Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2731 av 7194 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:161 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? Skr. 2011/12:161
Ansvarig myndighet: Miljödepartementet
Dokument: Skr. 161
Regeringens skrivelse 2011/12:161 Riksrevisionens rapport Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? Skr. 2011/12:161 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 juni 2012 Carl Bildt Lena Ek (Miljödepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i granskningsrapporten Svensk klimatforskning - vad har den gett och vad kostar den? (RiR 2012:2). Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 3.1 Utgångspunkter och motiv 6 3.2 Syfte och avgränsningar 6 3.3 Regeringens rapportering av klimatforskningen till riksdagen 8 3.4 Kommersialisering av klimatforskningens resultat 9 3.5 En strategi för klimatforskningen 9 3.6 Den strategiska satsningen på klimatforskning 10 3.7 Klimatforskningens kvalitet och relevans 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer 11 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2012:2) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 153 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat den svenska klimatforskningen. Riksrevisionen har redovisat granskningen i rapporten Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? (RiR 2012:2). Granskningsrapporten finns i bilagan. Syftet med granskningen är att undersöka i vilken utsträckning klimatforskningen stöder de klimatpolitiska målen. Riksrevisionen har granskat hur mycket pengar staten ger svensk klimatforskning, vilka områden forskningen främst är riktad mot och vilka resultat forskningen hittills har gett. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 6 februari 2012. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat svensk klimatforskning - hur mycket pengar forskningen får, vilka områden den inriktas mot och vilka resultat den har lett till. Granskningen har fokuserat på den forskning som handlar om att minska utsläppen av växthusgaser. Syftet med granskningen är att undersöka i vilken utsträckning klimatforskningen stöder de klimatpolitiska målen. Staten fördelar medel till forskare dels via forskningsfinansiärer som Energimyndigheten och Vetenskapsrådet, dels direkt till universitet och högskolor. Granskningen är i första hand inriktad mot klimatforskning som direkt eller indirekt handlar om att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bidra till att klimatmålen kan nås. Granskningen omfattar svensk klimatforskning under perioden 1994-2010. Riksrevisionens övergripande slutsats är att klimatforskningen har potential att bidra till klimatmålen. Men det är oklart i vilken utsträckning klimatforskningen faktiskt stöder klimatmålen och bidrar till minskade utsläpp på sikt. För att forskningen effektivt ska kunna bidra till de långsiktiga klimatmålen, anser Riksrevisionen att det behövs en samlad strategi för klimatforskningen som även definierar vad klimatforskning innefattar. Klimatforskningen behöver tydligt samordnas med andra styrmedel för att på ett effektivt sätt ge förutsättningar för att forskningsresultaten i praktiken ska bidra till klimatmålen. Vidare behövs en samlad redovisning av vad klimatforskningen kostar och bidrar till. Medlen till svensk klimatforskning har ökat och uppgick till nästan 2 miljarder kronor år 2010 enligt Riksrevisionens undersökning. Klimatforskningen utgjorde därmed cirka 7 procent av statens totala forskningsmedel år 2010. Regeringens strategiska satsning på klimatforskning omfattade 115 miljoner kronor av de cirka 2 miljarder som totalt gick till klimatforskning år 2010. Ungefär 70 procent av de statliga medel som går till svensk klimatforskning går till forskning om att minska utsläppen av växthusgaser. Huvuddelen av denna forskning är energiforskning. Riksrevisionens undersökning visar att svensk klimatforskning leder till jämförelsevis många vetenskapliga artiklar och patentansökningar. Jämfört med svensk forskning i allmänhet har svensk forskning om minskning av växthusgaser en större andel av antalet vetenskapliga artiklar i världen och citeras mer. Det finns flera olika mål för klimatforskningen. Målen finns dessutom inom flera olika politikområden som i sig har områdesspecifika mål. Klimatmålen blir därför inte styrande när forskningsinsatserna prioriteras enligt Riksrevisionen. För energiforskningen är detta tydligt. Energiforskningen