Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2011/12:57 Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan Skr. 2011/12:57 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 december 2011 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar om åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygs-sättning i grundskolan (RiR 2011:23). Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att betygssättningen fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt. Införandet av ett nytt regelverk med bl.a. en ny skollag, nya läroplaner med kunskapskrav, obligatoriska nationella prov i fler ämnen och årskurser, en ny betygsskala, krav på fördjupade kunskaper om bedömning och betygssättning i de nya lärarexamina samt införande av lärarlegitimation där endast legitimerade lärare får sätta betyg, kommer att medföra bättre förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att säkerställa att betygssättningen sker på ett likvärdigt sätt. Regeringen kommer att fortsätta sitt påbörjade arbete med att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i den svenska skolan. Inom ramen för detta arbete har regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att kvalitetssäkra de nationella proven för att säkerställa att syftet med proven uppfylls. Regeringen har dessutom gett Statens skolinspektion i uppdrag att vidta åtgärder gentemot de skolor där inspektionens rättning av nationella prov avviker i betydande utsträckning från skolans egen rättning. Regeringen anser att aviserade och vidtagna åtgärder kommer att leda till en ökad likvärdighet i betygssättningen. Åtgärderna ligger i linje med de åtgärder som Riksrevisionen föreslår. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2011 99 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (RiR 2011:23) den 21 juni 2011 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader. Vid beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas in. Statens skolverk och Statens skolinspektion har yttrat sig över rapporten (U2011/3917/SAM). 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för en likvärdig betygssättning i grundskolan. Granskningen har inriktats på att undersöka om regeringen och de berörda statliga skolmyndigheterna, dvs. Skolverket och Skolinspektionen, genom styrningen av skolverksamheten, framtagandet av stödmaterial samt informationsinsatser om detta material gett skolhuvudmän, rektorer och lärare förutsättningar att åstadkomma en likvärdig betygssättning. I granskningen har Riksrevisionen även undersökt om skolmyndigheterna genom uppföljning, utvärdering och tillsyn av betygssättningen har skaffat sig tillräckligt underlag för att inrikta styrningen och stödet mot en mer likvärdig betygssättning. Med styrdokument och stödmaterial avses dels Skolverkets föreskrifter och allmänna råd, dels prov, diagnostiskt material och annat bedömningsstöd som Skolverket har tagit fram i syfte att stödja en likvärdig betygssättning. Granskningen avser frågan om de statliga insatserna är tillräckliga för att skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning. Granskningens iakttagelser och slutsatser grundar sig på intervjuer med representanter från Utbildningsdepartementet och skolmyndigheterna samt företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting och Lärarnas riksförbund, dokument- och litteraturstudier samt en enkätstudie riktad till lärare och rektorer i grundskolan. Riksrevisionens granskning visar att betygssättningen fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt, men att det finns en viktig komponent för en tydligare styrning mot likvärdiga betyg genom ett nytt regelverk. Vilka insatser skolmyndigheterna därutöver behöver vidta riktat mot betygssättande lärare bör, enligt revisionens granskning, bygga på en analys av orsakerna till nuvarande brister. Särskilt viktigt är det att undersöka varför det statliga stödet inte når fram och kommer till användning i skolorna. Av granskningen framgår också att det delade ansvaret mellan stat och huvudman komplicerar styrningen och att staten inte fullt ut använder sitt mandat att styra över betygssättningen och följa upp verksamheten såsom det är tänkt. Det finns också indikationer på att det råder en viss osäkerhet hos skolmyndigheterna hur långt de bör utnyttja sina respektive mandat för att styra och stödja den lokala nivån för att åstadkomma en likvärdig betygssättning. Revisionen menar att resultaten av de insatser som skolmyndigheterna gör skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt för att få genomslag för styrningen mot en likvärdig betygssättning. Informationsutbytet mellan skolmyndigheterna kan också utvecklas så att de gemensamma erfarenheterna tas till vara och läggs till grund