Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2867 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:64 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Utvidgning av verksamhetsområdet för Europeiska utvecklingsbanken
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 64
Regeringens proposition 2011/12:64 Utvidgning av verksamhetsområdet för Europeiska utvecklingsbanken Prop. 2011/12:64 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 februari 2012 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ändringar i överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Ändringarna innebär att banken ges möjlighet att bedriva verksamhet i länder i södra och östra Medelhavsregionen, förutsatt att länderna vid en särskild prövning bedöms uppfylla vissa politiska och ekonomiska villkor. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Bakgrund 4 3.1 EBRD 4 3.2 Demokratiseringen i Nordafrika och Mellanöstern 5 3.3 Internationellt stöd för demokratiseringen 6 4 Ändring av överenskommelsen om upprättande av EBRD 7 5 Ekonomiska konsekvenser 11 Bilaga Föreslagna ändringar i överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 2012 15 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändringar i överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som innebär att bankens geografiska verksamhetsområde utvidgas (avsnitt 4). 2 Ärendet och dess beredning Överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, vanligtvis benämnd Europeiska utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development, i det följande kallad EBRD) slöts den 29 maj 1990 och trädde i kraft den 28 mars 1991. Riksdagen beslutade den 28 november 1990 att bemyndiga regeringen att för Sveriges del ratificera överenskommelsen (prop. 1990/91:16, bet. 1990/91:UU12, rskr. 1990/91:44). I september 2011 beslutade EBRD:s högsta styrande organ, guvernörsstyrelsen, att ändra överenskommelsen i syfte att vidga bankens geografiska verksamhetsområde. Ändringarna redovisas i en bilaga till propositionen. Beslutet fattades mot bakgrund av de politiska förändringarna i Nordafrika och Mellanöstern. Ändringarna har bedömts vara av sådan vikt att de kräver riksdagens godkännande. Regeringen angav därför i budgetpropositionen för 2012 att den under riksdagsåret avsåg att lämna en proposition till riksdagen om ändringar i överenskommelsen för att möjliggöra en utvidgning av bankens geografiska verksamhetsområde (prop. 2011/12:1 utg.omr. 2 avsnitt 12.3.3). 3 Bakgrund 3.1 EBRD Regeringen har lämnat allmän information om verksamheten i EBRD till riksdagen i skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2008-09 (skr. 2009/10:153). Av skrivelsen framgår bl.a. att bankens uppdrag är att främja övergångar från planekonomi till marknadsekonomi och demokrati. EBRD byggdes upp mot bakgrund av omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa och upplösningen av Sovjetunionen. Det geografiska verksamhetsområdet omfattar 29 länder i Öst- och Centraleuropa som tidigare har varit planekonomier, inklusive de numera självständiga länderna i det tidigare Sovjetunionen, samt Mongoliet och Turkiet. Banken kan endast bedriva verksamhet i länder som bekänner sig till, och har börjat tillämpa, principer om demokrati med flerpartisystem, pluralism och marknadsekonomi. EBRD ägs av 63 länder samt Europeiska unionen och Europeiska investeringsbanken (EIB). Det tecknade kapitalet uppgår efter en kapitalhöjning 2011 till 30 miljarder euro, fördelat på 6 miljarder euro i inbetalt kapital och 24 miljarder euro i s.k. garantikapital. Sverige äger 2,3 procent av kapitalet i EBRD och har en gemensam styrelserepresentant i banken tillsammans med Estland och Island. Verksamheten i EBRD grundar sig på att det finns ett stort behov av modernisering av de tidigare planekonomierna. EBRD finansierar projekt och företag i sitt verksamhetsområde. Finansieringen sker företrädesvis genom lån. EBRD kan även tillskjuta ägarkapital och ställa garantier. Denna reguljära verksamhet sker på affärsmässiga, icke-subventionerade villkor. Verksamheten ska bedrivas enligt sunda bankprinciper. Vidare ska banken stödja en miljömässigt hållbar utveckling. EBRD har en särskild inriktning på den privata sektorn, som i början av övergången till marknadsekonomi var liten och outvecklad i mottagarländerna (verksamhetsländerna). EBRD:s stöd till övergången till marknadsekonomi sker förutom genom finansiering även genom tillhandahållande av expertis i olika ekonomiska frågor. EBRD verkar i en miljö med relativt hög risk. Summan av utestående lån, aktiekapital och garantier får högst motsvara ägarkapitalet och bankens reserver. Genom åren har banken haft låga kreditförluster och utvecklat en hög kompetens för hantering av risk samt byggt upp betydande reserver. EBRD bedriver dels ordinarie verksamhet som finansieras genom ägarkapitalet, dels en särskild verksamhet. Den särskilda verksamheten finansieras med frivilliga bidrag från givare och vissa överföringar från bankens vinstmedel. Verksamheten bedrivs med koncessionella inslag i form av rena bidrag, krediter med förmånliga villkor och tekniskt bistånd. Den särskilda verksamheten är inriktad på de fattigare verksamhetsländerna. Som exempel på viktiga tematiska syften för verksamheten kan nämnas miljö och klimat. Sverige är en stor finansiär av EBRD:s särskilda verksamhet. År 2011 var Sveriges bidrag 30 miljoner euro (ca 270 miljoner kronor). Sveriges bidrag inriktas främst mot projekt som syftar till att skapa bättre miljö- och energieffektivitet. EBRD:s verksamhet styrs av fleråriga planer som läggs fast vid de återkommande kapitalöversynerna. Den gällande planen omfattar 2011-2015 och lades fast vid bankens årsmöte i maj 2010. Den viktigaste komponenten i planen är en kapitalhöjning från 20 till 30 miljarder euro. Höjningen motiverades främst med att EBRD skulle kunna fortsätta att temporärt ha en högre aktivitetsvolym i det nuvarande verksamhetsområdet, i syfte att motverka effekterna av den finansiella krisen. Sverige har godkänt kapitalhöjningen, som nu har genomförts (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139). Indikativa tak för verksamhetsvolymen har satts till 9 miljarder euro för 2011 och 2012 samt till 8,5 miljarder euro för 2013, 2014 respektive 2015. Det finns även en indikativ geografisk fördelning, som bl.a. innebär att cirka en tredjedel av verksamheten ska bedrivas i Ryssland och att verksamheten i Turkiet ska öka i vikt, från 9 till 13 procent av finansieringen, medan de avancerade övergångsekonomierna i Europa ska minska i vikt, från 12 till 4 procent. Cirka hälften av verksamhetsvolymen ska förläggas till de regioner som inte har kommit långt i övergången till marknadsekonomi, nämligen Centralasien, Östeuropa och Kaukasus samt sydöstra Europa. EBRD inriktar sig främst på företagssektorn, den finansiella sektorn samt på verksamhet som avser infrastruktur och energieffektivitet. 3.2 Demokratiseringen i Nordafrika och Mellanöstern I början av 2011 uppstod plötsliga och starka politiska reformrörelser med krav på demokrati i en rad länder i Nordafrika och Mellanöstern. Kraven på reformer föranleddes av hög arbetslöshet, politiskt förtryck och utbredd korruption. Demokratiseringsprocessen inleddes med ett folkligt uppror i Tunisien, utlöst av en grönsakshandlare som i förtvivlan tog sitt liv. Trots att regionen hade en relativt god ekonomisk tillväxt ökade missnöjet hos befolkningen. Tillväxten kom inte befolkningen i allmänhet till godo. I synnerhet kvinnor och ungdomar hade begränsad tillgång till arbetsmarknaden. Protesterna startades av rörelser som krävde värdighet, social rättvisa, ett öppet samhälle och en ekonomisk tillväxt som hela befolkningen kunde få del av. Ny teknik gjorde det möjligt att knyta ihop grupper och mobilisera protester. Det blev även svårare för de sittande