har egna mål, bland annat näringspolitiska, men inget av målen är uttryckt i termer av minskade utsläpp av växthusgaser. För att klimatforskningen ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste forskningen leda till teknikutveckling och till att nya produkter kommer ut på marknaden och används. Varken regeringen eller de myndigheter som har ett ansvar för kommersialisering av svensk forskning har följt upp i vilken utsträckning svensk klimatforskning har kommit till användning. Men Energimyndigheten har framfört att kommersialisering av forskningen är lägre i Sverige än i andra länder. Det tyder på att även om forskningen producerar många artiklar och antalet patentansökningar ökar är det inte givet att forskningen bidrar till den omställning i samhället som behövs för att kunna nå de långsiktiga klimatmålen. Riksrevisionen anser att det är svårt att bedöma om mer pengar har lett till fler resultat. Under samma period som medlen till klimatforskningen har ökat har även antalet svenska vetenskapliga artiklar och patentansökningar inom klimatområdet ökat. Men även i länder där forskningsmedlen inte har ökat i samma utsträckning som i Sverige har resultaten i form av antal artiklar och patentansökningar ökat. Det går därför inte att bedöma om det är den kraftiga ökningen av medel till svensk klimatforskning som har lett till att antalet artiklar och patentansökningar har ökat. Riksrevisionen anser vidare att regeringens uppföljning av omfattning, inriktning och resultat är otillräcklig. Det finns ingen samlad rapportering om svensk klimatforskning till riksdagen, varken när det gäller forskningens omfattning, inriktning eller resultat. Regeringen redovisar inte i budgetpropositioner, andra propositioner eller skrivelser hur mycket pengar som går till klimatforskning. Varken regeringen eller forskningsfinansiärerna har tagit fram en gemensam definition av klimatforskning i Sverige. Det bidrar bland annat till att de myndigheter och forskningsråd som finansierar klimatforskning inte vet vad klimatforskning innefattar och att de saknar uppgifter om hur mycket klimatforskning som bedrivs. Det saknas därmed en samlad bild av omfattning, inriktning och resultat i förhållande till riksdagens uttalade motiv och förväntningar på klimatforskningen - trots att riksdagen har begärt en samlad redovisning av insatser och resultat inom klimatområdet. Sådan information skulle behövas som underlag för riksdagens beslut om tilldelning av medel. Riksrevisionen anser att det bör finnas en myndighet eller ett departement som har ett utpekat ansvar för att samordna klimatforskningen och dess resultat - trots att klimatforskningen är sektorsövergripande och involverar flera departement och myndigheter. Det blev tydligt när forskningsfinansiärerna följde upp den strategiska satsningen på klimatforskning för första gången 2010. Pengarna för olika forskningsområden rapporterades var för sig och resultaten som redovisades är inte jämförbara. Det går därmed inte att få en samlad bild av kostnader eller resultat varken för den strategiska satsningen på klimatforskning eller för klimatforskningen som helhet. Klimatforskningen behöver samordnas med andra styrmedel. Det är många faktorer och styrmedel utöver forskningsstöd som behövs för att resultaten från forskning och utveckling ska kommersialiseras. I flera forskningssatsningar som enligt forskningsfinansiärerna har lett till kommersialisering har avgörande faktorer för kommersialisering varit andra än statligt forskningsstöd, till exempel koldioxidskatt, statliga investeringsstöd och tillgång till riskkapital. Det visar att klimatforskningen i sig inte är tillräcklig för att nya produkter ska utvecklas och kommersialiseras. Klimatforskningen behöver tydligt samverka med andra styrmedel för att på ett effektivt sätt ge förutsättningar för att forskningsresultaten i praktiken ska bidra till klimatmålen. Riksrevisionen anser att regeringen saknar en samlad strategi för hur forskningen ska bidra till klimatmålen. Vad klimatforskningen ska leda till är oklart, och därmed är det även oklart vilka resultat som ska följas upp. Regeringen har inte konkretiserat på vilket sätt forskningen ska bidra till att nå klimatmålen. Detta preciserade regeringen inte heller när den föreslog en strategisk satsning på klimatforskning 2008. För att klimatforskningen ska fungera som ett effektivt klimatpolitiskt styrmedel behövs en samlad strategi eller handlingsplan