Post 2700 av 7191 träffar
Propositionsnummer ·
2012/13:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2013
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/13
Bilaga
Statsförvaltningens utveckling
Bilaga
Statsförvaltningens utveckling
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
2. Den statliga förvaltningens organisation och utveckling 7
2.1 Trender senaste decenniet 7
2.2 Antalet myndigheter och antalet årsarbetskrafter 7
2.3 Organisationsförändringar per departement 8
2.4 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser 9
3. Kompetensförsörjningen i staten 13
3.1 De anställda 14
3.2 Ålderstrukturen 15
3.3 Könsfördelningen 16
3.4 Den etniska och kulturella mångfalden 17
3.5 Personalrörligheten 19
3.6 Antalet uppsägningar i staten 19
3.7 Sjukfrånvaron 20
3.8 Lönenivåerna och lönebildningen 23
Myndighetschefer per den 7 september 2012 31
Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2012 36
Tabellförteckning
2.1 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten 10
3.1 Antalet anställda och andelen kvinnor och män i procent 2010 och 2011 fördelade efter COFOG-grupper 14
3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2011 15
3.3 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori och kön 16
3.4 Beviljade delpensioner 2010 och 2011 16
3.5 Andelen nybeviljade respektive löpande delpensioner hos anställda inom lednings-, stöd- och kärnkompetens 16
3.6 Fördelningen den 7 september 2012 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt 17
3.7 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom staten samt för befolkningen i arbetsför ålder 2010 och 2011 18
3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper och kompetenskategorier 2011 19
3.9 Anställda som har beviljats tillfällig sjukpension respektive sjukpension 2009 och 2010 21
3.10 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2010 23
Diagramförteckning
2.1 Antal myndigheter under regeringen 2000-2011 7
2.2 Relativa förändringar av antalet myndigheter och årsarbetskrafter mellan 2007 och 2011. År 2007=100 8
3.1 Antalet statsanställda 1995-2011 14
3.2 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2011, andel fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften 15
3.3 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte 1998-2011 16
3.4 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier och ålder 2010 och 2011 19
3.5 Totalt inflöde av uppsagda till Trygghetsstiftelsen 1990-2011 20
3.6 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig arbetstid, totalt och uppdelat på kön och ålder 2010-2011 21
3.7 Sjukfrånvaro 1990-2011 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar 21
3.8 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden 2011 23
3.9 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2011 24
3.10 Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten uppdelat på förklaringsfaktorer 2001-2011 24
1. Inledning
Regeringen ger i denna bilaga en beskrivning av statsförvaltningens organisation och utveckling. Vidare redovisas bedömningar när det gäller framtida personalkonsekvenser och en övergripande redovisning av personalstrukturen m.m. inom staten.
Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utveckling för riksdagen, se utg.omr. 2, avsnitt 5.
2. Den statliga förvaltningens organisation och utveckling
Arbetet inom det förvaltningspolitiska området är fortsatt intensivt. Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Ett antal organisationsförändringar har genomförts eller inletts som ett led i att stärka och effektivisera den statliga förvaltningen.
2.1 Trender senaste decenniet
Antalet myndigheter har minskat sedan 2000. Statskontoret redovisar i rapporten Vad händer i den offentliga sektorn att antalet myndigheter minskade med 91 stycken mellan 2007 och 2011 (diagram 2.1). De största minskningarna under perioden 2007 till 2011 ägde rum inom områdena näringslivsfrågor, socialt skydd samt samhällsskydd och rättsskipning. En stor del av förklaringen är bildandet av så kallade enmyndigheter. Samtidigt har betydande delar av statens verksamhet bolagiserats sedan år 2000. Sedan år 2007 uppgår antalet årsarbetskrafter som varit föremål för bolagiseringar till cirka 10 000 enligt Statskontoret (S2012/4261/SFÖ).
En av de större förvaltningspolitiska reformerna under de senaste åren har varit att ombilda lokala och regionala myndigheter och den centrala myndigheten inom ett verksamhetsområde till så kallade enmyndigheter, t.ex. Försäkringskassan. Syftet med ombildningarna har varit att åstadkomma en tydligare ledning och styrning av myndigheterna, ökad rättssäkerhet och ett mer effektivt resursutnyttjande.
2.2 Antalet myndigheter och antalet årsarbetskrafter
Antalet myndigheter har under 2011 fortsatt att minska. Den 1 januari 2011 fanns det 377 myndigheter under regeringen. Det innebär en minskning med 14 myndigheter jämfört med 2010.
Mellan 2000 och 2011 minskade volymen på myndigheternas verksamhet mätt i antal årsarbetskrafter från 203 000 till knappt 201 000 årsarbetskrafter. Mellan dessa år minskade antalet myndigheter med ungefär 20 procent medan årsarbetskrafterna minskade med drygt två procent (diagram 2.2). Det innebär att myndigheterna i genomsnitt har blivit färre men större enligt Statskontoret.
Diagram 2.1 Antal myndigheter under regeringen 2000-2011
Antal
Diagram 2.2 Relativa förändringar av antalet myndigheter och årsarbetskrafter mellan 2007 och 2011. År 2007=100
2.3 Organisationsförändringar per departement
Nedan beskrivs förändringar per departement under året som gått. Det är i huvudsak i verksamheter under Utrikesdepartementet, Socialdepartementet och Miljödepartementet som det skett organisationsförändringar det senaste året.
Utrikesdepartementet
I syfte att samordna östersjöverksamheten överfördes Sidas östersjöenhet till Svenska Institutet den 1 januari 2012. Målsättningen är att stärka Sveriges samarbete kring Östersjön.
Socialdepartementet
Den 1 juni 2012 inrättades Statens servicecenter. Statens servicecenter har till uppgift att efter överenskommelse med myndigheter under regeringen tillhandahålla tjänster som gäller administrativt stöd åt myndigheterna i enlighet med förordning (2012:208) med instruktion för Statens servicecenter. Syftet med bildandet är att uppnå sänkta kostnader och en rad kvalitativa nyttor för statsförvaltningen som helhet. Statens servicecenter bygger på de delar av Ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd som är lokaliserade till Gävle samt de delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd som avser lön, de ekonomi- och lönerelaterade funktionerna inom Verksamhetsstöd Help-desk samt delar av Verksamhetsstöd Ekonomi som är lokaliserade till Östersund. Den 1 juni 2012 gick sammanlagt 120 personer över till Statens servicecenter genom verksamhetsövergång från Skatteverket och Försäkringskassan. Ytterligare personer vid Försäkringskassan kommer att gå över till Statens servicecenter genom verksamhetsövergång den 1 december 2012.
Även den verksamhet som finns inom Kammarkollegiets avdelning Administrativ service kommer att inordnas i Statens servicecenter. Inordnandet kommer att ske den 1 oktober 2012. Den verksamhet som ska inordnas tillhandahåller i dag administrativ service åt primärt små myndigheter med färre än 150 anställda. Verksamheten omfattar cirka 45 medarbetare. Motivet till att inordna verksamheten i Statens servicecenter är att hålla nere statens samlade IT-kostnader samt säkerställa att statens administrativa stödverksamhet utvecklas utifrån gemensamma mål och ambitioner.
I propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31, bet.KU2, rskr. 2011/12:135) föreslog regeringen att viss länsstyrelseverksamhet skulle koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser i syfte att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurser. De verksamheter som föreslogs koncentreras finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag. Verksamheterna koncentreras till följande sju länsstyrelser; Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.
I syfte att få till stånd en mer effektiv och ändamålsenlig prövning av ansökningar om tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, s.k. B-verksamheter, samt för att tydliggöra miljöprövningsdelegationernas och länsstyrelsernas olika roller föreslog regeringen också att prövningen av B-verksamheter koncentreras från 21 länsstyrelser till tolv (prop. 2009/10:215, bet. JuU27, rskr. 2009/10:364). Mot denna bakgrund har en ny förordning om miljöprövningsdelegationer trätt i kraft den 1 juni 2012 (SFS 2011:1237). Denna innebär att prövningen av s.k. B-verksamheter koncentreras till miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Enligt proposition med vårändringsbudget för 2012 (prop. 2011/12:99, 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) ska Statens Bostadskreditnämnd (BKN) avvecklas. BKN upphör som myndighet den 30 september 2012 och dess verksamhet inordnas i Boverket den 1 oktober 2012.
Regeringen har den 7 juni 2012 (dnr S20102/4207/ESA, delvis) gett Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) i uppdrag att förbereda och genomföra en avveckling av Krus. Av beslutet framgår vidare att regeringen avser att inom kort återkomma i frågan om i vilken grad befintliga arbetsuppgifter fortfarande ska bedrivas i statlig regi och i så fall hur och var. Krus har i enlighet med uppdraget redovisat de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna som en avveckling innebär.
Den 16 mars 2011 beslutade riksdagen att bilda bolaget Metria AB, som tidigare utgjorde huvuddelen av verksamheten inom Lantmäteriets division Metria. Metria AB bedriver konsultverksamhet inom geografisk information, fastighetsinformation och geografisk informationsteknik. Skälen för ombildningen var bland annat att eftersträva konkurrensneutralitet på marknaden.
En särskild utredare har fått i uppgift att förbereda och genomföra bildandet av Ersättningsnämnden den 1 januari 2013. Nämnden ska under en begränsad tid pröva och fatta beslut om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser när de som barn och unga befunnit sig i samhällsvård. (Dir. 2012:25).
Miljödepartementet
Den 1 januari 2012 inordnades huvudparten av verksamheten vid Havs- och vattenmyndighetens utredningskontor vid länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län. Syftet med förändringen var att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig havs- och vattenförvaltning.
2.4 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser
Inledning
Nedan redovisas respektive departements bedömning av framtida personalkonsekvenser som följer av förslagen i denna budgetproposition och andra propositioner som lämnas till riksdagen under 2012. Bedömningen avser 2012-2015. Redovisning sker endast av förslag som bedöms medföra personalpolitiska konsekvenser.
Bedömningarna är, i likhet med tidigare år, preliminära då det finns många osäkra faktorer. Huruvida bedömda minskningar av personal faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är något som inte kan förutses. I övrigt anges kommentarer under respektive utgiftsområde.
Justitiedepartementet
I samband med att Ekobrottsmyndigheten får ett nationellt ansvar för samtliga brottstyper som myndigheten handlägger kommer resurser motsvarande den ekobrottsbekämpning som finns i dag vid Åklagarmyndigheten och Polisen att överföras från dessa myndigheter till Ekobrottsmyndigheten. I utredningen som ligger till grund för denna förändring (SOU 2011:47) beräknas totalt 95 årsarbetskrafter beröras.
Regeringen har den 3 maj 2012 beslutat att ge Domstolsverket och Förvaltningsrätten i Luleå i uppdrag att inrätta en fjärde migrationsdomstol i Luleå, vilket ger behov av ytterligare personal. Målsättningen är att domstolen ska vara i funktion den 1 oktober 2013. Inrättandet av domstolen i Luleå innebär att målunderlaget för Förvaltningsrätten i Stockholm kommer att minska i viss mån.
Antalet anställda vid Migrationsverket beräknas öka 2013 på grund av fortsatt resursbehov till följd av större ärendevolymer än beräknat.
För att stärka det kunskapsbaserade stödet i rättsväsendet förstärker regeringen stegvis Brottsförebyggande rådet under de kommande åren.
Konsumentverket föreslås i denna proposition få ett tillskott på två miljoner kronor under 2013. Detta innebär en möjlig ökning av antalet anställda motsvarande två till tre årsarbetskrafter.
Utrikesdepartement
I enlighet med riksdagens beslut rörande propositionen om Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande (prop. 2011/12:92, 2011/12:NU23, rskr. 2011/12:265) ska Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden) avvecklas den 31 december 2012 och dess verksamhet inordnas i Sveriges exportråd, som från och med den 1 januari 2013 benämns Sveriges export- och investeringsråd. Vid förändringen, som berör cirka 25 personer vid Invest Sweden, ska 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd beaktas.
Regeringen aviserar i denna budgetproposition (utgiftsområde 7) att Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) avvecklas den 31 december 2012. För närvarande är ca 20 personer anställda vid SADEV, inklusive tjänstlediga. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet om hur utvärderingsfunktionen inom biståndet bör organiseras.
Försvarsdepartementet
Försvarsmaktens arbete med att genomföra den personella omstrukturering som föranleddes av riksdagens försvarspolitiska inriktningsbeslut (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292 och prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU08, rskr. 2009/10:269) fortgår.
Under 2012 genomför Försvarsmakten åtgärder syftande till att skapa en bättre fördelning av kompetens och därmed bättre förutsättningar för Försvarsmaktens verksamhet. Den nya organisationen (FM Org 2013) ska vara bemannad senast den 1 januari 2013. Åtgärderna innebär bl. a. att ett stort antal officerare, ca 4 800, placeras på befattningar för specialistofficerare. Vidare bedöms antalet civilanställda minska med ca 250 samtidigt som antalet officerare minskar med ca 600, varav ca 350 genom tillämpning av det statliga trygghetsavtalet. Samtidigt påbörjar Försvarsmakten rekryteringen av ca 1 000 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) med stöd av lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2012. De olika åtgärderna innebär sammantaget att Försvarsmaktens personalstyrka blir oförändrad under 2012 men att stora förändringar sker mellan de olika personalkategorierna. Förändringarna bedöms på sikt leda till lägre lönekostnader för myndigheten.
Antalet reservofficerare bedöms minska med ca 750 under 2012 och ca 5 350 under 2013. Skälet för detta är att Försvarsmakten bedömer att enbart en mindre del av reservofficerarna har sådan kompetens att de kommer att kunna placeras i FM Org 13. Som framgår av tabellen nedan leder åtgärderna till att Försvarsmaktens personalstyrka sammantaget kommer att minska med ca 3 600 under 2013. Huvuddelen av denna minskning utgörs av reservofficerare.
Under perioden 2014 och 2015 sker en successiv ökning av Försvarsmaktens personalstyrka. Det huvudsakliga skälet för detta är rekryteringen av såväl tidvis (GSS/T) som kontinuerligt (GSS/K) tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som efterhand de anställs ersätter pliktpersonalen i krigsförbanden.
Tabell 2.1 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten
Personer
År
2012
2013
2014
2015
Minskning
-2 200
-6 950
- 1 850
-2 600
Ökning
2 200
3 350
3 530
4 270
Summa
0
- 3 600
1 680
1 670
Under 2012 har även Försvarsmakten, tillsammans med FMV, arbetat vidare med att fullfölja regeringens uppdrag om en effektivare försvarslogistik (prop. 2011/12:86) till myndigheterna med anledning av Försvarsstrukturutredningens betänkande Forskning och utveckling samt försvarslogistik - i det reformerade försvaret (SOU 2011:36).
Åtgärderna kommer att medföra personella förändringar som avviker från ovan redovisade, såväl inom som mellan myndigheterna. Cirka 1 500 personer, varav huvuddelen civilanställda, bedöms komma att beröras av den verksamhetsövergång som ska ske mellan Försvarsmakten och FMV den 1 januari 2013 och av därpå följande rationaliseringsåtgärder.
Den personella omstruktureringen bedöms i allt väsentligt löpa enligt plan men dess omfattning och komplexitet, i kombination med gällande tidsförhållanden, gör genomförandet känsligt för störningar. Regeringen avser därför att följa utvecklingen noga.
Socialdepartementet
Regeringen förbereder en ny renodlad tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg, vilken avses inrättas den 1 juni 2013. De nuvarande tillsyns- och tillståndsverksamheter som Socialstyrelsen ansvarar för, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt vissa andra tillståndsverksamheter föreslås flyttas från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg. De anställda som arbetar med tillsyns- och tillståndsverksamheter i Socialstyrelsen kommer att erbjudas verksamhetsövergång till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg. Vid förändringen ska 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd beaktas.
Regeringen avser att föra över uppgiften om att tillhandahålla och fördela specialistkompetenskurser (SK-kurser) till staten från Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS). Denna förändring bedöms ge en marginell ökning av personalstyrkan vid Socialstyrelsen.
Regeringen har i prop. 2011/12:160 Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården, föreslagit att en ny nämnd, Ersättningsnämnden, ska handlägga och besluta i ersättningsfrågorna. Den 29 mars 2012 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av nämndmyndigheten (dir. 2012:25). Regeringens bedömning är att Ersättningsnämnden inklusive dess kansli kommer att ha ett 45-tal anställda i olika omfattning och vara verksam under en treårsperiod från och med 1 januari 2013.
Försäkringskassan kommer under 2013 att fortsätta sitt arbete för att bli en effektivare myndighet. Som en följd av detta kommer vissa personalminskningar att ske i takt med att ärendehantering och it stöd utvecklas vidare. I vilken omfattning de anställda kommer att beröras är dock i nuläget svårt att överblicka.
Länsstyrelserna föreslås i denna proposition få ett tillskott på 30 miljoner kronor årligen under perioden 2013-2016 för att korta ner handläggningstiderna för överklagandeärenden enligt plan- och bygglagen. Förslaget bedöms innebära en resursförstärkning på cirka 30 årsarbetskrafter under nämnda period.
Länsstyrelsernas förvaltningsanslag föreslås öka med 40 miljoner kronor avseende 2013, 30 miljoner kronor avseende 2014 och med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Den extra satsningen avser i första hand att under en övergångsperiod underlätta den från den 1 juni i år genomförda reformen som innebar att prövningen av s.k. B-verksamheter koncentrerades från 21 till 12 länsstyrelser. Under 2013 och 2014 beräknas en tillfällig ökning hos länsstyrelserna med cirka 30-40 anställda. Från och med 2015 beräknas den permanenta ökningen till cirka 15 anställda.
Den centralmyndighetsfunktion för internationell delgivning som i dag finns inom Regeringskansliet föreslås flyttas till Länsstyrelsen i Stockholms län. Förslaget bedöms innebära en marginell ökning av personalstyrkan vid Länsstyrelsen i Stockholms län och en motsvarande minskning vid Regeringskansliet.
Boverket föreslås i denna proposition få ett tillfälligt tillskott på 7 miljoner kronor under 2013 för en översyn av byggreglerna för studentbostäder och vid byggande av tillfälliga bostäder, för informationsinsatser för att klargöra vilka möjligheter som finns att bygga och utforma studentbostäder samt för att se över tillhandahållandet av konstruktionsstandarder, s.k. eurokoder, och byggstandarder. Förslagen bedöms innebära en resursförstärkning på cirka åtta årsarbetskrafter.
Statens Bostadskreditnämnd (BKN) avvecklas och upphör som myndighet den 30 september 2012 och dess verksamhet inordnas i Boverket den 1 oktober 2012 (prop. 2011/12:99, 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282). Denna förändring bedöms inte innebära några personalpolitiska konsekvenser, då samtliga anställda i BKN kommer att erbjudas verksamhetsövergång till Boverket.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 2), anmält sin avsikt att förbereda ett genomförande av utredningens (SOU 2011:31) förslag bland annat genom att tillkalla en särskild utredare för att förbereda en omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter, som i dag förvaltas av Fortifikationsverket. Omstruktureringen innebär att Fortifikationsverket avvecklas som myndighet. De personalpolitiska konsekvenserna som kan komma att bli till följd av en avveckling av Fortifikationsverket kan för närvarande inte överblickas. Utredningens förslag avses behandlas i Regeringskansliet under 2014.
Statens servicecenter inrättades den 1 juni 2012. Verksamheten bygger på delar av Skatteverkets verksamhetsstöd samt delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd. Den 1 juni 2012 gick sammanlagt 120 personer över till Statens servicecenter genom verksamhetsövergång från Skatteverket och Försäkringskassan. Ytterligare personer vid Försäkringskassan kommer att gå över till Statens servicecenter genom verksamhetsövergång den 1 december 2012. Därtill har Statens servicecenter rekryterat 31 nya medarbetare. Den verksamhet som finns inom Kammarkollegiets avdelning Administrativ service kommer att inordnas i Statens servicecenter den 1 oktober 2012.
Regeringen har den 7 juni 2012 (dnr S2012/4207/ESA, delvis) gett Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) i uppdrag att förbereda och genomföra en avveckling av myndigheten den 31 december 2012. Tre anställda berörs av avvecklingen.
Finansdepartementet
Finansdepartementets tolv myndigheter har knappt 17 000 anställda. Sammantaget bedöms mycket begränsade förändringar ske, motsvarande 200-350 färre anställda per år under perioden 2012-2015 eller motsvarande 1-2 procent färre per år. Det främsta skälet är effektivisering i verksamheterna.
