Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 Prop. 2023/24:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 2023 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att någon uppräkning inte ska göras vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skikt-gränsen för beskattningsåret föreslås därmed uppgå till 598 500 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 4 3 Ärendet och dess beredning 5 4 Bakgrund och gällande rätt 5 5 Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 6 5.1 Pausad uppräkning av skiktgränsen 2024 6 5.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 8 6 Konsekvensanalys 9 7 Författningskommentar 15 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 17 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2023 19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskatte-lagen (1999:1229). 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 65 kap. 5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019. Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023. 3 Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.3) aviserade regeringen att den under hösten avser att återkomma med ett förslag om pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024. Inom Finansdepartementet har promemorian Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/02401). I denna proposition behandlas promemorians förslag. Lagrådet Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. 4 Bakgrund och gällande rätt Fysiska personer som har beskattningsbara förvärvsinkomster över en viss beloppsnivå ska betala statlig inkomstskatt på dessa inkomster. Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. Med beskattningsbar förvärvsinkomst avses den inkomst som är kvar efter det att grundavdraget och eventuellt sjöinkomstavdrag har räknats av (1 kap. 5 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp varje år och uppgår till det föregående beskattningsårets skiktgräns multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Skiktgränsen för beskattningsåret 2023 är 598 500 kronor (förordningen [2022:1559] om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2023). Brytpunkten för hur stor fastställd förvärvsinkomst en skattskyldig kan ha, innan statlig inkomstskatt ska betalas, uppgår för beskattningsåret 2023 till 613 900 kronor om den skattskyldige vid årets ingång är under 66 år och till 683 200 kronor om den skattskyldige har fyllt 66 år. Skillnaden beror på att grundavdraget är högre för personer som har fyllt 66 år. Bestämmelser om statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster finns i 65 kap. 5-6 §§ IL. 5 Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 5.1 Pausad uppräkning av skiktgränsen 2024 Regeringens förslag: Någon uppräkning ska inte göras vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Till dessa hör bl.a. Ekonomistyrningsverket (ESV), Förvaltningsrätten i Falun, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Skatteverket och LO. Arbetsförmedlingen, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD) och Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget. En generell synpunkt bland dessa remissinstanser är att förslaget kommer att leda till negativa effekter på arbetsutbudet och produktiviteten. NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, framhåller att skatten på arbete i Sverige är mycket hög, vilket inverkar negativt på vår internationella konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar i stort. Företagarna lämnar liknande synpunkter. Arbetsgivarverket anser att förslaget försämrar drivkrafterna för karriärval och utbildning. Vidare anför Arbetsgivarverket att bristen på kompetens är rekordhög i Sverige. Konjunkturinstitutet anser att den nuvarande metoden för indexering bör reformeras och anför bl.a. att upprepade avsteg från indexeringen innebär en ökad osäkerhet för hushåll om de framtida disponibla inkomsterna. Även Företagarna och NSD anser att förslaget orsakar osäkerhet kring hur framtida uppräkningar av skiktgränsen för statlig inkomstskatt kommer att hanteras. Arbetsgivarverket, som är kritiskt till att avsteg görs från ett automatiskt regelsystem, framhåller att skattesystemet ska vara förutsägbart. ESV anser generellt sett att tillfälliga undantag i skattelagstiftningen ska undvikas eftersom de minskar transparensen och förutsägbarheten i systemet, men anser att det aktuella förslaget kan vara motiverat mot bakgrund av den höga inflationen 2022 i kombination med betydligt lägre löneökningar. Konjunkturinstitutet anser att regeringen bör ta initiativ för att hitta en mer robust indexeringsmetod och anför att ett alternativ skulle kunna vara att justera skiktgränsen i förhållande till den faktiska genomsnittliga löneökningstakten. ESV, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och LO lämnar liknande synpunkter. Även Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) välkomnar en översyn av indexeringen av skiktgränsen för den statliga inkomstskatten och anser att en sådan översyn bör förenas med en tydligare princip för hur stor andel av arbetskraften som ska betala statlig inkomstskatt. Målsättningen bör vara att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt ska hållas under 20 procent. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att indexeringens konstruktioner i skattesystemet överlag bör ses över. Företagarna anser att den statliga inkomstskatten bör minskas och på sikt avskaffas. LO framhåller att det finns behov av en sammanhållen skattereform. IFAU anför att många inslag i 1990-talets skattereform bär godtyckliga drag och att regeringen på sikt bör överväga såväl andra skattesatser som skiktgränser. Ett flertal remissinstanser, däribland Konjunkturinstitutet och NSD har synpunkter på konsekvensanalysen. Skälen för regeringens förslag Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausas När skiktgränsen för statlig inkomstskatt infördes 1991 bestämdes att gränsen årligen skulle justeras med ett automatiskt verkande inflationsskydd. Själva utformningen, dvs. förändringen av konsument-prisindex plus två procentenheter, baserades på att de skattskyldiga skulle tillförsäkras ett reallöneskydd så att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt låg på en enhetlig nivå (prop. 1989/90:110 s. 299 f.). Genom åren har skiktgränsen både höjts och begränsats i förhållande till den för beskattningsåret annars gällande ordinarie uppräkningen. Uppräkningen av skiktgränsen som gjordes för beskattningsåret 2023 följde det ordinarie förfarandet och var historiskt hög. Det innebär att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt under 2023 bedöms vara historiskt låg. Med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget är regeringens högsta prioritet att bekämpa inflationen och hantera dess effekter för bl.a. hushåll. En återhållsam och finansierad budget är viktig. Eftersom utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat är det också nödvändigt att de mest angelägna åtgärderna prioriteras. Det finns därför skäl att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 för att kunna finansiera andra satsningar som stöttar hushållen. Flera remissinstanser, bl.a. Arbetsförmedlingen, Företagarna och NSD, anser att förslaget leder till negativa effekter på arbetsutbudet, produktiviteten och utbildningspremien. Som beskrivits ovan är det ekonomiska utrymmet i de offentliga finanserna begränsat och regeringen prioriterar i det nuvarande läget att bekämpa inflationen. Den budgetförstärkning som förslaget om pausad uppräkning av skiktgränsen för 2024 medför bör användas för att finansiera andra angelägna åtgärder som t.ex. skattesänkningar genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Ett antal remissinstanser, som t.ex. Konjunkturinstitutet, NSD och Företagarna, anser att förslaget leder till osäkerhet kring hur framtida uppräkningar av skiktgränsen för statlig inkomstskatt kommer att hanteras och till att skattesystemet blir mer oförutsägbart. Syftet med reglerna om uppräkning av skiktgränsen är att tillförsäkra de skattskyldiga ett reallöneskydd så att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt ligger på en enhetlig nivå. Genom att pausa uppräkningen av skiktgränsen för beskattningsår 2024 kommer andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt återgå till en nivå som är mer i linje med hur det har sett ut historiskt och att själva syftet med uppräkningen sett över tid upprätthålls. Andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt under beskattningsåret 2024 kommer trots förslaget att vara på en länge nivå än under 2022. Regeringen bedömer sammantaget, i likhet med ESV, att åtgärden är motiverad. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 bör alltså ligga kvar på samma nivå som för beskattningsåret 2023. Förslaget innebär att skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster kommer att uppgå till 598 500 kronor för beskattnings-året 2024. Om skiktgränsen skulle räknas upp enligt det ordinarie förfarandet skulle den uppgå till 666 200 kronor. Översyn av modellen för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt Konjunkturinstitutet anser att den nuvarande modellen för indexering av skiktgränsen bör reformeras och att en mer robust indexeringsmetod bör införas. Flera remissinstanser, t.ex. ESV, IFAU och LO, lämnar liknande synpunkter och anför att det bör övervägas att knyta skiktgränsen till inkomstbasbeloppet eller något annat index som speglar inkomst-tillväxten. Saco anser en sådan översyn bör förenas med en tydligare princip för hur stor andel av arbetskraften som ska betala statlig inkomstskatt. Frågan om reformering av modellen för indexering av skiktgränsen omfattas emellertid inte av det aktuella lagstiftningsärendet och behandlas därför inte vidare här. Regeringen instämmer dock i att det är viktigt att regelverket är robust och anser att det kan finnas skäl att se över om den nuvarande modellen för uppräkning är ändamålsenlig. Övriga frågor LO anser att det finns ett behov av en skattereform. TCO lämnar liknande synpunkter. IFAU anser att regeringen på sikt bör överväga såväl andra skattesatser som skiktgränser. Dessa frågor faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet och behandlas därför inte vidare här. Ett flertal remissinstanser, däribland Konjunkturinstitutet, IFAU och NSD, har synpunkter på konsekvensanalysen. Dessa behandlas i avsnitt 6. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). 5.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i frågan. Skälen för regeringens förslag: Förslaget gäller skiktgränsen för beskattningsåret 2024. Det bör därför träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023. 6 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Syfte och alternativa lösningar Som anges i avsnitt 5.1 är syftet med förslaget att finansiera åtgärderna i regeringens budgetproposition för 2024 samt att se till att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt återgår till en nivå som är mer i linje med hur det har sett ut historiskt. Genomförs inte förslaget behöver andra skatter eller avgifter höjas, utgifter sänkas eller statens upplåning öka för att finansiera regeringens reformer i budgetpropositionen. Andelen skattskyldiga som 2023 betalar statlig inkomstskatt uppskattas till 11 procent, vilket är den lägsta andelen sedan skatten infördes 1991. Med en pausad uppräkning uppskattas andelen i stället uppgå till 13 procent, vilket är den näst lägsta nivån sedan införandet. Nivån är mer jämförbar med andelarna på 13-18 procent som har varit gällande under de senaste 20 åren. Om skiktgränsen räknas upp enligt gällande regelverk uppskattas andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt uppgå till ca 9 procent 2024. Skattskyldiga definieras här som fysiska personer som har en fastställd förvärvsinkomst och är folkbokförda i Sverige. Konjunkturinstitutet anser att det i promemorian är svårt att tolka orsaken till variationerna i andel skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt eftersom även demografiska förändringar i befolkningen kan påverka denna andel. För att minska risken för att demografisk variation över tid påverkar den beräknade andelen kan det, såsom Konjunkturinstitutet påpekar, även vara relevant att titta på andelen skattskyldiga personer som betalar statlig inkomstskatt i åldersgruppen 20-64 år. Med en sådan definition av skattskyldiga beräknas andelen till 15 procent 2023. Med förslaget om pausad uppräkning av skiktgränsen uppskattas motsvarande andel till 17 procent 2024, vilket kan jämföras med 12 procent om skiktgränsen justeras enligt ordinarie uppräkning 2024. Oavsett vilken av definitionerna som används beräknas andelen skattskyldiga som med förslaget betalar statlig inkomstskatt 2024 vara på en låg nivå jämfört med hur det har sett ut historiskt. Offentligfinansiella effekter Den offentligfinansiella effekten av förslaget bedöms uppgå till 12,31 miljarder kronor 2024. Effekter för kommuner och regioner Eftersom förslaget rör skiktgränsen för statlig inkomstskatt har det inga direkta effekter för kommunernas eller regionernas skatteintäkter. Effekter för enskilda Med gällande regelverk hade skiktgränsen för statlig inkomstskatt uppgått till 666 200 kronor 2024. Propositionens förslag innebär att skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 ska vara oförändrad från 2023 och uppgå till 598 500 kronor. Jämfört med gällande regelverk innebär förslaget därmed en höjd skatt för personer med en beskattningsbar förvärvsinkomst över 598 500 kronor 2024. Antalet personer som förväntas betala statlig inkomstskatt 2024 med förslaget om pausad uppräkning uppskattas till ca 1 080 000, vilket är ca 330 000 fler än med ordinarie uppräkning och ca 120 000 fler än 2023. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten bestäms av den fastställda förvärvsinkomsten, grundavdraget och eventuellt sjöinkomstavdrag. Storleken på grundavdraget varierar med åldern vilket innebär att effekten av förslaget skiljer sig åt för äldre och yngre personer. Personer som inte fyllt 66 år den 31 december 2023 med fastställd förvärvsinkomst 2024 under 615 300 kronor påverkas inte av förslaget. För personer i samma åldersgrupp med fastställd förvärvsinkomst mellan ca 615 300 och 683 000 kronor ökar skatten med mellan 0 och 13 500 kronor 2024. Personer i åldersgruppen med fastställd förvärvsinkomst över 683 000 kronor får en ökad skatt med 13 500 kronor 2024 till följd av förslaget. För personer som fyllt 66 år vid årets ingång 2024 innebär förslaget en skattehöjning om de har en fastställd förvärvsinkomst över ca 707 200 kronor. För personer med fastställd förvärvsinkomst i intervallet mellan ca 707 200 kronor och 758 700 kronor innebär förslaget en höjd skatt med mellan 0 och 13 500 kronor 2024. För personer med en fastställd förvärvsinkomst över ca 758 700 kronor innebär förslaget en skattehöjning med 13 500 kronor 2024 (se figur 6.1 nedan). Figur 6.1 Höjd skatt 2024 till följd av förslaget om pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt Kronor Källa: Egna beräkningar. Effekter för sysselsättning Förslaget innebär höjd genomsnittlig skatt för personer med beskattningsbar förvärvsinkomst över 598 500 kronor. För dessa personer uppstår en negativ s.k. inkomsteffekt på individens arbetsutbud. Det innebär att individen måste arbeta mer för att uppnå samma nettoinkomst. Detta har enligt ekonomisk teori en positiv effekt på arbetsutbudet för dessa personer. För personer med beskattningsbar förvärvsinkomst mellan ca 598 500 och 666 200 kronor ökar marginalskatten till följd av förslaget. Det innebär att det ekonomiska utbytet av en ytterligare arbetad timme minskar. Detta är en s.k. substitutionseffekt vilket enligt ekonomisk teori leder till en negativ effekt på arbetsutbudet för de berörda personerna. Summan av de två effekterna ger förslagets effekt på arbetsutbudet. Eftersom förslaget främst berör personer med relativt höga inkomster förväntas effekter främst påverka arbetade timmar för personer som arbetar både före och efter reformen (den s.k. intensiva marginalen) och i mindre utsträckning påverka valet om att delta på arbetsmarknaden eller inte (den extensiva marginalen) eller nivån på arbetslösheten. Förslagets långsiktiga effekt på sysselsättningen kvantifieras med hjälp av den arbetsutbudsmodell som hör till SCB:s simuleringsmodell FASIT. Modellens resultat indikerar att arbetsutbudet på lång sikt minskar med motsvarande ca 11 000 helårsarbetskrafter till följd av förslaget. Som förväntat drivs resultaten till allra största del av att personer i arbete väljer att arbeta mindre snarare än att helt lämna arbetsmarknaden. Utöver effekter på arbetade timmar innebär höjd marginalskatt även svagare drivkrafter för beteenden som kan generera högre lön, t.ex. vidareutbildning, att ta på sig ökat ansvar på arbetsplatsen eller att flytta för ett bättre betalt arbete. Konjunkturinstitutet anser att promemorians bedömning av förslagets effekter på arbetsutbudet är rimlig. IFAU anser att det skulle vara önskvärt att rapportera den arbetsutbudselasticitet som simuleringsmodellen implicerar i den relevanta gruppen. För att få en grov uppskattning av hur känsligt arbetsutbudet i modellen är för skatteförändringar kan en s.k. arbetsutbudselasticitet beräknas. Det kan göras på olika sätt. Relateras den procentuella förändringen i arbetsutbudet bland berörda till den genomsnittliga procentuella förändringen i nettotimlönen blir resultatet en elasticitet på ca 0,08. Elasticiteten erhålls genom att dividera den procentuella förändringen i arbetade timmar bland berörda individer, ca -0,5 procent, med den procentuella förändringen i nettotimlön för samtliga personer som berörs av reformen, ca -6 procent. Alternativt kan den procentuella förändringen i arbetsutbudet relateras till den