som konkretiserar forskningens bidrag till klimatmålen. Rekommendationer till regeringen För att de medel som går till klimatforskning på ett effektivt sätt ska bidra till att nå de långsiktiga klimatmålen rekommenderar Riksrevisionen följande åtgärder: * Regeringen bör särskilt redovisa statens samlade stöd till klimatforskning i budgetpropositionerna. I dag finns ingen samlad redovisning av utvecklingen av kostnader eller resultat. Detta trots att regeringen har pekat ut klimatforskningen som viktig inom klimatpolitiken och trots att riksdagen har efterfrågat en samlad redovisning av insatser och resultat inom klimatområdet. För att åstadkomma en sådan redovisning bör regeringen ta fram en definition av klimatforskning. Definitionen skulle också göra det möjligt för forskningsfinansiärerna att klassificera forskningsprojekten så att klimatrelaterade projekt kan identifieras och följas upp. * Regeringen bör utarbeta en strategi som tydliggör hur forskningen ska bidra till att klimatmålen kan nås. Scenarier för vilka förändringar som krävs för att nå klimatmålen till 2050 i Sverige och internationellt kan vara en utgångspunkt för att precisera vad klimatforskningen ska bidra med. Strategin bör även innefatta handlingsplaner för hur resultat från klimatforskningen ska kunna kommersialiseras och på andra sätt nyttiggöras. * Regeringen bör återkommande utvärdera vilka resultat klimatforskningen har lett till och rapportera dessa till riksdagen. Om klimatforskningen ska vara ett långsiktigt styrmedel i klimatpolitiken är det viktigt att riksdagen och medborgarna får reda på vad som hittills har uppnåtts med klimatforskningen och hur den har bidragit till att nå de långsiktiga klimatmålen. För att få underlag till sådana utvärderingar bör regeringen säkerställa att forskningsfinansiärerna följer upp och rapporterar resultat av klimatforskningen systematiskt, exempelvis med hjälp av jämförbara resultatindikatorer. * Regeringen bör se till att klimatforskningen samordnas med andra styrmedel för att forskningens resultat ska kunna tas till vara och kommersialiseras på ett effektivt sätt. Många faktorer utöver stöd till forskning och utveckling har betydelse för kommersialisering av forskningsresultat. Därför behöver olika insatser och styrmedel samordnas med klimatforskningen för att nya tekniker och produkter ska nå marknaden. * Regeringen bör utpeka ett tydligt ansvar för att samordna klimatforskningen, för att samlat kunna följa upp klimatforskningens omfattning, inriktning och resultat. Ett sådant samordningsansvar saknas, trots att flera departement och myndigheter är involverade. Klimatforskningen får dessutom alltmer pengar och är enligt regeringen och riksdagen väsentlig för att nå klimatmålen. Ett tydligt utpekat samordningsansvar skulle öka förutsättningarna för att klimatforskningen kan bidra till de långsiktiga klimatmålen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Utgångspunkter och motiv Regeringen anser att de motiv och utgångspunkter som anges för granskningen är välgrundade. Klimatforskningen i Sverige är omfattande och har ökat de senaste åren. Samtidigt finns det svårigheter med att entydigt definiera och avgränsa vad som utgör klimatforskning. Den berör många sektorer i samhället, ingår i flera olika politikområden, finansieras av flera forskningsfinansiärer och utförs av forskare på många universitet och högskolor samt institut. Ett viktigt skäl att bedriva klimatforskning är att forskningen ska stödja och ge underlag för att nå klimatmålen som också är utgångspunkten för Riksrevisionens granskning. Regeringen vill dock betona att ett viktigt skäl att bedriva klimatforskning är att resultaten av forskningen ska utgöra underlag för klimatpolitiken och energipolitiken. 3.2 Syfte och avgränsningar Regeringen anser att syftet med granskningen - att undersöka i vilken utsträckning klimatforskningen stöder de klimatpolitiska målen - är rimligt och angeläget. Att avgöra vad som är klimatforskning är en svår och grannlaga uppgift. Att viss forskning är klimatforskning är uppenbart, t.ex. forskning om klimatmodeller, isavsmältning av glaciärer eller forskning om styrmedel för koldioxidskatt. Men det bedrivs också omfattande forskning om t.ex. biologisk mångfald, luftföroreningar, forskning om bioenergi - forskning som är av stor relevans för klimatpåverkan men som inte självklart kan definieras som klimatforskning. Hur en definition av klimatforskningen utformas och hur avgränsningar görs är avgörande för en beskrivning och beräkning av klimatforskningens omfattning. Även om man gör en mycket noggrann definition med klara avgränsningar blir det på projektnivå svårt att av flera hundra program och projekt avgöra vilka som ska räknas som klimatforskning. Klimatforskningen består också av forskning med olika inriktning och syfte som finansieras av delvis olika finansiärer: - Klimatforskning som är av grundforskningskaraktär och som initieras av forskarsamhället med avsikt att svara på vetenskapssamhällets frågor utan att ha som syfte att ha en direkt tillämpning. Den huvudsakliga finansiären av grundläggande klimatforskning är Vetenskapsrådet. - Riktad behovsmotiverad klimatforskning med avsikt att beskriva klimatpåverkan, t.ex. klimatmodeller, effekter av klimatförändringar på ekosystem och samhälle och forskning om styrmedel. Denna forskning finansieras främst av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). - Tillämpad klimatforskning som syftar till att utveckla åtgärder för att motverka klimatpåverkan och minska utsläppen av växthusgaser. Denna forskning finansieras främst av Statens Energimyndighet. Vidare bedrivs det omfattande utvecklings- och demonstrationsprojekt på energiområdet med stor relevans för klimatarbetet men som knappast bör räknas som klimatforskning. Styrningen av forskningen sker också på olika sätt beroende på forskningens syfte. Den fria grundläggande forskningen styrs av kvalitetsmått - den forskning som håller högst kvalitet får finansiering och urvalet sker av forskarsamhället. Den riktade behovsmotiverade klimatforskningen syftar till att stödja klimatpolitiken och miljömålen, främst miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Den tillämpade forskningen ska stödja såväl klimat- som energimål men också andra samhällsmål. Problemen med avgränsningen och definitionen av klimatforskning berörs i Riksrevisionens rapport. Revisionen visar att uppgifter om klimatforskningens omfattning varierar och att beräkningar från Naturvårdsverket och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) skiljer sig från Riksrevisionens beräkning av forskningens omfattning. Regeringen anser dock inte att detta är anmärkningsvärt utan att detta beror på att Naturvårdsverkets beräkning till FN:s klimatkonvention omfattar forskning och viss utvecklingsverksamhet men inte demonstrationsverksamhet. Formas beräkning av klimatforskningens omfattning gäller bara lärosätenas externa finansiering och inte den finansiering som sker via universitetens och högskolornas basfinansiering. Riksrevisionens beräkning av klimatforskningens omfattning innefattar all forskning om klimatets egenskaper, klimatpåverkans omfattning och effekter samt dessutom energiforskning inklusive utvecklings- och demonstrationsprojekt, dvs. även sådan verksamhet som inte primärt utförs på grund av klimatpolitiska mål. SCB, som redovisar statistik om forskningens omfattning, gör ingen separat redovisning av klimatforskningen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att klimatforskningen behöver en tydligare definition och avgränsning så att forskningsmyndigheterna bättre kan rapportera inriktning och omfattning och så att den totala klimatforskningen kan beräknas mer noggrant. Regeringen anser att den definition som finns inom ramen för FN:s klimatkonvention bör ligga till grund för en sådan svensk avgränsning. Riksrevisionen påpekar också att viss verksamhet inom Energimyndigheten som redovisas som forskningsverksamhet inte bör klassas som forskning enligt OECD:s definition av forskning. Riksrevisionen har dock valt att granska främst den klimatforskning och utveckling som direkt eller indirekt är inriktad mot minskning av växthusgaser. Detta innebär att granskningen till allra största delen handlar om energiforskning. Det framgår dock inte helt klart om granskningens iakttagelser och rekommendationer bara gäller denna del av forskningen eller berör hela klimatforskningen. Det framgår inte heller om rekommendationerna berör all energiforskning eller bara den del som har en direkt koppling till klimatarbetet. 3.3 Regeringens rapportering av klimatforskningen till riksdagen Riksrevisionen påpekar i sin granskning att riksdagen inte får en samlad redovisning och uppföljning av regeringen på klimatområdet. Klimatforskningen är en viktig del av klimatarbetet och riksdagen bör få en samlad redovisning av klimatforskningen i budgetpropositionen. Denna redovisning bör omfatta såväl resultat som effekter, gärna med relevanta indikatorer, anser Riksrevisionen. Regeringen redovisar i dag resultat och analyser av klimatpolitiken och av klimatarbetet i budgetpropositionen främst under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i samband med redovisningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Redovisning av energipolitiken sker under utgiftsområde 21 Energi. Redovisningen av forskning med relevans för klimatarbetet redovisas som Riksrevisionen påpekar på flera ställen i budgetpropositionen. Regeringen avser därför att ge en samlad redovisning av klimatforskningens omfattning och resultat i anslutning till redovisningen av det övriga klimatarbetet i kommande budgetpropositioner, utöver den redovisning som sker av miljö- och energipolitiken. Regeringen vill också påminna om att Sverige vart femte år gör en omfattande rapportering av landets klimatarbete till FN:s klimatkonvention. Den senaste rapporten presenterades 2009 Sveriges femte nationalrapport om klimatförändringar (Ds 2009:63). I rapporten redovisas bl.a. landets utsläpp av växthusgaser, styrmedel och åtgärder, prognoser, effekter av styrmedel och åtgärder, sårbarhet och anpassningsåtgärder, finansiellt stöd och tekniköverföring, forskning och miljöövervakning samt utbildning och information. I rapporten finns alltså en beskrivning av klimatforskningen och hur den stöder klimatarbetet. Nästa nationalrapport till klimatkonventionen förväntas komma 2014. 3.4 Kommersialisering av klimatforskningens resultat Riksrevisionen anser att Energimyndigheten och Vinnova brister i uppföljningen av resultaten från forskningen, framför allt när det gäller i vilken grad forskningens resultat leder till kommersialisering och kommer till nytta för samhället. Regeringen har inte redovisat detta till riksdagen. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning och kommer att begära en förbättrad redovisning från Energimyndigheten och Vinnova samt redovisa till riksdagen hur resultaten från forskningen kommer samhället till nytta. Riksrevisionen uppmärksammar också regeringen på att klimatforskningen måste samordnas med andra styrmedel för att nya produkter eller tjänster ska kunna kommersialiseras och komma ut på marknaden. Regeringen instämmer delvis med Riksrevisionens bedömning, men vill framhålla att detta redan utgör en hörnsten inom energipolitiken. Energiforskningen utgör en viktig del av energipolitiken samtidigt som den har att beakta forskningspolitiken och dess generella mål. Syftet är att energiforskningen ska hålla samma höga standard och nå samma mål som övrig forskning. Regeringen har också vidtagit och planerar ett antal insatser för att underlätta kommersialisering och marknadsintroduktion, bl.a. en miljötekniksatsning, ett myndighetsuppdrag om ett fossilfritt Sverige till 2050, en kommande innovationsstrategi samt en forsknings- och innovationsproposition. 3.5 En strategi för klimatforskningen Riksrevisionen anser att regeringen bör utarbeta en strategi för hur klimatforskningen ska bidra till klimatmålen. Granskningen visar att den energipolitiskt motiverade forskningen främst riktas mot att uppfylla andra samhällsmål. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning och anser att detta motiveras av att energipolitiken har flera mål utöver att minska klimatpåverkan. Regeringen avser dock att ge Statens energimyndighet och Formas i uppdrag att analysera sina strategier och arbetsmetoder och genomföra de förändringar som krävs för att forskningen som finansieras av dem, utifrån finansiärernas mål, ska bidra till klimatmålen. Riksrevisionen anser också att regeringen bör utpeka ett tydligt ansvar att samordna klimatforskningen så att det blir lättare att följa upp klimatforskningens omfattning, inriktning och resultat. På denna punkt delar inte regeringens Riksrevisionens bedömning. Regeringen anser att det är regeringens uppgift att på ett övergripande plan styra de finansierande forskningsmyndigheterna genom instruktioner och regleringsbrev. Forskningsråden och Vinnova har i sina instruktioner ett tydligt uppdrag att samordna forskning av gemensamt intresse. Regeringen anser därför att det i första hand är forskningsfinansiärernas, inklusive Energimyndighetens, ansvar att samordna klimatforskningen. Regeringen kommer dock att följa hur denna samordning sker. 3.6 Den strategiska satsningen på klimatforskning Inom ramen för forskningspropositionen 2008 Ett lyft för forskning och innovation satsades på ett antal strategiska områden, bl.a. klimatforskning. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att 80 % av de medel som satsades på klimatforskning inom ramen för denna insats är oförbrukade efter första året. Preliminära uppgifter som regeringen tagit del av tyder dock på att en avsevärt mindre del nu återstår som oförbrukade medel. Riksrevisionen anser vidare att uppföljningen av verksamheten inom ramen för de strategiska forskningssatsningarna inte följs upp på ett samlat sätt. I beslutet om de strategiska forskningssatsningarna har regeringen beslutat att dessa satsningar ska följas upp varje år av de ansvariga finansiärerna och utvärderas vart femte år. Detta anser regeringen vara tillräckligt. Däremot anser regeringen att myndigheternas uppföljning kan samordnas bättre. 3.7 Klimatforskningens kvalitet och relevans Riksrevisionens undersökning av produktionen av vetenskapliga artiklar från klimatforskningen är intressant och glädjande. Granskningen visar att antalet svenska vetenskapliga artiklar ökat kraftigt under senare år och att forskningen har en hög vetenskaplig produktion i förhållande till folkmängden. Svenska artiklar är också citerade i hög utsträckning vilket visar att forskningen håller en hög internationell kvalitet. Den svenska forskningen leder också till många patent i en internationell jämförelse. Granskningen visar dock enligt Riksrevisionen att ökningstakten för svenska artiklar var lägre än för jämförbara länder. Revisionen visar vidare att antalet svenska patent ökat långsammare än antalet artiklar. Riksrevisionen drar därför slutsatsen att sambandet mellan ökande medel och resultat från forskningen inte är entydigt. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Regeringen bör särskilt redovisa statens samlade stöd till klimatforskningen i budgetpropositionerna. Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner ge en samlad redovisning av klimatforskningens omfattning och resultat i anslutning till redovisningen av det övriga klimatarbetet. * Regeringen bör utarbeta en strategi som tydliggör hur forskningen ska bidra till att klimatmålen kan nås. Regeringen avser att ge Energimyndigheten och Formas i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter komplettera dessa två myndigheters forskningsstrategier så att de även omfattar klimatforskning. Strategierna bör också integreras med myndigheternas arbete och strategier för kommersialisering. I uppdraget bör det också ingå att föreslå en definition och avgränsning av den svenska klimatforskningen. * Regeringen bör återkommande utvärdera vilka resultat klimatforskningen har lett till och rapportera dessa till riksdagen. I uppdraget till Energimyndigheten och Formas ska ingå att redovisa hur resultaten av den forskning som de finansierat bidragit till att nå klimatmålen. Myndigheterna ska också föreslå hur en löpande redovisning kan ske, t.ex. med hjälp av resultatindikatorer. Resultaten av redovisningen ska rapporteras till riksdagen. * Regeringen bör se till att klimatforskningen samordnas med andra styrmedel för att forskningens resultat ska kunna tas till vara och kommersialiseras på ett effektivt sätt. I uppdraget till Energimyndigheten och Formas ska det också ingå att komma med förslag till handlingsplaner för hur klimatforskningens resultat ska kunna samverka med andra styrmedel. * Regeringen bör utpeka ett tydligt ansvar för att samordna klimatforskningen för att samlat kunna följa upp klimatforskningens omfattning, inriktning och resultat. Regeringen anser att det är ett ansvar för forskningsfinansiärerna att samordna forskningen inom ramen för det samordningsansvar som myndigheterna har i sina instruktioner. Forskningsfinansiärerna ska dock genom sina regleringsbrev få tydligare återrapporteringskrav att redovisa hur samordningen av klimatforskningen har skett. Miljödepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Närvarande: Statsrådet Bildt, ordförande, och statsråden Larsson, Erlandsson, Carlsson, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Ullenhag, Hatt, Ek, Enström Föredragande: statsrådet Ek Regeringen beslutar skrivelse 2011/12:161 Riksrevisionens rapport Svensk klimatforskning - vad kostar den och vad har den gett? Skr. 2011/12:00 Skr. 2011/12:00 2 2 1 Skr. 2011/12:161 Skr. 2011/12:161 Skr. 2011/12:161 Bilaga Skr. 2011/12:00 Skr. 2011/12:161 12 153 1 Skr. 2011/12:00 Skr. 2011/12:00