Finansinspektionen föreslås i budgetpropositionen få ytterligare medel, som bedöms motsvara cirka 20-30 anställda. De ökade resurserna syftar bl.a. till att stärka inspektionens arbete för att minska risken för allvarliga finansiella kriser.
Som framgått ovan under Socialdepartementet, har Skatteverket minskat med 70 till cirka 12 400 anställda när den tidigare ekonomienheten inom verksamhetsstöd i Gävle inordnats i Statens servicecenter. Den kommande överföringen av administrativ service innebär att Kammarkollegiet minskar med 45 till cirka 250 anställda.
Utbildningsdepartementet
För handläggningen av ansökningar om legitimationer för lärare och förskollärare föreslår regeringen att Statens skolverk ges ett tillfälligt tillskott om 75 miljoner kronor 2013. Anslagshöjningen kan innebära ökade anställningar inom myndigheten. I vilken omfattning antalet anställda påverkas beror på hur myndigheten väljer tidsbegränsade anställningar inom den egna myndigheten eller att tillfälligt anlita externa aktörer.
Regeringen redovisade i propositionen Nya myndigheter på högskoleområdet m.m. (prop. 2011/12:133, 2011/12:UbU22, rskr. 2011/12:278) sina avsikter i fråga om en ny myndighetsstruktur inom delar av utbildningsområdet. De myndigheter som berörs av förändringen är Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet, som kommer att avvecklas den 31 december 2012. Verksamheten som idag bedrivs vid de tre myndigheterna kommer från och med den 1 januari 2013 att bedrivas vid två nya myndigheter, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Regeringen har tillkallat två utredare som ska förbereda och genomföra inrättandet av de båda myndigheterna (dir. 2012:55 respektive dir. 2012:56). Den nya myndighetsstrukturen kan få personalkonsekvenser som innebär att den sammantagna personalstyrkan minskar.
Även om efterfrågan på högskoleutbildning på sikt förväntas minska på grund av de minskande ungdomskullarna är den fortsatt hög. Det motiverar en tillfällig satsning på högskoleutbildning motsvarande ytterligare ca 4 200 platser i högskolan under 2013-2015. Dessutom finns det anledning att förändra dimensioneringen för specifika utbildningar och lärosäten. De utbildningar där det är särskilt angeläget med fortsatt utbyggnad är läkarutbildning, tandläkarutbildning och sjuksköterskeutbildning samt civilingenjörsutbildning och högskoleingenjörsutbildning.
Regeringen kommer vidare i forsknings- och innovationspropositionen att presentera en bedömning att de direkta anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå bör höjas. Sammanlagt beräknas de direkta anslagen till universitet och högskolor öka med 900 miljoner kronor till 2016.
Sammantaget bedömer regeringen att dessa förändringar kan komma att innebära en början på en ökning av antalet heltidsanställda vid lärosätena.
Uppsala universitet och Högskolan på Gotland har gemensamt framställt till regeringen att verksamheten på Högskolan på Gotland ska inordnas i Uppsala universitet den 1 juli 2013. Regeringens bedömning är att ett samgående mellan de båda lärosätena kan gynna utvecklingen av utbildning och forskning på Gotland. Vid inordnandet ska 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd beaktas. Vilka konsekvenser förändringen kommer att få för personalen är för närvarande svårt att överblicka.
Landsbygdsdepartementet
Under 2013 kommer Statens jordbruksverk att förbereda hanteringen och stödsystemet inför den kommande jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken. Arbetet kommer att sträcka sig till 2019 och kommer under de första åren att innebära att cirka 10-20 personer kommer att anställas.
Satsningen på utvecklad hållbar skogsskötsel samt skydd av skog kräver utökning med cirka 3-5 anställda vid Skogsstyrelsen.
Miljödepartementet
Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsanslag föreslås öka med 10 miljoner kronor från och med 2013 för att täcka ökade kostnader för fiskerikontrollen. Eftersom en betydande del av höjningen avser investeringar är påverkan på antalet anställda osäker.
Näringsdepartementet
Ökat förvaltningsanslag med 5 miljoner kronor till Konkurrensverket för att matcha expanderande tillsyn av efterlevnaden av lagen (2008:962) om valfrihetssystem, kan innebära en ökning med cirka fem anställda.
Affärsverket statens järnvägar avvecklas enligt tidigare beslut årsskiftet 2012/2013. Avvecklingen berör fem personer.
Kulturdepartementet
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 att medel skulle avsättas för platser inom satsningen Kulturarvslyftet för personer som lämnar sjukförsäkringen. Inom ramen för denna satsning har regeringen bedömt att 1 200 platser skulle anordnas under 2012 och 2014 samt 2 000 platser under 2013. Utöver att skapa sysselsättning för personer som lämnar sjukförsäkringen och som har någon typ av funktionsnedsättning beaktas inom satsningen även sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser för att vårda och tillgängliggöra arkiv, museer och kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att fördela bidrag för anställning av arbetsledare till de lönebidragsanställda. Bidraget för arbetsledare ska kunna fördelas till såväl statliga som regionala och lokala institutioner. Av dessa anställningar kommer en del att avse de statliga kulturarvsinstitutionerna.
Riksantikvarieämbetet får under åren 2012-2014 ett tillskott med 1,8 miljoner kronor per år för att administrera satsningen, vilket bedöms möjliggöra en ökning med cirka tre anställningar.
Arbetsmarknadsdepartementet
I samband med budgetpropositionen för 2012 föreslogs och aviserades ökade personalresurser vid Arbetsförmedlingen 2012-2015. Den föreslagna ökningen 2013 uppgår till 695 miljoner kronor. Den beräknade förstärkningen uppgår till 559 miljoner kronor 2014 och 158 miljoner kronor 2015. Syftet är att förbättra stödet till såväl långtidsarbetslösa som till personer som riskerar långtidsarbetslöshet, samt öka uppföljningen av arbetssökande. Ökningen 2013 beräknas motsvara cirka 1 000 personer, vilket dock är färre än 2012 eftersom förstärkningen trappas ned successivt till och med 2015.
I denna budgetproposition föreslås ytterligare ökningar med sammanlagt 217 miljoner kronor 2013 samt beräknade ökningar med 215 miljoner kronor 2014, 199 miljoner kronor 2015 och 143 miljoner kronor 2016. Ökningen avser stöd och uppföljning av arbetssökande, ökat stöd för ungdomar och resurser för vissa nyanlända invandrare inom etableringsreformen. Ökningen beräknas motsvara cirka 300 personer 2013.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) fick i samband med budgetpropositionen för 2012 ett utvidgat uppdrag och ökade resurser för utvärdering av utbildningssystemet. Fram till 2014 kommer myndighetens anslag successivt ökas med tio miljoner kronor. Nyrekryteringar har skett och kommer att ske i takt med resurstillskottet.
Arbetsmiljöverket får ett utvidgat uppdrag för uppbyggnad och förvaltning av register över företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Resurserna ökas med fem miljoner kronor från och med 2013. Exakt vilka personalkonsekvenser detta får kan för närvarande inte bedömas.
Regeringskansliet
Regeringskansliet berörs av en förändring som redovisas ovan avseende Socialdepartementet.
3. Kompetensförsörjningen i staten
Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Det innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet vad gäller bl.a. att utforma organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning.
För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen redovisar myndigheterna varje år sedan 1997 sin kompetensförsörjning till regeringen. Från och med 2003 sker denna redovisning i myndigheternas årsredovisning.
Myndigheterna ska i sin kompetensförsörjning säkerställa att relevant kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som de är ålagda och för att tillgodose sina behov på både kort och lång sikt. Myndigheterna ska i sin strategiska kompetensförsörjning systematiskt analysera vilken kompetens som behövs för att de ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter.
3.1 De anställda
Antalet statsanställda
År 2011 var 239 086 personer anställda i den statliga sektorn, vilket är en ökning med drygt 4 100 sedan 2010. De statsanställda motsvarar 5,6 procent av samtliga sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.
Av diagram 3.1 framgår utvecklingen av antalet statsanställda under perioden 1995-2011, uppdelat på kvinnor och män.
Diagram 3.1 Antalet statsanställda 1995-2011
Antal
Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 efter den internationella klassifikationen COFOG. Som framgår av tabell 3.1. finns flest anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och minst antal inom gruppen Fritidsverksamhet. I jämförelse med 2010 sker de största ökningarna inom Försvarsmakten och Universitet och högskolor. Störst minskning bland enskilda myndigheter uppvisar Arbetsförmedlingen.
Vissa justeringar har gjorts avseende några myndigheters COFOG-tillhörighet.
Tabell 3.1 Antalet anställda och andelen kvinnor och män i procent 2010 och 2011 fördelade efter COFOG-grupper
Grupper, antal resp. procent
Kön
2010
2011
Allmän offentlig förvaltning
Kvinnor
Män
28 019
61
39
28 024
61
39
Försvar
Kvinnor
Män
23 384
22
78
25 164
21
79
Samhällsskydd och rättsskipning
Kvinnor
Män
49 670
47
53
50 517
47
53
Näringslivsfrågor m.m.1
Kvinnor
Män
24 783
46
54
24 253
47
53
Fritidsverksamhet, kultur och religion
Kvinnor
Män
2 692
59
41
2 644
59
41
Utbildning
Kvinnor
Män
71 262
54
46
73 879
54
46
Socialt skydd m.m.2
Kvinnor
Män
35 133
68
32
34 605
68
32
TOTALT
Kvinnor
Män
234 943
51
49
239 086
51
49
Källa: Arbetsgivarverket.
1 Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
2 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård.
Andelen visstidsanställda är oförändrad
En knapp femtedel av statens anställda har visstidsanställning och av dessa var t.o.m. 2010 något fler kvinnor än män. Från och med 2011 är förhållandet det omvända. Andelen visstidsanställda skiljer sig åt mellan olika myndigheter. År 2011, liksom tidigare år, fanns den högsta andelen visstidsanställda inom universitet och högskolor.
Befattningsstruktur i staten
Av tabell 3.2 framgår andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2011. Fördelningen överensstämmer i stort med 2010. Fortfarande återfinns fler män än kvinnor i gruppen ledningskompetens. I gruppen stödkompetens har andelen kvinnor ökat med två procentenheter. Det är nu en helt jämn könsfördelning i gruppen kärnkompetens.