för styrning, uppföljning och kontroll av skolornas betygssättning. Staten bör därför bättre samordna sin styrning, uppföljning och kontroll. I granskningen har det också framkommit att Skolverkets stödmaterial, trots mer omfattande insatser än tidigare från Skolverkets sida, inte upplevs som tillräckliga och att stödmaterialet inte heller når fram till alla betygssättande lärare. Vidare har arbetet på den lokala nivån beskrivits i granskningsrapporten även om revisionens granskning gäller genom-förandet av statens verksamheter. I rapporten anges att den lokala nivån har otillräckliga förutsättningar, eftersom det inte finns tillräckligt med tid att vare sig sätta sig in i och tillämpa Skolverkets stödmaterial eller föra professionella samtal inom och mellan skolor för att kalibrera betygssättningen lärare emellan. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att förtydliga för skolmyndigheterna hur långt de bör utnyttja sina respektive mandat för att styra, stödja och följa upp grundskolornas arbete med likvärdig betygssättning och renodla de nationella ämnesprovens roll som vägledande för betygsättningen genom att se över syftena och målen med proven. Vidare har Riksrevisionen rekommenderat Skolverket att använda sitt mandat så att styrningen och stödmaterialet når ända fram samt att återkommande följa upp hur lärare och rektorer uppfattar och använder stödmaterialet. Riksrevisionen har även rekommenderat Skolverket och Skol-inspektionen att öka sin samordning i syfte att använda de samlade resultaten av myndigheternas uppföljning och kontrollverksamhet mer effektivt. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att revisionen inte har gjort någon egen undersökning om huruvida betygssättningen är likvärdig. Bedömningen att betygssättningen brister i likvärdighet bygger i stället på de rapporter och undersökningar som skolmyndigheterna har gjort under de senaste åren. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser att betygssättningen fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt och att det krävs ytterligare åtgärder för att säkerställa detta. När det gäller brister i likvärdighet i betygssättningen är, enligt Skolverkets lägesbedömningar, ett av problemen att lärare har tolkat mål och betygskriterier olika. Detta konstaterades också i betänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) där utredaren angav att mål- och resultatstyrningen blir otydlig till sin konstruktion då det finns både mål och betygskriterier som anger kunskapskraven för de olika betygsstegen. Mot bl.a. denna bakgrund beslutade riksdagen i mars 2009 om regeringens förslag till nya riktlinjer för utformningen av läroplaner för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan att kursplanerna ska kompletteras med särskilda föreskrifter om kunskapskrav, tillfällen för nationella kunskapskrav och ämnesprov och avskaffande av möjligheten att sätta blockbetyg i grundskolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). Läroplanerna har trätt i kraft innevarande läsår. Regeringen fäster stor tilltro till de nya läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer och till att systemet med ett centralt innehåll och tydliga kunskapskrav tillsammans ska ge bättre förutsättningar för en likvärdig betygssättning. Som också nämns i Riksrevisionens rapport har regeringen tagit initiativ till en rad ytterligare åtgärder för att stärka likvärdigheten i betygssättningen. En ny betygsskala med fler steg har börjat tillämpas fr.o.m. höstterminen 2011. En ny skollag (2010:800) med bestämmelser som syftar till att stärka rättvis och likvärdig betygssättning har också börjat att tillämpas fr.o.m. den 1 juli i år. Ett system med lärarlegitimation har införts där huvudprincipen är att endast legitimerade lärare ensamma får sätta betyg efter den 1 juli 2012. Obligatoriska nationella prov i fler ämnen och årskurser har införts, och sedan några år tillbaka finns det en ny myndighetsstruktur med en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Införandet av viss central rättning av nationella prov som Statens skolinspektion svarar för, är en annan åtgärd som regeringen har vidtagit (U2009/4877/G). Sedan några år tillbaka är det också obligatoriskt att ge skriftliga omdömen i alla ämnen fr.o.m. årskurs ett inom ramen för den individuella utvecklingsplanen. Det finns inget som hindrar att omdömena utformas på ett betygsliknande sätt. En annan viktig förändring är att det ställs fördjupande kunskapskrav när det gäller bedömning och betygssättning inom ramen för de nya lärar-utbildningarna. Regeringen har således tagit initiativ till en mängd åtgärder som syftar till att främja en likvärdig betygsättning. En central del av dessa åtgärder, de nya