Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen Prop. 2011/12:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 31 maj 2012 Carl Bildt Beatrice Ask (Kulturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696). Ett av förslagen innebär att lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel- och ip-nät. Förslag lämnas också om att det ska vara tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar föreslås detta vara tillåtet endast om det föreligger synnerliga skäl. Slutligen föreslås även vissa förtydliganden och ändringar av redaktionell karaktär. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 5 3 Ärendet och dess beredning 15 4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till tv och sökbar text-tv som sänds genom tråd 15 4.1 Bakgrund 16 4.2 Skälen för regeringens förslag 17 5 Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang m.m. 19 5.1 Bakgrund 19 5.2 Skälen för regeringens förslag 21 5.2.1 Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang 21 5.2.2 Kortare annonsavbrott i övriga fall 22 6 Överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv när det gäller den som står under en annan EES-stats jurisdiktion 24 7 Innehållsvillkor för ljudradiosändningar som riktar sig till utlandet 25 8 Giltighetstid för tillstånd att sända ljudradio som beviljats av regeringen 26 9 Utbyte av vissa begrepp i lagen och förtydliganden 27 9.1 Begreppet program ersätts med begreppet programtjänster 27 9.2 Vissa andra begrepp i lagen ersätts 28 9.3 Överlåtelse av tillstånd att sända digital kommersiell radio 29 10 Ikraftträdande och konsekvenser av förslagen 29 10.1 Ikraftträdande 29 10.2 Konsekvenser av förslagen 29 10.2.1 Konsekvenser för staten 29 10.2.2 Konsekvenser för företagen 31 10.2.3 Övriga konsekvenser 32 11 Författningskommentar 33 11.1 Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 33 Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i promemorian Ds 2011:40 Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) 37 Bilaga 2 Författningsförslag i promemorian Ds 2011:40 Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) 38 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 45 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 46 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 56 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2012 57 Rättsdatablad 58 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). 2 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och tv-lagen (2010:696) dels att 1 kap. 1, 3 och 5 §§, 4 kap. 7 och 9 §§, 5 kap. 12 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1-4 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 9 och 28 §§, 14 kap. 1 och 7 §§, 16 kap. 7 §, 17 kap. 11 §, 18 kap. 1 och 2 §§ och 19 kap. 1 §, rubriken till 11 kap. samt rubrikerna närmast före 16 kap. 7 § och 18 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 9 kap. 1 § ska lyda "Skyldighet att vidaresända programtjänster". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar enligt följande. Övergripande bestämmelser - Lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.) - Information och registrering (2 kap.) - Definitioner (3 kap.) Tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv - Krav på tillstånd (4 kap.) - Innehållet i tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv (5 kap.) - Produktplacering (6 kap.) - Sponsring (7 kap.) - Reklam och andra annonser m.m. (8 kap.) - Vidaresändningar i kabelnät (9 kap.) Ljudradiosändningar - Krav på tillstånd (10 kap.) - Tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio (11 kap.) - Tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio (11 kap.) - Tillstånd att sända närradio (12 kap.) - Tillstånd att sända kommersiell radio (13 kap.) - Innehållet i ljudradiosändningar (14 kap.) - Reklam, andra annonser och sponsring (15 kap.) Gemensamma bestämmelser - Granskning och tillsyn (16 kap.) - Straff, särskild avgift och vite (17 kap.) - Återkallelse av tillstånd (18 kap.) - Handläggningen av mål om återkallelse, särskild avgift och vite m.m. (19 kap.) - Överklagande (20 kap.) 3 § Lagen tillämpas på tv-sändningar och beställ-tv som kan tas emot i någon stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), om leverantören av medietjänsten 1. är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i AV-direktivet, 2. varken uppfyller kriteriet under 1 eller är etablerad i någon annan EES-stat men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige, 3. inte uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige, eller 4. inte uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 men är etablerad i Sverige enligt artiklarna 49-54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Oavsett vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-14 §§ och bestämmelserna i 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Utöver vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-17 §§ och 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. 5 § Lagen gäller för sådana sändningar av ljudradioprogram över satellit som kan tas emot i Sverige, om den som bedriver sändningsverksamheten har sin hemvist i Sverige eller sändningen till satellit sker från en sändare här i landet. Lagen gäller för sådana sändningar av ljudradio över satellit som kan tas emot i Sverige, om den som bedriver sändningsverksamheten har sin hemvist i Sverige eller sändningen till satellit sker från en sändare här i landet. 4 kap. 7 § Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att bestämmelserna i 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett program-företag att endast vidaresända programtjänster som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. 9 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. sända sökbar text-tv i viss omfattning, 5. sända program vars innehåll är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, 6. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen, 7. använda en viss sändningsteknik, 8. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens, 9. använda vissa radiosändare, 10. ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning och tiden för sändning av programmen, 11. sända genmälen, 12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, 13. sända ett mångsidigt programutbud, 14. regionalt sända och producera program, 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 5 kap. 12 § En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Detta gäller även en leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning eller sökbar text-tv genom tråd. Tillgängliggörandet ska ske i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. Vid bestämmande av hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas. 8 kap. 2 § Den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning får vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort. Första stycket gäller inte tv-sändningar av direktsända sportevenemang. Om det finns synnerliga skäl, får annonstiden vid ett givet annonstillfälle även i andra direktsändningar än direktsända sportevenemang understiga en minut sedan annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort. 5 § Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. I sökbar text-tv, försäljningsprogram och vid annonsering med delad skärm ska signaturen alltid vara synlig. Den behöver dock bara anges i bild. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen medge undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Sådant undantag får även medges av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar av program som myndigheten lämnar tillstånd till. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen bevilja undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Ett sådant undantag får även beviljas av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar som myndigheten lämnar tillstånd till. Bestämmelser om reklamidentifiering finns i 9 § marknadsförings-lagen (2008:486). 10 kap. 1 § För att sända ljudradioprogram med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om 1. sändningen sker på frekvenser under 30 megahertz och som enligt för Sverige bindande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosändningar, eller För att sända ljudradio med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om 1. sändningen sker på sådana frekvenser under 30 megahertz som enligt för Sverige bindande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosändningar, eller 2. sändningen sker på frekvenserna 87,5-108 megahertz, 174-240 megahertz eller 470-790 megahertz. Tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio Tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio 11 kap. 1 § Tillstånd att sända ljudradioprogram meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett sådant tillstånd. Tillstånd att sända ljudradio meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Om det finns särskilda skäl, får regeringen ge tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio. 2 § Ett tillstånd att sända ljudradioprogram innebär rätt att i varje område samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser under den del av dygnet som anges i tillståndet. Ett tillstånd att sända ljudradio innebär rätt att i varje område samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser under den del av dygnet som anges i tillståndet. 3 § Ett tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§. Ett tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§. Ett tillstånd får dessutom förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för synskadade enligt 10 kap. 2 § och utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, 5. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen, 6. använda en viss sändningsteknik, 7. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens, 8. använda vissa radiosändare, 9. ta hänsyn till ljudradions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen, 10. iaktta bestämmelsen om beriktigande i 5 kap. 4 § första stycket, 11. sända genmälen, 12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, 13. sända ett mångsidigt programutbud, 14. regionalt sända och producera program, 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att de inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 4 § Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradio-program ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. Ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång har meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren. Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradio ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. 12 kap. 2 § Om sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradio i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får det samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i kommunen. 13 kap. 9 § Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att 1. sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området, 1. sända i en viss del av sändningsområdet eller så att en viss del av befolkningen inom området nås, 2. sända under en viss minsta tid, 3. använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och 4. använda en viss teknik för sådan inspelning som avses i 16 kap. 11 §. Innan beslut om tillstånd fattas ska den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som Myndigheten för radio och tv avser att förena med tillståndet. 28 § Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 § första stycket, Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Ett sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 §, 2. överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända digital kommersiell radio ökar i mer än begränsad omfattning, och 3. överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mångfalden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. 14 kap. 1 § Den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Den som sänder ljudradio med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. 7 § Den som sänder ljudradioprogram enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. Den som sänder ljudradio enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. 