regimerna att hemlighålla övergrepp. Nästan alla länder i regionen har på något sätt berörts. Regimernas reaktioner har varierat, liksom omvärldens svar. I Tunisien, Egypten och Libyen tvingades regimerna bort. I Marocko, Algeriet och Jordanien svarade regimerna med att ta initiativ till reformer. I Syrien har regimen bemött befolkningens reformkrav med brutalt våld. I Tunisien har en första omgång val hållits och arbetet med att skriva en ny författning har inletts. I Egypten har val till parlamentets underhus ägt rum. Presidentval ska hållas under 2012. I Marocko antogs genom folkomröstning en ny författning i juli 2011. I enlighet med denna har kungen utsett en ny regeringschef från det parti som vann flest mandat i valen i november 2011. I Jordanien har ett arbete med att reformera landets författning inletts. Den libyska övergångsregeringen, som tillträdde efter det våldsamma inbördeskriget, har utlovat att demokratiska val ska hållas 2012. I Algeriet har det undantagstillstånd som infördes under inbördeskriget 1992 upphävts och det finns förutsättningar för att återuppta en dialog mellan landet och EU om demokrati och mänskliga rättigheter. För att de demokratiska reformerna ska bli framgångsrika och hållbara måste ekonomiska reformer genomföras som ger tillväxt och skapar arbetstillfällen, särskilt för ungdomar. Reformer inom såväl den offentliga som privata sektorn behöver relativt snart ge synliga resultat. De processer som inleddes våren 2011 mot hållbara demokratier och en övergång till marknadsekonomi är komplexa och kommer att ta tid. Ett långsiktigt och uthålligt stöd från omvärlden är av stor betydelse för den framtida utvecklingen. 3.3 Internationellt stöd för demokratiseringen Den snabba utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern har föranlett stödaktioner från det internationella samfundet. I mars 2011 antog Europeiska rådet slutsatser om att stärka EU:s stöd till den politiska och ekonomiska reformprocessen i regionen. Stödet ska inriktas på djupare ekonomisk integration, bredare marknadstillgång och politiskt samarbete. Europeiska rådet uppmanade EBRD:s ägarländer att överväga en eventuell utvidgning av bankens verksamhet till att omfatta länder i EU:s södra grannskap och beslutade att höja taket för EIB:s utlåning med 1 miljard euro under 2011-2013 för att användas till de länder i regionen som genomför politiska reformer. I slutet av maj 2011 initierade G8-länderna vid sitt möte i Deauville i Frankrike ett långsiktigt partnerskap för att stödja förändringarna i länderna i Nordafrika och Mellanöstern. Även inom ramen för detta s.k. Deauville partnerskap har EBRD uppmanats att utvidga sitt geografiska verksamhetsområde så att banken med sin erfarenhet kan stödja övergången till demokrati och marknadsekonomi i regionen. Inför mötet hade EBRD tillsammans med andra internationella finansiella institutioner utvecklat en handlingsplan för regionen. Såväl EU som G8- och G20-länderna har under 2011 fortsatt att utveckla sina stödinsatser för regionen. Insatser från internationella finansiella institutioner är en viktig komponent i stödet. EIB, Världsbanksgruppen, Afrikanska utvecklingsbanken och till viss del även Internationella valutafonden har verksamhet i regionen. Merparten av stödet till Nordafrika går i dagsläget till Egypten, följt av Marocko och Tunisien. 