styrdokumenten för skolan, har just börjat att tillämpas av skolorna. Riksrevisionens granskning genomfördes alltså kort innan omfattande skolreformer skulle träda i kraft och vars syften bl.a. är att stärka likvärdigheten i betygssättningen. Revisionens granskning är dock ett välkommet tillskott till de uppföljningar av en likvärdig betygssättning som hittills har gjorts. I anslutning till införandet av de nya styrdokumenten genomför Skolverket en omfattande insats för att föra ut kunskapen om de nya styrdokumenten till huvudmän, rektorer och lärare. Skolverket har också nyligen presenterat Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Råden behandlar t.ex. hur lärare bör tillämpa kunskapskraven vid bedömning och betygssättning i skolan. Införandet av de reformer som anges ovan kommer enligt regeringens mening att medföra betydligt bättre förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att säkerställa att betygssättningen i grundskolan och motsvarande skolformer sker på ett likvärdigt sätt. Delat ansvar mellan stat och huvudman När det gäller granskningens resultat har Riksrevisionen påpekat att det delade ansvaret mellan stat och huvudman komplicerar styrningen och att granskningen ger indikationer på att det råder en viss osäkerhet hos skolmyndigheterna om hur långt de bör utnyttja sina mandat i fråga om styrning och stöd i förhållande till skolhuvudmännen. Detta förhållande kan ha sin grund i en osäkerhet om hur ansvaret är fördelat mellan staten och skolhuvudmännen. Enligt revisionen är detta inte effektivt och det riskerar att leda till att målen om en likvärdig betygssättning inte uppnås. Revisionen har därför rekommenderat regeringen att förtydliga för skolmyndigheterna hur långt de bör utnyttja sina respektive mandat för att styra, stödja och följa upp grundskolornas arbete med en likvärdig betygssättning och renodla de nationella ämnesproven som vägledande för betygssättningen genom att se över syftet och målen med proven. Regeringen anser att skolmyndigheternas instruktioner ger myndigheterna det stöd de behöver för att kunna styra och stödja skolhuvudmännen. Skollagen (2010:800) ger också Skolinspektionen utrymme att arbeta förebyggande genom att, inom ramen för sin tillsyn, ge råd och vägledning (26 kap. 9 § skollagen). Det är i sammanhanget också relevant att påpeka att skollagen också numera ger möjlighet för Skolinspektionen att förena föreläggande med vite. Regeringen anser också att hur lagstiftning och instruktioner ska tillämpas är något som myndigheterna bör utveckla genom sin tillämpning av regelverket. Skolverket har i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport anfört att frågan om hur verkets insatser ska "nå ända fram" är en fråga som ständigt är aktuell för myndigheten. Skolverket arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetsformer och produkter så att de i allt högre grad ska skapa förändring i förskola, skola och vuxenutbildning. Vidare har skolverket anfört att en mer systematisk uppföljning av verkets olika bedömningsstöd naturligtvis skulle ge viktig information för utformningen av nya insatser, och verket kommer därför att prioritera detta. Det finns dock en begränsning i hur många målgruppsundersökningar som Skolverket kan genomföra med hänsyn till de krav målgrupperna redan i dag har att lämna in uppgifter om skolverksamheten. Regeringen kan och ska inte styra i detalj hur skolmyndigheterna ska arbeta gentemot den lokala nivån. Detta förhållningssätt stöds också av det som företrädare för Skolinspektionen själv har angett vid intervjuer med Riksrevisionen och som även har anförts i inspektionens yttrande över Riksrevisionens rapport. I granskningsrapporten svarar inspektionen på frågan om hur långt myndigheten ska gå när det gäller stöd till skolor, rektorer och lärare att det är en sak som måste utvecklas via praxis. Vidare lyfter inspektionen i sitt yttrande fram att i uppdraget att granska skolor ingår numera att ge råd och vägledning inom ramen för granskningen och att regeringen inte behöver förtydliga myndighetens mandat i detta avseende. Styrning, uppföljning och kontroll Ett område som Riksrevisionen också har pekat ut i sin granskning är att staten bör samordna sin styrning, uppföljning och kontroll. Enligt revisionen skulle resultaten av de insatser som skolmyndigheterna gör kunna användas på ett mer effektivt sätt för att få genomslag för styrningen mot en mer likvärdig betygssättning. Riksrevisionen anser att det är särskilt viktigt att det finns rutiner myndigheterna emellan för att uppmärksamma skolor som har anmärkningsvärda avvikelser mellan betygen på de nationella ämnesproven och slutbetygen i årskurs 9 och att dessa skolor bör vara föremål för ytterligare tillsyn. Skolverket