procentuella förändringen i disponibelinkomsten bland de berörda vilken uppgår till ca -1,2 procent. I detta fall blir elasticiteten ca 0,42. IFAU framhåller att det inte framgår av promemorian vad den uppskattade arbetsutbudsminskningen innebär för skatteintäkterna. Även NSD och Svenskt Näringsliv anser att de mer långsiktiga budgeteffekterna också borde ha redovisats i promemorians konsekvensanalys eftersom dessa avspeglar förändringarna i såväl arbetsutbudet som produktiviteten. Pensionsmyndigheten framhåller att förslaget kan påverka pensionerna eftersom ett minskat arbetsutbud har en negativ effekt på inkomstindex och inkomstbasbelopp. Med hjälp av FASIT:s arbetsutbudsmodell kan effekten av den höjda marginalskatten på löner samt förslagets långsiktiga effekt på de offentliga finanserna uppskattas. Ett lägre arbetsutbud och lägre löner påverkar skatteintäkterna från t.ex. förvärvsinkomster, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det lägre arbetsutbudet bedöms på lång sikt minska förslagets effekt på de offentliga finanserna med ca 35 procent. Om hänsyn även tas till effekten på löner beräknas effekten på de offentliga finanserna på lång sikt minska med ca 60 procent. Både beräkningarna av förslagets arbetsutbudseffekter och de långsiktiga offentligfinansiella effekterna är dock behäftade med stor osäkerhet. Fördelningseffekter I genomsnitt minskar ekonomisk standard i befolkningen med 0,42 procent. Den ekonomiska standarden minskar som mest i inkomstgrupperna 9-10 (se figur 6.2). Mätt med Gini-koefficienten minskar inkomstspridningen. Koefficienten beräknas minska med 0,0014. Figur 6.2 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper Procent Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Förslaget väntas i genomsnitt minska den ekonomiska standarden i samtliga regioner, men minskningen bedöms vara större i storstadsregionerna jämfört med i övriga regioner (se figur 6.3). Figur 6.3 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard per regiontyp Procent Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Effekter för den ekonomiska jämställdheten Individuell disponibel inkomst väntas, procentuellt sett, minska mer för män än för kvinnor. För kvinnor minskar den med i genomsnitt 0,3 procent medan den för män minskar med i genomsnitt 0,49 procent (se figur 6.4). Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som berörs av förslaget. Figur 6.4 Genomsnittlig effekt på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män Procent Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslaget medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan. Förslagets förenlighet med EU-rätten Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Övriga effekter Förslaget bedöms inte ha några effekter för företag eller miljö. 7 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 65 kap. 5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns. Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. I paragrafen finns bestämmelser om statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster för fysiska personer. Ändringen i andra stycket innebär att det för beskattningsåret 2024 inte sker någon uppräkning av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Skiktgränsen fastställs därmed till 598 500 kronor, vilket motsvarar skiktgränsen för beskattningsåret 2023. Om skiktgränsen skulle ha räknats upp enligt det ordinarie förfarandet, dvs. konsumentprisindex plus två procentenheter, skulle den ha uppgått till 666 200 kronor. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Sammanfattning av promemorian Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 I promemorian föreslås att någon uppräkning inte ska göras vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen för beskattningsåret föreslås därmed uppgå till 598 500 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket (ESV), Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Skattedelegation (NSD), Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers central-organisation (Saco) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Följande remissinstanser har inte svarat: Försäkringskassan. Utöver instanserna på remisslistan har yttrande även kommit in från Akademikerförbundet SSR. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, M Persson, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Strömmer. Regeringen beslutar proposition Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024