Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2925 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:9 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Skr. 9
Regeringens skrivelse 2011/12:9 Riksrevisionens rapport om statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning Skr. 2011/12:9 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 september 2011 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16). Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det nuvarande systemet som involverar ett antal myndigheter kan göras mer ändamålsenligt och effektivt. Regeringen avser att i samband med budgetpropositionen för 2013 presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. Regeringen kommer att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund i arbetet med strategin. Med anledning av rapporten avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera arbetsformen för bedömning av legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES/Schweiz. Vidare avser regeringen att se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd. Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad svenskundervisning bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang. Slutligen avser regeringen att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskole-utbildningar för nuvarande yrkesgrupper. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) 9 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser avseende Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) 157 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011 158 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) den 20 april 2011 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilaga 1. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. Tidsfristen inkluderar inte månaderna juli och augusti. Riksrevisionens granskningsrapport har remitterats till 19 remiss-instanser, däribland Högskoleverket, Socialstyrelsen, berörda universitet och högskolor och sex länsstyrelser. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning av dessa finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2011/3835/UH). 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och uppföljning av insatser inom utbildningsområdet för att tillvarata kompetensen hos akademiker med utländsk utbildning och ansvariga myndigheters genomförande. Granskningen har utförts med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och ekonomisk analys och omfattar insatser genomförda huvudsakligen under åren 2008-2010. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det nuvarande systemet som involverar ett antal myndigheter kan göras mer ändamålsenligt och effektivt. Enligt granskningen finns det behov av tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig i Sverige möts av ett komplext system av statliga insatser och aktörer som finns i olika sektorer. Enligt Riksrevisionen har därmed den tänkta effektiviseringen av systemet inte genomförts fullt ut. Vidare visar granskningen att det tar tid för akademiker att få sina utländska utbildningar bedömda. Med hjälp av ett räkneexempel pekar Riksrevisionen på att även små förkortningar av de sökandes arbetslöshetstider ger ekonomiska vinster. Riksrevisionen har inget underlag för att bedöma om lärosätena får täckning för sina kostnader för att bedriva högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning men konstaterar att regeringen inte har säkerställt att anslagna medel motsvarar efterfrågan på kompletterande högskoleutbildningar och att det behövs insatser för bättre kunskaper i svenska. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen följande. * Regeringen bör säkerställa en departementsövergripande samordning och uppföljning av befintliga insatser. * Regeringen bör förtydliga vilka krav de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa på uppehålls- och arbetstillstånd. * Regeringen bör följa upp att det finns kompletterande högskoleutbildningar som är anpassade till såväl studenternas som arbetsmarknadens efterfrågan. * Regeringen bör förtydliga och följa upp länsstyrelsernas ansvar för att samordna målgruppsanpassad undervisning i svenska i länets kommuner. Vidare har Riksrevisionen rekommenderat myndigheterna följande. * Högskoleverket, Socialstyrelsen och lärosäten som anordnar kompletterande högskoleutbildningar bör i samråd med andra berörda myndigheter förbättra informationen till akademiker med utländsk utbildning. Syftet bör vara att information samordnat, tydligt och tidigt ska nå akademiker med utländsk utbildning. * Högskoleverket och Socialstyrelsen bör se över sina interna processer i syfte att korta handläggningstiderna. * Högskoleverket bör förtydliga syftet med verkets utlåtanden och i samråd med företrädare för arbetsmarknaden anpassa dem efter arbetsmarknadens och de sökandes behov. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser att det nuvarande systemet som involverar ett antal myndigheter kan göras mer ändamålsenligt och effektivt. Regeringen vill poängtera att integrationspolitikens genomförande förutsätter insatser inom många politikområden och av ett stort antal aktörer. Detta ställer höga krav på samsyn och samverkan av både berörda myndigheter och inom Regeringskansliet. Behovet av samsyn och samverkan inom Regeringskansliet och mellan myndigheter ombesörjs bäst inom ramen för en samlad strategi. Det finns en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. Gruppens uppdrag är att samordna arbetet med att utarbeta förslag till den fortsatta inriktningen på integrationspolitiken. Gruppen ska också se över integrationspolitikens nuvarande mål och inriktningar och bedöma vad som behöver förändras. Frågor om insatser för akademiker med utländsk bakgrund kommer att uppmärksammas i arbetet med strategin. Regeringen instämmer i Riksrevisionens uppfattning att det är otillfredsställande att myndigheter som har i uppdrag att bedöma utländska högskoleutbildningar gör olika bedömningar av om krav ska ställas på uppehålls- och arbetstillstånd för personer med liknande bakgrund som vill få sin utländska högskoleutbildning bedömd. Regeringen avser att se över frågan. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens påpekande om outnyttjade resurser och iakttagelsen att regeringen inte har säkerställt att anslagna medel motsvarar efterfrågan på kompletterande högskoleutbildningar. Regeringen vill dock understryka att eftersom utbildningarna inom hälso- och sjukvårdsområdet är relativt nystartade har det varit svårt att beräkna antal helårsstudenter. Satsningen har visat sig kräva stora insatser av lärosätena och det har funnits svårigheter för de medverkande lärosätena att nå upp till det maxantal registrerade studenter som framgår av regleringsbrevet. Det är i detta skede för tidigt att dra slutsatser om studenternas och arbetsmarknadens efterfrågan. Regeringen instämmer i att det inte är tillfredsställande att anslagna medel inte har använts fullt ut men vill betona att det är viktigt att medlen hanteras ändamålsenligt och att erfarenheter gjorda under satsningen på nuvarande yrkesgrupper (dvs. jurister, lärare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare) tas tillvara. Regeringen har valt att inte utöka satsningen till fler yrkesgrupper innan befintliga kompletterande högskoleutbildningar fungerar väl. Den ersättning som ges till lärosäten som anordnar kompletterande högskoleutbildningar är högre än ersättningen till ordinarie utbildningar inom samma utbildningsområde. I syfte att få bättre kännedom om utfallet av utbildningen och medverkande lärosätens nedlagda kostnader för kompletterande högskoleutbildningar, bl.a. i fråga om antagning, validering, undervisning, verksamhetsförlagd utbildning och uppföljning, gjorde regeringen i juni 2011 ett tillägg till återrapporteringskraven i regleringsbrevet för budgetåret 2011 avseende anslag 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. under utgiftsområde 16. Riksrevisionens granskning visar att de lärosäten som anordnar kompletterande högskoleutbildningar anger att bristande kunskaper i svenska språket hos dem som ansöker och antas till utbildningarna är det största hindret för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen med godkänt resultat inom utsatt tid. Goda kunskaper i det svenska språket är avgörande för individens möjligheter till självförsörjning och egenmakt. Regeringen ser svenskundervisning för invandrare (sfi) som ett viktigt verktyg för att rusta de berörda individerna för arbetsmarknaden. Regeringen har de senaste åren genomfört ett omfattande program för högre kvalitet och bättre likvärdighet i sfi. Regeringen beslutade i september 2011 att tillsätta en särskild utredare som ska undersöka hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom sfi och föreslå hur ett system med sfi-peng kan utformas. Utredarens förslag ska vidare syfta till att utbildningen blir mer flexibel för att i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning och högre utbildning. Utredaren ska också föreslå åtgärder för hur samverkan mellan huvudmän och andra instanser såsom Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras. Det är i sammanhanget även viktigt att understryka att enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning får omfattningen av utbildningen vara upp till 120 högskolepoäng för varje student. Detta ger lärosätena frihet att utforma utbildningen utifrån behov. Samtliga sex länsstyrelser som har fått remissen välkomnar ett förtydligande kring länsstyrelsernas ansvar i att samordna målgruppsanpassad undervisning i svenska i länets kommuner. Flera länsstyrelser har dock understrukit att länsstyrelserna inte haft ett specifikt uppdrag att samordna målgruppsanpassad undervisning i svenska före ikraftträdandet av etableringsreformen den 1 december 2010 (lagen ?2010:197? om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare). Regeringen överväger hur samordning av målgrupps-anpassad undervisning bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang. Regeringen instämmer i de rekommendationer Riksrevisionen har lämnat till myndigheterna. Det är av central betydelse att akademiker med utländsk utbildning så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige får information om de möjligheter som finns att bäst tillvarata sin kompetens. Remissvaren visar att myndigheterna arbetar med att förbättra informationen och se över sina interna handläggningsprocesser. Socialstyrelsen har gjort en översyn av myndighetens webbplats för att förtydliga informationen och inlett en dialog med Högskoleverket och universitet och högskolor för att lägga grunden till ett långsiktigt samarbete kring bl.a. informationsfrågor. Högskoleverket pekar på att den s.k. nettohandläggningen nu ligger under tre månader. Högskoleverket delar slutsatsen att det är viktigt att information om erkännande, validering och vidareutbildning etc. ges tidigt vid ankomsten till Sverige och pekar på Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens centrala roller. Socialstyrelsen anför att den avser att snarast påbörja arbetet med att utfärda föreskrifter gällande krav för utfärdande av legitimation för personer med utbildning från länder utanför EU/EES/Schweiz. Regeringen anser att det är av stor vikt att systemet är samordnat och tydligt för den enskilde personen och att ansvarfördelningen mellan myndigheterna är klarlagd. I syfte att få mer ändamålsenliga statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning och för att systemet ska fungera effektivt avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera arbetsformen för bedömning av legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES/Schweiz. Riksrevisionen och flertalet remissinstanser, bl.a. Högskoleverket, Lunds universitet och Göteborgs universitet, har pekat på vikten av en långsiktig satsning och kontinuitet för kompletterande högskoleutbildningar. Detta särskilt för att i ett tidigt skede kunna nå och informera målgruppen. Regeringen avser att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för nuvarande yrkesgrupper. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Som tidigare har nämnts kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk utbildning i arbetet med den samlade strategi för integration som regeringen avser att presentera i samband med budgetpropositionen för 2013. I syfte att skapa ett tydligare och mer samordnat system för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken, avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera arbetsformen för bedömning av legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal utbildad utanför EU/EES/Schweiz. Vidare avser regeringen att se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd. Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad svensk-undervisning bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang. Slutligen avser regeringen att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för nuvarande yrkesgrupper. Med dessa åtgärder anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) Förteckning över remissinstanser avseende Riksrevisionens granskningsrapport Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning (RiR 2011:16) Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Socialstyrelsen, Högskoleverket, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Högskolan i Borås, Malmö högskola, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Örebro universitet har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt Föredragande: statsrådet Björklund Regeringen beslutar skrivelse 2011/12:9 Riksrevisionens rapport om statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning. 8 1 1 Skr. 2011/12:9 Skr. 2011/12:9 2 3 Skr. 2011/12:9 Bilaga 1 Skr. 2011/12:9 Bilaga 1 156 155 1 Skr. 2011/12:9 Bilaga 1 Skr. 2011/12:9 Bilaga 1 Skr. 2011/12:9 Bilaga 2 Skr. 2011/12:9 Bilaga 2 156 157 1 Skr. 2011/12:xx Bilaga 2 Skr. 2011/12:xx Bilaga 2 Skr. 2011/12:9 Skr. 2011/12:9 158 157 1 Skr. 2011/12: Skr. 2011/12:xx