har angett att verket inte har några rutiner för att uppmärksamma Skolinspektionen på detta. Skolverket och Skolinspektionen har i sina yttranden anfört att de delar Riksrevisionens uppfattning när det gäller vikten av samordning i myndighetsgemensamma frågor och att de inom kort ska diskutera frågan om hur de samlade resultaten kan användas på ett mer effektivt sätt. Regeringen konstaterar att det anges i respektive skolmyndighets instruktion att myndigheterna ska samarbeta med varandra i relevanta frågor. När det gäller Skolinspektionens uppdrag om central rättning anges sedan tidigare i uppdraget att resultat av den centrala rättningen ska kunna utgöra ett underlag för fördjupad granskning inom ramen för Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning. Regeringen har förtydligat uppdraget och gett Skolinspektionen i uppdrag att vidta åtgärder gentemot de skolor eller huvudmän där inspektionens rättning av nationella prov resulterar i betydande avvikelser från skolans egen rättning. Skolinspektionen ska även vidta närmare åtgärder inom sin tillsynsverksamhet gentemot de skolor där det enligt Skolverkets statistik är stor skillnad mellan resultat i nationella prov och betygssättning. Statens styrmedel I granskningen har det även framkommit att Skolverkets stödmaterial, trots mer omfattande insatser från Skolverkets sida, inte upplevs som tillräckliga och att de inte heller når ut till de betygssättande lärarna i tillräcklig omfattning. Detta resultat bygger på Riksrevisionens enkät som cirka 500 lärare och 200 rektorer har besvarat. De lärare och rektorer som har svarat på enkäten anser att det finns flera förklaringar till att betygssättningen inte är likvärdig. En förklaring som många lärare och rektorer framhåller är att Skolverkets stödmaterial inte ger tillräckligt stöd och inte är tydligt nog. Rektorerna ger generellt sett en mer positiv bild av Skolverkets stödmaterial än lärarna. En annan förklaring som många lärare och rektorer har framhållit är att förutsättningarna på den lokala nivån inte är tillräckliga och att det inte finns tillräckligt med tid att ta till sig och använda Skolverkets material. Regeringen menar att en ytterligare förklaring kan vara att det fram till 2005 inte var ett krav i examensordningen att den enskilde studenten ska visa kunskaper inom området betyg och bedömning. Detta har inneburit att många lärare inte har fått utbildning i betygssättning. I den nya lärarutbildningen har det dock införts krav i lärarexamina på fördjupade kunskaper om bedömning och betygssättning. Detta avser de lärarutbildningar som utbildar lärare för de årskurser där betyg sätts. Som nämnts ovan bör man också hålla i minnet att de nya kurs- och ämnesplanerna samt kunskapskraven ännu inte hade börjat tillämpas vid tiden för Riksrevisionens enkät. Det förhållandet att lärare och rektorer inte tycker sig ha tillräckligt med tid att tillämpa och förstå stödmaterialet är huvudmännens ansvar. Riksrevisionen anser att det är viktigt att Skolverket utvecklar sitt stödmaterial och sina vägar att sprida information ytterligare. Myndigheten bör enligt revisionens mening även göra återkommande uppföljningar av hur materialet uppfattas och används bland lärare och rektorer. Skolverket har i sitt yttrande anfört att verket lägger ned omfattande resurser på att framställa olika typer av stödmaterial, exempelvis inom området bedömning och betygssättning. Information om stödmaterialet förs huvudsakligen ut via egna insatser och kanaler, framför allt genom Skolverkets webbplats. I samband med Skolverkets pågående arbete med genomförandet av de nya styrdokumenten anordnar myndigheten dessutom ett stort antal konferenser runt om i landet. Konferenserna riktar sig till alla nivåer, dvs. till huvudmän, rektorer och lärare, och anses vara en mycket viktig väg att föra ut information om stödmaterialet. Skolverket har kontinuerligt utvärderat konferenserna. Under 2011 kommer Skolverket också att anlita externa utvärderare för att granska de insatser som har gjorts för att genomföra de nya styrdokumenten. Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte finns skäl att nu vidta några åtgärder inom just detta område. I granskningsrapporten lyfts det också fram att de nationella ämnesproven har många syften, och både Skolverket och Skolinspektionen har påpekat att detta är problematiskt. Enligt Riksrevisionens bör ämnesproven ha en mer renodlad roll om man vill åstadkomma en likvärdig betygssättning. Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att genom att se över syftena med proven skärpa provens roll att vara vägledande för betygssättningen. Regeringen vill betona att syftet med de nationella proven framgår tydligt i styrdokumenten för grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt 9 kap. 20 och 21 §§ skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov användas i de ämnen och årskurser som anges för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven, och i årskurs 9 även som stöd för betygssättning. Regeringen har dessutom gett Skolverket i uppdrag att kvalitetssäkra de nationella proven för att säkerställa att syftet med proven uppnås (U2011/6543/S). I uppdraget ingår bl.a. att se över och förtydliga anvisningarna till huvudmännen när det gäller hantering och genomförande av de nationella proven för att säkerställa att eleverna ges likvärdiga förutsättningar. I uppdraget ingår också att erbjuda olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning. Regeringen fortsätter sålunda sitt påbörjade arbete att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i den svenska skolan. Den lokala nivån Slutligen har Riksrevisionen anfört att det finns otillräckliga förutsättningar på den lokala nivån. En stor andel av de rektorer och lärare som har svarat på Riksrevisionens enkät anser att huvudmännen inte tar sitt ansvar för att ge lärare och rektorer tillräckliga förutsättningar att arbeta för en likvärdig betygssättning. Lärarna anser att det inte finns tid att tillägna sig och tillämpa det stöd som Skolverket tar fram och att det saknas tid för professionella samtal inom och mellan skolor för att kalibrera betygssättningen lärare emellan. Vidare har Skolinspektionen funnit att det i stor utsträckning saknas ett systematiskt kvalitetsarbete på skolorna. Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att skollagen har ändrats så att huvudmännens och rektorernas ansvar generellt har blivit tydligare. Rektorn har det övergripande ansvaret för den pedagogiska ledningen och huvudmannen ansvarar för att utbildningen är likvärdig. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 augusti 2010 och började tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2011. Regeringen bedömer att aviserade och vidtagna åtgärder kommer att leda till en ökad likvärdighet i betygssättningen. Åtgärderna ligger i linje med de åtgärder som Riksrevisionen föreslår. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen kommer att fortsätta sitt påbörjade arbete att öka mål-uppfyllelsen och likvärdigheten i den svenska skolan. Regeringen har, som tidigare redovisats, gett Skolverket i uppdrag att bl.a. se över och förtydliga anvisningarna till huvudmännen i fråga om exempelvis hantering och genomförande för att säkerställa att eleverna ges likvärdiga förutsättningar vid de nationella proven. I uppdraget ingår också att erbjuda olika former av kompetensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygssättning. Syftet med de nationella proven i grundskolan, sameskolan och specialskolan är att de ska användas för att ge information för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och, för de årskurser där det ges betyg, även som stöd för betygssättningen. I gymnasieskolan och vuxenutbildning på gymnasial nivå ska de nationella proven stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. De nationella proven bidrar därmed på ett viktigt sätt till att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning målen för utbildningen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. För att öka likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven har regeringen enligt vad som anförts ovan beslutat att förtydliga uppdraget om central rättning. Skolinspektion har enligt vad som nämnts ovan, getts i uppdrag att vidta åtgärder gentemot de skolor och huvudmän där inspektionens rättning av nationella prov har betydande avvikelser från skolans egen rättning. Skolinspektionen ska även närmare granska de skolor och huvudmän där det enligt Skolverkets statistik är stor skillnad mellan resultat i nationella prov och betygssättning (U2011/6544/GV). Regeringen avser också att aktivt följa frågan genom de rapporter och uppföljningar om likvärdig betygssättning som skolmyndigheterna genomför. Regeringen bedömer att aviserade och vidtagna åtgärder kommer att leda till en ökad likvärdighet i betygssättningen och att åtgärderna ligger i linje med vad Riksrevisionen föreslår. Frågan anses genom denna skrivelse vara slutbehandlad. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2011. Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Lööf, Larsson, Ek, Hägglund, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt Föredragande: statsrådet Björklund ________________ Regeringen beslutar skrivelse 2011/12:57 Riksrevisionens rapport om Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan. Skr. 2011/12:xx Skr. 2011/12:57 14 2 Skr 1 Skr. 2011/12:57 99 Prop. 2008/09:87 Prop. 2007/08: Bilaga 2