4 Ändring av överenskommelsen om upprättande av EBRD Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ändringar i överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) som innebär att bankens geografiska verksamhetsområde utvidgas. Skälen för regeringens förslag Förslag till utvidgning av EBRD:s verksamhetsområde Länderna i södra och östra Medelhavsregionen har problem och utmaningar som liknar dem i de tidigare planekonomierna i Central- och Östeuropa. De aktuella länderna har visserligen inte varit renodlade planekonomier, men de har ändå, i varierande grad, påverkats av tänkande med denna inriktning. Det har efterlämnat ett arv bestående av omfattande statliga ingrepp i ekonomin i form av ett stort statligt ägande, betydande subventioner och prisregleringar, olika slags hinder för företagande och entreprenörskap, dåliga förutsättningar för innovation och forskning, outvecklade finansiella sektorer, stora informella sektorer samt korruption. EBRD bedöms med sina speciella erfarenheter av övergångar till marknadsekonomi kunna ge viktiga bidrag till regionens utveckling, särskilt genom att främja utvecklingen i den privata sektorn. Redan inför EBRD:s årsmöte 2009 uttryckte Egypten som första land i den aktuella regionen önskemål om att bli ett av bankens verksamhetsländer. Även Marocko framförde senare ett sådant önskemål. Diskussionerna vid årsmötet 2011 visade att det fanns brett stöd för att överväga en utvidgning av EBRD:s geografiska verksamhetsområde. Guvernörsstyrelsen antog vid årsmötet 2011 resolution 134 om en möjlig utvidgning av bankens geografiska verksamhetsområde. Genom denna resolution uppdrogs åt bankens direktörsstyrelse att lämna förslag till ändringar i överenskommelsen om bankens upprättande i syfte att, mot bakgrund av de historiska förändringarna i Nordafrika och Mellanöstern, möjliggöra en lämplig utvidgning av bankens verksamhetsområde. Vidare skulle ytterligare åtgärder föreslås för att så snabbt som möjligt kunna starta verksamhet i länder i den nya regionen. Resolution 134 angav två väsentliga restriktioner för utvidgningen. Den ena restriktionen var att ytterligare kapitalhöjningar inte fick krävas. Den andra restriktionen var att den redan överenskomna omfattningen och inriktningen av verksamheten 2011-2015 i det nuvarande verksamhetsområdet inte skulle få påverkas. I resolutionen underströks vidare att EBRD:s insats i regionen ska samordnas med andra internationella finansiella institutioner så att den internationella stödinsatsen får maximal effekt och bygger på varje institutions respektive fördelar. Guvernörsstyrelsen beslutade den 30 september 2011 om resolutionerna 137, 138 och 139, baserade på ett förslag i en rapport som tagits fram i anledning av det ovan nämnda uppdraget. De tre resolutionerna ska ge möjlighet till engagemang i tre faser: 1. Samarbetsfonder (resolution 139), som finansieras av vinstmedel från EBRD och av givare och som avser tekniskt bistånd samt liknande aktiviteter. Denna fas kan inledas omgående. 2. Specialfonder, som finansieras på samma sätt som samarbetsfonder, men som kan ge finansiellt stöd i EBRD:s reguljära former, dvs. med lån, aktiekapital och garantier för investeringar (resolution 138). Denna fas förutsätter att en ändring av artikel 18 i överenskommelsen om upprättande av EBRD har godkänts. 3. Verksamhet i ordinarie former baserat på EBRD:s ordinarie kapital (resolution 137). Denna fas förutsätter att en ändring av artikel 1 i överenskommelsen om upprättande av EBRD har godkänts. Resolution 137 är grundläggande eftersom den föreslår ändringar i artikel 1 i överenskommelsen om upprättande av EBRD. Denna artikel definierar EBRD:s mål, uppgifter och geografiska verksamhetsområde. I resolutionen föreslås en utvidgning till "södra och östra Medelhavsregionen". En hänvisning görs till den ovan nämnda rapporten, där den nya regionen preciseras till länderna med kust mot Medelhavet, dvs. Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien och Libanon samt dessutom Jordanien. Den valda avgränsningen anses vara tillräckligt vid för att banken ska kunna spela en viktig roll i regionen, samtidigt som avgränsningen tar hänsyn till bankens resurser i form av kapital och personal. EBRD har bedömt att en permanent ökning av verksamhetsvolymen med 2,5 miljarder euro per år, utöver planerade 8,5 miljarder euro i det nuvarande verksamhetsområdet, är möjlig att upprätthålla från 2015 med befintligt kapital. Beräkningen bygger på att någon återföring av en del av garantikapitalet inte sker, vilket förväntades i samband med det senaste beslutet om kapitalhöjning. Banken har framhållit att bedömningar avseende tiden efter den nuvarande planeringsperioden 2011-2015 är osäkra, men att beräkningen är gjord med försiktiga antaganden. För den nya verksamhetsregionen ska samma villkor gälla som för den nuvarande regionen. Det innebär att EBRD får bedriva verksamhet i länder som bekänner sig till, och har börjat tillämpa, principer om demokrati med flerpartisystem, pluralism och marknadsekonomi. Banken får starta verksamhet i länder i den utvidgade regionen först efter det att en prövning gjorts av de politiska och ekonomiska villkoren i respektive land. Guvernörsstyrelsen ska godkänna nya mottagarländer med minst två tredjedels majoritet av medlemmarna representerande minst tre fjärdedelar av hela röstetalet. Ändringen av artikel 1 träder i kraft först då samtliga 63 ägare i EBRD har godkänt den. Resolution 138 föreslår ändringar i artikel 18 i överenskommelsen om upprättande av EBRD. Denna artikel reglerar s.k. specialfonder, som används i den ovan nämnda särskilda verksamheten. Ändringen ska möjliggöra för EBRD att använda specialfonder för att finansiera stöd till projekt i länder i den nya regionen som uppfyller vissa politiska och ekonomiska villkor, fastän de inte har status som verksamhetsländer. Guvernörsstyrelsen ska kunna besluta om att ge ett land status som potentiellt verksamhetsland med minst två tredjedelars majoritet av medlemmarna representerande minst tre fjärdedelar av hela röstetalet. Även för dessa länder ska en prövning göras av huruvida de uppfyller vissa politiska och ekonomiska villkor. Om ett land uppfyller kraven för att bli potentiellt verksamhetsland ska det preciseras under vilken tid som stöd från specialfonderna ska vara tillgängligt. Inför prövningen av om villkoren uppfyllts kan det förväntas att EBRD, liksom i tidigare fall, kommer att ta fram ett omfattande underlag om den politiska och ekonomiska utvecklingen och noga följa denna i de berörda länderna. Det är möjligt att vissa länder i regionen aldrig kommer att uppfylla kraven för att bli potentiellt verksamhetsland. Det är också möjligt att banken inleder verksamhet i ett visst land, men att dess engagemang avvecklas om den politiska eller ekonomiska utvecklingen inte är tillräckligt god. Ändringen av artikel 18 träder i kraft när den godkänts av minst tre fjärdedelar av medlemmarna som förfogar över minst fyra femtedelar av medlemmarnas hela röstetal. Resolution 139 är en bekräftelse av en tolkning av överenskommelsen om upprättande av EBRD som är viktig för att omgående kunna inrätta samarbetsfonder. Den gjorda tolkningen innebär att fonderna kan inrättas innan ändringarna av artiklarna 1 och 18 har trätt i kraft, under förutsättning att guvernörsstyrelsen har godkänt resolutionerna 137 och 138, vilket redan skett. Som förutsättning ska vidare gälla att de länder där samarbetsfonder ska användas är medlemmar i banken och att en teknisk värdering visar att de i överenskommelsen angivna politiska och ekonomiska villkoren för verksamhetsländer är på väg att uppfyllas. Med resolution 139 godkändes även en överföring av vinstmedel på 20 miljoner euro till samarbetsfonder. Dessa fonder förutses komma att omfatta totalt 100 miljoner euro. Pågående insatser i södra och östra Medelhavsregionen Som ovan anförts har ambitionen varit att EBRD snabbt ska komma igång med sin verksamhet i den aktuella regionen. Tunisien och Jordanien har under 2011 blivit ägare i EBRD. Sedan tidigare är i regionen Marocko, Egypten och Israel ägare. EBRD har slutit samarbetsavtal med EIB och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken om förvaltning av vissa medel för tekniskt bistånd. EBRD:s direktörstyrelse har efter prövning godkänt att samarbetsfonder kan starta i Egypten, Marocko och Tunisien. En sådan prövning pågår även avseende Jordanien. Mot bakgrund av det stora svenska givarengagemanget i EBRD, och då syftet med samarbetsfonderna ligger väl i linje med det svenska biståndet till regionen, har Utrikesdepartementet 2011 beslutat om att bidra med 1 miljon euro till EBRD:s samarbetsfonder. Vidare har Utrikesdepartementet samma år beslutat om att bidra med 1 miljon euro till EIB:s facilitet för EU:s partnerländer i Medelhavsområdet och dess särskilda fond som främst arbetar med kapacitetsuppbyggnad och utveckling av den privata sektorn. Regeringens överväganden Utvecklingen mot demokrati i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern är en viktig historisk händelse. Tillhandahållandet av stöd från omvärlden är väsentligt för en positiv utveckling i regionen. Regeringen anser därför att Sverige bör stödja demokratiseringsprocessen i regionen. EBRD kan spela en betydelsefull roll i det internationella samfundets stöd till regionen och bankens särskilda erfarenheter av stöd vid övergång till marknadsekonomi bör utnyttjas. EBRD kan särskilt främja utvecklingen av den privata sektorn och entreprenörskap, genom att erbjuda såväl finansiering som expertis. Andra relevanta erfarenheter hos EBRD som bör komma till användning rör miljöfrågor samt frågor om hållbar utveckling och jämställdhet mellan könen. För att EBRD ska kunna spela en viktig roll måste överenskommelsen om att upprätta banken ändras så att dess verksamhetsområde även omfattar den aktuella regionen. Som framgått görs även ändringar av överenskommelsen som ska möjliggöra att verksamheten i den nya regionen kan komma igång snabbt, vilket är positivt. Regeringen anser att de politiska och ekonomiska villkor som EBRD ställer upp är viktiga. Endast om länder i regionen verkligen ingår åtaganden om att vidta reformer, och genomför dessa, kan bankens verksamhet bli meningsfull. Det är därför bra att det ska ske en omsorgsfull utvärdering av respektive land innan EBRD påbörjar sin verksamhet. Det bör dock noteras att EBRD kan trappa ned och t.o.m. upphöra med verksamhet i ett land som inte respekterar de politiska och ekonomiska villkoren. Regeringen anser att EBRD utför viktig verksamhet i sitt nuvarande verksamhetsområde. Detta gäller i hög grad EU:s Östliga partnerskap, där bl.a. Vitryssland, Ukraina och Moldavien ingår, samt dess verksamhet på Balkan. I dessa områden, liksom i Centralasien och Kaukasus, finns fortfarande betydande behov av insatser där EBRD spelar en avgörande roll. Detta gäller inte minst miljö- och klimatåtgärder samt verksamhet inom energi- och infrastrukturområdet. I diskussionerna om utvidgningen av EBRD:s geografiska verksamhetsområde har Sverige därför lagt stor vikt vid att tillräckliga resurser, såväl i form av kapital som personal, finns inom banken för att den redan beslutande omfattningen och inriktningen på verksamheten i det nuvarande området kan upprätthållas. Som ovan angivits har detta kommit att bli en förutsättning för utvidgningen. Kapitalet i EBRD har nyligen höjts för att tillåta en fortsatt utökning av verksamheten på grund av den ekonomiska och finansiella krisen. Regeringen anser att utvidgningen av verksamhetsområdet bör ske inom ramen för det befintliga kapitalet. Bankens prognoser ger som tidigare anförts vid handen att det finns utrymme för en varaktig ökning av verksamhetsvolymen från 2015. Regeringen anser mot denna bakgrund att avgränsningen av det nya geografiska verksamhetsområdet har blivit väl avvägd och att Sverige bör godkänna de föreslagna ändringarna i överenskommelsen om upprättande av EBRD. 5 Ekonomiska konsekvenser Regeringens bedömning: Utvidgningen av EBRD:s geografiska verksamhetsområde medför inte behov av en höjning av bankens kapital. Det är dock troligt att den tidigare förutsedda återföringen av en del av garantikapitalet uteblir. Skälen för regeringens bedömning: Som ovan framgått ska ingen kapitalhöjning ske till följd av utvidgningen av EBRD:s geografiska verksamhetsområde. Eventuella svenska bidrag till samarbetsfonder eller specialfonder knutna till banken prövas från fall till fall. Utvidgningen av verksamhetsområdet påverkar dock troligen den återföring av garantikapital som förutsågs i samband med den senaste kapitalhöjningen i EBRD. I enlighet med vad regeringen anförde i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2) skulle kapitalhöjningen vara av temporär karaktär. När effekterna av den globala krisen klingat av skulle en del av garantikapitalet kunna återföras till ägarna. Prognoserna vid den aktuella tidpunkten pekade på en möjlig återföring av 20 procent av höjningen av garantikapitalet. Detta skulle i så fall för Sveriges del innebära en minskning av garantiåtagandet med 41 miljoner euro, motsvarande ca 365 miljoner kronor. Denna återföring är med den planerade utvidgningen inte längre sannolik. Det är i stället troligt att återföringen uteblir. Det innebär i så fall att det svenska garantiåtagandet för EBRD inte kommer att minska. Föreslagna ändringar i överenskommelsen om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling Article 1: Purpose Artikel 1: Syfte In contributing to economic progress and reconstruction, the purpose of the Bank shall be to foster the transition towards open market-oriented economies and to promote private and entrepreneurial initiative in the Central and Eastern European countries committed to and applying the principles of multiparty democracy, pluralism and market economics. Subject to the same conditions, the purpose of the Bank may also be carried out in Mongolia and in member countries of the Southern and Eastern Mediterranean as determined by the Bank upon the affirmative vote of not less than two-thirds of the Governors, representing not less than three-fourths of the total voting power of the members. Accordingly, any reference in this Agreement and its annexes to "Central and Eastern European countries", "countries from Central and Eastern Europe", "recipient country (or countries)" or "recipient member country (or countries)" shall refer to Mongolia and each of such countries of the Southern and Eastern Mediterranean as well. Syftet med banken ska vara att genom att bidra till ekonomisk utveckling och återuppbyggnad gynna övergången till öppna marknadsorienterade ekonomier och att främja privata initiativ och företagaranda i de central- och östeuropeiska länder som bekänner sig till och som tillämpar principerna för demokrati med flerpartisystem, pluralism och marknadsekonomi. På samma villkor kan bankens syfte även utföras i Mongoliet och i medlemsländer i södra och östra Medelhavsregionen, i enlighet med vad som fastställs av banken med minst två tredjedels majoritet av styrelseledamöterna, representerande minst tre fjärdedelar av medlemmarnas hela röstetal. Alla hänvisningar i denna överenskommelse och dess bilagor till "central- och östeuropeiska länder", "länder från Central- och Östeuropa", eller "mottagarland (eller länder)" ska följaktligen även avse Mongoliet och varje sådant land i södra och östra Medelhavsregionen. den nuvarande regionen syften märks miljö och klimatla regionen Artikel 18: Särskilda fonder 1. (i) The Bank may accept the administration of Special Funds which are designed to serve the purpose and come within the functions of the Bank in its recipient countries and potential recipient countries. The full cost of administering any such Special Fund shall be charged to that Special Fund. (ii) For the purposes of subparagraph (i), the Board of Governors may, at the request of a member which is not a recipient country, decide that such member qualifies as a potential recipient country for such limited period and under such terms as may seem advisable. Such decision shall be taken by the affirmative vote of not less than two-thirds of the Governors, representing not less than three-fourths of the total voting power of the members. (iii) The decision to allow a member to qualify as a potential recipient country can only be made if such member is able to meet the requirements for becoming a recipient country. Such requirements are those set out in Article 1 of this Agreement, as it reads at the time of such decision or as it will read upon the entry into force of an amendment that has already been approved by the Board of Governors at the time of such decision. (iv) If a potential recipient country has not become a recipient country at the end of the period referred to in subparagraph (ii), the Bank shall forthwith cease any special operations in that country, except those incident to the orderly realization, conservation and preservation of the assets of the Special Fund and settlement of obligations that have arisen in connection therewith. 2. Special Funds accepted by the Bank may be used in its recipient countries and potential recipient countries in any manner and on any terms and conditions consistent with the purpose and functions of the Bank, with the other applicable provisions of this Agreement, and with the agreement or agreements relating to such Funds. 3. The Bank shall adopt such rules and regulations as may be required for the establishment, administration and use of each Special Fund. Such rules and regulations shall be consistent with the provisions of this Agreement, except for those provisions expressly applicable only to ordinary operations of the Bank. 1. (i) Banken kan åta sig förvaltningen av särskilda fonder som är avsedda att tjäna bankens syfte och som faller inom ramen för dess uppgifter i dess mottagarländer och potentiella mottagarländer. Hela kostnaden för förvaltningen av varje sådan särskild fond skall belasta fonden i fråga. (ii) För de syften som anges i (i), får styrelsen, på begäran av en medlem som inte är mottagarland, besluta att en sådan medlem är kvalificerad som ett potentiellt mottagarland för en sådan begränsad period och på sådana villkor som anses lämpligt. Beslutet ska fattas med minst två tredjedels majoritet av styrelseledamöterna representerande minst tre fjärdedelar av medlemmarnas hela röstetal. (iii) Beslutet om att en medlem är kvalificerad som ett potentiellt mottagarland kan endast fattas om en sådan medlem kan uppfylla kraven för att bli mottagarland. Kraven anges i artikel 1 i denna överenskommelse, i dess lydelse vid tidpunkten för ett sådant beslut eller som den kommer att lyda då en ändring som redan har godkänts i styrelsen vid tidpunkten för ett sådant beslut träder i kraft. (iv) Om ett potentiellt mottagarland inte har blivit mottagarland vid utgången av den period som omnämns i (ii), ska banken skyndsamt upphöra med all särskild verksamhet i det landet, utom sådan verksamhet som är förbunden med föreskrivet realiserande, bibehållande och bevarande av den särskilda fondens tillgångar och avveckling av de förpliktelser som har uppstått i samband därmed. 2. Särskilda fonder som banken åtagit sig att förvalta kan användas i dess mottagarländer och potentiella mottagarländer på sådant sätt och på sådana villkor som är förenliga med bankens syfte och uppgifter, med andra tillämpliga bestämmelser i denna överenskommelse och med det eller de avtal som gäller för sådana fonder. 3. Banken ska anta sådana regler och bestämmelser som kan erfordras för upprättandet, förvaltningen och användningen av varje särskild fond. Sådana regler och bestämmelser ska vara förenliga med bestämmelserna i detta avtal med undantag för de bestämmelser som uttryckligen är tillämpliga endast på bankens ordinarie verksamhet. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 2012 Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar proposition 2011/12:64 Utvidgning av verksamhetsområdet för Europeiska utvecklingsbanken Prop. 2011/12:64 Prop. 2011/12:64 15 2 1 Prop. 2011/12:64 Prop. 2011/12:64 Bilaga Prop. 2011/12:64