16 kap. Upplysningsskyldighet för den som sänder tv-program över satellit Upplysningsskyldighet för den som sänder tv över satellit 7 § På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv-program över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. 17 kap. 11 § Den som inte följer de bestämmelser som anges i denna paragraf eller de beslut som meddelas med stöd av bestämmelserna, får meddelas de förelägganden som behövs i enskilda fall för att bestämmelserna ska efterlevas. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om 1. varning (5 kap. 2 §), 2. tillståndsvillkor enligt 4 kap. 9 § 1-4, 6-9 och 16 samt 11 kap. 3 § andra stycket 1-3, 5-8 och 16, 3. beteckningar (5 kap. 11 § och 14 kap. 7 §), 4. skyldighet att utforma tv-sändningar, beställ-tv eller sökbar text-tv på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 12 § och beslut som har meddelats med stöd av den bestämmelsen, 4. skyldighet att utforma tv-sändningar, beställ-tv eller sökbar text-tv på ett sådant sätt att tjänsterna blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 12 § och beslut som har meddelats med stöd av den bestämmelsen, 5. sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarorganisationer (9 kap. 1-3 och 5 §§), 6. närradiosändningars innehåll (14 kap. 4 §), 7. skyldighet att lämna vissa upplysningar till Myndigheten för radio och tv (16 kap. 5-8 §§), 8. skyldighet att lämna upplysningar enligt 16 kap. 9 §, 9. skyldighet att lämna upplysningar till Myndigheten för radio och tv enligt 16 kap. 10 §, 10. skyldighet att lämna inspelning enligt 16 kap. 11 §, eller 11. skyldighet att årligen redovisa till Myndigheten för radio och tv enligt 16 kap. 12 §. Föreläggande enligt första stycket 1, 3, 4, 6, 8 eller 9 får beslutas av granskningsnämnden för radio och tv. Föreläggande enligt första stycket 2, 4, 5, 7, 8, 10 eller 11 får beslutas av Myndigheten för radio och tv. Föreläggande enligt första stycket 8 eller 10 får även beslutas av Konsumentombudsmannen. 18 kap. 1 § Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradioprogram ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradio ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio-program Återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio 2 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradioprogram får återkallas om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio får återkallas om 1. tillståndshavaren väsentligt brutit mot 5 kap. 1, 2, 4-6 och 12 §§, 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1-14 §§, 14 kap. 1-3 §§ eller 15 kap., eller 2. ett villkor som förenats med tillståndet med stöd av 4 kap. 8-11 §§ eller 11 kap. 3 § har åsidosatts på ett väsentligt sätt. Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradioprogram får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradio får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om 1. förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller 2. det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar. 19 kap. 1 § Mål om återkallelse av tillstånd på grund av överträdelse av villkor som meddelats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10-12, 11 kap. 3 § första stycket eller andra stycket 9-12 och om överträdelse av 5 kap. 1, 2 och 4 §§ eller 14 kap. 1 § ska på talan av Justitiekanslern prövas av allmän domstol. I övriga fall prövas ärenden om återkallelse av tillstånd av Myndigheten för radio och tv. Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradioprogram prövas av den som meddelat tillståndet Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradio prövas av den som meddelat tillståndet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 1 3 Ärendet och dess beredning Inom Kulturdepartementet har promemorian Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) upprättats (Ds 2011:40). En sammanfattning av förslagen i promemorian finns i bilaga 1. Lagförslagen i promemorian finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Kulturdepartementet (dnr Ku2011/1858/MFI). Lagrådet Regeringen beslutade den 19 april 2012 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har några redaktionella ändringar i lagtexten gjorts. 4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till tv och sökbar text-tv som sänds genom tråd Regeringens förslag: Radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på att tv-sändningar och sökbar text-tv ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar. Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller har inga invändningar mot det. Handikappförbunden, Synskadades Riksförbund (SRF), Myndigheten för handikapppolitisk samordning (Handisam) och Hörselskadades riksförbund anser att det även bör vara möjligt att ställa krav på att beställ-tv som tillhandahålls genom tråd görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att denna möjlighet bör utredas. Myndigheten för radio och tv anser att yttrandefrihetsgrundlagen snarast bör ses över i syfte att möjliggöra sådana krav. Handisam anser vidare att det bör klargöras om den föreslagna ändringen innebär att det blir möjligt att ställa krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när det gäller tv-sändningar via webben. SRF anser, med hänvisning till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, att kraven på att programföretag ska tillgängliggöra sina tv-tjänster för personer med funktionsnedsättning ska ställas oavsett företagens finansiella situation. Yttrandefrihetskommittén anser att stor försiktighet måste iakttas så att kraven inte slår ut en verksamhet eller leder till att enskilda program i praktiken hindras från att nå offentligheten. Kommittén framhåller därvid bestämmelsen i 5 kap. 12 § radio- och tv-lagen som anger att när kraven fastställs ska hänsyn tas till leverantörens ekonomiska förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänsterna. 4.1 Bakgrund Enligt 5 kap. 12 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska en leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. Vid bestämmande av hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas. Som anges i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115 s. 130 f.) medför den nya lagen höjda krav på leverantörer av medietjänster när det gäller tillgängliggörandet av program för personer med funktionsnedsättning. Som skäl för att höja kraven anförde regeringen att det var viktigt att personer med funktionsnedsättning gavs största möjliga tillgång till program som sänds i tv eller sökbar text-tv eller tillhandahålls i form av beställ-tv (samma prop. s. 132 f.). Därtill kom att övergången från analog till digital utsändningsteknik innebar ökade möjligheter att göra program tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Sedan tidigare är sändningstillstånden för Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB förenade med villkor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Efter att den nya radio- och tv-lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 har Myndigheten för radio och tv i juni 2011 beslutat att programföretag som sänder tv via marknät och satellit under tiden den 1 juli 2011 till den 30 juni 2016 får en generell skyldighet att främja tillgängligheten av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning och uppläst text. För TV4 AB (TV4) gäller enligt beslutet särskilda, under perioden gradvis ökade krav på att tillgängliggöra ljud och bild för personer med funktionsnedsättning i programtjänsterna TV4, TV4 Plus (numera 7 - En del av TV4-Gruppen), TV4 Fakta och TV4 Sport. Myndigheten har i sina beslut tagit hänsyn bl.a. till de olika programföretagens finansiella förutsättningar. Nuvarande bestämmelser i radio- och tv-lagen om krav på tillgänglighet gäller med undantag för sändningar genom tråd, såsom sändningar i kabel-tv och ip-tv (sändningar över bredband). Vilka föreskrifter som får meddelas i lag när det gäller trådsändningar anges i 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Regeringen konstaterade i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115 s. 133) att YGL enligt sin dåvarande utformning inte medgav att det ställdes krav på leverantörer av medietjänster om ökad tillgänglighet av programtjänster för personer med funktionsnedsättning när sändningarna skedde genom tråd. Samtidigt hänvisade regeringen till ett förslag i propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81 s. 33 f.) som innebar att trådsändningar skulle kunna omfattas av kraven på tillgänglighet. Ändringen av YGL i enlighet med propositionen kunde emellertid träda i kraft först den 1 januari 2011, alltså efter den nya radio- och tv-lagens ikraftträdande. Regeringen meddelade därför att den skulle återkomma till frågan om huruvida kravet på tillgängliggörande ska gälla även för program i trådsändningar (prop. 2009/10:115 s. 133). 4.2 Skälen för regeringens förslag I propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81 s. 35) konstaterade regeringen att etableringsfriheten är en av de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna och att det måste föreligga starka skäl för att göra inskränkningar i den. Regeringen noterade vidare att en reglering som utökar programföretagens skyldighet att göra de tv-program de distribuerar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning syftar till att öka möjligheterna för dessa personer att bli delaktiga i samhällslivet. När det gäller etersändningar har det, enligt regeringen, ansetts yttrandefrihetsrättsligt acceptabelt att public service-bolagen och TV4 ska vara skyldiga enligt tillståndsvillkoren att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det finns, framhöll regeringen, ett värde i att eter- och trådsändningar i detta avseende behandlas lika. Regeringen framhöll också att ändamålet är så angeläget att det finns tillräckliga skäl att inskränka etableringsfriheten för trådsändningar i syfte att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen har beslutat om ändring av YGL i nu aktuellt avseende (prop. 2009/10:81, bet. 2009/10:KU18, rskr. 2009/10:303, bet. 2010/11:KU3, rskr. 2010/11:26). Sedan den 1 januari 2011 medger alltså 3 kap. 1 § YGL att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om skyldighet för den som genom tråd sänder program i television att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det är, som anförts ovan, angeläget att öka tillgängligheten till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Som regeringen har framhållit finns det också ett värde i att etersändningar och trådsändningar behandlas lika när det gäller vilka krav som kan ställas på programföretagen. Mot denna bakgrund föreslås att bestämmelsen om att enbart tv-sändningar som sänds på annat sätt än genom tråd efter särskilda beslut ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ändras så att även tv-sändningar genom tråd träffas av kravet på tillgänglighet. Detta innebär att en leverantör av medietjänster som sänder tv och sökbar text-tv, i den utsträckning som beslutas av regeringen eller av Myndigheten för radio och tv, ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik, oavsett om tjänsten tillhandahålls genom tråd eller på annat sätt. Vid beslut om hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig ska, på samma sätt som gäller för dem som i dag omfattas av bestämmelsen, leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas (jfr 5 kap. 12 § andra stycket radio- och tv-lagen). Vad SRF anför om att krav ska ställas på tv-bolagen oavsett deras ekonomiska situation föranleder inte regeringen att göra någon annan bedömning i denna del. Regeringen delar i stället Yttrandefrihetskommitténs uppfattning att hänsyn bör tas till leverantörens ekonomiska förutsättningar och den tekniska utvecklingen och att de krav som ställs inte bör slå ut en verksamhet eller leda till att enskilda program i praktiken hindras från att nå offentligheten. Detta har regeringen även tidigare uttalat, se prop. 2009/10:115 s. 134. I promemorian har, mot bakgrund av vad som uttalas i propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81 s. 35) och lagtextens utformning, bedömts att den nya lydelsen av 3 kap. 1 § YGL bara gäller sändningar av tv-program genom tråd. Eftersom beställ-tv inte omfattas av begreppet sändning innebär bedömningen att det inte finns förutsättningar för att ställa krav på att också beställ-tv som tillhandahålls genom tråd ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning på ovan angivna sätt. Regeringen delar denna bedömning. Handikappförbunden, Synskadades Riksförbund (SRF), Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Hörselskadades riksförbund och Myndigheten för radio och tv anser att det är angeläget att krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning även kan ställas på beställ-tv som tillhandahålls genom tråd. Regeringen delar uppfattningen att det är angeläget att även beställ-tv genom tråd i så stor utsträckning som möjligt görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Som konstateras i promemorian ger dock inte YGL utrymme för en mer långtgående reglering än den som nu föreslås. I nuläget torde detta i praktiken inte innebära något stort problem. Som framgår av promemorian tillgängliggör nämligen tv-bolagen i de flesta fall utan någon formell skyldighet den tillgänglighetstjänst som varit kopplad till tv-sändningen när denna tillhandahålls i beställ-tv. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen på området. Handisam anser att det bör klargöras om den föreslagna ändringen innebär att det blir möjligt att ställa krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när det gäller tv-sändningar via webben. Regeringens bedömning är att sådana sändningar typiskt sett är att anse som tv-sändningar i tråd. Därmed omfattas de av den föreslagna bestämmelsen. 5 Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang m.m. Regeringens förslag: Annonsavbrott som är kortare än en minut ska tillåtas i direktsändningar i tv av sportevenemang. I andra direktsändningar ska sådana avbrott tillåtas endast om det finns synnerliga skäl. Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Konkurrensverket, Regelrådet, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommunikationsbyråer, tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. TV4 AB (TV4) menar att bestämmelsen inte ska begränsas till direktsända sportevenemang, då denna begränsning inte stämmer överens med AV-direktivet. TV4 anför vidare att det i lagtexten, i likhet med i direktivet, ska användas begreppet undantagsvis i stället för begreppet synnerliga skäl. TV4 anser också att det bör förtydligas att korta annonsavbrott får sändas med delad skärm vid alla typer av sportevenemang som pågår utan avbrott. Myndigheten för radio och tv anser i motsats till TV4 att det, mot bakgrund av motiven till bestämmelsen, borde framgå av lagen att det ska vara fråga om direktsändningar även i andra sändningar än sändningar av sportevenemang för att ett kortare annonsavbrott ska få äga rum. Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker i stort förslaget, men menar att åtskilliga ur tv-publiken förmodligen skulle uppfatta det som störande att reklampauser också fick förekomma i annat än i pauser i det aktuella sportevenemanget. Enligt nämnden saknas varje belägg för att förslaget skulle vara till förmån för tv-tittarna. Göteborgs universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten instämmer inte i förslaget utan framhåller bl.a. att det finns en risk för att annonsinslagen inte blir avbrott utan en del i sportprogrammen och att sportevenemangen i sig påverkas av annonsörernas behov av korta reklampauser. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) anför att den utgår ifrån att korta annonsavbrott inte kommer att bli aktuella i program som är skyddsvärda ur upphovsrättslig synpunkt. Svenska Journalistförbundet anser att korta annonsavbrott inte får göras på ett sådant sätt att de påverkar programmets integritet och värde eller kränker upphovsmännens rättigheter. 5.1 Bakgrund Enligt 8 kap. 5 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska det före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. Enligt 8 kap. 2 § får den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen enligt 5 § räknats bort. Bestämmelserna är desamma som i tidigare lagstiftning på området. När bestämmelserna om minsta annonstid infördes den 1 juli 1991 i radiolagen (1966:755) framhöll departementschefen principen om reklamidentifiering som ett motiv (prop. 1990/91:149 s. 101 f.). Ett annat skäl som anfördes var att det ansågs önskvärt att antalet annonsavbrott kunde begränsas, eftersom varje avbrott ansågs vara ett störande inslag för tittarna. I betänkandet En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116 s. 282) anförde AV-utredningen att bestämmelserna om minsta annonstid var motiverade av att det kan vara svårt för en tittare att uppfatta en enda kort annons som tv-reklam, även om den omges av särskilda reklamsignaturer. I artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) anges att tv-reklam och s.k. teleshopping (i radio- och tv-lagen används begreppet försäljningsprogram) ska vara lätta att känna igen som sådana och kunna skiljas från det redaktionella innehållet. Utan att det påverkar tillämpningen av nya annonstekniker ska tv-reklam och teleshopping hållas klart åtskilda från andra delar av programmet med optiska och/eller akustiska och/eller rumsliga medel. I direktivets artikel 19.2 anges att enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag ska förekomma endast undantagsvis, utom vid sändningar av sportevenemang. AV-direktivet medger alltså att det i nationell lagstiftning regelmässigt tillåts kortare annonsavbrott vid sändningar av sportevenemang, under förutsättning att reklaminslaget tydligt skiljs ut från det övriga innehållet. I Tv-direktivet, som ändrats genom AV-direktivet, fanns enbart den generella bestämmelsen att enstaka reklam- och teleshoppinginslag fick förekomma endast undantagsvis. I AV-utredningens betänkande (SOU 2008:116 s. 282) berördes inte den möjlighet att tillåta enstaka reklam- och teleshoppinginslag vid sändningar av sportevenemang som har införts i AV-direktivet. AV-utredningen bedömde att det inte krävdes någon ändring av de svenska bestämmelserna om minsta annonstid för att genomföra direktivet och att de därför kunde behållas oförändrade. I en kompletterande inlaga till sitt remissyttrande över AV-utredningens betänkande motsatte sig TV4 AV-utredningens bedömning beträffande bestämmelserna om minsta annonstid (Ku2008/2231/MFI). TV4 påtalade att AV-direktivet anger att enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag, s.k. miniinslag, får förekomma vid sändningar av sportevenemang, utan begränsningen att det får ske endast undantagsvis. TV4 ansåg vidare att om den svenska radio- och tv-lagen inte tillåter sändningar av miniinslag innebär det en omfattande inskränkning i rätten att sända reklam i förhållande till bl.a. konkurrerande tv-företag som sänder till Sverige från utlandet. TV4 ansåg att detta snedvred konkurrensen. Huvudregeln borde, enligt TV4, i stället vara att den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning vid ett tillfälle inte får understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen räknats bort. TV4 menade att enstaka reklam- och teleshoppinginslag kortare än en minut däremot borde få förekomma vid sändningar av sportevenemang och undantagsvis vid andra sändningar. 5.2 Skälen för regeringens förslag 5.2.1 Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang De förändringar av radio- och tv-lagens annonsregler för tv som redan gjorts har inneburit att de svenska reglerna har närmat sig AV-direktivets regler, bl.a. på så sätt att den högsta tillåtna annonstiden har ökat. Ett skäl som har angetts i samband med förändringarna är att det är angeläget att konkurrensförutsättningarna för programföretagen utjämnas. Vidare har angetts att det inte är försvarligt att behålla en ordning som missgynnar tv-företag som är etablerade i Sverige (prop. 2007/08:4 s. 12 f. och prop. 2009/10:115 s. 168). AV-direktivets reglering (artikel 19.1-2), som genomförts genom 8 kap. 2 § radio- och tv-lagen, utgår från att kravet på att reklaminslag ska vara lätta att känna igen och lätta att skilja från det redaktionella innehållet inte hindrar att man tillåter kortare annonsavbrott vid sändningar av sportevenemang. Regeringen anser, i likhet med vad som anges i promemorian, att tittarna när det gäller sportsändningar utan svårighet bör kunna förstå att det handlar om ett reklaminslag, även om det är kortare än en minut, under förutsättning att inslaget omges av en annonssignatur som består av ljud och bild. Mot den bakgrunden finns det goda skäl att beträffande sådana sändningar ta ytterligare ett steg mot anpassning till AV-direktivets reglering, i syfte att åstadkomma en nationell reglering som inte missgynnar svenska reklamfinansierade tv-företag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. När bestämmelserna om minsta annonstid först infördes motiverades de av att det var önskvärt att antalet annonsavbrott kunde begränsas, eftersom varje avbrott ansågs störande för tittarna. Mot detta måste dock vägas de olägenheter som regleringen medför. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser, exempelvis fotbolls- eller ishockeymatcher, finns det begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Med nuvarande reglering finns en tendens att så mycket reklam visas i de fåtaliga pauserna att det finns lite tid över för expertkommentarer, spelarintervjuer och liknande inslag som kan vara av intresse för tittarna. Om kortare annonsavbrott än en minut tillåts vid direktsändningar av sportevenemang får programföretag möjlighet att placera annonser t.ex. när det sker kortare spelavbrott i matcher. På så vis kan annonsplaceringarna anpassas efter dynamiken i sportsändningen. Detta bör vara till fördel även för tittarna. Annonsavbrotten ska även fortsatt vara tydligt skilda från det övriga innehållet. Vad Stockholms universitet och Göteborgs universitet anför föranleder inte någon annan bedömning. Regeringen delar bedömningen i promemorian att möjligheten till kortare reklamavbrott endast ska gälla direktsändningar. Angående vad TV4 framhåller om att en sådan begränsning inte överensstämmer med AV-direktivet, kan följande anföras. Huvudregeln enligt AV-direktivet är att enstaka reklam- och teleshopping-inslag inte är tillåtet. Som framgår bl.a. av EU-kommissionens tolkningsmeddelande om vissa aspekter på bestämmelserna om tv-reklam i Tv-direktivet (2004/C 102/02) har möjligheten att i vissa fall ändå tillåta enstaka reklam- och teleshopping-inslag tillkommit med hänsyn till att längre avbrott i direktsända sportevenemang riskerar att leda till att publiken går miste om delar av evenemanget. I tolkningsmeddelandet, punkt 20, anges att möjligheten i direktivet att undantagsvis tillåta enstaka reklam- och teleshopping-inslag rör bl.a. sportsändningar där den tid som är tillgänglig för reklam eller teleshopping är mycket kort, t.ex. mellan ronderna i en boxningsmatch. I andra sändningar av sportevenemang än direktsändningar kan annonsavbrotten planeras så att tv-publiken inte riskerar att gå miste om programinnehåll. När det gäller direktsändningar av sportevenemang finns inte alltid denna möjlighet, utan ett avbrott skulle riskera att inkräkta på programinnehållet. För att undvika detta bör vid sådana tillfällen korta annonsavbrott kunna tillåtas i syfte att göra det möjligt att utnyttja korta avbrott, t.ex. ett spelarbyte i en fotbollsmatch, för att sända reklam. Regeringen finner mot denna bakgrund att den föreslagna bestämmelsen överensstämmer med syftet bakom AV-direktivets regler om korta annonsavbrott. KLYS och Svenska Journalistförbundet anför att korta annonsavbrott inte får ske på ett sådant sätt att de kränker programmens integritet och upphovsmännens rättigheter. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att huvudregeln om att annonsavbrott bara får ske om programmets integritet och värde inte påverkas eller rättighetshavarnas rättigheter inte kränks (8 kap 4 § radio- och tv-lagen) gäller även vid korta annonsavbrott. TV4 anför att det bör förtydligas att korta annonsavbrott får sändas med delad skärm vid alla typer av sportevenemang som pågår utan avbrott. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att annonsering med delad skärm är tillåten endast i direktsända sportevenemang som pågår utan avbrott, se 8 kap. 10 § radio- och tv-lagen. Något underlag för att ändra denna bestämmelse finns inte i detta lagstiftningsärende. 5.2.2 Kortare annonsavbrott i övriga fall När det gäller frågan om enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag kortare än en minut bör få förekomma även i andra tv-sändningar än direktsända sportsändningar kan följande anföras. AV-direktivet ger i grunden uttryck för ett restriktivt synsätt när det gäller sändningar av enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag. Huvudregeln bör enligt regeringens bedömning även fortsättningsvis vara att kortare annonsavbrott inte ska vara tillåtet i andra sändningar än direktsändningar av sportevenemang. Det kan dock finnas skäl att i svensk lag, i enlighet med vad som tillåts enligt AV-direktivet, ge möjlighet till undantag från regeln även i andra fall där det finns starka skäl till det. Som påpekats ovan har regeringen tidigare framhållit vikten av att konkurrensförutsättningarna för programföretagen utjämnas. Att även i andra direktsändningar än direktsändningar av sportevenemang undantagsvis tillåta kortare annonsavbrott än en minut skulle innebära att den svenska regleringen är i linje med AV-direktivets regler och ett ytterligare steg i riktning mot jämnare konkurrensförutsättningar för programföretagen. I de flesta andra fall än vid direktsändningar av sportevenemang torde programföretagens behov av att kunna sända kortare annonsavbrott än en minut vara ytterst begränsat. Det bör i regel finnas möjlighet att planera dessa direktsändningar, t.ex. tv-galor, så att det ges utrymme för längre och därmed färre annonsavbrott. Det kan dock inte uteslutas att det kan finnas fall där det finns ett behov av att kunna göra kortare annonsavbrott än en minut i sändningen. Exempel på sådana evenemang kan vara direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse av intresse för tittarna, där ett annonsavbrott på minst en minut skulle kunna göra att tittarna går miste om information av avgörande betydelse. Myndigheten för radio och tv anser att det bör övervägas om det inte bör framgå att det handlar om direktsändningar även när det gäller dessa sändningar. Mot bakgrund av det som anförts ovan om skälet till att överhuvudtaget tillåta korta annonsavbrott anser regeringen att det bör förtydligas i lagtexten att även dessa sändningar ska vara direktsändningar för att kortare annonsavbrott än en minut ska få göras. Regeringens bedömning är att det endast undantagsvis i andra fall än vid direktsändningar av sportevenemang bör vara tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut. Detta bör uttryckas i lagen på så sätt att det krävs synnerliga skäl för att annonsavbrott ska få vara kortare än en minut i dessa fall. TV4 anför att begreppet undantagsvis, som används i direktivets artikel 19.2, ska användas i den svenska lagen i stället för den i promemorian föreslagna lydelsen. Regeringen vill i detta sammanhang anföra följande. I den aktuella bestämmelsen i AV-direktivet sägs att enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag ska förekomma endast undantagsvis, utom när det gäller sändningar av sportevenemang. Bestämmelsen i dess lydelse på engelska anger att sådana inslag "other than in transmissions of sports events, shall remain the exception". Regeringens bedömning är att bestämmelsen endast avser att träffa mycket speciella fall. I svensk lagstiftning används formuleringen synnerliga skäl för att ge uttryck för en sådan restriktiv tillämpning. Se ovan för exempel på när bestämmelsen kan tänkas bli tillämplig. Granskningsnämnden för radio och tv har, enligt 16 kap. 2 § radio- och tv-lagen, till uppgift att genom granskning i efterhand övervaka om program som har sänts i tv eller ljudradio eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med radio- och tv-lagen och de programrelaterade villkor som kan gälla för tjänsterna. Det kommer att vara granskningsnämndens uppgift att ha tillsyn över att radio- och tv-lagen följs även när det gäller reglerna om kortare annonsavbrott än en minut. 6 Överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv när det gäller den som står under en annan EES-stats jurisdiktion Regeringens förslag: Radio- och tv-lagens bestämmelser om överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv samt bestämmelser om avgifter för den som ansöker om sådant tillstånd eller om medgivande till överlåtelse av ett sådant tillstånd, ska gälla även för den som står under annan EES-stats jurisdiktion. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 3 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) anges vilka tv-sändningar och beställ-tv som lagen i sin helhet tillämpas på. Av bestämmelsen framgår att lagen tillämpas på tv-sändningar och beställ-tv som kan tas emot i någon stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), om leverantören av medietjänsten 1. är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i AV-direktivet, 2. varken uppfyller kriteriet under 1 eller är etablerad i någon annan EES-stat men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige, 3. inte uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige, eller 4. inte uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 men är etablerad i Sverige enligt artiklarna 49-54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I 1 kap. 3 § andra stycket radio- och tv-lagen anges vilka bestämmelser i lagen som gäller även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Det är, oavsett vad som föreskrivs i första stycket, 2 kap. 3 § om upprättande av register, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-14 §§ om tillstånd och vissa tillståndsvillkor, och bestämmelserna i 16-20 kap. om granskning och tillsyn, straff, särskild avgift och vite, återkallelse av tillstånd, handläggning av mål och överklagande. Enligt bestämmelsen kan alltså den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet ansöka om tillstånd att sända tv och sökbar text-tv i Sverige. Motsvarande bestämmelse fanns i 1 kap. 2 § tredje stycket i den tidigare radio- och TV-lagen (1996:844). Genom den nya radio- och tv-lagen infördes bestämmelser om möjlighet till överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv, i 4 kap. 15-16 §§. I 4 kap. 17 § infördes en bestämmelse om att Myndigheten för radio och tv får ta ut en avgift även av den som hos myndigheten ansöker om medgivande till överlåtelse av ett tillstånd. Se prop. 2009/10:115 s. 214 f. Av förbiseende gjordes ingen hänvisning till dessa nya bestämmelser i 1 kap. 3 § andra stycket, vilket innebär att bestämmelserna inte har kommit att omfatta den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Avsaknaden av hänvisning var inte avsiktlig och det är inte heller rimligt att den som lyder under annan EES-stats jurisdiktion och som innehar sändningstillstånd i Sverige skulle sakna möjlighet att ansöka om överlåtelse av ett sådant tillstånd. Det föreslås därför att bestämmelsen i 1 kap. 3 § andra stycket förtydligas så att den som står under annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet ska omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 15-17 §§. 7 Innehållsvillkor för ljudradiosändningar som riktar sig till utlandet Regeringens förslag: När regeringen meddelar tillstånd att sända ljudradio till utlandet ska den ha möjlighet att besluta att radio- och tv-lagens bestämmelser om innehåll och reklam i ljudradiosändningar inte ska tillämpas. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Med stöd av 2 kap. 2 § andra stycket i den tidigare radio- och TV-lagen (1996:844) meddelade regeringen bland annat tillstånd att sända ljudradio till utlandet. I 3 kap. 5 § radio- och TV-lagen i dess lydelse innan de ändringar som gjordes 2007 föreskrevs att tillstånd som meddelades av regeringen kunde innebära rätt att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av någon annan. I ett sådant tillstånd kunde regeringen meddela dispens från lagens innehållsbestämmelser och reklamregler (6 och 7 kap.). I författningskommentaren till bestämmelsen (prop. 1995/96:160, s. 166) anfördes att bestämmelsen bl.a. omfattar sändningar som utländska företag bedriver i Sverige men som riktas till hemlandet. Genom ändring av radio- och TV-lagen den 1 februari 2008 överfördes en stor del av tillståndsgivningen från regeringen till dåvarande Radio- och TV-verket, som även fick uppgiften att meddela tillstånd att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av någon annan, och att ge dispens från lagens innehålls- och reklamregler. Efter ändringen var det dock alltjämt regeringens uppgift att meddela tillstånd att sända ljudradio bland annat till utlandet (2 kap. 2 § andra stycket). Motsvarande bestämmelse finns numera i 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696). Det har inte, så som tidigare var fallet, angetts någon möjlighet för regeringen att ge dispens från innehålls- och reklamreglerna. Det är inte rimligt att svenska innehålls- och reklamregler ska gälla vidaresända utländska ljudradioprogram som endast riktar sig till utlandet. Radio- och tv-lagen bör därför ändras så att det i 11 kap. 1 § första stycket anges att regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett tillstånd att sända ljudradio till utlandet. 8 Giltighetstid för tillstånd att sända ljudradio som beviljats av regeringen Regeringens förslag: Radio- och tv-lagens bestämmelse att ett tillstånd att sända ljudradio som beviljats av regeringen för en tid av minst fyra år under vissa förutsättningar förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år ska avskaffas. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 kap. 1 § radio- och tv-lagen (2010:696) meddelas tillstånd att sända ljudradio av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Enligt 11 kap. 4 § radio- och tv-lagen ska ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradio gälla för en viss tid. Ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång har meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren. I den tidigare radio- och TV-lagen (1996:844) fanns motsvarande bestämmelse om förlängning när det gällde tillstånd att sända tv. Denna bestämmelse avskaffades 2008 i samband med att bestämmelserna om tillståndsgivningen förändrades (prop. 2007/08:8 s. 41 f., bet. 2007/08:KU4, rskr. 2007/08:40). Regeringen anförde som skäl för denna lagändring att tillståndstidens längd hör till de frågor som regelmässigt behandlas av riksdagen inför varje ny tillståndsperiod för radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att det inte fanns anledning att i radio- och TV-lagen lägga fast hur långa tillståndsperioder som skulle gälla för sådana sändningar. Enligt den nuvarande radio- och tv-lagen gäller emellertid bestämmelsen endast tillstånd som meddelats av regeringen att sända tv. Motsvarande ändring har inte gjorts beträffande giltighetstiden för ljudradiotillstånd som beviljats av regeringen. De skäl som regeringen angav för att avskaffa den tidigare bestämmelsen gäller fortfarande och bör också gälla de tillstånd att sända ljudradio som regeringen beslutar. Därför föreslås att bestämmelsen i 11 kap. 4 § radio- och tv-lagen, om förlängning av tillstånd att sända ljudradio under vissa förutsättningar, avskaffas. Kvar blir alltså enbart bestämmelsen om att tillstånd som har beviljats av regeringen att sända ljudradio ska gälla för viss tid som bestäms av regeringen. 9 Utbyte av vissa begrepp i lagen och förtydliganden 9.1 Begreppet program ersätts med begreppet programtjänster Regeringens förslag: Begreppet program ersätts med begreppet programtjänster i 4 kap. 7 § och 9 § 3, i rubriken närmast före 9 kap. 1 § samt i 11 kap. 3 § 3 radio- och tv-lagen utan att innebörden ändras. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: I den s.k. villkorskatalogen i 4 kap. 9 § radio- och tv-lagen (2010:696) anges de villkor som ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med. Enligt punkten 3 i villkorskatalogen får ett tillstånd förenas med villkor om skyldighet att samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område. En likalydande bestämmelse när det gäller tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio finns i 11 kap. 3 § 3. Ovan nämnda bestämmelser hade sin motsvarighet i 3 kap. 2 § den tidigare radio- och TV-lagen (1996:844). Möjligheten att ställa villkor motsvarades av en rättighet i 3 kap. 6 § i den lagen, enligt vilken ett tillstånd som meddelats av regeringen innebar rätt att samtidigt sända det antal program i varje område under den del av dygnet som angavs i tillståndet. Som framgår av förarbetena till den tidigare lagen skulle med begreppet program förstås det som i dagligt tal kallas kanal (se prop. 1995/96:160 s. 163 och s. 167). När den tidigare radio- och TV-lagen ändrades den 1 februari 2008 ersattes begreppet program i rättighetsbestämmelsen 3 kap. 6 § med programtjänster. Bestämmelsen delades samtidigt upp i två bestämmelser, en för tv och en för ljudradio, 3 kap. 2 och 6 §§. Ändringen från program till programtjänster innebar ingen förändring i sak (prop. 2007/08:8 s. 8 f. och s. 64). Enligt motsvarande bestämmelser i 4 kap. 4 § respektive 11 kap. 2 § i den nuvarande radio- och tv-lagen innebär ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv rätt att i varje område samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser under den del av dygnet som anges i tillståndet. Begreppet programtjänst definieras i 3 kap. 1 § 12 som "ett samlat utbud av ljudradio- eller tv-program eller sökbar text-tv som sänds under en gemensam beteckning". I villkorsbestämmelserna i 4 kap. 9 § 3 respektive 11 kap. 3 § 3 radio- och tv-lagen har inte motsvarande ändring från program till programtjänst gjorts. Det förefaller, mot bakgrund av ovanstående, klart att det som avses i 4 kap. 9 § 3 respektive 11 kap. 3 § 3 är programtjänster, dvs. att tillstånd får förenas med villkor om skyldighet att samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område. Begreppet program används i ytterligare några bestämmelser där det på likartat sätt framgår av sammanhanget att det är programtjänster som avses. Det gäller 4 kap. 7 § radio- och tv-lagen om tillstånd begränsat till vidaresändning och mellanrubriken närmast före 9 kap. 1 § om vidaresändningsplikt i kabelnät. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår regeringen att begreppet program ersätts med begreppet programtjänster i följande bestämmelser i radio- och tv-lagen: 4 kap. 7 § och 9 § 3 och 11 kap. 3 § 3 samt i rubriken närmast före 9 kap. 1 §. Någon ändring i sak är inte avsedd. 9.2 Vissa andra begrepp i lagen ersätts Regeringens förslag: Begreppet ljudradioprogram byts ut till begreppet ljudradio i 10 kap. 1 §, 11 kap. 1, 2 och 4 §§, 14 kap. 1 och 7 §§, 18 kap. 1 och 2 §§, 19 kap 1 § samt i rubriken närmast före 18 kap. 2 §. Vidare byts begreppet närradioprogram i 12 kap. 2 § ut mot begreppet närradio. Slutligen byts begreppet tv-program ut mot begreppet tv i 16 kap. 7 §. Vidare görs några ytterligare ändringar av redaktionell karaktär. Några materiella ändringar åsyftas inte. Förlaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna. Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Myndigheten för radio och tv anser att begreppen kan bytas ut i fler bestämmelser för att användningen av begreppen i lagen ska vara enhetlig. Skälen för regeringens förslag: När den nya radio- och tv-lagen tillkom gjordes en översyn av den tidigare radio- och tv-lagens struktur och överskådlighet. Bestämmelserna som gäller både ljudradio och tv återfinns i en avdelning och bestämmelserna som specifikt gäller tv och de som specifikt gäller ljudradio återfinns i separata delar av lagen. För att användningen av olika begrepp i lagen ska bli konsekvent krävs att en del andra begrepp än de som nämns i avsnittet ovan byts ut. Begreppet ljudradioprogram bör bytas ut till begreppet ljudradio i 10 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 4 §§, 14 kap. 1 och 7 §§, 18 kap. 1 och 2 §§ samt 19 kap. 1 §. Begreppet närradioprogram i 12 kap. 2 § bör av samma skäl bytas ut mot begreppet närradio. Vidare bör begreppet tv-program bytas ut mot begreppet tv i 16 kap. 7 §. Myndigheten för radio och tv anser att begreppen bör bytas ut i fler bestämmelser för att användningen av begrepp i lagen ska bli enhetlig. Myndigheten bedömer att andra ljudradioprogram bör ändras till annan ljudradio i 1 kap. 1 §, att andra ljudradioprogram bör bytas ut mot annan ljudradio i 11 kap. 3 §, att begreppet ljudradioprogram bör ersättas med begreppet ljudradio i 1 kap. 5 §, 11 kap. 2 § och i rubriken närmast före 18 kap. 2 § samt att begreppet programmen bör ersättas med begreppet tjänsterna i 17 kap. 11 § 4. Myndigheten bedömer också att en ändring av redaktionell karaktär i 13 kap 9 § 1 bör göras. Regeringen delar myndighetens bedömning. 9.3 Överlåtelse av tillstånd att sända digital kommersiell radio Regeringens förslag: Överlåtelse av ett tillstånd att sända digital kommersiell radio till stat, landsting eller kommun ska inte få medges. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för radio och tv ska ge sitt godkännande till att en överlåtelse av ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får ske, se 13 kap. 28 § radio- och tv-lagen. Stat, landsting och kommuner får enligt 13 kap. 23 § andra stycket inte inneha tillstånd att sända digital kommersiell radio. I förtydligande syfte bör det anges i lagen att inte heller överlåtelse av tillstånd att sända digital kommersiell radio får ske till dessa subjekt. Detta bör göras genom en hänvisning i bestämmelsen där det anges att myndigheten får medge att ett tillstånd överlåts, till bestämmelsen där det stadgas att stat, landsting eller kommun inte får inneha tillstånd att sända digital kommersiell radio 10 Ikraftträdande och konsekvenser av förslagen 10.1 Ikraftträdande Regeringens förslag och bedömning: Ändringarna i radio- och tv-lagen ska träda i kraft den 1 januari 2013. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte. Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har något att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De författningsändringar som föreslås bör kunna träda i kraft den 1 januari 2013. Det krävs inte några övergångsbestämmelser. 10.2 Konsekvenser av förslagen 10.2.1 Konsekvenser för staten Regeringens bedömning: Ökade kostnader för Myndigheten för radio och tv med anledning av förslaget om att krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar, kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Även kostnader för domstolarna med anledning av förslaget bedöms rymmas inom befintliga anslag. Övriga förslag bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra konsekvenser för staten. Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inget att erinra mot bedömningen. Kammarrätten i Stockholm anser det önskvärt att redovisningen av konsekvenser för domstolarna, avseende den ytterligare arbetsbelastning som förslagen kan medföra, kompletteras. Förvaltningsrätten i Stockholm anför att antalet mål rörande kortare annonsavbrott som skulle kunna bli föremål för förvaltningsrättens prövning kan komma att öka, vilket kan få budgetära konsekvenser för förvaltningsrätten. Regeringens bedömning: Förslaget om att radio- och tv-lagens (2010:696) bestämmelser om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar innebär att Myndigheten för radio och tv får delvis utökade arbetsuppgifter. Myndigheten ansvarar dock redan enligt gällande regler för beslut som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning av tv-sändningar i marknätet eller via satellit. Myndigheten har i juni 2011 fattat beslut som rör sådana sändningar. Myndigheten bör kunna utgå från detta arbete och kostnaderna för de utökade arbetsuppgifterna bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Beslut av Myndigheten för radio och tv om att programbolag ska göra tv-sändningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare gäller att den som inte följer bestämmelserna för annonstid kan åläggas att betala en särskild avgift efter prövning av Förvaltningsrätten i Stockholm, på ansökan av granskningsnämnden för radio och tv. Förvaltningsrättens beslut kan i sin tur överklagas hos kammarrätten. Kammarrätten i Stockholm anser att det inte är möjligt att uppskatta den arbetsbelastning som förslaget om krav på tillgänglighet även i tv-sändningar genom tråd för personer med funktionsnedsättning kan medföra för domstolarna. Detta till följd av överklaganden av Myndigheten för radio och tv:s beslut. Kammarrätten anför vidare att förslaget om att tillåta kortare annonsavbrott i direktsändningar av sportevenemang, och i andra sändningar endast om det föreligger synnerliga skäl, innebär att antalet mål som skulle kunna bli föremål för kammarrättens prövning kan förväntas komma att öka, särskilt inledningsvis. Förvaltningsrätten i Stockholm anför likartade synpunkter när det gäller förslaget om kortare annonsavbrott och anser att förslaget kan få budgetära konsekvenser för förvaltningsrätten. Med anledning av inkomna remissynpunkter vill regeringen anföra följande. Myndigheten för radio och tv ska vid beslut om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning beakta företagens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen. Detta förutsätter i praktiken att myndigheten för en dialog med berörda företag, vilket också skedde inför det beslut gällande icke trådsänd tv som myndigheten fattade i juni 2011. Även om detta inte går att helt förutse torde beslut om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i de flesta fall inte leda till något överklagande. När det gäller den ändring av annonsreglerna som regeringen föreslår torde ändringen enligt regeringens bedömning inte vara av sådan art att den leder till någon betydande ökning av antalet mål i domstol. Regeringen gör sammantaget den bedömningen att förslagen kan ge marginella kostnadsökningar för domstolarna. Dessa kostnadsökningar bedöms dock rymmas inom Sveriges Domstolars befintliga anslag. Övriga förslag väntas inte få några ekonomiska eller andra konsekvenser för staten. 10.2.2 Konsekvenser för företagen Regeringens bedömning: Förslaget om att radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar kan leda till en viss begränsad kostnadsökning för berörda företag. Övriga förslag bedöms inte få några konsekvenser för företagen. Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm menar att uppgifterna om hur många leverantörer av medietjänster som kommer att träffas av kravet på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och i vilken omfattning tjänsterna ska göras tillgängliga är för knapphändiga för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna för leverantörerna. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig och delar inte bedömningen att kostnaderna för berörda företag blir begränsade därför att ett genomförande av skyldigheten sker successivt. Skälen för regeringens bedömning: Förslaget om att radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar kan leda till en viss kostnadsökning för berörda företag. Det är inte möjligt att i dag till fullo uppskatta kostnaderna. Dessa bör dock bli begränsade eftersom ett genomförande av skyldigheten kommer att ske successivt och med beaktande av företagens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen. När det gäller vad Kammarrätten i Stockholm framhåller om att uppgifterna är för knapphändiga när det gäller hur många leverantörer av medietjänster som kommer att träffas av kravet på tillgänglighet och i vilken omfattning de ska tillgängliggöras, samt Regelrådets synpunkt att konsekvensutredningen är bristfällig, kan följande anföras. Som redovisas ovan innebar det beslut som Myndigheten för radio och tv fattade i juni 2011 att programföretag som sänder tv via marknät och satellit under tiden den 1 juli 2011 till den 30 juni 2016 får en generell skyldighet att främja tillgängligheten av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning och uppläst text. För TV4 AB (TV4) gäller enligt beslutet särskilda, under perioden gradvis ökade krav på att tillgängliggöra ljud och bild för personer med funktionsnedsättning i programtjänsterna TV4, TV4 Plus (numera 7 - En del av TV4-Gruppen), TV4 Fakta och TV4 Sport. Dessa kanaler har alla en andel av tittartiden som är minst en procent. Skyldigheten behöver inte uppfyllas till den del kostnaden för skyldigheten överstiger en procent av TV4:s nettoomsättning för den aktuella programtjänsten kalenderåret före det år som den aktuella nivån inleds. Myndigheten har i sitt beslut tagit hänsyn bl.a. till de olika programföretagens finansiella förutsättningar. Regeringens förslag om att krav på tillgänglighet ska gälla även för tv-sändningar genom tråd innebär inte i sig någon förändring av de principer utifrån vilka myndigheten fattar sina beslut, utan beslut om krav på tillgänglighet till tv-sändningar genom tråd kommer att medföra en liknande börda för företagen som de tillgänglighetsbeslut som fattas enligt nuvarande regler. Regelrådet delar vidare inte bedömningen att kostnaderna för berörda företag blir begränsade därför att ett genomförande av skyldigheten sker successivt. Regeringen finner anledning att förtydliga att ett successivt genomförande i sig inte behöver innebära begränsade kostnader, men att ett successivt genomförande med beaktande av den tekniska utvecklingen på området bör bidra till att kostnaderna för berörda företag kan begränsas. Det kan i sammanhanget bl.a. noteras att kostnader för tillgänglighetstjänster kan bli mindre om de tillhandahålls via webbsänd tv, som typiskt sett omfattas av förslaget, jämfört med om de tillhandahålls genom etersändningar. Till detta kommer att företagens finansiella förutsättningar ska beaktas av myndigheten. Förslaget att det ska vara tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut vid direktsändningar av sportevenemang och i andra direktsändningar om det föreligger synnerliga skäl kan förväntas leda till ökade intäkter för programföretagen. Övriga förslag bedöms inte få några konsekvenser för företagen. 10.2.3 Övriga konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen bedöms inte få några övriga konsekvenser. Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanser: Ingen remissinstans invänder mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Förslagen bedöms inte få några påtagliga konsekvenser när det gäller den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller medföra några konsekvenser för miljön. 11 Författningskommentar 11.1 Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) 1 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Ändringen innebär att begreppet andra ljudradioprogram ersätts med begreppet annan ljudradio i andra strecksatsen under rubriken Ljudradiosändningar och innebär ingen ändring i sak. 1 kap. 3 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Ändringen innebär att lagens bestämmelser om överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv samt om avgifter för den som ansöker om sådant tillstånd eller om medgivande till överlåtelse av ett sådant tillstånd, gäller även för den som står under en annan EES-stats jurisdiktion. Vidare har redaktionella ändringar, som inte innebär någon ändring i sak, gjorts i paragrafens andra stycke. 1 kap. 5 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Ändringen innebär att begreppet ljudradioprogram ersätts med begreppet ljudradio och innebär ingen ändring i sak. 4 kap. 7 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.1. Ändringen innebär att begreppet program ersätts med begreppet programtjänster. Vidare har en redaktionell ändring gjorts i paragrafen. Någon ändring i sak är inte avsedd. 4 kap. 9 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.1. Ändringen innebär att begreppet program ersätts med begreppet programtjänster i punkten 3 och innebär ingen ändring i sak. 5 kap. 12 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4. Ändringen innebär att lagens krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar och sökbar text-tv som sänds genom tråd. 8 kap. 2 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5. Ett andra och tredje stycke har lagts till. I andra stycket stadgas att undantag från huvudregeln i första stycket, om att annonsavbrott måste vara minst en minut efter det att annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort, får göras i direktsända sportevenemang. I tredje stycket anges att annonsavbrott kortare än en minut, efter det att annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort, får göras även i andra direktsändningar än direktsändningar av sportevenemang om det föreligger synnerliga skäl. Ett exempel på en sändning där detta kan vara tillåtet är direktsändning av en valvaka, som inte går att planera, och där annonsavbrotten i sändningen behöver vara kortare än en minut för att tittarna inte ska missa någon information i sändningen av avgörande betydelse. 8 kap. 5 § I andra stycket har ändringar av redaktionell karaktär gjorts. Rubriken närmast före 9 kap. 1 § Denna ändring behandlas i avsnitt 9.1. Begreppet program har ersatts med begreppet programtjänster. Någon ändring i sak är inte avsedd. 10 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Ändringen innebär att begreppet ljudradioprogram har ersatts med begreppet ljudradio och innebär ingen ändring i sak. Rubriken till 11 kap. Denna ändring behandlas i avsnitt 9.2. I rubriken har formuleringen andra ljudradioprogram ändrats till annan ljudradio. Någon ändring i sak är inte avsedd. 11 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7 och 9.2. Ändringen i första stycket innebär att regeringen får besluta att reglerna om programinnehåll i 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på ett företag som, med stöd av tillstånd, sänder ljudradio till utlandet från Sverige. Vidare har begreppet ljudradioprogram ersatts med begreppet ljudradio. Denna ändring, som behandlas i avsnitt 9.2, innebär ingen ändring i sak. 11 kap. 2 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Ändringen innebär att begreppet ljudradioprogram ersätts med begreppet ljudradio och innebär ingen ändring i sak. 11 kap. 3 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.1 och 9.2. I paragrafens första stycke har formuleringen andra ljudradioprogram ändrats till annan ljudradio. Vidare har begreppet program ersatts med begreppet programtjänster i punkten 3 i paragrafens andra stycke. Någon ändring i sak är inte avsedd. 11 kap. 4 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8 och 9.2. Regeln i andra stycket att ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor under vissa i stycket angivna förutsättningar har tagits bort. Begreppet ljudradioprogram har i första stycket ersatts av begreppet ljudradio. Någon ändring i sak är inte avsedd. 12 kap. 2 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet närradioprogram har i första stycket ersatts med begreppet närradio. Någon ändring i sak är inte avsedd. 13 kap. 9 § I bestämmelsen har en ändring av redaktionell karaktär gjorts. 13 kap. 28 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.3. Ändringen innebär en hänvisning till 13 kap. 23 § i dess helhet. Detta får till följd att Myndigheten för radio och tv inte får medge att ett tillstånd att sända digital kommersiell ljudradio överlåts till stat, landsting eller kommun. Detta är i linje med principen att dessa subjekt inte ska kunna inneha tillstånd att sända sådan radio, se 13 kap. 23 § andra stycket. 14 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet ljudradioprogram har ersatts med begreppet ljudradio. Ändringen innebär ingen ändring i sak. 14 kap. 7 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet ljudradioprogram har ersatts med ljudradio. Någon saklig ändring är inte avsedd. Rubriken närmast före 16 kap. 7 § Denna ändring behandlas i avsnitt 9.2. I rubriken har begreppet tv-program ersatts med tv. Någon saklig ändring är inte avsedd. 16 kap. 7 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet tv-program har ersatts med begreppet tv i första stycket. Ändringen innebär ingen ändring i sak. 17 kap. 11 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. I första stycket fjärde punkten har begreppet programmen ersatts med begreppet tjänsterna. Någon ändring i sak är inte avsedd. 18 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet ljudradioprogram har ersatts med begreppet ljudradio. Detta innebär ingen ändring i sak. Rubriken närmast före 18 kap. 2 § Ändringen behandlas i avsnitt 9.2. I rubriken har begreppet ljudradioprogram bytts ut mot begreppet ljudradio. Någon ändring i sak är inte avsedd. 18 kap. 2 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet ljudradioprogram har ersatts med begreppet ljudradio i första och andra styckena. Någon ändring i sak är inte avsedd. 19 kap. 1 § Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.2. Begreppet ljudradioprogram har ersatts med begreppet ljudradio i tredje stycket. Någon ändring i sak är inte avsedd. Sammanfattning av förslagen i promemorian Ds 2011:40 Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) Den nuvarande radio- och tv-lagen (2010:696) trädde i kraft den 1 augusti 2010. Den nya lagen innebar bland annat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) genomfördes i svensk lagstiftning. I samband med beredningen av den nya radio- och tv-lagen aktualiserades vissa frågor där det vid den tidpunkten saknades antingen lagstöd eller beredningsunderlag för att lämna förslag till ändringar. I denna promemoria lämnas förslag i dessa delar. Ett av förslagen innebär att radio- och tv-lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel och ip-tv-sändningar. Förslag lämnas också om att det ska vara tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar ska detta vara tillåtet endast undantagsvis. De övriga förslag som lämnas i promemorian är i huvudsak av förtydligande eller språklig karaktär. Det föreslås att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. Författningsförslag i promemorian Ds 2011:40 Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och tv-lagen (2010:696) dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 7 och 9 §§, 5 kap. 12 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1, 3 och 4 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 28 §, 14 kap. 1 och 7 §§, 16 kap. 7 §, 18 kap. 1 och 2 §§ och 19 kap. 1 § samt att rubrikerna närmast före 11 kap., och 16 kap. 7 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 9 kap. 1 § ska lyda "Skyldighet att vidaresända programtjänster". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Lagen tillämpas på tv-sändningar och beställ-tv som kan tas emot i någon stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), om leverantören av medietjänsten 1. är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i AV-direktivet, 2. varken uppfyller kriteriet under 1 eller är etablerad i någon annan EES-stat men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige, 3. inte uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige, eller 4. inte uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 men är etablerad i Sverige enligt artiklarna 49-54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Oavsett vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-14 §§ och bestämmelserna i 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Trots vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-17 §§ och 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. 4 kap. 7 § Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att bestämmelserna i 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända programtjänster som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. 9 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. sända sökbar text-tv i viss omfattning, 5. sända program vars innehåll är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, 6. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen, 7. använda en viss sändningsteknik, 8. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens, 9. använda vissa radiosändare, 10. ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning och tiden för sändning av programmen, 11. sända genmälen, 12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, 13. sända ett mångsidigt programutbud, 14. regionalt sända och producera program, 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 5 kap. 12 § En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Detta gäller även en leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning eller sökbar text-tv genom tråd. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. Vid bestämmande av hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas. 8 kap. 2 § Den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning får vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort. Första stycket gäller inte tv-sändningar av direktsända sportevenemang. Om det finns synnerliga skäl, får annonstiden vid varje annonstillfälle understiga en minut sedan annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort även i andra tv-sändningar än direktsända sportevenemang. 5 § Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. I sökbar text-tv, försäljningsprogram och vid annonsering med delad skärm ska signaturen alltid vara synlig. Den behöver dock bara anges i bild. Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. I sökbar text-tv, försäljningsprogram och vid annonsering med delad skärm ska signaturen alltid vara synlig. Den behöver dock bara anges i bild. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen medge undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Sådant undantag får även medges av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar av program som myndigheten lämnar tillstånd till. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen bevilja undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Sådant undantag får även beviljas av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar som myndigheten lämnar tillstånd till. Bestämmelser om reklamidentifiering finns i 9 § marknadsföringslagen (2008:486). 10 kap. 1 § För att sända ljudradioprogram med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om För att sända ljudradio med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om 1. sändningen sker på frekvenser under 30 megahertz och som enligt för Sverige bindande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosändningar, eller 2. sändningen sker på frekvenserna 87,5-108 megahertz, 174-240 megahertz eller 470-790 megahertz. Tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio Tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio 11 kap. 1 § Tillstånd att sända ljudradioprogram meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett sådant tillstånd. Om det finns särskilda skäl, får regeringen ge tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio. Tillstånd att sända ljudradio meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Om det finns särskilda skäl, får regeringen ge tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio. 3 § Ett tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§. Ett tillstånd får dessutom förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för synskadade enligt 10 kap. 2 § och utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, ----------------------------------- 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att de inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 4 § Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradioprogram ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradio ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. Ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång har meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren. 12 kap. 2 § Om sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradio i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får det samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i kommunen. 13 kap. 28 § Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 § första stycket, Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Ett sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 §, 2. överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända digital kommersiell radio ökar i mer än begränsad omfattning, och 3. överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mångfalden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. 14 kap. 1 § Den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Den som sänder ljudradio med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. 7 § Den som sänder ljudradioprogram enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. Den som sänder ljudradio enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. 16 kap. Upplysningsskyldighet för den som sänder tv-program över satellit Upplysningsskyldighet för den som sänder tv över satellit 7 § På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv-program över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. 18 kap. 1 § Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradioprogram ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradio ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. 2 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradioprogram får återkallas om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio får återkallas om 1. tillståndshavaren väsentligt brutit mot 5 kap. 1, 2, 4-6 och 12 §§, 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1-14 §§, 14 kap. 1-3 §§ eller 15 kap., eller 2. ett villkor som förenats med tillståndet med stöd av 4 kap. 8-11 §§ eller 11 kap. 3 § har åsidosatts på ett väsentligt sätt. Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradioprogram får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradio får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om 1. förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller 2. det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar. 19 kap. 1 § Mål om återkallelse av tillstånd på grund av överträdelse av villkor som meddelats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10-12, 11 kap. 3 § första stycket eller andra stycket 9-12 och om överträdelse av 5 kap. 1, 2 och 4 §§ eller 14 kap. 1 § ska på talan av Justitiekanslern prövas av allmän domstol. I övriga fall prövas ärenden om återkallelse av tillstånd av Myndigheten för radio och tv. Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradioprogram prövas av den som meddelat tillståndet. Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradio prövas av den som meddelat tillståndet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Förteckning över remissinstanserna Remiss av Ds 2011:40 Vissa ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696) Remissinstanser: Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Stockholms tingsrätt, Förvaltningsrätten i Stockholm, Marknadsdomstolen, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Konsumentverket, Yttrandefrihetskommittén, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket, Regelrådet, Myndigheten för radio och tv, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, TV4 AB, Axess Publishing AB, Modern Times Group AB, SBS TV AB, Viasat Broadcasting AB, Millenium Media Group AB, Canal Digital Sverige AB, Com Hem AB, IT- och Telecomföretagen, Telia Sonera AB, Boxer TV-Access AB, Tele2 AB, Telenor Sverige AB, Teracom AB, Svenska Kabel-TV-föreningen, Dyslexiförbundet för Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Lika Unika, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hjälpmedelsinstitutet, Riksförbundet för döva och hörselskadade och språkstörda barn, Synskadades riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Sveriges Dövas Riksförbund, Riksförbundet FUB för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges konsumenter, Sveriges Olympiska kommitté, Svenska fotbollsförbundet, Ishockeyförbundet, Sveriges riksidrottsförbund, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svenska Artisters och Musikers intresseorganisation (SAMI), Svenska föreningen för upphovsrätt, Film och TV-producenterna, Tevefolket, Sveriges Kommunikationsbyråer, Sveriges annonsörer, Elektronikbranschen, Svenskt näringsliv, Almega, Svenska Journalistförbundet, Näringslivets regelnämnd och Landsorganisationen i Sverige. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och tv-lagen (2010:696) dels att 1 kap. 1, 3 och 5 §§, 4 kap. 7 och 9 §§, 5 kap. 12 §, 8 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 1 §, 11 kap. 1-4 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 9 och 28 §§, 14 kap. 1 och 7 §§, 16 kap. 7 §, 17 kap. 11 §, 18 kap. 1 och 2 §§ och 19 kap. 1 §, rubriken till 11 kap. samt rubrikerna närmast före 16 kap. 7 § och 18 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 9 kap. 1 § ska lyda "Skyldighet att vidaresända programtjänster". Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Lagens innehåll 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar enligt följande. Övergripande bestämmelser - Lagens innehåll och tillämpningsområde (1 kap.) - Information och registrering (2 kap.) - Definitioner (3 kap.) Tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv - Krav på tillstånd (4 kap.) - Innehållet i tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv (5 kap.) - Produktplacering (6 kap.) - Sponsring (7 kap.) - Reklam och andra annonser m.m. (8 kap.) - Vidaresändningar i kabelnät (9 kap.) Ljudradiosändningar - Krav på tillstånd (10 kap.) - Tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio (11 kap.) - Tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio (11 kap.) - Tillstånd att sända närradio (12 kap.) - Tillstånd att sända kommersiell radio (13 kap.) - Innehållet i ljudradiosändningar (14 kap.) - Reklam, andra annonser och sponsring (15 kap.) Gemensamma bestämmelser - Granskning och tillsyn (16 kap.) - Straff, särskild avgift och vite (17 kap.) - Återkallelse av tillstånd (18 kap.) - Handläggningen av mål om återkallelse, särskild avgift och vite m.m. (19 kap.) - Överklagande (20 kap.) 3 § Lagen tillämpas på tv-sändningar och beställ-tv som kan tas emot i någon stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), om leverantören av medietjänsten 1. är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i AV-direktivet, 2. varken uppfyller kriteriet under 1 eller är etablerad i någon annan EES-stat men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige, 3. inte uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige, eller 4. inte uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 men är etablerad i Sverige enligt artiklarna 49-54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Oavsett vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-14 §§ och bestämmelserna i 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Trots vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 samt 11-17 §§ och 16-20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. 5 § Lagen gäller för sådana sändningar av ljudradioprogram över satellit som kan tas emot i Sverige, om den som bedriver sändningsverksamheten har sin hemvist i Sverige eller sändningen till satellit sker från en sändare här i landet. Lagen gäller för sådana sändningar av ljudradio över satellit som kan tas emot i Sverige, om den som bedriver sändningsverksamheten har sin hemvist i Sverige eller sändningen till satellit sker från en sändare här i landet. 4 kap. 7 § Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att bestämmelserna i 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. Ett tillstånd som ges av Myndigheten för radio och tv får innebära rätt för ett programföretag att endast vidaresända programtjänster som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av ett annat programföretag. I ett sådant tillstånd får myndigheten besluta att 5-8 kap. inte ska tillämpas på sändningar med stöd av tillståndet. 9 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv får förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. sända sökbar text-tv i viss omfattning, 5. sända program vars innehåll är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, 6. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen, 7. använda en viss sändningsteknik, 8. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens, 9. använda vissa radiosändare, 10. ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning och tiden för sändning av programmen, 11. sända genmälen, 12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, 13. sända ett mångsidigt programutbud, 14. regionalt sända och producera program, 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 5 kap. 12 § En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Detta gäller även en leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning eller sökbar text-tv genom tråd. Tillgängliggörandet ska ske i den omfattning som beslutas av regeringen, om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. Vid bestämmande av hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas. 8 kap. 2 § Den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning får vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort. Första stycket gäller inte tv-sändningar av direktsända sportevenemang. Om det finns synnerliga skäl, får annonstiden vid varje annonstillfälle även i andra direktsändningar än direktsända sportevenemang understiga en minut sedan annonssignaturen enligt 5 § har räknats bort. 5 § Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. I sökbar text-tv, försäljningsprogram och vid annonsering med delad skärm ska signaturen alltid vara synlig. Den behöver dock bara anges i bild. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen medge undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Sådant undantag får även medges av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar av program som myndigheten lämnar tillstånd till. I fråga om tv-sändningar som regeringen lämnar tillstånd till får regeringen bevilja undantag från skyldigheten enligt första stycket och kravet på kortaste annonstid enligt 2 §. Ett sådant undantag får även beviljas av Myndigheten för radio och tv i fråga om sändningar som myndigheten lämnar tillstånd till. Bestämmelser om reklamidentifiering finns i 9 § marknadsförings-lagen (2008:486). 10 kap. 1 § För att sända ljudradioprogram med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om 1. sändningen sker på frekvenser under 30 megahertz och som enligt för Sverige bindande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosändningar, eller För att sända ljudradio med användning av radiovågor krävs tillstånd enligt denna lag om 1. sändningen sker på sådana frekvenser under 30 megahertz som enligt för Sverige bindande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosändningar, eller 2. sändningen sker på frekvenserna 87,5-108 megahertz, 174-240 megahertz eller 470-790 megahertz. Tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio Tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio 11 kap. 1 § Tillstånd att sända ljudradioprogram meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett sådant tillstånd. Tillstånd att sända ljudradio meddelas av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. Regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Myndigheten för radio och tv får ge tillstånd att under en begränsad tid om högst två veckor sända ljudradio som inte är närradio eller kommersiell radio. Myndigheten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av tillståndet. Om det finns särskilda skäl, får regeringen ge tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio. 2 § Ett tillstånd att sända ljudradioprogram innebär rätt att i varje område samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser under den del av dygnet som anges i tillståndet. Ett tillstånd att sända ljudradio innebär rätt att i varje område samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser under den del av dygnet som anges i tillståndet. 3 § Ett tillstånd att sända andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§. Ett tillstånd att sända annan ljudradio än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§. Ett tillstånd får dessutom förenas med villkor om skyldighet att 1. sända till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 3. samtidigt sända ett visst minsta antal programtjänster i varje område, 4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för synskadade enligt 10 kap. 2 § och utforma sändningarna på ett sådant sätt att dessa blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, 5. bereda utrymme för sändningar med stöd av tillstånd av regeringen, 6. använda en viss sändningsteknik, 7. samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor för att främja tillgänglighet och konkurrens, 8. använda vissa radiosändare, 9. ta hänsyn till ljudradions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen, 10. iaktta bestämmelsen om beriktigande i 5 kap. 4 § första stycket, 11. sända genmälen, 12. i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv, 13. sända ett mångsidigt programutbud, 14. regionalt sända och producera program, 15. kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten, om en myndighet begär det, 16. utforma sändningarna på ett sådant sätt att de inte bara kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och 17. utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid fredstida krissituationer samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer. 4 § Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradioprogram ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. Ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång har meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren. Ett tillstånd som beviljats av regeringen att sända ljudradio ska gälla för en viss tid som bestäms av regeringen. 12 kap. 2 § Om sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, ska det finnas en möjlighet att sända närradio i en kommun. Om det finns särskilda skäl, får det samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i kommunen. 13 kap. 9 § Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att 1. sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området, 1. sända i en viss del av sändningsområdet eller så att en viss del av befolkningen inom området nås, 2. sända under en viss minsta tid, 3. använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och 4. använda en viss teknik för sådan inspelning som avses i 16 kap. 11 §. Innan beslut om tillstånd fattas ska den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som Myndigheten för radio och tv avser att förena med tillståndet. 28 § Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 § första stycket, Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Ett sådant medgivande får bara lämnas om 1. förvärvaren uppfyller förutsättningarna i 23 §, 2. överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända digital kommersiell radio ökar i mer än begränsad omfattning, och 3. överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mångfalden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. 14 kap. 1 § Den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Den som sänder ljudradio med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. 7 § Den som sänder ljudradioprogram enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. Den som sänder ljudradio enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Myndigheten för radio och tv. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. 16 kap. Upplysningsskyldighet för den som sänder tv-program över satellit Upplysningsskyldighet för den som sänder tv över satellit 7 § På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv-program över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. På begäran av Myndigheten för radio och tv ska den som sänder tv över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. 17 kap. 11 § Den som inte följer de bestämmelser som anges i denna paragraf eller de beslut som meddelas med stöd av bestämmelserna, får meddelas de förelägganden som behövs i enskilda fall för att bestämmelserna ska efterlevas. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om 1. varning (5 kap. 2 §), 2. tillståndsvillkor enligt 4 kap. 9 § 1-4, 6-9 och 16 samt 11 kap. 3 § andra stycket 1-3, 5-8 och 16, 3. beteckningar (5 kap. 11 § och 14 kap. 7 §), 4. skyldighet att utforma tv-sändningar, beställ-tv eller sökbar text-tv på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 12 § och beslut som har meddelats med stöd av den bestämmelsen, 4. skyldighet att utforma tv-sändningar, beställ-tv eller sökbar text-tv på ett sådant sätt att tjänsterna blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 12 § och beslut som har meddelats med stöd av den bestämmelsen, 5. sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarorganisationer (9 kap. 1-3 och 5 §§) 6. närradiosändningars innehåll (14 kap. 4 §), 7. skyldighet att lämna vissa upplysningar till Myndigheten för radio och tv (16 kap. 5-8 §§), 8. skyldighet att lämna upplysningar enligt 16 kap. 9 §, 9. skyldighet att lämna upplysningar till Myndigheten för radio och tv enligt 16 kap. 10 §, 10. skyldighet att lämna inspelning enligt 16 kap. 11 §, eller 11. skyldighet att årligen redovisa till Myndigheten för radio och tv enligt 16 kap. 12 §. Föreläggande enligt första stycket 1, 3, 4, 6, 8 eller 9 får beslutas av granskningsnämnden för radio och tv. Föreläggande enligt första stycket 2, 4, 5, 7, 8, 10 eller 11 får beslutas av Myndigheten för radio och tv. Föreläggande enligt första stycket 8 eller 10 får även beslutas av Konsumentombudsmannen. 18 kap. 1 § Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradioprogram ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradio ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio-program Återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio 2 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradioprogram får återkallas om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio får återkallas om 1. tillståndshavaren väsentligt brutit mot 5 kap. 1, 2, 4-6 och 12 §§, 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1-14 §§, 14 kap. 1-3 §§ eller 15 kap., eller 2. ett villkor som förenats med tillståndet med stöd av 4 kap. 8-11 §§ eller 11 kap. 3 § har åsidosatts på ett väsentligt sätt. Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradioprogram får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradio får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om 1. förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller 2. det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar. 19 kap. 1 § Mål om återkallelse av tillstånd på grund av överträdelse av villkor som meddelats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10-12, 11 kap. 3 § första stycket eller andra stycket 9-12 och om överträdelse av 5 kap. 1, 2 och 4 §§ eller 14 kap. 1 § ska på talan av Justitiekanslern prövas av allmän domstol. I övriga fall prövas ärenden om återkallelse av tillstånd av Myndigheten för radio och tv. Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradioprogram prövas av den som meddelat tillståndet Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradio prövas av den som meddelat tillståndet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-04-25 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Ändringar i radio- och tv-lagen Enligt en lagrådsremiss den 19 april 2012 (Kulturdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Rosemarie Jansson Håvik. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Kulturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2012 Närvarande: statsrådet Bildt, ordförande, och statsråden Ask, Erlandsson, Hägglund, Sabuni, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström Föredragande: statsrådet Ask Regeringen beslutar proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Radio- och tv-lagen (2010:696) 8 kap. 2 § 32010L0013 Prop. 2011/12:151 Prop. 2011/12:151 2 57 1 Prop. 2011/12:151