Tabell 3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2011
Procent
Totalt
varav kvinnor
varav män
Ledningskompetens1
7
36
64
Kärnkompetens2
65
50
50
Stödkompetens3
25
61
39
Oklassade
3
40
60
Källa: Arbetsgivarverket.
1 Ledningskompetens: personal med formellt personalansvar som har till uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- eller stödkompetens.
2 Kärnkompetens: personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde.
3 Stödkompetens: personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde.
3.2 Ålderstrukturen
Fler äldre och färre yngre i staten
Staten har en äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt. År 2011 var medelåldern för statligt anställda 45 år. Genomsnittsåldern på de statsanställda har sjunkit med 0,3 år. I avrundade tal är den dock alltjämt 45 år för både kvinnor och män.
En stor anledning till detta är att utbildningsnivån i statlig sektor är högre än på arbetsmarknaden i övrigt, vilket innebär att de anställda i den yngsta åldersgruppen är få.
Åldersfördelningen i staten 2011 överensstämmer i stort med 2010, dvs. 27 (26) procent av de statsanställda var 55 år eller äldre och 22 (22) procent var yngre än 35 år.
På hela arbetsmarknaden var endast ca 21 procent 55 år eller äldre, medan ca 27 procent var yngre än 35 år.
Diagram 3.2 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2011, andel fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften
Procent
Fler tar ut ålderspension efter 65
Antalet nybeviljade ålderspensioner minskade 2011 med 5,7 procent jämfört med 2010, men ligger fortsatt på en hög nivå. Totalt uppgick antalet nybeviljade ålderspensioner under 2011 till 5 131 jämfört med 5 441 under 2010 och 4 725 under 2009. För kvinnorna var minskningen 3,7 procent och för männen 7,6 procent.
Under de senaste åren är trenden att fler väljer att ta ut sin pension efter 65-årsmånaden. Under 2011 liksom 2010 var det ungefär 40 procent som avgick med pension efter att de uppnått 65 års ålder, 30 procent som avgick den månad då de fyllde 65 år, och 30 procent som avgick innan de fyllde 65 år. Av männen var det 44 procent som tog ut sin pension efter 65 år medan 37 procent av kvinnorna gjorde det.
Antalet statsanställda med månadslön och som är 67 år eller äldre har fortsatt att öka och uppgick 2011 till 1 165 personer, att jämföra med 974 personer 2010, 808 personer 2008 och drygt 30 personer 2002. Ökningen mellan 2011 och 2010 uppgår till 19,6 procent. Jämfört med 2010 har ökningen skett inom såväl samtliga kompetensnivåer, även oklassade, som bland kvinnor och män. Fördelningen efter kompetenskategori och kön framgår av tabell 3.3.
Tabell 3.3 Antal anställda 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori och kön
Antal
Män
Kvinnor
Total
Ledningskompetens
36
11
47
Kärnkompetens
522
226
748
Stödkompetens
116
111
227
Oklassad
106
37
143
Summa
780
385
1 165
Källa: Arbetsgivarverket.
Medianåldern för pensionsavgångar är fortsatt lika för kvinnor och män
Medianåldern för de statsanställda som har gått i pension är fortsatt lika för kvinnor och män och uppgår även för 2011 till 65 år. Av diagram 3.3 framgår utvecklingen under perioden 1998-2011. Sedan 2008 finns det inga skillnader mellan könen vad gäller medianåldern vid pensionsavgångar.
Diagram 3.3 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte 1998-2011
Ålder
Antalet nybeviljade delpensioner minskar
Mellan 2010 och 2011 minskade det totala antalet nybeviljade delpensioner med ca tolv procent. De första tre åren efter införandet av avtalet om delpension var det fler män än kvinnor som beviljades delpension. De senaste sex åren har fler kvinnor beviljats förmånen.
Av de individer i åldern 61 till 64 år som under 2011 har haft möjlighet till delpension beviljades 21 procent delpension. Andelen beviljade delpensioner av totalt antal möjliga har sjunkit sedan 2007.
Som framgår av tabell 3.4 var det under 2010 och 2011 fortfarande fler män som beviljades en delpension med en omfattning på 50 procent. Andelen kvinnor som beviljats delpension med en omfattning på 20 procent eller mindre är fortfarande betydligt större än andelen män.
Tabell 3.4 Beviljade delpensioner 2010 och 2011
Antal
Delpensionens omfattning
Kvinnor
2010
Män
2010
Kvinnor
2011
Män
2011
50 procent
126
143
103
146
40-49 procent
56
47
45
36
21-39 procent
52
26
49
30
= 20 procent
717
495
590
458
Samtliga
951
711
787
670
Källa: Statens tjänstepensionsverk.
Av tabell 3.5 framgår att nybeviljade delpensioner under 2011 är vanligast hos anställda inom kompetenskategorin kärnkompetens och minst vanliga inom ledningskompetens.
Tabell 3.5 Andelen nybeviljade respektive löpande delpensioner hos anställda inom lednings-, stöd- och kärnkompetens
Procent
Kompetenskategori
Nybeviljade delpensioner 2011
Löpande delpensioner under 2011
Ledningskompetens
3,0
2,6
Kärnkompetens
62,8
65,0
Stödkompetens
33,8
32,0
Oklassade
0,4
0,4
Källa: Statens tjänstepensionsverk.
Beviljade delpensioner står i relativ god proportion till kompetenskategoriernas relativa andel (se tabell 3.2).
3.3 Könsfördelningen
Jämn könsfördelning i staten
Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor bland de anställda har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent). År 2011 var andelen kvinnor 51 procent, dvs. samma nivå som 2010.
Av tabell 3.1 framgår dock att könsfördelningen skiljer sig åt mellan COFOG-grupperna och därmed också mellan myndigheter och kompetenskategorier.
Andel kvinnor och män med chefsuppgifter
Andelen kvinnliga chefer har långsiktigt ökat i staten. Totalt finns nu ca 5 300 kvinnliga chefer, vilket motsvarar 36 procent av alla chefer att jämföra med ca 3 000 år 2001.
Fördelning av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt, m.m.
Under 2011 anställde regeringen totalt 30 myndighetschefer, 18 var män och 12 var kvinnor. Andelen kvinnor var 40 procent.
Bland myndighetscheferna var andelen kvinnor 45,1 procent i september 2012, vilket innebär en ökning med 0,5 procentenheter sedan 2011. Som en följd av förändringar i myndighetsstrukturen har det totala antalet myndighetschefer, som regeringen anställer, ökat från 202 år 2011 till 204 år 2012.
Tabell 3.6 Fördelningen den 7 september 2012 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen anställt
Antal
Kvinnor
Män
Totalt
Generaldirektörer
44
59
103
Landshövdingar
13
8
21
Rektorer1
18
16
34
Överintendenter2
3
7
10
Övriga titlar3
14
22
36
Myndighetschefer totalt4
92
112
204
1 Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse.
2 Här ingår museichefen vid Arkitekturmuseet.
3 Häri ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom ombudsmän, direktörer, ordföranden samt rikspolischef, riksåklagare etc.
4 Inklusive vikarierande myndighetschefer.
3.4 Den etniska och kulturella mångfalden
Andelen anställda med utländsk bakgrund fortsätter att öka
Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten ökar stadigt och uppgick 2011 till 14,1 procent. Det är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2010 och en lika stor ökning som var mellan 2009 och 2010. Totalt 32 782 statsanställda har utländsk bakgrund. Bland de nyanställda i staten har 21,4 procent utländsk bakgrund, vilket är högre än andelen individer med utländsk bakgrund bland förvärvsarbetande på hela den svenska arbetsmarknaden, men lägre än andelen i befolkningen. Ökningen bland nyanställda är 1,0 procentenheter sedan 2010.
I och med att andelen individer med utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten, jämfört med övriga arbetsmarknaden, ökar så ökar även andelen anställda med utländsk bakgrund i staten snabbare än bland det totala antalet förvärvsarbetande. Andelen i staten har ökat med 4,0 procentenheter under perioden 2002-2011. Bland de förvärvsarbetande på hela den svenska arbetsmarknaden var ökningen 3,3 procentenheter mellan åren 2002-2011. Den senast tillgängliga uppgiften om förvärvsarbetande är från 2010 då 16,5 procent av de förvärvsarbetande hade utländsk bakgrund.
Könsfördelningen
Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 14,7 procent, och andelen män var 13,6 procent 2011. Att andelen är lägre bland män hänger samman med strukturen i de tre mest mansdominerade verksamhetsinriktningarna, Försvar, Näringslivsfrågor m.m. samt Samhällsskydd och rättsskipning. Inom dessa verksamhetsinriktningar har mellan cirka fem och nio procent av de anställda utländsk bakgrund. De låga andelarna kan till viss del förklaras av en skev könsfördelning och det krav på svenskt medborgarskap som följer av lag bl.a. lagen (1994:260) om offentlig anställning, förkortad LOA, eller av säkerhetsklassning som gäller för vissa arbetsuppgifter inom dessa verksamhetsinriktningar. Att en betydande andel av verksamheterna bedrivs i regioner med få i befolkningen med utländsk bakgrund kan också ha betydelse.
Åldersstrukturen
Medelåldern är lägre bland personer med utländsk bakgrund. Den totala andelen anställda i åldrarna 25-34 år var 20,1 procent 2011, medan andelen i gruppen anställda med utländsk bakgrund var 29,6 procent. Andelen äldre är generellt lägre bland anställda med utländsk bakgrund. Bland samtliga statligt anställda var 2011 andelen som var 55 år eller äldre 26,4 procent, men bland anställda med utländsk bakgrund endast 17,9 procent.
Var och på vilka kompetenskategorier inom staten finns de anställda med utländsk bakgrund?
Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig avsevärt åt mellan regioner, men kanske främst mellan storstadsområden och landsbygd. Utanför de tre storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för befolkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden eller statligt anställda. Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm, Malmö och Göteborg, där andelarna är 18,1, 17,9 respektive 17,3 procent 2011.
Anställda med utländsk bakgrund är något över genomsnittet i kategorin kärnkompetens och under genomsnittet i kategorierna lednings- och stödkompetens.
Tabell 3.7 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom staten samt för befolkningen i arbetsför ålder 2010 och 2011
Procent
2010
2011
Staten totalt1
13,3
14,1
Kvinnor
13,9
14,7
Män
12,7
13,6
Ledningskompetens
6,1
6,4
Kvinnor
7,4
7,6
Män
5,4
5,7
Kärnkompetens
14,8
15,5
Kvinnor
14,9
15,7
Män
14,6
15,4
Stödkompetens
11,2
11,7
Kvinnor
12,4
13,0
Män
9,5
10,0
Nyanställda i staten2
20,4
21,4
Förvärvsarbetande 20-64 år3
16,5
i.u.
