Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2012/13:79 Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget Prop. 2012/13:79 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 2013 Fredrik Reinfeldt Birgitta Ohlsson (Statsrådsberedningen) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att protokollet av den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget ska godkännas av Sverige. Protokollet ska fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett godkännande av protokollet föranleder en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs ett förslag till en sådan lagändring fram, som föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Bakgrunden till protokollets upprättande 6 5 Det irländska protokollets innehåll 7 6 Godkännande av protokollet 9 7 Ändring i anslutningslagen 10 8 Ikraftträdande 12 9 Statsfinansiella och andra effekter 12 10 Författningskommentar 13 Bilaga 1 Protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget 14 Bilaga 2 Sammanfattning av departementspromemorian Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget (Ds 2012:48) 24 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 25 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 27 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 28 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget (avsnitt 6), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen dels att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § De fördrag och andra instrument som anges i 4 § samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument. De fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§ samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument. 3 § Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. De rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§. De rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§. 5 § De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är även protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 3 Ärendet och dess beredning Den 20 juli 2011 lade den irländska regeringen fram ett förslag till ändring av fördragen i form av ett protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget, i det följande irländska protokollet. Europeiska rådet beslutade i enlighet med artikel 48.3 första stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) att höra Europaparlamentet och kommissionen om förslaget. Den 18 april respektive den 4 maj 2012 lämnade Europaparlamentet respektive kommissionen positiva yttranden om förslaget. Europaparlamentet gav också sitt godkännande till att inte sammankalla ett konvent eftersom de föreslagna ändringarnas omfattning inte motiverade det. I enlighet med det ordinarie fördragsändringsförfarandet i artikel 48.3 i EU-fördraget beslutade Europeiska rådet dels att en konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar (regeringskonferens) skulle behandla de ändringar som föreslagits av den irländska regeringen och som skulle utgöra mandatet för konferensen, dels att ett konvent inte skulle sammankallas eftersom ändringarnas omfattning inte motiverade det. Rådets ordförande sammankallade en regeringskonferens för att förverkliga förslaget om ändring av fördragen. Regeringskonferensen sammankallades formellt den 16 maj 2012 och avslutades samma dag. Den 13 juni 2012 hade samtliga medlemsstater undertecknat det irländska protokollet. Protokollet ska fogas till EU-fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Protokollet träder enligt sin lydelse i kraft den 30 juni 2013, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller om så inte är fallet den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Protokollet finns som bilaga 1 till propositionen. Innebörden av protokollet samt behovet av ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen, har redovisats i departementspromemorian Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget (Ds 2012:48). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns tillgänglig i Statsrådsberedningen (dnr SB2012/7650/EU-kansliet). 4 Bakgrunden till protokollets upprättande Under ratificeringsprocessen av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget) genomfördes en folkomröstning om fördraget på Irland den 12 juni 2008 som fick negativt resultat. Fördragets innehåll har beskrivits i propositionen Lissabonfördraget (prop. 2007/08:168, bet. 2008/09:UU8, rskr. 2008/09:64). Lissabonfördragets ikraftträdande krävde att alla 27 medlemsstater ratificerade det och det kunde därför endast träda i kraft om man hittade en lösning på den situation som skapats genom det negativa resultatet i folkomröstningen. Europeiska rådet enades vid sitt möte den 11-12 december 2008 om att det genom rättsliga garantier skulle tas hänsyn till den oro som det irländska folket framfört genom sin