Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 244 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2022/23:86 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter Skr. 2022/23:86
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 86
Regeringens skrivelse 2022/23:86 Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter Skr. 2022/23:86 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2023 Ulf Kristersson Erik Slottner (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26). Rapporten innehåller en redovisning av Riksrevisionens granskning av de statliga myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet i många delar är effektivt. Riksrevisionen bedömer dock att det behövs ett förbättrat stöd till myndigheter där trakasserier, hot och våld är mer ovanliga, och lämnar ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda fungerar väl i många delar. Regeringen har vidare vidtagit flera åtgärder inom det aktuella området. Regeringen konstaterar dock att stödet till myndigheterna i det ovan nämnda arbetet kan utvecklas. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 Bilaga Riksrevisionens rapport Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 105 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 24 november 2022. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens granskning visar att anställda vid vissa myndigheter är mer utsatta för trakasserier, hot och våld än andra. Sådana incidenter förekommer oftare på t.ex. domstolar, lärosäten, länsstyrelser och myndigheter som utreder brott, utövar tillsyn eller beslutar om tillstånd, ersättningar eller bidrag. Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas och regeringens arbete för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda i många delar är effektivt. Myndigheter där medarbetare löper hög risk att utsättas har vidtagit åtgärder. Det gäller såväl de myndigheter där det är vanligt förekommande, som de myndigheter som upplevt en ökning av trakasserier och hot i samband med förändringar i omvärlden eller i myndighetens uppdrag. Vid mindre myndigheter kan dock hanteringen vara mindre systematisk. Det finns också utmaningar med att säkerställa att rutiner genomförs och följs. Riksrevisionen konstaterar att regeringen har pekat ut trakasserier och hot mot statligt anställda som ett viktigt område och även vidtagit åtgärder i form av lagstiftning och utredningar. Riksrevisionen bedömer dock att det behövs ett förbättrat stöd till myndigheter där trakasserier, hot och våld är mer ovanliga, men där sådana företeelser kan förekomma i samband med förändringar i omvärlden eller i verksamheten. Myndigheter kan, enligt Riksrevisionen, sakna resurser eller intern kompetens för att kunna hantera riskerna på ett systematiskt sätt. Mot denna bakgrund rekommenderar Riksrevisionen att regeringen - uppdrar åt en lämplig myndighet att inrätta en funktion som har i uppdrag att stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg, framför allt de myndigheter som saknar erfarenhet av och resurser för att hantera trakasserier, hot och våld, - överväger om funktionen även kan erbjuda stöd till kommuner och regioner, - uppdrar åt en lämplig myndighet att ta fram kunskapsunderlag som dokumenterar erfarenheter från, och kan ge stöd till, mindre myndigheter och myndigheter där förutsättningarna för verksamheten förändras, och - överväger ändringar i lagstiftningen som gör att myndigheter vid behov kan minska enskilda beslutsfattares eller handläggares utsatthet, men utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Trakasserier, hot och våld mot statligt anställda är i förlängningen ett allvarligt hot mot demokratin. Statsförvaltningen ska vara rättssäker och effektiv. Offentligt anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. En god arbetsmiljö är också grundläggande för statens kompetensförsörjning. Vid Internationella arbetsorganisationens (ILO) arbetskonferens i juni 2022 erkändes en säker och hälsosam arbetsmiljö som en av de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda fungerar väl i många delar. Regeringen anser att olika kunskapsunderlag och stöd till myndigheter är viktigt för att myndigheterna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och hantera möjliga incidenter. Stödet till myndigheterna i arbetet med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Arbetsgivaransvaret i staten är delegerat till myndigheterna, och ytterst är det myndighetscheferna som har arbetsmiljöansvaret för de statligt anställda. I de kommunala verksamheterna har respektive kommun eller region arbetsgivaransvaret, och därmed även ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljön ska enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsgivare ska inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet planera, leda och kontrollera verksamheten. I arbetsgivarens ansvar ingår att löpande bedöma riskerna i verksamheten och se till att det finns säkerhetsrutiner, handlingsplaner, utbildning och stöd till de anställda. Arbetsgivaren ska även följa upp och analysera om åtgärderna fungerar. Vidare gäller enligt myndighetsförordningen (2007:515) att myndighetsledningen ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Intern styrning och kontroll är en process som syftar till att försäkra myndighetsledningen om att myndigheten når målen för verksamheten och att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. I processen ingår bl.a. att analysera risker för korruption. En effektiv statsförvaltning förutsätter även samarbete, samordning och samverkan mellan statliga myndigheter. Alla myndigheter ska vidare samarbeta med varandra för att ta tillvara fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet. Regeringen vill i övrigt också nämna att Utredningen om ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet i sitt betänkande (SOU 2021:86) har lämnat flera förslag om hur arbetsmiljöarbete kopplat till trakasserier och våld kan utvecklas. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I detta sammanhang vill regeringen dessutom passa på att nämna några ytterligare åtgärder som vidtagits i frågor om otillåten och otillbörlig påverkan i förhållande till den offentliga förvaltningen. Socialstyrelsen fick i juli 2022 i uppdrag att föra en löpande dialog med relevanta civilsamhällesorganisationer, trossamfund och andra aktörer i fråga om socialtjänstens arbete med barn, unga och familjer (S2022/03244). Syftet med uppdraget är att nå ut med information till relevanta målgrupper för att motverka ryktesspridning och desinformation. Socialstyrelsen ska ta fram förslag på åtgärder för att långsiktigt stärka tilliten till socialtjänsten bland barn, unga och familjer som behöver stöd och hjälp. I uppdraget ingår även att identifiera och stödja utvecklingen av verkningsfulla och hållbara arbetssätt som kan bidra till att skapa ökat förtroende för socialtjänstens verksamhet. I februari 2023 fick Socialstyrelsen också i uppdrag att förstärka sitt arbete mot ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. Myndigheten ska bl.a. öka sin närvaro på sociala medier. Uppdraget ska delredovisas årligen och slutredovisas senast i december 2026. Statskontoret har i uppdrag att främja arbetet mot korruption (Fi2020/04961). Uppdraget omfattar bl.a. att utveckla stöd för ett strukturerat arbetssätt mot korruption, stöd för analys av korruptionsrisker samt att lämna lägesbilder till regeringen över hur de statliga myndigheternas arbete mot korruption utvecklas. Den första lägesbilden över de statliga myndigheternas arbete överlämnades till regeringen i juni 2021. Nästa lägesbild ska överlämnas till regeringen i december 2023. I juli 2022 gav regeringen även Statskontoret i uppdrag att analysera och förbättra förutsättningarna för att motverka korruption inom kommuner och regioner (Fi2022/02296). I uppdraget ingår att lämna en lägesbild över förekomsten av korruption, korruptionsrisker och arbetssätt mot korruption inom kommunsektorn. Statskontoret ska även analysera lägesbilden och vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast i juni 2023. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Det är oacceptabelt att personer som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot och trakasserier. För att förebygga utsattheten bör uppgifter om offentliganställda i ökad utsträckning kunna skyddas. I april 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att analysera behoven av en minskad exponering av offentliganställdas namn och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda. Utredaren skulle ta ställning till om behoven motiverar författningsändringar. Dessutom fick utredaren i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd, och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Regeringen beslutade i februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren får i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär minskad exponering av offentliganställdas namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående. Det här gäller för offentliganställda som med anledning av sina arbetsuppgifter löper en förhöjd risk för att utsättas för våld, hot, trakasserier eller annan otillbörlig påverkan. Utredaren ska även, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Slutligen ska utredaren ta ställning till om även straffet för sabotage mot blåljusverksamhet behöver skärpas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast i januari 2024. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Slottner Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:86 Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter