endast ett fåtal av alla tjänster är reglerade i konsumenttjänstlagen, till skillnad från konsumentköplagen (1990:932) som gäller alla köp av lösa saker. För de tjänster som inte omfattas av konsumenttjänstlagens tvingande reglering gäller i princip avtalsfrihet och allmänna civilrättsliga principer. Detta gäller även för de tjänster där det offentliga agerar som näringsidkare, t.ex. när en kommun driver en fritidsanläggning. Av de allmänna civilrättsliga principerna följer bl.a. att konsumenten har rätt till någon form av påföljd vid fel i den utförda tjänsten, t.ex. prisavdrag, hävning eller skadestånd. Konsumenttjänstlagen ger uttryck för flera sådana principer och ledning kan därför hämtas i den lagen också utanför dess direkta tillämpningsområde (jfr t.ex. Högsta domstolens avgörande den 23 september 2011 i mål nr T 4062-09). För offentligt finansierade tjänster som åtminstone delvis innefattar myndighetsutövning, t.ex. sjukvård, äldreomsorg och utbildning, regleras i stället den enskildes rättigheter och det offentligas skyldigheter i den offentligrättsliga lagstiftningen, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Den lagstiftningen innehåller bl.a. bestämmelser om krav på tjänsten, avgifter och tillsyn. Bestämmelserna gäller oavsett om tjänsten utförs i privat eller offentlig regi. Utöver den offentligrättsliga lagstiftningen är allmänna civilrättsliga principer i viss utsträckning tillämpliga även på tjänster som innefattar olika grader av myndighetsutövning, t.ex. rättsfallet NJA 1998 s. 656 som gällde frågan om allmän domstols behörighet att pröva en tvist om återbetalning av avgifter för kommunal barnomsorg. I rättsfallet NJA 2008 s. 642 ansågs de offentligrättsliga inslagen i ett barnomsorgsavtal inte hindra att vårdnadshavaren i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer underlät att betala avgift för tid när kommunen inte hade kunnat tillhandahålla en plats på förskolan på grund av strejk. Under åren 2004-2006 behandlades i riksdagen ett flertal motioner om konsumenträtt inom offentlig verksamhet. I motionerna påtalades bl.a. att den konsumenträtt som gäller för t.ex. kläder, livsmedel och semesterresor inte gäller för sjukvård, utbildning, barnomsorg eller äldreboende. Vidare framfördes att såväl valfrihet som möjlighet att hävda sin rätt mot producenten är minst lika viktig på dessa områden - att man som enskild brukare av en offentlig tjänst har rätt att hävda vissa utlovade villkor skulle vara ett sätt att se till att den enskilde även i fråga om skattesubventionerad, men avgiftsbelagd, verksamhet har en viss ställning som konsument. Våren 2005 (bet. 2004/05:LU8, rskr. 2004/05:155) och sommaren 2006 (bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) tillkännagav riksdagen för regeringen att det i syfte att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn borde göras en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge bl.a. konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen (2004:451) en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Regeringen konstaterar att effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet är till nytta för den enskilde. En offentlig sektor med flera utförare ger en större egenmakt genom att det möjliggör aktiva val. Valfriheten bör kombineras med ett tydligt skydd för den enskilde vid utnyttjande av olika sorters tjänster, oavsett om det handlar om tjänster som utförs i offentlig eller privat regi och oavsett om tjänsterna är offentligt finansierade eller inte. Sedan tillkännagivandena i riksdagen har det genomförts ett flertal reformer när det gäller offentligt finansierade tjänster, inte minst för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, förskolan och skolan. Valmöjligheterna har utökats och ett starkare skydd för den enskilde har införts. Reformerna har syftat till att behandla offentligt finansierade tjänster lika oavsett om de utförs i privat eller offentlig regi. Reformerna är anpassade efter de särskilda förhållanden som finns på respektive område. Ett av flera exempel på reformer inom hälso- och sjukvården är skyldigheten för landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster. När ett landsting beslutat om vårdvalssystem ska lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas. Lagen om valfrihetssystem reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd-, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Lagen underlättar för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. Centrala delar i lagstiftningen är att kommunen eller landstinget ska annonsera öppet efter anbudsgivare och godkänna och skriva kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven. Alla utförare ersätts på samma sätt och konkurrerar därmed med enbart kvalitet. Den enskilde kan fritt välja mellan alla godkända leverantörer inklusive egenregiverksamheter. Om den enskilde är missnöjd, har han eller hon möjlighet att byta utförare. Kommunen eller landstinget har dock kvar det övergripande ansvaret för verksamheten. Ett annat exempel på en reform inom hälso- och sjukvården är att vårdgarantin har lagstadgats. Om en enskild inte får vård inom en viss tid, ska landstinget se till att han eller hon, utan extra kostnad, får vård hos en annan vårdgivare. Enligt den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren driva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. I detta ligger en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information. Vidare har en ny myndighet inrättats, Myndigheten för vårdanalys. Myndigheten ska ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera förhållandena inom hälso- och sjukvården och tandvården. En utredning har tillsatts som ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ytterligare, bl.a. genom utökade valmöjligheter (dir. 2011:25). Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att se över regleringen kring skönhetsbehandlingar som inte faller inom begreppet hälso- och sjukvård och göra en bedömning av om nuvarande reglering är tillräcklig med hänsyn till de risker som verksamheten kan innebära för den enskilde. På socialtjänstens område har kommunerna getts möjlighet att tillämpa lagen om valfrihetssystem. Det har också införts en möjlighet för kommunerna att lämna kompensation direkt till en enskild, bl.a. om den enskilde inte har fått bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid eller om det finns brister i utförandet, se 2 kap. 10 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. En annan reform är att tillsynsansvaret över socialtjänsten och hälso- och sjukvården har tydliggjorts och nu finns samordnat hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har fått möjlighet att förelägga en verksamhet att avhjälpa missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser som de har rätt till. När det gäller förskolan och skolan finns det en ny skollag (2010:800). Utgångspunkten för lagen är att lika villkor ska gälla för all offentligt finansierad verksamhet inom skolväsendet, oavsett vem som har huvudmannaskapet. De fristående förskolorna och skolorna blir en del av skolväsendet, vilket innebär att det gäller samma regler om övergripande mål, läroplan, lärare, kvalitetsarbete och tillsyn oavsett om förskolan eller skolan bedrivs i offentlig eller enskild regi. Syftet med reformen är bl.a. att förbättra skolväsendet och stimulera ökad konkurrens. I fråga om förskolan avser regeringen att se över vilka ytterligare åtgärder eller incitament som kan riktas mot kommunerna för att fler kommuner ska erbjuda förskoleplats i tid (se prop. 2011/12:1 utg. omr. 16 s. 43). Vidare har en särskild utredare nyligen fått i uppdrag att se över det befintliga stödet till konsumenter i form av information och vägledning samt föreslå hur stödet till konsumenterna bör organiseras och bedrivas för att bli mer ändamålsenligt, effektivt och likvärdigt för alla konsumenter i landet. I uppdraget ingår att föreslå lämpliga strategier och metoder för hur insatser ska utformas för att stödet ska nå fram till och användas av konsumenterna (dir. 2011:38). I promemorian Konsumenttjänster m.m. (Ds 2009:13), som arbetades fram innan flera av de nyss nämnda reformerna hade genomförts, föreslås det en utvidgning av konsumenttjänstlagen till vissa offentligt finansierade tjänster. Flertalet remissinstanser anser att en sådan utvidgning av tillämpningsområdet skulle leda till en svåröverskådlig och komplicerad lagstiftning. De förordar i stället en översyn av berörd speciallagstiftning. Regeringen delar remissinstansernas bedömning att det är mest ändamålsenligt att stärka rättigheterna och skyddet för den enskilde genom ändringar i den sektorsspecifika lagstiftningen. Som framgår bedriver regeringen ett sådant arbete. I promemorian föreslås det också att konsumenttjänstlagen utvidgas till ett flertal nya privata tjänster. Även om en lagreglering naturligtvis skulle innebära en mer förutsägbar ordning och därmed viss förenkling för parterna, finns det enligt regeringens bedömning inte tillräckliga skäl att nu lagstifta på området. Det har i lagstiftningsärendet inte framkommit att det finns några egentliga missförhållanden som skulle motivera en tvingande reglering. Promemorian innehåller förslag som rör en rad olika typer av tjänster, och det är svårt att ge enhetliga regler som kan gälla för alla tjänster. Nya former av tjänster utvecklas också snabbt. Som framhålls inledningsvis ger konsumenttjänstlagen uttryck för allmänna civilrättsliga principer på tjänsteområdet. Om inget annat följer av avtalet, kan konsumenten alltså göra sin rätt gällande med stöd av dessa principer. I vissa mera viktiga avseenden får lagen även anses ge uttryck för ett grundläggande konsumentskydd som inte kan åsidosättas genom avtal. Är ett avtalsvillkor på detta sätt oskäligt, kan det jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Vid bedömningen av de frågor som aktualiseras i sådana sammanhang kan de överväganden som görs i promemorian vara till god vägledning och få genomslag också utan lagstiftning. I promemorian finns det även ett förslag om att konsumentköplagens bestämmelser, med vissa justeringar, ska tillämpas på köp av film och musik på internet. Lagen torde redan vara tillämplig på vissa sådana digitala köp och i vart fall är det, som framgår av promemorian, naturligt att hämta ledning från den och tillämpa den analogt på den här typen av avtal. På grund av den snabba utvecklingen av tekniken på området är det, som några remissinstanser är inne på, dessutom svårt att få till stånd en ändamålsenlig lagreglering som håller över tid. Med hänsyn till detta och till det pågående arbetet i frågan i Europeiska kommissionen bör det enligt regeringens bedömning inte lagstiftas på föreliggande underlag. Även frågan om huruvida tillämpningsområdet för produktsäkerhetslagen (2004:451) bör utvidgas till tjänster som tillhandahålls i offentlig verksamhet har behandlats. I promemorian Produktsäkerhet vid offentliga tjänster (Ds 2009:16) konstateras det att en sådan utvidgning är möjlig men att behovet är begränsat med hänsyn till befintlig speciallagstiftning. Frågan bereds för närvarande och kommer att aktualiseras när produktsäkerhetslagen ses över med anledning av att det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) revideras. Europeiska kommissionen förväntas presentera ett förslag till ett reviderat produktsäkerhetsdirektiv under nästa år. Regeringen avser att fortsätta arbeta med frågor om ökad valfrihet och konkurrens när det gäller tjänster i offentlig verksamhet. I samband med detta arbete kommer regeringen att bevaka att den enskilde får ett ändamålsenligt skydd och erbjuds de rättigheter som behövs. Till stöd för det fortsatta arbetet ska det, med utgångspunkt från vad som hittills gjorts, göras en bedömning av vilka frågor som kan kräva fortsatt analys och på vilka områden det kan finnas behov av att vidta ytterligare åtgärder. 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2012. De nya bestämmelserna i distans- och hemförsäljningslagen ska vara tillämpliga enbart på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet. Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2011. I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens (se promemorian s. 25 f.). Remissinstanserna: Ingen remissinstans har några invändningar mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till behovet av att anpassa avräkningsregeln i distans- och hemförsäljningslagen till genomförandet i andra medlemsstater i EU bör lagändringarna i denna del träda i kraft utan vidare dröjsmål. Det finns inget som hindrar att ikraftträdandet av övriga lagförslag följer samma tidplan. Förslaget är därför att samtliga lagändringar ska träda i kraft den 1 mars 2012. För att balansen i redan ingångna avtal inte ska påverkas bör, i enlighet med allmänna principer på kontraktsrättens område, de nya reglerna om ångerrätten i distans- och hemförsäljningslagen bli tillämpliga enbart på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet. I förtydligande syfte bör det ges en särskild övergångsbestämmelse om detta. De föreslagna formkraven vid en avbetalningssäljares ansökan om handräckning för återtagande av en vara innefattar en viss förenkling jämfört med gällande rätt. Kraven föreslås utformas så att handlingar rörande handräckning som upprättats i enlighet med äldre rätt kommer att uppfylla även dessa. Det behövs därför ingen särskild övergångsreglering i denna del. 8 Ekonomiska och andra konsekvenser Regeringens bedömning: Förslaget att tillåta en elektronisk dokumentation för handräckning för återtagande av en vara medför en viss administrativ förenkling för näringsidkare utan att konsumentskyddet påverkas negativt. Förslaget om avräkningen när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst medför en marginell förskjutning av balansen mellan parterna till konsumentens förmån. Konsekvenserna för det allmänna blir mycket begränsade. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens (se promemorian s. 27 f.). Remissinstanserna: Ingen remissinstans har några invändningar mot den bedömning som görs i promemorian. Skälen för regeringens bedömning: Avbetalningsköp är ett sedan lång tid vanligt förekommande slag av köp som i vissa branscher, t.ex. fordonsmarknaden, står för en ansenlig del av omsättningen. Förslaget innebär en viss förenkling för såväl säljare som köpare och kan förväntas leda till att det blir lättare att ingå avbetalningsköp på distans. Med hänsyn till kraven på en varaktigt tillgänglig dokumentation och på en elektronisk signering av köparen, bedöms regleringen inte heller medföra några nackdelar från konsumentskyddssynpunkt. Förslaget om en förändrad avräkning mellan näringsidkaren och konsumenten när den senare ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst är främst motiverat av det förhållandet att flertalet andra medlemsstater i EU har genomfört den ifrågavarande direktivregeln på det föreslagna sättet. Den föreslagna ordningen medför att näringsidkarens möjlighet att få full ersättning för ett inledande delmoment i princip försvinner. Förslaget innebär därmed en viss förskjutning av balansen mellan parterna, till konsumentens förmån. Samtidigt har den aktuella avräkningsregeln numera ett ganska begränsat tillämpningsområde. Inget av förslagen medför några beaktansvärda konsekvenser för det allmänna. De föreslagna dokumentationskraven vid handräckning för återtagande av avbetalningsgods syftar, precis som nuvarande krav, främst till att klargöra de åtaganden som gjorts av den mot vilken handräckning söks, dvs. köparen. Det bibehållna kravet på varaktig dokumentation av förbehållet om återtaganderätt och de viktigaste uppgifterna rörande kreditköpet innebär att Kronofogdemyndigheten även fortsättningsvis kommer att ha tillgång till de uppgifter som krävs för sin prövning i ett ärende om handräckning enligt konsumentkreditlagen eller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. För en mer ingående analys av förslagens ekonomiska och andra konsekvenser hänvisas till departementspromemorian Enklare avbetalningsköp (Ds 2011:11, s. 27 f.). 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Uppgörelse vid återtagande av vara 10 § Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än säljaren, får varan återtas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan har värderats av Kronofogdemyndigheten, sätter ned mellanskillnaden hos myndigheten. Har säljaren för att kunna återta varan eller för att denna efter återtagande ska kunna brukas på avsett sätt varit tvungen att betala en skuld som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna en sådan betalning mot den mellanskillnad som köparen har till godo. Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen, får säljaren inte kräva ut mer än mellanskillnaden (restskulden). Paragrafen ändras med hänsyn till att det sedan den 1 juli 2006 bara finns en rikstäckande kronofogdemyndighet i landet (se prop. 2005/06:200). Handräckning 11 § Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Paragrafen anger de grundläggande formella förutsättningarna för att säljaren ska få söka handräckning för att återta en vara som har sålts med ett förbehåll om återtagande. Formkraven ändras så att uppgifterna rörande avbetalningsköpet kan dokumenteras elektroniskt. Uppgiftsskyldigheten anpassas också till regleringen i konsumentkreditlagen (2010:1846). Övervägandena finns i avsnitt 4. För en kommentar hänvisas till 43 § första stycket konsumentkreditlagen. 12 § En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Den ska innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som är obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, ska det också uppges i ansökningen vad säljaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i 11 § ska fogas till ansökningen. Utsökningsavgift ska förskotteras av sökanden, om Kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas. I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om verkställighet i 16 kap. 11-12 a §§ utsökningsbalken. Paragrafen innehåller bestämmelser rörande bl.a. innehållet i en ansökan om handräckning för att återta en vara som sålts med återtagandeförbehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4. I första styckets sista mening görs en följdändring till ändringen i 11 §. För en kommentar hänvisas till 43 § andra stycket konsumentkreditlagen. 15 § Vid handräckning ska Kronofogdemyndigheten värdera varan. Om det behövs får en eller flera sakkunniga anlitas för att biträda vid värderingen. Se författningskommentaren till 10 §. 16 § Beslut om handräckning får överklagas hos tingsrätten. Vid överklagandet och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. utsökningsbalken. Hovrättens beslut får inte överklagas. Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol. Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos Kronofogdemyndigheten lyfta det belopp som har nedsatts enligt 10 § första stycket. Se författningskommentaren till 10 §. Återtagande genom verkställighet av dom 18 § Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats att återlämna en vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen ska ges in. I fråga om verkställigheten tillämpas 16 kap. 12 a § utsökningsbalken och, om inte något annat följer av domen, 15 §. Beträffande talan mot Kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 § andra och tredje styckena. Se författningskommentaren till 10 §. Ikraftträdandebestämmelse Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2012. Handlingar rörande avbetalningsköp som upprättats i enlighet med äldre rätt uppfyller också de nya formkraven i 11 §. Någon övergångsbestämmelse har alltså inte ansetts vara motiverad. Övervägandena finns i avsnitt 7. 9.2 Förslaget till lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) 3 kap. Distansavtal om finansiella tjänster och finansiella instrument 2 § Bestämmelserna om ångerrätt i 7-12 §§ gäller inte distansavtal om 1. finansiell tjänst eller överlåtelse av finansiellt instrument och priset beror på sådana svängningar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka och som kan inträffa under ångerfristen, 2. deltagande i emission eller annan likartad aktivitet och priset för den rättighet som aktiviteten avser efter teckningstidens utgång kommer att bero på sådana svängningar på finansmarknaden som sägs i 1, 3. kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller 4. försäkring med en avtalad giltighetstid om en månad eller mindre. Bestämmelserna om ångerrätt gäller inte heller om båda parter på konsumentens begäran har fullgjort sina förpliktelser enligt distansavtalet. Paragrafen innehåller vissa undantag från bestämmelserna om konsumentens rätt att ångra ett distansavtal om finansiella tjänster och finansiella instrument. Undantagen har stöd i artikel 6.2 och 6.3 i EG-direktivet (2002/65/EG) om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter. Övervägandena finns i avsnitt 5. Genom tillägget av "eller liknande rätt" i första stycket punkten 3 anpassas undantaget till den motsvarande bestämmelsen i 4 § fjärde stycket konsumentkreditlagen. Härigenom klargörs att undantaget omfattar även andra slags hypotekskrediter än dem som nämns uttryckligen, t.ex. lån med säkerhet i andel i bostadsförening. 11 § Näringsidkaren har rätt till ersättning för den tjänst som har tillhandahållits enligt distansavtalet innan ångerrätten utövades. Ersättningen får inte överstiga ett belopp som står i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet. Näringsidkaren får inte kräva betalning enligt första stycket, om näringsidkaren 1. har underlåtit att lämna information enligt 3 § första stycket 8 om vad konsumenten kan komma att få betala vid utövande av ångerrätten, eller 2. utan begäran från konsumenten har påbörjat fullgörandet av avtalet innan ångerfristen har löpt ut. Paragrafen ger näringsidkaren viss rätt till ersättning när konsumenten utövar sin ångerrätt. Den genomför artikel 7.1 och 7.3 i EG-direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter. Paragrafen är inte tillämplig när det är fråga om ångerrätt rörande kreditavtal enligt konsumentkreditlagen (se 3 kap. 13 § distans- och hemförsäljningslagen, 21-25 §§ konsumentkreditlagen och prop. 2009/10:242 s. 68). Övervägandena finns i avsnitt 5. I första stycket första meningen anges den grundläggande rätten för näringsidkaren att erhålla ersättning för den tjänst som har tillhandahållits när konsumenten utövar sin ångerrätt. Ersättningsanspråket måste vara hänförligt till tiden innan ångerrätten utövades. Av 7 § framgår att ångerrätten utövas när konsumenten lämnar eller sänder ett meddelande till näringsidkaren om att distansavtalet frånträds. Första stycket andra meningen preciserar näringsidkarens ersättningsmöjlighet. Rätten till ersättning gäller för den del av den finansiella tjänsten som har tillhandahållits enligt avtalet innan detta ångrades. Uttrycket tillhandahållits innebär att näringsidkaren bara har rätt till ersättning för sådana moment av den avtalade tjänsten som faktiskt har utförts. Rätten till ersättning är däremot oberoende av om konsumenten har utnyttjat den tillhandahållna tjänsten eller inte (se prop. 2004/05:13 s. 164). Ersättningen får inte överstiga ett belopp som står i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet. Bestämmelsen ansluter nära till EG-direktivets lydelse. Beträffande finansiella tjänster som tillhandahålls kontinuerligt under viss tid, t.ex. försäkrings-, bankkorts- och kontoavtal, får ersättningen fastställas som en procentuell andel av totalpriset för hela tjänsten. Av betydelse för andelsbestämningen är då hur stor del av den tilltänkta avtalstiden som tjänsten har tillhandahållits innan ångerrätten utövas. Normalt handlar det om en kortare tidsperiod än 14 dagar, men tiden kan ha blivit förlängd till följd av att näringsidkaren har brustit i sin informationsskyldighet (jfr 8 § andra stycket). Totalpriset för tjänsten innefattar dels sådana avgifter som är direkt hänförliga till tjänstens varaktighet, t.ex. riskpremien för ett försäkringsskydd, dels olika ansöknings- och andra engångsavgifter samt årsavgifter och liknande. Också sådana kostnader och avgifter som är hänförliga till delmoment av tjänsten som utförts i samband med ingåendet av avtalet och före utövandet av ångerrätten ska alltså proportioneras. Det innebär att även t.ex. ansökningsavgifter och provision eller en värdering i samband med ingåendet av ett försäkringsavtal bara ersätts enligt det andelstal som har kunnat beräknas i det aktuella fallet. Det nu sagda gäller dock bara för sådana delmoment som ingår i tjänsten. Om t.ex. en värdering i stället bör ses som en självständig tjänst, får även frågan om ersättning för denna avgöras separat. För vissa finansiella tjänster kan det vara mer naturligt att låta andelsbestämningen bero av antalet utförda deltjänster snarare än hur lång tid av den tilltänkta avtalstiden som förflutit när ångerrätten utövas. Så kan vara fallet vid tjänster rörande en eller flera specifika transaktioner, t.ex. särskilt angivna uppdrag om betalningsförmedling eller överföring. I dessa fall kan priset ofta utan större svårighet fördelas på de enskilda transaktionerna och näringsidkaren får då tillgodoräkna sig ersättning för den eller de transaktioner som har utförts innan ångerrätten utövas. Eventuella kostnader och avgifter som kan hänföras till ingåendet av avtalet, såsom en ansökningsavgift, får proportioneras. Om alla de transaktioner som avtalet avser har fullgjorts, föreligger ingen ångerrätt över huvud taget (se 2 § andra stycket och prop. 2004/05:13 s. 70 f.). Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. 2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Enligt punkten 1 träder de nya bestämmelserna i kraft den 1 mars 2012. Enligt punkten 2 tillämpas, i enlighet med allmänna principer inom kontraktsrätten, äldre bestämmelser på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. 9.3 Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Handräckning för återtagande av vara, m.m. 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som anges i första stycket ska fogas till ansökan. Paragrafen reglerar kreditgivarens möjlighet att söka handräckning enligt det förenklade förfarande som lagen erbjuder för att återta en vara som har sålts med återtagandeförbehåll. Den ändras i syfte att möjliggöra en elektronisk dokumentation. Uppgiftsskyldigheten anpassas också till vad som gäller i samband med ingåendet av ett konsumentkreditavtal. Övervägandena finns i avsnitt 4. I första stycket anges de grundläggande formella förutsättningarna för att möjligheten till handräckning ska stå öppen för kreditgivaren. För detta krävs att vissa särskilt angivna uppgifter rörande kreditköpet, bl.a. förbehållet om återtaganderätt, har dokumenterats i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen. Med handling avses ett pappersdokument. Innebörden av "läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen" är densamma här som i 8 och 14 §§ samt i 2 kap. 7 § distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) och omfattar bl.a. information lagrad på en CD-romskiva, i ett e-postmeddelande eller på en hemsida på Internet, förutsatt att informationen med säkerhet bevaras i ursprungligt skick och i det enskilda fallet är tillgänglig för köparen så länge den är relevant. För en närmare kommentar hänvisas till förarbetena till de nyss nämnda bestämmelserna (se prop. 2009/10:242 s. 97 och prop. 2004/05:13 s. 44 f. och 135). I uppräkningen av nödvändiga uppgifter görs den ändringen att kreditkostnaden utgår. Därmed uppnås en anpassning till de informationskrav som uppställs i samband med kreditavtalets ingående (se 14 §). Kreditkostnaden framgår också indirekt av de uppgifter som lämnas, eftersom den erhålls om man från kreditfordran drar av kreditbeloppet (jfr definitionerna i 2 §). Vidare görs den ändringen att dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En avancerad elektronisk signatur ska vara knuten uteslutande till en undertecknare och göra det möjligt att identifiera denne. Den ska vara skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kontrollerar och den ska vara knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas (jfr definitionen i 2 § i den nyss angivna lagen). För en närmare kommentar till begreppet hänvisas till prop. 1999/00:117 s. 70. Ändringen i andra stycket görs som en konsekvens av ändringen i första stycket och innebär att kreditgivaren till sin ansökan om handräckning ska bifoga en styrkt kopia av det dokument som avses i första stycket. Har dokumentationen rörande kreditköpet upprättats i elektronisk form när en ansökan om handräckning ska ges in i pappersform, kan kreditgivaren till ansökningen foga en utskrift av dokumentationen på vilken det intygas att kopian överensstämmer med det elektroniska originalet och signaturen. Ikraftträdandebestämmelse Denna lag träder i kraft den 1 mars 2012. Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2012. Handlingar rörande kreditköp som upprättats i enlighet med äldre rätt uppfyller också de nya formkraven i 43 §. Någon övergångsbestämmelse har alltså inte ansetts vara motiverad. Övervägandena finns i avsnitt 7. Direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter Sammanfattning av departementspromemorian Enklare avbetalningsköp (Ds 2011:11) När en vara säljs på avbetalning har näringsidkaren möjlighet att förbehålla sig rätten att återta varan, om betalning uteblir. Återtagandet kan ske genom Kronofogdemyndighetens försorg på ett förenklat sätt, om en särskild handling med vissa uppgifter om kreditköpet upprättats och undertecknats av parterna. I promemorian föreslås att de uppgifter som krävs för att näringsidkaren ska kunna återta varan genom handräckning även ska kunna dokumenteras elektroniskt. Dokumentet ska i sådana fall signeras av köparen med en avancerad elektronisk signatur. Uppgiftsskyldigheten anpassas till de informationskrav som gäller i samband med ingåendet av ett konsumentkreditavtal. Förslaget innebär att det blir lättare för parterna att ingå avbetalningsköp på distans. I promemorian föreslås också vissa anpassningar av reglerna i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) om avräkningen mellan näringsidkaren och konsumenten när den senare utnyttjar sin ångerrätt enligt lagen i förhållande till en finansiell tjänst. Det tydliggörs att ersättningen till näringsidkaren ska stå i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt distansavtalet. Förslaget medför att en näringsidkare inte kan påräkna full ersättning för t.ex. en ansökningsavgift eller provision, trots att sådana kostnader normalt får anses vara hänförliga till tiden före utövandet av ångerrätten. Förslaget innebär att den svenska regleringen kommer att vara i linje med den som gäller i de flesta andra av EU:s medlemsstater. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2011. Promemorians lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Härigenom föreskrivs att 11 och 12 §§ lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Säljaren får hos kronofogdemyndigheten söka handräckning för varans återtagande under förutsättning att rörande avbetalningsköpet har upprättats en av parterna underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kredittiden, kreditfordringen och de tidpunkter när betalning skall erläggas. Säljaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande avbetalningsköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordringen och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 12 § Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 §. Ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Den ska innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som är obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, ska det också uppges i ansökan vad säljaren fordrar i den delen. Till ansökan ska fogas en styrkt kopia av det dokument som avses i 11 §. Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om Kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas. Utsökningsavgift ska förskotteras av sökanden, om Kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas. I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om verkställighet i 16 kap. 11-12 a §§ utsökningsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 december 2011. 2 Förslag till lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 11 §§ distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § Bestämmelserna om ångerrätt i 7-12 §§ gäller inte distansavtal om 1. finansiell tjänst eller överlåtelse av finansiellt instrument och priset beror på sådana svängningar på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka och som kan inträffa under ångerfristen, 2. deltagande i emission eller annan likartad aktivitet och priset för den rättighet som aktiviteten avser efter teckningstidens utgång kommer att bero på sådana svängningar på finansmarknaden som sägs i punkten 1, 3. kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller 3. kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller 4. försäkring med en avtalad giltighetstid om en månad eller mindre. Bestämmelserna om ångerrätt gäller inte heller om båda parter på konsumentens begäran har fullgjort sina förpliktelser enligt distansavtalet. 11 § Näringsidkaren får kräva att konsumenten betalar för den del av en finansiell tjänst som har tillhandahållits enligt distansavtalet. Näringsidkaren har också rätt till ersättning för skäliga kostnader för tjänsten för tiden före det att näringsidkaren tar emot konsumentens meddelande om att avtalet frånträds men inte för tiden därefter. Näringsidkaren har rätt till ersättning för den tjänst som har tillhandahållits enligt distansavtalet innan ångerrätten utövas. Ersättningen får inte överstiga ett belopp som står i proportion till omfattningen av den tillhandahållna tjänsten, jämförd med den fullständiga tjänsten enligt avtalet. Näringsidkaren får inte kräva betalning enligt första stycket, om näringsidkaren 1. har underlåtit att lämna information enligt 3 § första stycket 8 om vad konsumenten kan komma att få betala vid utövande av ångerrätten, eller 2. utan begäran från konsumenten har påbörjat fullgörandet av avtalet innan ångerfristen har löpt ut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2011. 2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 3 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) Härigenom föreskrivs att 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 § Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att parterna har upprättat och skrivit under en handling om kreditköpet. Handlingen ska innehålla ett förbehåll om återtaganderätt samt uppgifter om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkter för betalning. Kreditgivaren får hos Kronofogdemyndigheten söka handräckning för att återta varan under förutsättning att det rörande kreditköpet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen har dokumenterats uppgifter om förbehållet om återtaganderätt, kontantpriset, kreditbeloppet, kreditavtalets löptid, kreditfordran och tidpunkterna för betalning. Dokumentet ska ha undertecknats av köparen eller signerats av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av den handling som anges i första stycket ska fogas till ansökan. En ansökan om handräckning ska göras skriftligen. Det ska anges i ansökan hur stor del av kreditfordran som är obetald. Om kreditgivaren gör anspråk på dröjsmålsränta, ska det också uppges i ansökan vad kreditgivaren fordrar i den delen. En styrkt kopia av det dokument som avses i första stycket ska fogas till ansökan. Denna lag träder i kraft den 1 december 2011. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Enklare avbetalningsköp (Ds 2011:11) avgetts av Hovrätten för Nedre Norrland, Göteborgs tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Marknadsdomstolen, Allmänna reklamationsnämnden, Finansinspektionen, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Kommunikationsmyndigheten PTS, Riksarkivet, Tillväxtverket, Regelrådet, E-delegationen, E-legitimationsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Inkasso, Fondbolagens Förening och Finansbolagens Förening. Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Finansiell ID-Teknik BID AB - Bank ID, TeliaSonera Sverige AB, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund (Svensk Försäkring), Utländska Försäkringsbolags Förening, Företagarna, Svensk Distanshandel, Stockholms e-handelskammare, SWEDMA, Direkthandelns förening och Sveriges Konsumenter har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-06-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin samt justitieråden Carina Stävberg och Ella Nyström. Enklare avbetalningsköp Enligt en lagrådsremiss den 16 juni 2011 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 2. lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), 3. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Jonas Högström. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 november 2011 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf Föredragande: statsrådet Billström Regeringen beslutar proposition 2011/12:28 Enklare avbetalningsköp m.m. Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Lag om ändring i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) 32002L0065 Prop. 2010/11:000 Prop. 2010/11:000 38 39 1 Prop. 2011/12:28 Prop. 2011/12:28 Prop. 2011/12:28 Bilaga 1 Prop. 2011/12:28 Bilaga 1 Prop. 2011/12:28 Bilaga 2 Prop. 2011/12:28 Bilaga 3 Prop. 2011/12:28 Bilaga 3 Prop. 2011/12:28 Bilaga 4 Prop. 2011/12:28 Bilaga 5 Prop. 2011/12:28 Prop. 2011/12:28 Prop. 2011/12:28 46 47 1