Befolkningen 20-64 år4
21,8
22,4
Källa: Arbetsgivarverket.
1 Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timanställda m.fl. ingår ej.
2 Som nyanställda räknas individer som inte var anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år.
3 Källa: Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka.
4 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Variation mellan COFOG-grupperna
Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen då verksamhetens karaktär har betydelse.
Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 23,9 procent, finns inom COFOG-gruppen Utbildning. Det är också denna grupp som har flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning och rekryteringar sker ofta internationellt. Det förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund inom gruppen. Även andelen nyanställda med utländsk bakgrund är högst inom Utbildning, 35,9 procent 2011.
COFOG-gruppen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 15,0 procent. Övriga fem grupper har andelar under genomsnittet på 14,1 procent.
Gemensamt för alla COFOG-grupper utom Fritidsverksamhet, kultur och religion, är att andelen anställda med utländsk bakgrund successivt ökat varje år under perioden 2002-2011.
Inom COFOG-gruppen Fritidsverksamhet, kultur och religion ökar även andelen med utländsk bakgrund, men inte varje år. Det beror delvis på att förändringarna inom denna, den minsta, gruppen påverkas procentuellt mer även av små förändringar i antalet anställda. Här finns endast totalt cirka 2 800 anställda varav 360 med utländsk bakgrund. Ökningen i staten som helhet mellan åren 2002 och 2011 var 3,0 procentenheter. Personalomsättningen är också relativt sett högst inom denna grupp.
Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom COFOG-gruppen Försvar, där 5,4 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom både grupperna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsverken finns, samt inom gruppen Samhällsskydd och rättsskipning, finns befattningar som förutsätter svenskt medborgarskap. Detta krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa COFOG-grupper. Inom gruppen Försvar har endast 80 av 24 600 anställda annat medborgarskap än svenskt, vilket motsvarar en andel om 0,3 procent av de anställda. Inom gruppen Samhällsskydd och rättsskipning är motsvarande antal 300 av 48 000 anställda, motsvarande 0,6 procent. Inom den största gruppen Utbildning, som har 67 500 anställda, har 9 100 personer utländskt medborgarskap, vilket motsvarar en andel om 13,5 procent, att jämföra med 4,8 procent i statsförvaltningen och 8,5 procent i befolkningen mellan 20-64 år.
Tabell 3.8 Andelen anställda med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper och kompetenskategorier 2011
Procent
Kompetenskategori
Totalt
Ledning
Kärn
Stöd
Allmän offentlig förvaltning
11,2
6,6
11,5
11,4
Försvar
5,4
3,4
5,6
5,3
Samhällsskydd och rättsskipning
9,2
4,7
9,4
10,1
Näringslivsfrågor m.m.
8,7
6,4
8,8
8,5
Fritidsverksamhet, kultur och religion
13,1
7,8
13,9
13,2
Utbildning
23,9
11,4
27,8
16,4
Socialt skydd m.m.
15,0
8,7
15,7
12,4
Totalt
14,1
6,4
15,5
11,7
Källa: Arbetsgivarverket.
Anm. Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos samtliga Arbetsgivarverkets medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte.
3.5 Personalrörligheten
Rörligheten är oförändrad
Mellan september 2010 och september 2011 uppgick personalrörligheten i staten till 11 procent. Det innebär att rörligheten är oförändrad i jämförelse med perioden september 2009 - september 2010. Med personalrörlighet avses här nyanställningar och avgångar vid myndigheterna oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra arbetsmarknadssektorer.
Högre rörlighet bland yngre än äldre
I likhet med tidigare år var rörligheten totalt sett högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Personalrörligheten var också högre inom kompetenskategorierna kärn- och stödkompetens än inom kategorin ledningskompetens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna i personalrörligheten mellan kvinnor och män var marginella.
Diagram 3.4 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier och ålder 2010 och 2011
Procent
3.6 Antalet uppsägningar i staten
Trygghetsstiftelsen bildades av parterna på den statliga arbetsmarknaden 1990 i samband med att de enades om Trygghetsavtalet för statligt anställda. Stiftelsens uppgift är att administrera och genomföra de aktiviteter som uttrycks i Trygghetsavtalet.
När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt som möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Detsamma gäller när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Stödet till de uppsagda är individinriktat och utgår ifrån regeringens arbetslinje.
Sedan starten 1990 har cirka 92 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. Inflödet de senaste åren har varierat mellan 2 000 och 4 000 personer per år.
Diagram 3.5 Totalt inflöde av uppsagda till Trygghetsstiftelsen 1990-2011
Antal
Under 2011 anmäldes 2 111 personer till Trygghetsstiftelsen. För första gången var inflödet av personer med tidsbegränsad anställning i majoritet - 55 procent - varav flertalet kom från universitets- och högskolesektorn, jämfört med 42 procent 2010. Att andelen har ökat för de med tidsbegränsad anställning beror på att antalet personer som anmäldes till stiftelsen med en tillsvidareanställning kraftigt minskade under 2011.
Andelen kvinnor respektive män i inflödet var oförändrat i jämförelse med 2010, dvs. 53 procent kvinnor och 47 procent män. Snittåldern sjönk under 2011 till 42 år, jämfört med 45 år 2010.
De personer som är aktuella för stiftelsens insatser är de som ännu inte fått en permanent lösning av sin arbetssituation. Vid utgången av 2011 uppgick dessa totala till 4 863 personer, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med föregående år. Bland de personer som är aktuella för stiftelsens insatser har hälften en tillfällig lösning eller omfattas av en mer målinriktad åtgärd. De allra flesta av dem har en tillfällig anställning. Andra har praktik inskolning, utbildning eller håller på att starta upp ett eget företag. Jämfört med 2010 har andelen i tillfällig lösning och målinriktad åtgärd ökat med 10 procentenheter, från 40 till 50 procent.
Under 2011 lämnade 3 014 personer Trygghetsstiftelsen. Drygt 73 procent avskrevs för att de fick ett nytt arbete eller startade eget företag, medan 16,8 procent gick i pension.
Under 2011 fick 80 procent av de tillsvidareanställda ett nytt jobb eller en annan lösning innan uppsägningstidens slut. Av de tidsbegränsat anställda fick 83 procent en lösning inom nio månader från uppsägningen.
Av dem som fick ett nytt arbete 2011 gick de flesta till en ny anställning inom statlig sektor. Samma förhållande gällde 2010. Skillnaden är att 2011 visar på en jämnare fördelning mellan de som fått arbete inom statlig sektor och de som fått arbete inom privat sektor.
3.7 Sjukfrånvaron
År 2011 uppgick sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna till 2,9 procent av den tillgängliga arbetstiden, vilket är en oförändrad nivå jämfört med föregående år.
För kvinnor ökade sjukfrånvaron med 0,1 procentenheter under 2011. Samtidigt minskade mäns sjukfrånvaro i motsvarande grad. Kvinnors sjukfrånvaro var dock fortfarande mer än dubbelt så hög som männens.
Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna från 50 år och uppåt var oförändrad under 2011, medan sjukfrånvaron för åldersgruppen under 30 år respektive 30 till 49 år ökade marginellt med 0,2 respektive 0,1 procentenheter. De yngstas sjukfrånvaro, anställda under 30 år, har dock legat stadigt kring två procent av den tillgängliga arbetstiden under de senaste åren.
När det gäller utvecklingen av långtidsfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, som en andel av den totala sjukfrånvaron har minskningarna fortsatt. Från en utgångsnivå på 55 procent 2008 har långtidsfrånvarons andel stadigt minskat till 45,4 procent 2011.
Inom statens olika COFOG-gupper (se avsnitt 3.1) ser utvecklingen av sjukfrånvaron något olika ut. Under 2011 varierade den inom de olika grupperna från 1,6 procent till 4,7 procent av den tillgängliga arbetstiden. Gruppen Försvar hade den lägsta totala sjukfrånvaron. Den högsta totala sjukfrånvaron återfinns inom gruppen Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Detta återspeglar gruppernas könsfördelning, då sjukfrånvaron för kvinnor var betydligt högre än för män. Överlag har sjukfrånvaron minskat på samtliga områden fram till 2011. Mellan åren 2007 och 2011 var den genomsnittliga minskningen 0,2 procentenheter per år. År 2011 var sjukfrånvaron oförändrad. I de respektive verksamhetsområdena var trenderna under det senaste året mer blandade än tidigare. I tre av de sju COFOG-grupperna fortsatte den totala sjukfrånvaron att minska. Bland dessa var Fritidsverksamhet den grupp som svarade för den största genomsnittliga minskningen. Inom gruppen Utbildning var den totala sjukfrånvaron oförändrad, medan den ökade marginellt i de resterande grupperna.
År 2011 hade 98 myndigheter oförändrad eller minskad sjukfrånvaro, medan 99 myndigheter hade ökad sjukfrånvaro jämfört med 2010. Sjukfrånvaron minskade i störst utsträckning bland de små myndigheterna. I 23 av 39 myndigheter med mindre än 50 årsarbetskrafter, dvs. 59 procent, minskade sjukfrånvaron jämfört med 2010. Bland medelstora myndigheter hade 60 av totalt 125, dvs. 48 procent, minskad eller oförändrad sjukfrånvaro. Av myndigheter med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 15, dvs. 45 procent, minskad eller oförändrad sjukfrånvaro, medan 18, dvs. 55 procent, hade ökad sjukfrånvaro. Detta utgör en betydande avvikelse från föregående års mest dominerande trend, där det oftast har varit bland de stora myndigheterna som sjukfrånvaron minskat. Under t.ex. 2010 var det 78 procent av de stora myndigheterna, 25 av 32, som hade minskad eller oförändrad sjukfrånvaro sedan 2009, jämfört med 51 respektive 59 procent av de små och medelstora myndigheterna.
Diagram 3.6 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig arbetstid, totalt och uppdelat på kön och ålder 2010-2011
Procent
Under de senaste drygt 20 åren har sjukfrånvaron hela tiden varit lägre i staten än i de andra arbetsmarknadssektorerna. Under dessa 20 år har sjukfrånvaron i staten aldrig varit så låg som den var 2010. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar ökade sjukfrånvaron i staten 2011 med 0,1 procentenheter till 2,2 procent.
Att statsanställda i snitt är mindre sjuka än andra hänger samman med att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra arbetsmarknadssektorerna. Om man skulle jämföra enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorerna med varandra skulle skillnaderna bli mindre. Samtliga sektorer följer samma trend, dock nådde sjukfrånvaron inom staten, inte ens under åren i början av 2000-talet, upp till mer än lite drygt fyra procent.
Sedan 2003 finns krav på att myndigheterna redovisar uppgifter om sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Eftersom definitioner och mätmetoder är helt olika mellan sjukfrånvarouppgifterna i årsredovisningarna och SCB:s arbetskraftsundersökningar är dessa siffror inte jämförbara med de som visas i diagrammet nedan.
Diagram 3.7 Sjukfrånvaro 1990-2011 enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar
Procent
Antal sjukpensioner minskar
Antalet statsanställda med nybeviljad sjukpension, enligt det statliga pensionsavtalet PA 03, har minskat för såväl kvinnor som män (se tabell 3.9).
Tabell 3.9 Anställda som har beviljats tillfällig sjukpension respektive sjukpension 2009 och 2010
Antal
2010
Kvinnor
2010
Män
2011
Kvinnor
2011
Män
Tillfällig sjukpension
< 100 procent
118
41
68
34
Tillfällig sjukpension
100 procent
18
13
7
5
Sjukpension
119
72
75
48
Källa: Statens tjänstepensionsverk.
Anm. I det redovisade antalet individer som beviljats sjukpension ingår även personer som tidigare beviljats tillfällig sjukpension.
Av de statsanställda som 2011 beviljades sjukpension eller tillfällig sjukpension på heltid var 61 procent kvinnor. Detta är en minskning med en procentenhet jämfört med 2010. För tillfällig sjukpension på deltid var andelen kvinnor 67 procent, vilket är en minskning från 2010 då andelen kvinnor uppgick till 77 procent.
Medianåldern för personer som beviljades sjukpension steg med 6 månader under 2011, från 57 år och 8 månader till 58 år och 2 månader. Året innan sjönk medianåldern med 1 år och 7 månader efter att ha stigit under åren 2005-2009. För 2011 var medianåldern för kvinnor som beviljades sjukpension 57 år och 9 månader jämfört med 57 år och 3 månader för 2010. För män var medianåldern 58 år och 9 månader jämfört med 57 år och 11 månader året innan.
Årets arbetsmiljöundersökning
Av Arbetsgivarverkets rapport Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 (dnr S2012/5900/ESA) framgår bl.a. följande.
Statligt anställda är i högre grad nöjda med sina arbeten. En större andel statligt anställda anser att de har ett i hög grad intressant och stimulerande arbete i jämförelse med arbetsmarknaden totalt. Denna andel har ökat sedan 2005 när frågan först fanns med i undersökningen och uppgår till 79 procent i jämförelse med 67 procent på arbetsmarknaden totalt sett.
Sammantaget upplever anställda i staten sitt arbete positivt i större utsträckning än arbetstagare i allmänhet. Det gäller särskilt den fysiska arbetsmiljön där svaren på frågorna i vissa fall är mycket mer positiva än för samtliga sysselsatta.
En större andel statsanställda än i övrigt på arbetsmarknaden upplever exempelvis att de har ett omväxlande, obundet och meningsfullt arbete som de i det stora hela är nöjda med.
En högre andel statligt anställda anser att de har för svåra arbetsuppgifter. Även i tidigare arbetsmiljöundersökningar har staten särskiljt sig på detta sätt. Det är också en statistiskt signifikant högre andel statsanställda som upplever att de har alldeles för mycket att göra.
Sex av tio statsanställda uppger att arbetet ger möjlighet att lära nytt och utvecklas i yrket varje vecka. Det är signifikant fler än de 45 procenten bland samtliga sysselsatta.
Andelen anställda i staten som upplever att arbetet ger möjlighet att utvecklas, att lära nytt och som fått minst fem dagars utbildning på betald arbetstid under det senaste året är högre än inom övriga arbetsmarknadssektorer.
Statsanställda är mer nöjda med sina arbetstider än anställda på arbetsmarknaden som helhet, och de har även möjlighet att påverka såväl innehåll som övriga arbetsförutsättningar, till exempel förläggning av arbetstid.
Medarbetarskap och ledarskap är generellt mer betydelsefullt för arbetsmiljön på de flesta statliga arbetsplatser än de fysiska arbetsmiljöfaktorerna. I de frågor som rör möjlighet till uppmuntran, stöd och hjälp och besked om vad som ska prioriteras från chefer är resultaten för staten i nivå med arbetsmarknaden totalt sett.
Under ett antal år har andelen arbetstagare minskat som instämmer i påståendet att det alltid/för det mesta är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Resultatet i 2011 års arbetsmiljöundersökning visar dock en ökning inom samtliga arbetsmarknadssektorer mellan 2009 och 2011. Inom den statliga sektorn och landstingssektorn uppgår andelen till 23 procent. Den är som lägst, 19 procent, inom den privata sektorn. För samtliga sektorer är utfallet 20 procent.
Den totala andelen anställda på arbetsmarknaden, som anger att de varit utsatta för våld eller hot om våld uppgår till 14 procent år 2011, dvs. samma nivå som 2009. Andelen bland anställda inom staten uppgår till 20 procent år 2011, att jämföra med 19 procent 2009.
Bland statligt anställda kvinnor är det vanligare med upplevelsen av genusgrundade trakasserier i form av exempelvis nedvärderande kommentarer eller att man på grund av kön inte tar notis om en persons mening. Omfattningen av dessa problem har varit ganska konstant i förhållande till tidigare undersökningar där även den statliga sektorn varit överrepresenterad i förhållande till arbetsmarknaden totalt.
3.8 Lönenivåerna och lönebildningen
Lönenivåer i staten
I diagram 3.8 redovisas den genomsnittliga månadslönen för olika sektorer på arbetsmark-naden 2011. Den genomsnittliga månadslönen i staten uppgick till 31 500 kronor. Medellönen på arbetsmarknaden totalt var 29 000 kronor.
Diagram 3.8 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden 2011
Kronor
Löneutvecklingen i staten
Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR/S, P, O), Sveriges Akademikers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt Facket för service och kommunikation (SEKO).
Gällande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten avser perioden 1 oktober 2010-30 september 2012 (RALS 2010-2012) vad gäller SEKO och OFR/S, P,O. Avtalet med Saco-S (RALS 2010-T) är inte tidsbegränsat och gäller fr.o.m. den 1 oktober 2010 tills vidare.
Arbetsgivarverket har tagit fram uppgifter om den kollektiva löneutvecklingen 1997-2011 kopplat till årstakt, se tabell 3.10.
Tabell 3.10 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2010
Procent
Statistik-period
sept-sept
Avtalsperiod för centrala avtal
Löne-utv.
års-
takt
Föränd-
ring
i KPI1
Real löneutv.
i årstakt
1997-1998
RALS2 1998-2001
3,8
-0,1
3,9
1998-1999
RALS 1998-2001
3,8
0,4
3,4
1999-2000
RALS 1998-2001
3,8
1,0
2,8
2000-2001
RALS 2001
4,2
2,5
1,7
2001-2002
RALS 2002-2004
3,8
2,1
1,7
2002-2003
RALS 2002-2004
3,6
1,9
1,7
2003-2004
RALS 2002-2004
3,4
0,4
3,0
2004-2005
RALS 2004-2007
3,1
0,4
2,7
2005-2006
RALS 2004-2007
3,2
1,4
1,8
2006-2007
RALS 2004-2007
3,2
2,2
1,0
2007-2008
RALS 2007-2010
3,7
3,5
0,2
2008-2009
RALS 2007-2010
3,4
-0,3
3,7
2009-2010
RALS 2007-2010
4,1
1,3
2,8
2010-2011
RALS 2010-2012/
RALS-T
2,6
2,6
0,0
Genomsnittlig årlig ökning
1997-2011
3,6
1,4
2,2
Källa: Arbetsgivarverket.
1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal.
2 RALS: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten.
Utvecklingen av genomsnittliga löner
Löneutvecklingstakten inom det statliga området har förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt, enligt jämförande statistik från tiden efter ramanslagsreformen. Mellan 1994 och 2011 uppgick löneutvecklingen inom landstingen till 96,8 procent, inom den statliga sektorn till 92,7 procent och inom den privata sektorn till 89,8 procent. Under samma period var löneutvecklingen inom den kommunala sektorn 72,4 procent.
Diagram 3.9 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2011
Index 1994=100
Anm. Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män
Regeringens mål är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. Som underlag för uppföljningen används partsgemensam statlig förhandlingsstatistik.
I september 2011 var statsanställda kvinnors genomsnittslön totalt sett 10,9 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön (se diagram 3.9). År 2010 var motsvarande löneskillnad 12,3 procent. Skillnaden har minskat successivt och trenden mot en minskad löneskillnad fortsatt. År 2000 var löneskillnaden 17,7 procent och som mest sedan mätningen inleddes var den 18,0 procent 2001.
Diagram 3.10 Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten uppdelat på förklaringsfaktorer 2001-2011
Procent
Den statistiska analys som Arbetsgivarverket har gjort visar att den genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. Stora delar av löneskillnaden beror på att fler kvinnor än män arbetar deltid, arbetets svårighetsgrad och innehåll samt att fler män än kvinnor är chefer. Vidare påverkar det att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter. Det finns också skillnader när det gäller utbildning, erfarenhet och i vilken region den anställde arbetar.
Den s.k. oförklarade löneskillnaden
Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken, uppgick i september 2011 till ca 1,2 procent att jämföra med ca 1,4 procent 2010. Den oförklarade löneskillnaden uppgick 2007-2009 till ca 1,3 procent. Åren 2002-2003 var den som högst och uppgick då till 2,0 procent.
Förklaringsfaktorer
Som framgår av diagram 3.10 är det två faktorer som tillsammans står för mer än hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män. Dessa två viktigaste förklaringar är att kvinnor jämfört med män oftare innehar befattningar med en lägre grupperingsnivå och att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid. Skillnader i grupperingsnivå är 2011 fortfarande den viktigaste förklaringsfaktorn, även om den har minskat i betydelse med den ökade andelen chefer på låga grupperingsnivåer främst bland män. Chefsfaktorn har därmed tagit över en del av förklaringsvärdet (plus 0,8 procentenheter i förhållande till 2010). Kvinnor och män är nu mer lika fördelade på grupperingsnivå än tidigare. År 2011 var det knappt 18 procent av kvinnorna som arbetade deltid (knappt 19 procent 2010) medan motsvarande andel för männen var 8,5 procent (knappt 9 procent 2010). Det bör noteras att 94 procent av de statsanställda har en heltidsanställning. Bland kvinnorna har 93 procent en heltidsanställning att jämföra med 94 procent för männen.
Genomsnittslöner
Inom chefskollektivet hos Arbetsgivarverkets medlemmar har löneskillnaderna mellan kvinnor och män varierat under den studerade perioden . Mellan 2004 och 2011 ökade snittlönen för kvinnliga chefer från 38 034 till 47 722 kronor per månad, medan snittlönen för manliga chefer ökade från 39 434 till 45 660 kronor. År 2004 var genomsnittslönen 3,6 procent högre för manliga chefer än för kvinnliga. För 2011 visar statistiken att genomsnittslönen för kvinnliga chefer är 4,5 procent högre än för manliga. Den nya organisationen inom Försvarsmakten, där personalansvaret delegerats till ca 1 600 i huvudsak manliga befäl i insatsorganisationen 2011, ger härvid genomslag.
Genomsnittlig löneutveckling
Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under statistikperioden september 2010 till september 2011 har varit högre för de kvinnliga cheferna än för de manliga. Den uppgår till 3,8 procent för de kvinnliga och 3,5 procent för de manliga cheferna i staten.
Partsgemensamt arbete
Det metodstöd som utvecklats i syfte att stödja lokala parters arbete med att säkerställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader implementeras fortlöpande. De utbildningsseminarier som Partsrådet erbjudit om metodstöd har varit mycket efterfrågade av både arbetsgivare och fackliga representanter.
Bilaga
Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter
Bilaga
Underbilaga Myndighetschefer och ordförande i styrelsemyndigheter
Innehållsförteckning
Myndighetschefer per den 7 september 2012 31
Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2012: 36
Myndighetschefer per den 7 september 2012
Regeringen redovisar nedan en sammanställning över myndighetschefer som lyder omedelbart under regeringen och som anställs genom beslut av regeringen. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 7 september 2012.
Myndighet
Titel
Efternamn
Förnamn
Affärsverket svenska kraftnät
GD
Odenberg
Mikael
Allmänna reklamationsnämnden
Ordförande
Ahnmé Kågerman
Britta
Arbetsdomstolen
Ordförande
Lilja Hansson
Cathrine
Arbetsförmedlingen
GD
Bermudez-Svankvist
Angeles
Arbetsmiljöverket
GD
Sjöberg
Mikael
Arkitekturmuseet
Museichef
Rahoult
Lena
Barnombudsmannen
Barnombudsman
Malmberg
Fredrik
Blekinge tekniska högskola
Rektor
Hass
Ursula
Bolagsverket
GD
Bränström
Annika
Boverket
GD
Valik
Janna
Brottsförebyggande rådet
GD
Wennerström
Erik
Brottsoffermyndigheten
GD vik.
Wikén
Elisabeth
Centrala studiestödsnämnden
GD
Gellerbrant Hagberg
Christina
Dans- och cirkushögskolan
Rektor
Lilja
Efva
Datainspektionen
GD
Gräslund
Göran
Diskrimineringsombudsmannen
Ombudsman
Broberg
Agneta
Domstolsverket
GD
Thorblad
Barbro
Ekobrottsmyndigheten
GD
Fröjelin
Eva
Ekonomistyrningsverket
GD
Wikström
Mats
Elsäkerhetsverket
GD
Falemo
Elisabet
Energimarknadsinspektionen
GD
Fredriksson
Yvonne
Exportkreditnämnden
GD
Apelman
Karin
Fastighetsmäklarinspektionen
Ordförande
Westberg
Eva
Finansinspektionen
GD
Andersson
Martin
Finanspolitiska rådet
Kanslichef
Sonnegård
Joakim
Folke Bernadotteakademin
GD vik.
Alberoth
Jonas
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS)
GD
Annerberg
Rolf
Fortifikationsverket
GD
Karlström
Urban
Forum för levande historia
Överintendent
Franck
Eskil
Försvarets materielverk
GD
Erixon
Lena
Försvarets radioanstalt
GD
Åkesson
Ingvar
Försvarsexportmyndigheten
GD
Hammarström
Ulf
Försvarshögskolan
Rektor
Enmark
Romulo
Försvarsmakten
ÖB
Göranson
Sverker
Försvarsunderrättelsedomstolen
Ordförande
Viksten
Runar
Försäkringskassan
GD
Eliasson
Dan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Rektor
Henriksson-Larsén
Karin
Göteborgs universitet
Rektor
Fredman
Pam
Havs- och vattenmyndigheten
GD
Risinger
Björn
Högskolan Dalarna
Rektor
Hilliges
Marita
Högskolan i Borås
Rektor
Brorström
Björn
Högskolan i Gävle
Rektor
Johansson
Maj-Britt
Högskolan i Halmstad
Rektor
Alexandersson
Mikael
Högskolan i Skövde
Rektor
Karlsson
Sigbritt
Högskolan Kristianstad
Rektor
Carlsson
Lars
Högskolan på Gotland
Rektor
Tholin
Jörgen
Högskolan Väst
Rektor
Norén
Kerstin
Högskoleverket
Universitetskansler
Haikola
Lars
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
GD
Qvarfort
Anne-Marie
Inspektionen för socialförsäkringen
GD
Molander
Per
Inspektionen för strategiska produkter
GD
Ekman Duse
Andreas
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
GD
Åslund
Olof
Institutet för rymdfysik
Föreståndare
Eliasson
Lars
Institutet för språk och folkminnen
GD
Johansson-Lind
Ingrid
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev)
GD
Törnqvist
Gunilla
Internationella programkontoret för utbildningsområdet
GD
Melin
Ulf
Justitiekanslern
JK
Skarhed
Anna
Kammarkollegiet
GD
Ljungh
Claes
Karlstads universitet
Rektor
Bergenheim
Åsa
Karolinska institutet
Rektor
Wallberg-Henriksson
Harriet
Kemikalieinspektionen
GD
Cromnier
Nina
Kommerskollegium
GD
Johansson
Lena
Kompetensrådet för utveckling i staten
Direktör
Johns
Lärke
Konjunkturinstitutet
GD
Dillén
Mats
Konkurrensverket
GD
Sjöblom
Dan
Konstfack
Rektor
Lantz
Maria
Konsumentverket
GD och KO
Larsson
Gunnar
Kriminalvården
GD
Öberg
Nils
Kronofogdemyndigheten
Rikskronofogde
Liedström Adler
Eva
Kungl. biblioteket
Riksbibliotekarie
Herdenberg
Gunilla
Kungl. Konsthögskolan
Rektor
Wrange
Måns
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Rektor vik.
Rydinger Alin
Cecilia
Kungl. Tekniska högskolan
Rektor
Gudmundson
Peter
Kustbevakningen
GD
Melin
Judith
Lantmäteriet
GD
Kjellson
Bengt
Linköpings universitet
Rektor
Dannetun
Helen
Linnéuniversitetet
Rektor
Hwang
Stephen
Livrustkammaren och Skokloster slott
med Stiftelsen Hallwylska palatset
Överintendent
Hagberg
Magnus
Livsmedelsverket
GD
Andersson
Inger
Lotteriinspektionen
GD
Hallstedt
Håkan
Luftfartsverket
GD
Allard
Thomas
Luleå tekniska universitet
Rektor
Sterte
Johan
Lunds universitet
Rektor
Eriksson
Per
Läkemedelsverket
GD
Åkerman
Christina
Länsstyrelsen i Blekinge län
Landshövding
Andnor Bylund
Berit
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Landshövding
Norrfalk
Maria
Länsstyrelsen i Gotlands län
Landshövding
Schelin Seidegård
Cecilia
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Landshövding
Holmberg
Barbro
Länsstyrelsen i Hallands län
Landshövding
Lövdén
Lars-Erik
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Landshövding
Bohlin
Britt
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Landshövding
Akhtarzand
Minoo
Länsstyrelsen i Kalmar län
Landshövding
Carlsson
Stefan
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Landshövding
Alsér
Kristina
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Landshövding vik.
Antti
Johan
Länsstyrelsen i Skåne län
Landshövding
Pålsson
Margareta
Länsstyrelsen i Stockholms län
Landshövding
Heister
Chris
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Landshövding
Könberg
Bo
Länsstyrelsen i Uppsala län
Landshövding
Egardt
Peter
Länsstyrelsen i Värmlands län
Landshövding
Eriksson
Eva
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Landshövding vik.
Heijer
Birgitta
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Landshövding
Källstrand
Bo
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Landshövding
Skogö
Ingemar
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landshövding
Bäckström
Lars
Länsstyrelsen i Örebro län
Landshövding
Frebran
Rose-Marie
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Landshövding
Nilsson
Elisabeth
Malmö högskola
Rektor
Bengtsson
Stefan
Marknadsdomstolen
Ordförande
Carlson
Per
Medlingsinstitutet
GD
Stråth
Claes
Migrationsverket
GD
Danielsson
Anders
Mittuniversitetet
Rektor
Söderholm
Anders
Moderna museet
Överintendent
Birnbaum
Daniel
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam)
GD
Älfvåg
Carl
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor
GD
Camving
Meit
Myndigheten för kulturanalys
Direktör
Frykholm
Clas-Uno
Myndigheten för radio och tv
GD
Larsson
Magnus
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
GD
Lindberg
Helena
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar
och analyser
GD
Hjalmarsson
Dan
Myndigheten för utländska investeringar i Sverige
GD vik.
Ljudén
Bengt-Åke
Myndigheten för vårdanalys
Direktör
Lennartsson
Fredrik
Myndigheten för yrkeshögskolan
GD
Enochsson
Pia
Mälardalens högskola
Rektor
Röding
Karin
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermarsudde
Överintendent
Arell
Berndt
Naturhistoriska riksmuseet
Överintendent
Westerberg
Jan Olov
Naturvårdsverket
GD
Ågren
Maria
Nordiska Afrikainstitutet
Direktör
Norberg
Carin
Operahögskolan i Stockholm
Rektor
Aspegren
Magnus
Patent- och registreringsverket
GD
Ås Sivborg
Susanne
Patentbesvärsrätten
Ordförande
Strömberg
Peter
Pensionsmyndigheten
GD
Westling Palm
Katrin
Polarforskningssekretariatet
Föreståndare
Dahlbäck
Björn
Post- och telestyrelsen
GD
Marby
Göran
Presstödsnämnden
Kanslichef
Finnström
Åsa
Revisorsnämnden
Direktör vik.
Diamant
Adam
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarie
Amréus
Lars
Riksarkivet
Riksarkivarie
Jordell
Björn
Riksgäldskontoret
Riksgäldsdirektör
Lundgren
Bo
Rikspolisstyrelsen
Rikspolischef
Svenson
Bengt
Riksutställningar
GD
Forssell
Staffan
Rymdstyrelsen
GD
Norberg
Olle
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
(Svenska ESF-Rådet)
GD
Lindh
Åsa
Rättsmedicinalverket
GD
Zelmin-Ekenhem
Erna
Sjöfartsverket
GD
Zetterdahl
Ann-Catrine
Skatteverket
GD
Hansson
Ingemar
Skogsstyrelsen
GD
Stridsman
Monika
Skolväsendets överklagandenämnd
Direktör
Heiborn
Anders
Smittskyddsinstitutet
GD
Carlson
Johan
Socialstyrelsen
GD
Holm
Lars-Erik
Specialpedagogiska skolmyndigheten
GD
Bååth
Greger
Statens beredning för medicinsk utvärdering
Direktör
Rosén
Måns
Statens bostadskreditnämnd
GD
Magnusson
Lars
Statens energimyndighet
GD
Brandsma
Erik
Statens fastighetsverk
GD
Norell
Thomas
Statens folkhälsoinstitut
GD
Wamala
Sarah
Statens försvarshistoriska museer
Överintendent
Bengtsson
Staffan
Statens geotekniska institut
GD
Karlsson
Åsa-Britt
Statens haverikommission
GD
Ytterberg
Hans
Statens historiska museer
Överintendent
Jansén
Maria
Statens institutionsstyrelse
GD
Ehliasson
Kent
Statens jordbruksverk
GD
Denneberg
Leif
Statens järnvägar
GD
Dahlborg
Lennart
Statens konstråd
Direktör
Malm
Magdalena
Statens kulturråd
GD
Johansson
Kennet
Statens maritima museer
Överintendent
Olsson
Robert
Statens medieråd
Direktör
Thorslund
Ewa
Statens museer för världskultur
Överintendent
Houby-Nielsen
Sanne
Statens musikverk
GD
Westerberg
Stina
Statens servicecenter
GD vik.
Jönsson
Stig
Statens skolinspektion
GD
Begler
Ann-Marie
Statens skolverk
GD
Ekström
Anna
Statens tjänstepensionsverk
GD
Nykvist
Ann-Christin
Statens va-nämnd
Ordförande
Ståhl
Kurt
Statens veterinärmedicinska anstalt
GD
Mattsson
Jens
Statens väg- och transportforskningsinstitut
GD
Bjelfvenstam
Jonas
Statistiska centralbyrån
GD
Lundgren
Stefan
Statskontoret
GD
Gustafsson
Yvonne
Stockholms dramatiska högskola
Rektor
Gyberg
Bo-Erik
Stockholms universitet
Rektor
Bremer
Kåre
Strålsäkerhetsmyndigheten
GD vik.
Hassel
Fredrik
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
GD
Holmqvist
Hans-Eric
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
GD
Petri Gornitzka
Charlotte
Svenska institutet
GD
Rembe
Annika
Svenska institutet för Europapolitiska studier
(Sieps)
Direktör
Stellinger
Anna
Sveriges geologiska undersökning
GD
Magnusson
Jan
Sveriges lantbruksuniversitet
Rektor
Sennerby Forsse
Lisa
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI)
GD
Häll Eriksson
Lena
Säkerhetspolisen
GD
Thornberg
Anders
Södertörns högskola
Rektor
von Wright
Moira
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Bibliotekschef
Esaiasson
Roland
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
GD
Hulth-Backlund
Gunilla
Tillväxtverket
GD vik.
Böhlin
Birgitta
Totalförsvarets forskningsinstitut
GD
Lind
Jan-Olof
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
GD
Ågren
Birgitta
Trafikanalys
GD
Saxton
Brita
Trafikverket
GD
Malm
Gunnar
Transportstyrelsen
GD
Widlert
Staffan
Tullverket
Generaltulldirektör
Mattsson
Therese
Umeå universitet
Rektor
Gustafsson
Lena
Ungdomsstyrelsen
GD
Nilsson
Per
Uppsala universitet
Rektor
Åkesson
Eva
Verket för innovationssystem (Vinnova)
GD
Brogren
Charlotte
Vetenskapsrådet
GD
Millnert
Mille
Åklagarmyndigheten
Riksåklagare
Perklev
Anders
Örebro universitet
Rektor
Schollin
Jens
Överklagandenämnden för studiestöd
Direktör
Törnered
Mats
Ordförande i styrelsemyndigheter per den 1 september 2012
Regeringen redovisar nedan en sammanställning över ordförandena i de myndigheter som leds av en styrelse. Sammanställningen redovisar förhållandena per den 1 september 2012.
Myndighet
Titel
Efternamn
Förnamn
Affärsverket svenska kraftnät
Landshövding
Källstrand
Bo
AP-fonden Första
GD
Karlström
Urban
AP-fonden Andra
VD
Arwidson
Marie S
AP-fonden Tredje
F.d. statsråd
Nuder
Pär
AP-fonden Fjärde
Direktör
Caneman
Monica
AP-fonden Sjätte
Civilekonom
Lindsö
Ebba
AP-fonden Sjunde
Landshövding
Källstrand
Bo
Arbetsförmedlingen
VD
Johansson
Christina
Arbetsgivarverket
F.d. landshövding
Tunhammar
Göran
Blekinge tekniska högskola
Marknadsekonom
Seddigh
Akbar
Dans- och cirkushögskolan
F.d. rektor
Stark
Agneta
Exportkreditnämnden
VD
Roxendal
Jan
Finansinspektionen
F.d. statsråd
Westerberg
Bengt
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Executive boardmember
Ställdal
Ewa
Försvarets materielverk
VD
Nilsson
Sven-Christer
Försvarshögskolan
Landshövding
Egardt
Peter
Gymnastik- och idrottshögskolan
Direktör
Lundquist
Bo
Göteborgs universitet
Styrelseordförande
Bennet
Carl
Högskolan Dalarna
Direktör
Samuelsson
Peter
Högskolan i Borås
Regionråd
Andersson
Roland
Högskolan i Gävle
F.d. landshövding
Ericsson
Lars Eric
Högskolan i Halmstad
Generaltulldirektör
Starrin
Karin
Högskolan i Skövde
Docent
Wass
Urban
Högskolan Kristianstad
Riksdagsledamot
Björkman
Jan
Högskolan på Gotland
F.d. länspolismästare
Götblad
Carin
Högskolan Väst
F.d. statsråd
Nygren
Jan
Karlstads universitet
F.d. ambassadör
Winberg
Margareta
Karolinska institutet
Riksdagsledamot
Eberstein
Susanne
Konstfack
Författaren
Thorgren
Gunilla
Konstnärsnämnden
Dekan
Elam
Ingrid
Kungl. Konsthögskolan
F.d. riksarkivarie
Lidman
Tomas
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
F.d. statssekreterare
Eliasson
Kerstin
Kungl. Tekniska högskolan
VD
Ekholm
Börje
Lantmäteriet
F.d. GD
Sandebring
Hans
Linköpings universitet
F.d. statsråd
Westerberg
Bengt
Myndighet
Titel
Efternamn
Förnamn
Linnéuniversitetet
Professor
Brändström
Dan
Lotteriinspektionen
F.d. hovrättslagman
Zachrisson
Ann-Christine
Luftfartsverket
F.d. GD
Billinger
Nils Gunnar
Luleå tekniska universitet
Professor
Ullenius
Christina
Lunds universitet
F.d. statsråd
Wallström
Margot
Läkemedelsverket
Direktör
Larson
Mats
Malmö högskola
Regionchef
Östling Ollén
Eva
Mittuniversitetet
T.f. GD
Böhlin
Birgitta
Myndigheten för vårdanalys
F.d. riksrevisor
Lindström
Eva
Mälardalens högskola
F.d. VD
Caesar
Madeleine
Operahögskolan i Stockholm
F.d. finansborgarråd
Axén Olin
Kristina
Post- och telestyrelsen
Civilekonom
Hedén
Åke
Pensionsmyndigheten
Landshövding
Könberg
Bo
Riksgäldskontoret
F.d. kanslichef
Nilsson
Ove
Rymdstyrelsen
Landshövding
Egardt
Peter
Sjöfartsverket
Egen företagare
Sundling
Jan
Skogsstyrelsen
VD
Söderberg
Lena
Statens fastighetsverk
Direktör
Alvemur
Christer
Statens järnvägar
Senior adviser
Vikström
Bo
Statens kulturråd
F.d. VD
Brunnberg
Kerstin
Statens servicecenter
T.f. GD
Böhlin
Birgitta
Statens tjänstepensionsverk
Riksgäldsdirektör
Lundgren
Bo
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Kommunikations-
konsult
Grönlund Krantz
Anna
Stockholms dramatiska högskola
F.d. GD
Wigzell
Kerstin
Stockholms universitet
F.d. justitieråd
Heckscher
Sten
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
GD
Sjöstrand
Mats
Sveriges lantbruksuniversitet
Civilekonom
Petersson
Ingrid
Södertörns högskola
Vice VD
Batljan
Ilija
Tillväxtverket
Landshövding
Heister
Chris
Totalförsvarets forskningsinstitut
Direktör
Lindencrona
Eva
Trafikverket
F.d. GD
Sjöstrand
Mats
Transportstyrelsen
Kommunalråd
Gunnarsson
Carola
Umeå universitet
Direktör
Johansson-Hedberg
Birgitta
Uppsala universitet
Ekonomie doktor
Dalborg
Hans
Verket för innovationssystem (Vinnova)
Direktör
Johansson
Hasse
Verket för högskoleservice
Rektor
Röding
Karin
Vetenskapsrådet
Styrelseordförande
Anell
Lars
Örebro universitet
F.d. GD
Sandebring
Hans
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA
24
25
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA
PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA
32
31