premiärminister för att skattepolitik, rätt till liv, utbildning och familjen samt Irlands traditionella politik av militär neutralitet skulle komma att påverkas av Lissabonfördragets ikraftträdande. Mot den bakgrunden fattade stats- och regeringscheferna i Europeiska unionens 27 medlemsstater, församlade i Europeiska rådet 18-19 juni 2009 ett beslut om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget (se Europeiska rådets slutsatser, bilaga I). Stats- och regeringscheferna uttalade att beslutet ger rättsliga garantier för att vissa frågor som oroar det irländska folket inte kommer att påverkas av Lissabonfördragets ikraftträdande, att beslutets innehåll är fullt förenligt med Lissabonfördraget och inte kommer att kräva någon förnyad ratificering av det fördraget och att beslutet är rättsligt bindande. Det fick verkan samma dag som Lissabonfördraget trädde i kraft, det vill säga den 1 december 2009. Stats- och regeringscheferna uttalade även att de vid tidpunkten för ingåendet av nästa anslutningsfördrag, och i enlighet med deras respektive konstitutionella krav, skulle fastställa bestämmelserna i beslutet i ett protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget. Slutligen uttalade de att protokollet inte på något sätt kommer att ändra förhållandet mellan EU och dess medlemsstater. Protokollets enda syfte kommer att vara att ge fullständig fördragsstatus åt klargörandena i beslutet för att ta hänsyn till det irländska folkets oro. Dess status kommer inte att skilja sig från liknande klargöranden i protokoll som erhållits av andra medlemsstater. Protokollet kommer att klargöra, men inte ändra, innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Den 8 juli 2009 beslutades det att en ny folkomröstning skulle hållas på Irland, med Europeiska rådets nya försäkringar i åtanke. Den 2 oktober 2009 röstade irländarna ja till fördraget. Därmed kunde Lissabonfördraget ratificeras av Irland. Mot denna bakgrund görs nu en fördragsändring för att i enlighet med vad stats- och regeringscheferna enades om i samband med Europeiska rådets möte den 18-19 juni 2009 foga ett protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget till EU-fördraget och EUF-fördraget. 5 Det irländska protokollets innehåll Av protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget framgår följande. Rätt till liv, familj och utbildning Protokollet innebär att ingenting av det i Lissabonfördraget som ger rättslig status åt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och inga av bestämmelserna i det fördraget på området frihet, säkerhet och rättvisa ska på något sätt påverka omfattningen och tillämpligheten av skyddet för rätt till liv i artikel 40.3.1, 40.3.2 och 40.3.3, skyddet av familjen i artikel 41 och skyddet av rätten till utbildning i artiklarna 42, 44.2.4 och 44.2.5 i Irlands författning (artikel 1 i protokollet). Skatter I protokollet anges vidare att bestämmelserna i Lissabonfördraget inte, för någon av medlemsstaterna, innebär någon som helst förändring av omfattningen eller genomförandet av EU:s befogenheter när det gäller beskattning (artikel 2 i protokollet). Säkerhet och försvar Slutligen anges följande när det gäller säkerhet och försvar (artikel 3 i protokollet). Unionens åtgärder i internationella sammanhang utgår från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik utgör en integrerande del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken tillförsäkrar unionen en operativ kapacitet att genomföra uppdrag utanför unionen för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga. Den påverkar inte de enskilda medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik, inklusive Irlands, och inte heller de enskilda medlemsstaternas förpliktelser. Lissabonfördraget påverkar eller förändrar inte Irlands traditionella politik av militär neutralitet. Det är medlemsstaterna själva - inklusive Irland, i en anda av solidaritet och utan att åsidosätta sin traditionella politik av militär neutralitet - som kommer att fastställa vilken typ av stöd eller bistånd som ska ges en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller blivit utsatt för väpnat angrepp på sitt territorium. Varje beslut om att övergå till ett gemensamt försvar kommer att kräva ett enhälligt beslut av Europeiska rådet. Det skulle bli en fråga för medlemsstaterna, inklusive Irland, att i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser och deras respektive konstitutionella krav besluta om ett gemensamt försvar ska antas eller inte. Ingenting i denna avdelning påverkar eller föregriper någon medlemsstats ståndpunkt eller politik i fråga om säkerhet och försvar. Det är också en fråga för varje medlemsstat att, i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser och inhemska rättsliga krav, besluta om den ska delta i ett permanent strukturerat samarbete eller i Europeiska försvarsbyrån. I Lissabonfördraget föreskrivs inte skapandet av en europeisk armé eller uttagning till någon form av militärtjänst. Lissabonfördraget påverkar inte Irlands eller någon annan medlemsstats rätt att fastställa arten och omfattningen av sina försvars- och säkerhetsutgifter och arten av sin försvarskapacitet. Det kommer att vara en fråga för Irland eller varje annan medlemsstat att, i enlighet med inhemska rättsliga krav, besluta om de ska delta i någon militär operation eller inte. 6 Godkännande av protokollet Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Folkrörelsen Nej till EU anser att det irländska folket blev förda bakom ljuset eftersom de rättsliga garantierna inte har något bindande juridiskt värde eller kan kringgås. Folkrörelsen Nej till EU uppmanar riksdagsledamöterna att ta initiativ till en ny folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet. Landsorganisationen i Sverige (LO) välkomnar riksdagens beslut att Sverige ska verka för att det till EU:s fördrag fogas ett socialt protokoll och uppmanar regeringen att med kraft driva kravet inom ramen för arbetet i Europeiska rådet och den diskussion som förs om eventuella fördragsändringar för att skapa en genuin valutaunion. Diskrimineringsombudsmannen framför, när det gäller artikel 1 i protokollet, att en belysning i promemorian hade varit önskvärd av om bestämmelserna i Irlands författning skulle kunna äga tillämplighet på förhållanden som faller inom unionens kompetensområde på ett sådant sätt att en konflikt kan uppkomma mellan dessa regler och unionsrätten samt protokollets rättsliga konsekvenser vid en sådan eventuell konflikt. Ombudsmannen anser vidare att Sverige inom ramen för det fortsatta samarbetet inom EU bör verka för att det unionsrättsliga skyddet för grundläggande fri- och rättigheter ges fullt genomslag i samtliga medlemsstater. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) konstaterar att det är svårt att dra några slutsatser från det irländska protokollets ordalydelse om vilka effekter protokollet kommer att få i rättstillämpningen. Juridiska fakulteten anser att det följer av protokollets natur att unionens formella normgivningsmakt kommer att inskränkas, särskilt när det gäller det företräde framför unionsrätten som ges i det irländska protokollet åt vissa artiklar i Irlands författning. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) anser att EU inte har och inte bör ha jurisdiktion över frågor som rör abort. RFSU konstaterar att godkännandet av det irländska protokollet är ett utflöde av den irländska statens önskan att inte tillerkänna kvinnor den mänskliga rättigheten det innebär att ha rätten till sin egen reproduktion. RFSU uppmanar regering och riksdag att med kraft försöka påverka de länder inom EU som fortfarande inte lever upp till detta. Skälen för regeringens förslag: En fördragsändring är nödvändig för att i enlighet med vad stats- och regeringscheferna enades om i samband med Europeiska rådets möte den 18-19 juni 2009 foga ett protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget till EU-fördraget och EUF-fördraget. Protokollet kommer därmed att bli en del av unionsrätten. I artikel 1 i protokollet fastställs att ingenting av det i Lissabonfördraget som ger rättslig status åt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och inga bestämmelser i det fördraget på området frihet, säkerhet och rättvisa ska påverka omfattningen och tillämpligheten av vissa bestämmelser om skyddet för rätten till liv, skyddet av familjen och skyddet av rätten till utbildning i Irlands författning. I artikel 2 i det irländska protokollet som handlar om skatter slås det fast att bestämmelserna i Lissabonfördraget inte för någon av medlemsstaterna innebär någon förändring av omfattningen eller genomförandet av unionens befogenheter när det gäller beskattning. I artikel 3 i protokollet förklaras Lissabonfördragets bestämmelser om säkerhet och försvar. Det klargörs att unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik inte påverkar enskilda medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik, inklusive Irlands. När det gäller Stockholms universitets (Juridiska fakulteten) och Diskrimineringsombudsmannens synpunkter, i fråga om artikel 1 i protokollet, att protokollet eventuellt kan innebära att bestämmelserna i Irlands författning skulle kunna äga tillämplighet på förhållanden som faller inom unionens befogenhetsområde på ett sådant sätt att en konflikt kan uppkomma mellan dessa regler och unionsrätten och att protokollet kan innebära att tillämpningen av unionsrätten tillåts begränsas vid en sådan eventuell konflikt, vill regeringen framhålla följande. I samband med Europeiska rådets möte den 18-19 juni 2009 uttalade stats- och regeringscheferna att protokollet inte kommer att ändra förhållandet mellan EU och dess medlemsstater, att dess status inte kommer att skilja sig från liknande klargöranden i protokoll som erhållits av andra medlemsstater och att protokollet kommer att klargöra, men inte ändra, innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Eftersom protokollet förutsätter ändringar i lag, ska riksdagen enligt 10 kap. 3 § regeringsformen godkänna protokollet. Enligt regeringens uppfattning finns det goda skäl för Sverige att godkänna protokollet. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner protokollet. 7 Ändring i anslutningslagen Regeringens förslag: Anslutningslagen ändras genom att protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget förs in i en ny paragraf i lagen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget, utom Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) som har haft synpunkter på den lagtekniska lösningen. Juridiska fakulteten anser att om lagstiftaren väljer att införliva protokollet i svensk rätt genom en ny paragraf, på det sätt som föreslås i promemorian, bör det tydligare förklaras i förarbetena till lagändringen vad orsaken till denna särreglering är. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har inget att invända mot promemorians lagtekniska lösning. Detta med hänsyn till att flera tillägg till anslutningslagen är aktuella och det är osäkert vilken ändring som först träder i kraft på internationell nivå. Sieps föreslår att anslutningslagen återställs i sitt ursprungliga skick med fyra paragrafer vid lämpligt tillfälle eftersom det framdeles inte är motiverat att ha en särskild paragraf för protokollet. Skälen för regeringens förslag: I Sverige tillämpas den principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av svensk rätt, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med densamma för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter (SOU 1974:100 s. 44). En sådan metod är inkorporering. Inkorporering innebär att det i lag eller en annan författning anges att det internationella avtalet eller delar av det ska gälla i Sverige. Detta innebär i sin tur att avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En annan metod är transformering. Denna metod innebär att det internationella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext. Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den så kallade anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § att unionens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bland annat de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelsen av beslutanderätt till unionen till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§. I tidigare fall har endast en fördragsändring i taget varit aktuell. Ett nytt fördrag eller annat instrument har då lagts till i förteckningen i 4 §. En sådan ändring i anslutningslagens 4 § föranleds av Sveriges godkännande av anslutningsfördraget mellan de nuvarande 27 medlemsstaterna i EU och Kroatien (jfr prop. 2012/13:6, bet. 2012/13:UU14, rskr. 2012/13:16). Anslutningsfördraget ska enligt sin lydelse träda i kraft den 1 juli 2013 under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats. Det irländska protokollet träder enligt sin lydelse i kraft den 30 juni 2013 under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats. Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av anslutningsfördraget för Kroatien och det irländska protokollet är uppfyllda och därmed i vilken ordning fördragsändringarna kommer att träda i kraft. I aktuellt fall bör därför det irländska protokollet införlivas med svensk rätt genom införandet av en ny paragraf i anslutningslagen som vid behov kan träda i kraft före den ändring i anslutningslagen som föranleds av anslutningsfördraget för Kroatien. Anslutningslagens 2 och 3 §§ bör ändras så att de förutom att hänvisa till 4 § även hänvisar till den nya paragrafen. Regeringen vill med anledning av vad Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) anfört beträffande den lagtekniska lösningen framhålla följande. Orsaken till den lagtekniska lösningen är som Sieps angett att flera tillägg till anslutningslagen är aktuella och det är osäkert vilken ändring som först träder i kraft på internationell nivå. I likhet med Sieps anser regeringen att anslutningslagen vid lämpligt tillfälle bör ses över eftersom det framdeles inte är motiverat att ha en särskild paragraf för det irländska protokollet. Det bör framhållas att lagändringen närmast är av redaktionell karaktär och att protokollet inte förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt till EU. 8 Ikraftträdande Regeringens förslag: Ändringen i anslutningslagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har inte något att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Den lagändring som är föranledd av protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget ska träda i kraft vid protokollets ikraftträdande. Enligt protokollet ska det träda i kraft den 30 juni 2013, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller om så inte är fallet den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av protokollet är uppfyllda. Regeringen bör därför bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft. 9 Statsfinansiella och andra effekter Regeringens bedömning: Förslaget kommer inte att innebära ökade kostnader för staten. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna har inte några synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Det bedöms att förslaget inte kommer att innebära ökade kostnader för staten, varken direkt eller indirekt genom en ökad EU-avgift. 10 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 2 § I paragrafen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. i 4 § gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen. I paragrafen görs en ändring så att det även hänvisas till den nya 5 § genom vilken protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget införs i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7. 3 § I paragrafen anges att unionens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I paragrafen görs en ändring så att det även hänvisas till den nya 5 § genom vilken protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget införs i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7. 5 § Paragrafen är ny. Genom paragrafen införs protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7. Protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Sammanfattning av departementspromemorian Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget (Ds 2012:48) I promemorian föreslås att protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget ska godkännas av Sverige. Det föreslås vidare som en följd av godkännandet att lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska ändras. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen dels att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § De fördrag och andra instrument som anges i 4 § samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument. De fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§ samt de rättsakter, avtal och andra beslut som före Sveriges anslutning till Europeiska unionen har antagits av Europeiska gemenskaperna gäller här i landet med den verkan som följer av dessa fördrag och andra instrument. 3 § Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. De rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 §. Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen får fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§. De rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Europeiska gemenskaperna efter Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska fortsätta att gälla här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i 4 och 5 §§. 5 § De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är även protokollet den 13 juni 2012 om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över den inom Statsrådsberedningen upprättade promemorian Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget (Ds 2012:48) lämnats av Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Justitiekanslern, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Länsstyrelsen Norrbottens län, Skatteverket, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges Advokatsamfund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Folkrörelsen Nej till EU och Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU). Riksdagens ombudsmän, Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), har beretts tillfälle att yttra sig men har meddelat att de avstår från att yttra sig. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen och Unga Européer har inte hörts av. Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Ek, Lööf, Enström Föredragande: statsrådet Ohlsson Regeringen beslutar proposition 2012/13:79 Godkännande av ett irländskt protokoll som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget Prop. 2012/13: Prop. 2012/13: 2 3 1 Prop. 2012/13:79 r Prop. 2012/13:79 Prop. 2012/13:79 Prop. 2012/13:79 12 13 1 Prop. 2012/13:79 Prop. 2012/13:79 Prop. 2012/13: Prop. 2012/13: Prop. 2012/13:79 Bilaga 1 Prop. 2012/13: Bilaga 1 22 23 1 Prop. 2012/13:79 Bilaga 1 Prop. 2012/13:79 Bilaga 1 Prop. 2012/13:79 Bilaga 2 Prop. 2012/13:79 Bilaga 2 24 23 1 Prop. 2012/13: Bilaga 2 Prop. 2012/13: Bilaga 2 Prop. 2012/13:79 Bilaga 3 Prop. 2012/13:79 Bilaga 3 26 25 1 Prop. 2012/13: Bilaga 3 Prop. 2012/13: Bilaga 3 Prop. 2012/13:79 Bilaga 4 Prop. 2012/13:79 Bilaga 4 26 27 1 Prop. 2012/13: Bilaga 4 Prop. 2012/13: Bilaga 4 Prop. 2012/13:79 Prop. 2012/13:79 28 27 1 Prop. 2012/13: Prop. 2012/13: