Regeringskansliets rättsdatabaser

Migration Förslag till statens budget för 2013 Migration Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde 8 Migration 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 10 2.3 Mål 11 2.4 Resultatredovisning 11 2.5 Analys och slutsatser 37 2.6 Politikens inriktning 38 2.7 Budgetförslag 42 2.7.1 1:1 Migrationsverket 42 2.7.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 43 2.7.3 1:3 Migrationspoliska åtgärder 44 2.7.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 45 2.7.5 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 46 2.7.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 46 2.7.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 47 2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 47 2.7.9 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 49 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration 11 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016 Utgiftsområde 8 Migration 11 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 8 Migration 11 2.4 Asylsökande 2009-2011 13 2.5 Asylsökande efter medborgarskap och kön 2011 14 2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2011 14 2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar 2006-2011 15 2.8 Genomsnittliga vistelsetider för personer som har lämnat Migrationsverkets mottagande 2009-2011 15 2.9 Kostnader inom asylprocessen 2009-2011 15 2.10 Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 2009-2011 16 2.11 Asylärenden avseende ensamkommande barn 2009-2011 16 2.12 Produktivitetsutveckling - Antal ärenden per årsarbetare 2009-2011 17 2.13 Kostnad för prövning av asylansökningar 2009-2011 18 2.14 Mål och antalet faktiskt överförda flyktingar 2009-2011 18 2.15 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i asylärenden 2009-2011 19 2.16 Migrationsdomstolarna, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009-2011 20 2.17 Migrationsöverdomstolen, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009-2011 20 2.18 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2009-2011 22 2.19 Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal boendedygn i Migrationsverkets mottagande 2009-2011 22 2.20 Kostnader för mottagandet, anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2009-2011 23 2.21 Antal personer som har återvänt 2009-2011 25 2.22 Kostnader för utresor 2009-2011 25 2.23 Återetableringsstöd 2009-2011 26 2.24 Migrationsverkets förvar 2009-2011 26 2.25 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 2009-2011 27 2.26 Utfall i asylprövningsprocessen för asylsökande för kohorterna 2008-2011 28 2.27 Utfall i asylprocessen t.o.m. 2011 29 2.28 Ärendekategorier Arbete, besök och bosättning 2011 30 2.29 Arbete, besök- och bosättningsärenden 2009-2011 31 2.30 Prövning av viseringsansökningar vid utlandsmyndigheterna 2009-2011 31 2.31 Prövning av viseringsansökningar vid Migrationsverket 2009-2011 32 2.32 Inkomna och avgjorda förstagångsansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning vid Migrationsverket 2009-2011 32 2.33 Inkomna och avgjorda studerandeärenden vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna 2009-2011 33 2.34 Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna, exklusive förlängningar 2009-2011 34 2.35 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i ärenden rörande Arbete, besök och bosättning 2009-2011 35 2.36 Medborgarskapsärenden 2009-2011 36 2.37 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket 42 2.38 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Migrationsverket 43 2.39 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 43 2.40 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 44 2.41 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 44 2.42 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 45 2.43 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 45 2.44 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 46 2.45 Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 46 2.46 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 46 2.47 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 46 2.48 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 47 2.49 Anslagsutveckling1:7 Utresor för avvisade och utvisade 47 2.50 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 47 2.51 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 47 2.52 Beställningsbemyndigande 48 2.53 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 49 2.54 Anslagsutveckling1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 49 2.55 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 49 Diagramförteckning 2.1 Asylsökande - De största grupperna 2009-2011 13 2.2 Öppna asylärenden efter handläggningstid december 2011 16 2.3 Inskrivna och handläggningsstatus vid utgången av 2011 23 2.4 Dygnskostnad i mottagandet av asylsökande fördelat på kostnadsslag - anslagen 1:1, 1:2 och 1:7 23 2.5 Beviljade arbetstillstånd fördelade på länder för medborgarskap 2010 och 2011 34 2.6 Beviljade arbetstillstånd fördelade på yrkesgrupper 2010 och 2011 35 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 och 33 000 000 kronor 2016 (avsnitt 2.7.8), 2. för budgetåret 2013 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Migrationsverket Ramanslag 2 959 507 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Ramanslag 4 619 167 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Ramanslag 420 077 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 547 920 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 158 800 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ramanslag 305 255 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Ramanslag 274 202 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Ramanslag 214 564 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik Ramanslag 5 000 Summa 9 504 492 2 Utgiftsområde 8 Migration 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flykting-politiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Inom utgiftsområdet ansvarar Migrationsverket för de tre verksamhetsområdena Asyl, Arbete, besök och bosättning samt Svenskt medborgarskap. Inom utgiftsområdet finansieras även verksamheten vid migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Kriminalvårdens transporttjänst. Även myndigheter som ingår i andra utgiftsområden såsom utlandsmyndigheterna, länsstyrelserna, Polisen och Arbetsförmedlingen har uppgifter inom migrationsområdet. Migrationsverket ska samverka med andra ansvariga myndigheter inom området liksom med kommuner och landsting så att förutsättningar skapas för ett effektivt genomförande av de verksamheter som följer av Migrationsverkets uppdrag. I verksamhetsområdet Asyl ingår Migrationsverkets handläggning av asylansökningar och mottagande av asylsökande. Ett beslut om att avslå en asylansökan, vilket i regel förenas med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, kan överklagas till en migrationsdomstol. Fram till att personen lämnat Migrationsverkets mottagande, t.ex. genom bosättning i en kommun eller genom att personen återvänder till hemlandet, omfattas han eller hon av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande åligger kommuner och landsting. Det rör sig i första hand om skolgång, omsorg samt hälso- och sjukvård. Länsstyrelserna ska verka för att det finns beredskap och kapacitet i landet att ta emot personer som beviljats uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen har ansvar för att vid behov anvisa nyanlända, som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, kommunplacering. Migrationsverket ansvarar för bosättning av kvotflyktingar samt för personer som inte har rätt till en etableringsplan. Från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet betalar Migrationsverket ut statlig ersättning till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagandet m.m. och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Vidare ska Migrationsverket verka för att den person som fått ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning återvänder självmant. Om personen inte gör det, eller avviker, överlämnas ärendet till polisen för verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslutet. Verksamhetsområdet Arbete, besök och bosättning omfattar handläggning av olika typer av ansökningar om tillstånd att få vistas i Sverige. Vissa ansökningar gäller inresa och tidsbegränsad vistelse medan andra syftar till permanent vistelse i Sverige. Ansökningarna avser t.ex. släkt- eller turistbesök, arbete, studier eller bosättning på grund av anknytning till anhörig. Ansökningar om uppehållstillstånd och viseringar lämnas i allt högre utsträckning in elektroniskt även om merparten av ansökningarna fortfarande lämnas in i pappersform till utlandsmyndigheterna eller i vissa fall till Migrationsverket. Utlandsmyndigheterna fattar beslut i huvuddelen av ärendena om visering och efter delegation från Migrationsverket i ett mindre antal ärenden om uppehållstillstånd. Förutom handläggning av ansökningar ska utlandsmyndigheterna även uppmärksamma och analysera förändringar i omvärlden som kan påverka migrationen till Sverige samt verka för samstämmighet mellan migration och utveckling. Migrationsverket ansvarar för att placera migrationsexperter vid utlandsmyndigheterna i syfte att effektivisera genomförandet av uppgifter inom migrationsområdet. Inom verksamhetsområdet Svenskt medborgarskap prövas naturaliseringsärenden samt ärenden om bibehållande av respektive befrielse från svenskt medborgarskap. Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas beslut kan överklagas till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen enligt utlänningslagen (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Inom utgiftsområdet ryms även deltagande i EU-samarbetet och internationellt samarbete. 2.2 Utgiftsutveckling Utvecklingen inom utgiftsområdet styrs i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och att påverka. Exempel på sådana faktorer är omständigheter som gör att personer lämnar ursprungslandet (konflikter, kriser m.m.) och förhållanden som gör att personer väljer att söka asyl i Sverige. Praxisförändringar genom vägledande domar från Migrationsöverdomstolen och internationella domstolar medför ofta konsekvenser för volymer och utgiftsutveckling. Därutöver påverkas utgiftsområdet också av nationella och internationella regelförändringar. Effektiviteten vid och samarbetet mellan ansvariga myndigheter har en direkt påverkan på måluppfyllelsen. Handläggningstiderna vid ansvariga myndigheter och domstolar inverkar på de genomsnittliga vistelsetiderna för asylsökande inom mottagandet och därmed kostnaderna för mottagandet av asylsökande. Den enskilde asylsökandes agerande påverkar också vistelsetiden och därmed utgiftsutvecklingen. Merparten av anslagen inom utgiftsområdet har en tydlig koppling till varandra. Ökar exempelvis antalet asylsökande påverkas utgifterna för flera anslag. Fler asylärenden behöver avgöras (anslaget 1:1 Migrationsverket), samtidigt som kostnaden för mottagandet ökar (anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader). Om fler personer söker asyl förordnas fler offentliga biträden (anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden). Med bibehållet regelverk, oförändrad praxis och oförändrad sammansättning av de som personer som söker asyl, innebär fler avgjorda ärenden att fler personers asylansökningar avslås av Migrationsverket. Det i sin tur gör att domstolarna behöver överpröva fler överklagade beslut (anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden samt anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden). Fler personer behöver också lämna landet efter beslut om avvisning eller utvisning (anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade). Fler personer skulle också beviljas uppehållstillstånd, vilket bl.a. medför ökade kostnader för utbetalning av statlig ersättning för flyktingmottagandet och insatser för vissa utlänningar inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Utgiftsområde 8 Migration anvisades 2011 sammanlagt 8 miljarder kronor, varav 875 miljoner kronor genom 2011 års proposition om Vårändringsbudget (2010/11:99). Migrationsverket utnyttjade anslagskrediterna på anslagen 1:1 Migrationsverket och 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. I budgetpropositionen för 2012 anvisades utgiftsområdet 9,1 miljarder kronor. Fler personer bedöms söka asyl 2012 än vad som bedömdes inför budgetpropositionen för 2012. I samband med proposition om Vårändringsbudget för 2012 (2011/12:99) ökades anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 15 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden med 6 miljoner kronor och anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade med 9 miljoner kronor. I samband med proposition om Höständringsbudget för 2012 (2012/13:2) har regeringen föreslagit att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 340 miljoner kronor. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor Utfall 2011 Budget 2012 1 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 1:1 Migrationsverket 2 301 2 499 2 535 2 960 2 827 2 809 2 730 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 3 727 4 318 4 175 4 619 4 575 4 625 4 863 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 395 416 416 420 427 433 443 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 460 505 497 548 557 556 561 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 130 153 151 159 159 159 159 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 213 225 255 305 310 295 300 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 239 285 269 274 281 293 304 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 106 157 150 215 111 70 1 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 850 5 20 20 20 Totalt för utgiftsområde 8 Migration 7 572 9 408 8 449 9 504 9 267 9 261 9 381 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016 Utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 9 068 9 068 9 068 9 068 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 20 86 143 211 Beslut 1 035 925 890 692 Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar 1 11 6 16 Volymer 810 783 843 1 082 Överföring till/från andra utgifts-områden -1 419 -1 548 -1 583 -1 586 Övrigt -11 -57 -106 -101 Ny ramnivå 9 504 9 267 9 261 9 381 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. Tabell 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor 2013 Transfereringar 1 4 668 839 Verksamhetskostnader 2 4 820 815 Investeringar 3 14 838 Summa ramnivå 9 504 492 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2011 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Mål Målet för utgiftsområdet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. 2.4 Resultatredovisning Utgiftsområdet 8 Migration är indelat i tre verksamhetsområden Asyl, Arbete, besök och bosättning samt Svenskt medborgarskap. Här redovisas verksamhetens resultat för 2011 med utgångspunkt från myndighetens uppgifter i förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Redovisning sker också utifrån regleringsbrevet för Migrationsverket när det gäller resultat, måluppfyllelse och verksamhetens kvalitet i enlighet med de fastställda målen för 2011, anvisningarna under Övrig återrapportering och Generella återrapporteringskrav. Vidare sker redovisning av migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av migrationsmål samt polisens och Kriminalvårdens (avseende transporttjänsten) arbete med tvångsvis återvändande. Redovisningen inkluderar även delar av utlandsmyndigheternas arbete inom verksamhetsområdet Arbete, besök och bosättning. Med undantag för det internationella och europeiska samarbetet redovisas måluppfyllelsen under de olika verksamhetsområdena. Internationellt och europeiskt samarbete Migrationsverkets uppdrag för 2011 avseende arbetet inom Europeiska unionen (EU) och övrigt internationellt arbete var att myndigheten skulle bidra till att uppfylla målen för utgiftsområdet. Samarbetet inom EU var i detta hänseende särskilt viktigt. När det gäller migration och utveckling skulle Migrationsverket inom ramen för den egna verksamheten arbeta för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. Migrationsverket skulle redovisa hur myndigheten har bidragit till Sveriges politik för global utveckling med fokus på den globala utmaningen Migrationsströmmar som beskrivs i regeringens skrivelse (2007/08:89) till riksdagen. Migrationsverket har bidragit i arbetet mot en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken i EU genom expertstöd till regeringen i rådets arbetsgrupper. Myndigheten är kontaktpunkt för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och har bl.a. beredskap för att vid behov kunna bistå stödkontoret i dess arbete. Migrationsverket har bl.a. deltagit i den strategiskt viktiga stödinsatsen i Grekland. Vidare deltar Migrationsverket i den expertpool med lärare och ämnesexperter som EASO tillsatt för uppdatering och utveckling av det uppdrag som European Asylum Curriculum (EAC) har för att ge en högkvalitativ utbildning till asylhandläggare i medlemsstaterna. Migrationsverket har varit nationell kontaktpunkt för det europeiska migrationsnätverket (EMN). I rollen som kontaktpunkt sammanställer och analyserar myndigheten information i syfte att möjliggöra objektiva jämförbara och tillförlitliga informationsutbyten med övriga medlemsländer inom EMN. Vidare är Migrationsverket ansvarig myndighet för de svenska delarna av Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska återvändandefonden, vilka ingår i EU:s ramprogram (SOLID). Migrationsverket samarbetar även med internationella aktörer som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och International Organization for Migration (IOM) bl.a. vad avser det löpande operativa arbetet kring vidarebosättning och återvändande. Migrationsverket har till regeringen redovisat hur myndigheten inom ramen för den egna verksamheten arbetar för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. I redovisningen pekas bl.a. på flera initiativ vad gäller utvecklingseffekter av återvandring, kunskapsåterföring och kapacitetsbyggande verksamhet i länder utanför EU. I detta arbete har myndigheten samarbetat med andra myndigheter i syfte att hitta synergier i utvecklingssamarbetet. Under 2011 initierades tre projektsamarbeten med Arbetsförmedlingen. Samarbete har även skett mellan Migrationsverket och Sida bl.a. avseende arbetet inom den s.k. Söderköpingsprocessen, med vilken avses ett mellanstatligt samarbete för kunskapsöverföring och praktiskt samarbete inom migrationsområdet mellan ett antal EU-länder och angränsande länder i öst. Sverige har under 2011 innehaft ordförandeskapet och Migrationsverket ansvaret för ett projektsekretariat för Söderköpingsprocessen. Processen har fr.o.m. december 2011 införlivats i panelen för asyl och migration inom ramen för det Östliga partnerskapet. Med detta avses en förstärkning och en fördjupning av relationerna mellan EU och de länder som närmast gränsar till EU i öster. Verksamhetsområde Asyl Verksamhetsområdet omfattar: - prövning av asylansökningar, - överklagande och omprövning, - mottagande av asylsökande, - bosättning för de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, - återvändande för asylsökande som inte beviljats uppehållstillstånd, - prövning av hinder mot verkställighet, - stöd till personer med uppehållstillstånd som vill återvandra, samt - skydd till flyktingar och andra skyddsbehövande i utlandet genom vidarebosättning i Sverige. Redovisningen innefattar även domstolsprövning inom asylområdet. Målet för verksamhetsområdet var att tiden från ansökan till bosättning i kommun skulle uppgå till högst sex månader för asylsökande som beviljas uppehållstillstånd i första instans. Tiden från ansökan till återvändande eller bosättning skulle uppgå till högst tolv månader i minst 70 procent av de ärenden i vilka asylsökande får avslag i första instans. Av de asylsökande som beviljades uppehållstillstånd i första instans bosattes 52 procent inom sex månader. Av de asylsökande som fick avslag i första instans lämnade 46 procent mottagandet efter 12 månader 2011. Motsvarande andel 2010 var 49 procent och 2009 var andelen 35 procent. Viktiga faktorer som påverkar måluppfyllelsen är bl.a. antalet asylsökande, hur hög andel av de sökande som beviljas uppehållstillstånd i första instans och möjligheten att fastställa den sökandes identitet. Om ansökan bedöms vara uppenbart ogrundad får Migrationsverket förordna att ett beslut om avvisning får verkställas även om det inte vunnit laga kraft. Verket behöver då inte invänta en eventuell dom från migrationsdomstolen innan beslut om avvisning kan verkställas. Personer som beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket bosätts efter beslut i första instans. Personer vars ansökan avslås av Migrationsverket och som överklagar beslutet till migrationsdomstolarna får en förlängd vistelsetid jämfört med andra personer. Andra viktiga faktorer som påverkar vistelsetiderna är flödeseffektiviteten i asylprocessen, dvs. effektiviteten i de olika moment som genomförs av berörda aktörer från det att asylansökan lämnats in till det att den enskilde antingen beviljas uppehållstillstånd och bosätts i en kommun eller meddelas ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och lämnar landet. I detta arbete är Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polisen samt Kriminalvårdens transporttjänst, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna viktiga aktörer för att förkorta vistelsetiderna. Även kommuner har viktiga uppgifter inom området. Tabell 2.4 Asylsökande 2009-2011 2009 2010 2011 Förändring i % 2010-2011 Afghanistan 1 694 2 393 4 122 72 Somalia 5 874 5 553 3 981 -28 Serbien 567 6 343 2 705 -57 Eritrea 1 000 1 443 1 647 14 Irak 2 297 1 977 1 633 -17 Kosovo 1 239 1 567 1 210 -23 Iran 1 144 1 182 1 120 -5 Statslös 912 1 033 1 109 7 Bosnien-Hercegovina 129 123 981 698 Ryssland 1 058 988 933 -6 Övriga 8 280 9 217 10 207 11 Totalt 24 194 31 819 29 648 Diagram 2.1 Asylsökande - De största grupperna 2009-2011 Under 2011 ansökte 29 648 personer asyl i Sverige jämfört med 31 819 personer året före, vilket är en minskning med sju procent. Sverige fortsätter vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande. Den största gruppen asylsökande kom från Afghanistan och utgjorde 14 procent av de sökande under 2011 jämfört med åtta procent 2010. Antalet asylsökande från Serbien minskade med 3 600 personer i förhållande till 2010 medan antalet asylsökande från Bosnien-Hercegovina ökade från 123 personer 2010 till 981 personer 2011. Även antalet asylsökande från Somalia och Irak minskade mellan åren 2009-2011. Tabell 2.5 Asylsökande efter medborgarskap och kön 2011 Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Afghanistan 997 3 125 2 469 4 122 Serbien 1 314 1 391 1 223 2 705 Somalia 1 272 2 709 730 3 981 Kosovo 542 668 536 1 210 Eritrea 792 855 370 1 647 Irak 665 968 338 1 633 Iran 452 668 215 1 120 Övriga 4 674 8 556 3 818 13 230 Totalt 10 708 18 940 9 699 29 648 När det gäller könsfördelningen bland asylsökande uppgick andelen kvinnor till 36 procent 2011, vilket motsvarar tidigare års nivåer. Sammansättningen av asylsökande har däremot förändrats mellan åren. Antalet asylsökande barn minskade från 10 500 under 2010 till 9 699 under 2011. Orsaken till minskningen är att 2010 sökte många personer från Västra Balkan om asyl i Sverige och den gruppen bestod till stor del av barnfamiljer. Skillnaden i sammansättningen mellan åren kommer även av att det var fler ensamstående män och ensamkommande barn från Afghanistan 2011 jämfört med 2010. Antalet ensamkommande barn, dvs. barn utan legal vårdnadshavare, har successivt ökat under flera år och 2011 uppgick de till drygt 2 600, jämfört med 2 400 året före och 2 250 under 2009. Första halvåret 2012 sökte 16 335 personer asyl i Sverige, vilket är en ökning med nära 30 procent jämfört med samma period 2011. När det gäller ensamkommande barn var antalet 1 467, vilket är en ökning med 470 barn i förhållande till första halvåret 2011. Tabell 2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2011 Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Flyktingar och andra skyddsbehövande, 4 613 6 301 4 116 10 914 varav - kvotflyktingar 899 997 865 1 896 - flyktingar 1 351 1 519 841 2 870 - alternativt skydds-behövande enligt 4 kap. 2 § (dödsstraff, tortyr) och väpnad konflikt) 2 057 3 381 2 119 5 438 - övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2a § (väpnad konflikt, svåra motsättningar och miljökatastrof) 306 404 291 710 Synnerligen ömmande omständigheter 460 885 928 1 345 Totalt 5 073 7 186 5 044 12 259 Under 2011 beviljades drygt 10 900 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller som övriga skyddsbehövande. Av dessa beviljades 1 896 personer uppehållstillstånd som s.k. kvotflyktingar till Sverige. En kvotflykting är en utlänning som före resan till Sverige har beviljats uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt (se vidare avsnitt Vidarebosättning). Av dem som beviljades uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov bedömdes 26 procent vara flyktingar, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2010. Sverige gav skydd åt 8 308 personer enligt bestämmelser i utlänningslagen som grundar sig på Sveriges internationella förpliktelser. 710 asylsökande beviljades uppehållstillstånd i enlighet med skyddsbestämmelserna om övriga skyddsbehövande i utlänningslagen. Därutöver beviljades 1 345 personer permanent uppehållstillstånd enligt undantagsregeln om synnerligen ömmande omständigheter, vilket är en ökning med 56 procent i förhållande till 2010. Totalt beviljades 2 146 ensamkommande barn, uppehållstillstånd. Det är en ökning med 59 procent jämfört med året före. Ungefär 28 procent av barnen beviljades uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Tabell 2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar 2006-2011 Genomsnittsvärde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Migrationsverket 201 218 267 203 130 149 Migrationsdomstolarna (avlägsnandemål) 180 153 192 201 196 Migrationsöverdomstolen (avlägsnandemål) 72 54 48 48 51 Tid från beslut till bosättning 96 87 106 116 Tid från beslut till utresa 229 268 140 105 97 99 Handläggningstiderna inom asylprocessen har en direkt påverkan på vistelsetiderna. De genomsnittliga handläggningstiderna vid Migrationsverket har under de senaste sju åren varierat från som högst närmare nio månader 2008 till som lägst drygt fyra månader 2010. Under 2011 ökade den genomsnittliga handläggningstiden något till knappt fem månader. Handläggningstiderna påverkas bl.a. av sammansättningen bland sökande men inte minst av effektiviteten i ärendehanteringen vid Migrationsverket. Den genomsnittliga handläggningstiden vid migrationsdomstolarna har varit jämn under de senaste tre åren. Migrationsöverdomstolens genomsnittliga handläggningstider har varierat över tid. När det gäller domstolarna är det i första hand Migrationsöverdomstolens handläggningstider för prövningstillstånd som påverkar vistelsetiderna, eftersom Migrationsöverdomstolen främst prövar mål av prejudikatskäl. Tiden från beslut om uppehållstillstånd till bosättning ökade 2011. En orsak till detta var bristen på bostäder eller brist på lämpliga lägenheter med god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. En annan faktor som påverkat bosättningsarbetet är hushållsstorleken, vilka grupper som beviljats uppehållstillstånd och det egna valet av kommun. När det gäller tiden från beslut om avvisning eller utvisning till utresa har den ökat något sedan 2010. Tabell 2.8 Genomsnittliga vistelsetider för personer som har lämnat Migrationsverkets mottagande 2009-2011 2009 2010 2011 Avvikna, genomsnitt dagar 411 398 377 Kommunplacerade, genomsnitt dagar 389 329 334 Utresta självmant, genomsnitt dagar 447 320 339 Utresta tvång, genomsnitt dagar 386 350 412 Genomsnittlig vistelsetid totalt dagar 413 343 352 Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande för personer som har lämnat mottagandet ökade från 343 dagar 2010 till 352 dagar 2011. En bidragande orsak till att vistelsetiden ökat var bl.a. att andelen uppenbart ogrundade ansökningar minskade från 16 procent 2010 till åtta procent 2011. Migrationsverket prioriterade under 2010 att avgöra denna typ av ärenden framför att avgöra äldre ärenden då beslut om avvisning måste fattas inom tre månader efter den första ansökan om uppehållstillstånd. Denna prioritering i sig ledde också till kortare vistelser för dem som lämnade Migrationsverkets mottagande under 2010. En annan orsak var att Migrationsverket i samband med personalavgångar och nyanställningar, vilket påverkar produktiviteten, haft svårigheter att avgöra ärenden i den takt som krävts. Andelen personer som återvände självmant under 2011 var 48 procent vilken var samma som under 2010. Kostnader inom asylprocessen Tabell 2.9 Kostnader inom asylprocessen 2009-2011 Miljoner kronor Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 1:1 Migrationsverket 1 668 1 706 1 808 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 643 3 480 3 727 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 432 454 460 1:5 Kostnader vid domstolsprövning 166 131 131 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 225 176 207 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 214 238 239 Kostnaderna relaterade till asylprocessen på Migrationsverkets förvaltningsanslag ökade med sex procent i förhållande till 2010. Den största kostnadsökningen relaterad till asylprocessen belastade anslaget 1.2 Ersättningar och bostadskostnader. Orsakerna är bl.a. ett ökat antal genomsnittligt inskrivna, längre handläggningstider samt ett relativt trögt utflöde. Jämfört med året före ökade kostnaderna på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden till följd av att en högre andel av asylärendena var komplicerade. Prövning av asylansökningar - första instans Målet var att beslut i asylärenden skulle fattas inom fem månader från det att ansökan kommit in. Beslut i ärenden som rör ensamkommande barn samt i ärenden där sakprövning ska ske i annat land enligt Dublinförordningen, skulle fattas inom tre månader från det att ansökan kommit in. Tabell 2.10 Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 2009-2011 2009 2010 2011 Nya asylsökande 24 194 31 819 29 648 Avgjorda asylärenden 27 394 31 256 30 404 Andel inom 5 månader 45 % 69 % 69 % Genomsnittlig handläggningstid, månader 6,8 4,3 4,9 Avgjorda Dublinärenden 3 604 3 932 2 717 Andel inom 3 månader 69 % 63 % 57 % Genomsnittlig handläggningstid, dagar 75 88 91 Öppna asylärenden vid årets slut, varav 10 797 11 417 10 647 - antal äldre än fem månader 2 701 3 322 1 305 - andel äldre än fem månader 25 % 29 % 12 % Under 2011 avgjorde Migrationsverket 30 404 asylärenden. Av dessa avgjordes 69 procent inom målet om fem månader, vilket var samma andel som 2010. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden exklusive ensamkommande barn, som avgjordes genom hänvisning till annat land enligt Dublinförordningen och uppenbart ogrundade asylansökningar, var 166 dagar 2011. Diagram 2.2 Öppna asylärenden efter handläggningstid december 2011 Antalet öppna ärenden 2011 minskade något jämfört med 2010 och uppgick vid årets slut till cirka 10 600 varav drygt 1 300 ärenden var äldre än fem månader. Skälet till minskningen är att Migrationsverket lyckats avarbeta äldre ärenden genom särskilda satsningar. Under första halvåret 2012 avgjordes 17 010 ärenden varav 64 procent inom nuvarande handläggningstidsmål om fyra månader. Antalet öppna ärenden minskade under första halvåret 2012 från 10 647 till 9 976. Beviljade asylansökningar Andelen beviljade asylansökningar i första instans förändrades bara marginellt i förhållande till föregående år, från 28 procent 2010 till 30 procent 2011. Första halvåret 2012 var bifallsandelen 27 procent. Om ansökningar som ska prövas av annat land enligt Dublinförordningen och avskrivna ärenden exkluderas, var andelen bifall 38 procent 2011. Även under det första halvåret 2012 var den andelen 38 procent. Ensamkommande barn Tabell 2.11 Asylärenden avseende ensamkommande barn 2009-2011 2009 2010 2011 Nya asylsökande 2 250 2 393 2 657 Antal avgjorda ärenden, varav - antal inom tre månader - andel inom tre månader 1 682 572 34 % 1 954 443 23 % 2 744 1 101 40 % Genomsnittlig handläggningstid, dagar 115 146 144 Öppna ärenden vid årets slut, varav 975 1243 924 - antal äldre än tre månader 273 601 164 - andel äldre än tre månader 28 % 48 % 18 % Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har fortsatt att öka. Under 2011, liksom under 2010, var majoriteten av de ensamkommande barn som ansökte om asyl pojkar mellan 15 och 17 år, framför allt från Afghanistan. Vid utgången av 2011 fanns 924 öppna asylärenden som rörde ensamkommande barn, varav 18 procent av ärendena var äldre än tre månader. Antalet öppna ärenden äldre än tre månader har därmed minskat med cirka 73 procent genom avarbetningsinsatser. Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden avseende ensamkommande barn var 4,7 månader och andelen ärenden som avgjordes inom tre månader uppgick till 40 procent 2011. Detta innebär sammantaget en förbättring i förhållande till året före. Av det totala antalet avgjorda ärenden beviljades cirka 74 procent. För att möta det ökande antalet ensamkommande barn och för att förkorta handläggningstiden för prövning av deras asylansökningar har Migrationsverket nästan fördubblat antalet medarbetare som handlägger dessa ärenden. Migrationsverket anger, liksom föregående år, svårigheten att fastställa den sökandes identitet och ålder som orsak till att den genomsnittliga handläggningstiden fortsatt översteg målet på tre månader. En annan faktor var att de personella resurserna för prövning under året inte var optimalt placerade i förhållande till den geografiska spridningen av boenden för de ensamkommande barnen. Dublinärenden Målet för beslut som rör Dublinärenden, dvs. där sakprövning ska ske i annat land enligt Dublinförordningen, var att de skulle fattas senast inom tre månader från det att ansökan kommit in. Av de asylärenden som avgjordes 2011 hänvisades 2 717 till sakprövning i annat land enligt Dublinförordningen, vilket kan jämföras med 3 932 året före. Flest s.k. Dublinärenden har överförts från Sverige för att få sin asylansökan prövad till Italien, följt av bl.a. Norge, Tyskland, Danmark och Polen. Migrationsverket avgjorde 57 procent av Dublinärendena inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden ökade från 75 dagar 2009 till 88 dagar 2010 och med ytterligare tre dagar till 91 dagar 2011. Sammantaget utgjorde ärenden där beslut fattades om överföring enligt Dublinförordningen cirka nio procent av samtliga avgjorda asylärenden, vilket var en lägre andel än 2010. Under 2011 accepterade Sverige att återta 1 900 asylsökande från andra medlemsstater. De medlemsstater som främst begärde att Sverige skulle återta eller överta asylsökande var de nordiska länderna, följt av Belgien, Frankrike och Tyskland. Uppenbart ogrundade ansökningar m.m. Om det är uppenbart att den asylsökande inte har skyddsbehov eller andra skäl att beviljas uppehållstillstånd i Sverige, får Migrationsverket fatta beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Under 2011 fattade Migrationsverket 2 309 beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Detta är en minskning med knappt 2 800 i jämförelse med 2010, då 5 096 ansökningar bedömdes vara uppenbart ogrundade. Anledningen till minskningen av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet var det halverade antalet asylsökande från västra Balkan. Handläggningstiden 2011 var i genomsnitt 53 dagar jämfört med 37 dagar 2010. Denna kategori av ärenden utgjorde åtta procent av samtliga avgjorda asylärenden 2011 jämfört med 16 procent året före. Tabell 2.12 Produktivitetsutveckling - Antal ärenden per årsarbetare 2009-2011 2009 2010 2011 Avgjorda ärenden 27 394 31 256 30 404 Årsarbetskrafter 484 487 586 Avgjorda ärenden per årsarbetskraft 57 64 52 Förändring jämfört med föregående år -3 % 12 % -19 % Produktiviteten mätt som antalet avgjorda asylärenden per årsarbetskraft minskade 2011 med 19 procent. Den lägre produktiviteten förklaras i första hand av att äldre ärenden avarbetades samt att sammansättningen av ärendena förändrats men också av att färre ärenden avgjorts på grund av att andelen uppenbart ogrundade ansökningar, som kräver en lägre arbetsinsats jämfört med övriga asylärenden, var lägre än föregående år. Tabell 2.13 Kostnad för prövning av asylansökningar 2009-2011 2009 2010 2011 Utgift/kostnad för prövning av asylansökningar (mnkr), varav 747 675 769 - förvaltningskostnader 478 476 529 - kostnader för offentligt biträde 218 170 207 Utgift/kostnad per avgjort grundärende (tkr) 1:1 Migrationsverket 27 22 25 Kostnaden per avgjort ärende på anslaget 1:1 Migrationsverket ökade med 14,2 procent i förhållande till 2010, vilket är en följd av produktivitetsminskningen. Vidarebosättning Migrationsverket ska på uppdrag av regeringen vidta åtgärder för att genom vidarebosättning i Sverige erbjuda skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande. Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till utlänningar för vidarebosättning antingen efter delegationsresa eller dossieruttagning efter framställan från UNHCR. Under 2011 gjorde Migrationsverket delegationsresor till Egypten, Kenya, Djibouti och Iran. Migrationsverket organiserar resorna till Sverige för de personer som vidarebosätts. Regeringen anvisade i regleringsbrevet för 2011 medel för överföring och mottagande av 1 900 personer. Tabell 2.14 Mål och antalet faktiskt överförda flyktingar 2009-2011 2009 2010 2011 Mål 1 900 1 900 1 900 Överförda kvotflyktingar 1 892 1 799 1 900 Under 2011 överfördes 1 900 personer, vilket innebär att målet uppnåddes. Kostnaden per överförd person har minskat med cirka 700 kronor sedan 2010 som en konsekvens av förbättrad ekonomisk planering för verksamheten och att allt fler personer överförts gruppvis. Däremot har kostnaderna för vidarebosättningsaktiviteter ökat. Skälet till detta är bl.a. fler delegationsuttagningar samt den enskildes transport- och logikostnader i samband med besök vid svensk ambassad för upptagande av biometri för uppehållstillståndskort. Förberedande informationsinsatser har genomförts i utlandet för cirka 1 000 personer. Medverkande har bl.a. varit Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och vissa kommuner. Vidare har nytt informationsmaterial utvecklats för personer som är aktuella för vidarebosättning. Cirka 74 procent av de överförda personerna var somalier, eritreaner, afghaner, irakier och iranier. Av de personer som överfördes var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Vidare var 46 procent av dem under 18 år, varav 49 barn saknade legal vårdnadshavare. Utvecklingsarbete Migrationsverket beskriver myndighetens utvecklingsarbete med fortsatt fokus på fem strategiska utvecklingsområden; rättslig kvalitet, effektivitet, service, medarbetare och omvärld. Arbetet med en utvecklad e-förvaltning är en stor del av det utvecklingsarbete som bedrivs och är också en nödvändig förutsättning när det gäller ökad flexibilitet, förbättrad service och förenklade kontakter med asylsökande. Det har skett förändringar i vissa delar av asylprocessen hos Migrationsverket. Utvecklingsarbetet fortsätter med lean som metod med inriktning på att förkorta handläggningstiderna ytterligare. Inriktningsmålet i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken för åren 2011-2016 är att kompetensen hos Migrationsverkets personal kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska stärkas. Migrationsverket bedriver ett kompetensutvecklingsarbete samt genomför även insatser som syftar till att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Identitetsuppgifter Att en person kan uppvisa korrekta identitetshandlingar är centralt för alla delar i asylprocessen, det möjliggör för den enskilde att i vissa fall kunna arbeta under asylprövningen, och är ofta helt avgörande för att ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas. Det är dessutom angeläget att ha en säker identitet för att kunna pröva om personen har skyddsskäl. Arbetet med att säkerställa tidiga identitetsuppgifter i asylprocessen har därför fortsatt att utvecklas under 2011. Migrationsverket tog bl.a. fram samhällsguider med förbestämda frågor för att stärka identitetsarbetet genom hela processen under 2011. Under 2011 visade nio procent av de asylsökande upp en av Migrationsverket godkänd identitetshandling, vilket är en förbättring med sex procent från föregående år. I brist på identitetshandlingar ökar vikten av att kunna få information om den sökandes identitet och rörelsemönster genom biometrisk data, fingeravtryck. Projektet med s.k. djupskanning har fallit väl ut och andelen fingeravtryck som inte kunnat användas, på grund av för dålig kvalitet, har minskat från elva procent 2010 till sju procent 2011. Andelen ärenden där identiteten kunde fastställas ökade från 21 procent 2010 till 40 procent för 2011. Barn i asylprocessen Asylsökande barn har, oavsett om de kommer med sin familj eller utan legal vårdnadshavare, rätt till en individuell prövning av sina asylskäl. I ärenden som rör barn ska Migrationsverket alltid ta hänsyn till barnets bästa. Migrationsverket har under året utvecklat en standardiserad kvalitetsgranskning för hur barn kommer till tals under olika delar av handläggningsprocessen. Exempelvis har standardiserade protokoll för muntlig utredning med barn tagits fram för att säkerställa att barns situation belyses i ett tidigt skede i processen. Barnkonsekvensanalyser är en metod för att säkerställa barnets bästa i asylprocessen. Under året har Migrationsverket arbetat med att utveckla och förbättra tillämpningen av barnkonsekvensanalyser. Utifrån en kvalitetsgranskning av ensamkommande barns ärenden har utbildningsinsatser för att stärka kunskapen kring att genomföra barnkonsekvensanalyser på ett relevant sätt i asylärenden genomförts. Under året har Migrationsverket även tagit fram särskilt informationsmaterial riktad till asylsökande barn. Överklagande och omprövning av beslut om avvisning eller utvisning i asylärenden Utgångspunkten var att ställningstagande till omprövning skulle ske inom en vecka från att ett överklagande hade lämnats in. Tabell 2.15 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i asylärenden 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna överklaganden 13 484 12 933 14 399 Antal ställningstaganden till omprövning, varav 13 979 13 476 14 290 - Migrationsverket, ändrade beslut 19 11 9 - överlämnade till migrationsdomstol 13 705 13 202 14 140 Genomsnittlig handläggningstid, dagar 12 9 4 Andel ställningstagande som genomfördes inom en vecka 52 % 67 % 88 % Antalet inkomna överklaganden ökade med nio procent jämfört med föregående år och andelen ställningstaganden som genomfördes inom en vecka ökade från 67 procent till 88 procent. De förkortade handläggningstiderna kan förklaras med att omprövningarna numera i stor omfattning genomförs av de enheter som fattat beslut i grundärendet, i stället för som tidigare av Migrationsverkets förvaltningsprocessenheter. Migrationsverket medverkar till praxisbildning genom att överklaga migrationsdomstolarnas domar. Under 2011 överklagade Migrationsverket migrationsdomstolarnas domar i 477 fall och prövningstillstånd beviljades i 26 fall. Domstolsprövning - Asyl Med migrationsmål avses främst avlägsnandemål, verkställighetsmål, mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning samt mål om svenskt medborgarskap. Se närmare beskrivning av migrationsdomstolarnas arbete med avlägsnandemål nedan. Hos Migrationsverket motsvarar ett ärende en person. I migrationsdomstolarna kan det förekomma flera personer per mål. Det går därför inte att jämföra antalet ärenden med antalet mål. Inriktningen för migrationsdomstolarna var att handläggningstiden för avgjorda mål inte borde överstiga fyra månader. Under 2011 inkom totalt 25 353 migrationsmål till migrationsdomstolarna, vilket var en ökning med nära åtta procent jämfört med 2010. Den största förändringen berodde på att det under 2011 kom till en ny måltyp, viseringsmål. Dessa mål handläggs enbart av Migrationsdomstolen i Göteborg. Migrationsdomstolarna avgjorde sammanlagt 26 658 migrationsmål, vilket var 12 procent fler än under 2010. Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden inte skulle överstiga två månader. Måluppfyllelsen vid migrationsdomstolarna har förbättrats under 2011. Andelen mål som avgjorts inom målet var 56 procent jämfört med 52 procent 2010. Vid Migrationsöverdomstolen försämrades resultatet från 77 procent 2010 till 74 procent 2011. Förvaltningskostnaderna för domstolsprövningen av utlänningsärenden uppgick till 460 miljoner kronor och utgifterna för offentligt biträde, tolk m.m. uppgick till 130 miljoner kronor. Migrationsdomstolarna Avlägsnandemål innefattar ett beslut om avvisning eller utvisning som i 93 procent av fallen rör asylsökande vars ansökningar om asyl har avslagits och där avvisnings- eller utvisningsbeslut meddelats. Tabell 2.16 Migrationsdomstolarna, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna avlägsnandemål1 12 160 10 199 10 781 Avgjorda avlägsnandemål 13 609 11 405 10 818 Andel inom 4 månader, avlägsnandemål 31 % 36 % 38 % Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål, månader 6,4 6,7 5,9 Kostnad för avlägsnandemål (kr) 21 160 23 688 24 824 1 Ett inkommet mål motsvarar i genomsnitt ca 1,3 överklagade beslut om avvisning eller utvisning. Under 2011 inkom cirka 10 800 avlägsnandemål, vilket är en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Migrationsdomstolarna avgjorde fem procent färre avlägsnandemål under året. Den genomsnittliga handläggningstiden för avlägsnandemål var 5,9 månader. Av avlägsnandemålen avgjordes 38 procent inom fyra månader. Målet om en handläggningstid för avgjorda avlägsnandemål inom fyra månader uppnåddes därmed inte. Migrationsöverdomstolen Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden inte skulle överstiga två månader. De flesta migrationsmål kräver prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Under året inkom 11 142 migrationsmål, varav 6 763 avlägsnandemål. Antalet inkomna migrationsmål ökade med drygt tre procent 2011 jämfört med 2010. Av de olika måltyperna har inkomna avlägsnandemål minskat med fem procent. Antalet avgjorda mål ökade med en procent 2011. Avgjorda avlägsnandemål minskade med åtta procent och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade med drygt 63 procent. Av de avgjorda målen beviljades prövningstillstånd i 81 mål, varav 47 avlägsnandemål. Tabell 2.17 Migrationsöverdomstolen, inkomna och avgjorda avlägsnandemål 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna avlägsnandemål 8 368 7 133 6 763 Avgjorda avlägsnandemål 8 195 7 380 6 785 Andel avlägsnandemål inom 2 månader 72,3 % 74,5 % 69,6 % Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål, månader 1,6 1,6 1,7 Kostnad per avlägsnandemål (kr) 8 465 9 542 10 117 Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda avlägsnandemål var 1,7 månader, vilket är en försämring med 0,1 månader jämfört med 2010. Andelen mål som avgjordes inom två månader var 70 procent. Migrationsöverdomstolen uppnådde inte målet fullt ut. När det gäller mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning, se vidare under avsnittet Arbete, besök och bosättning, domstolsprövning. Mottagande av asylsökande Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande från det att ansökan om asyl lämnas in till dess att personen tas emot i en kommun, om uppehållstillstånd har beviljats, alternativt lämnar landet vid avslagsbeslut. Detta gäller under förutsättning att personen inte håller sig undan verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Migrationsverket prövar behovet av dagersättning och särskilt bidrag till den asylsökande. Därutöver ansvarar Migrationsverket för att erbjuda den asylsökande s.k. organiserad sysselsättning som inkluderar framför allt introduktionsutbildning, praktik och svenskundervisning samt att bistå vid bosättning eller återvändande. Migrationsverket arbetar för att säkerställa att de asylsökande erbjuds värdiga levnadsvillkor under tiden asylansökan prövas. Vidare ges information om de asylsökandes rättigheter och skyldigheter. Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande åligger kommuner och landsting. Exempelvis ansvarar kommunerna för förskola, skola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet för asylsökande barn samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Statlig ersättning lämnas till kommuner och landsting. Under 2011 har samtliga mottagningsenheter och förvar utvecklat arbetet via projektet Kortare väntan 2. Syftet är att arbeta mer enhetligt, rättssäkert och effektivt. Målet är bl.a. att uppnå kortare vistelsetider i mottagandesystemet. Mottagande av asylsökande ensamkommande barn Sedan 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bl.a. innebär att kommunerna ska ombesörja deras boende och omvårdnad. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen. Det har kommit fler ensamkommande barn till Sverige än vad som beräknades inför reformens genomförande. I samband med reformen gjordes bedömningen att cirka 400 ensamkommande barn skulle söka asyl årligen. Förra året uppgick denna grupp sökande till närmare 2 700, dvs. sju gånger högre. Regeringen tillkallade under vintern 2009 en särskild koordinator för ensamkommande barn i syfte att snabbt öka antalet platser i kommunerna. Som ett resultat av koordinatorns insatser kunde Migrationsverket ingå överenskommelser om drygt 600 platser för asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Det råder dock fortsatt brist på platser i kommunerna. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att den avsåg att följa upp genomförandet av 2006 års reform om kommunalt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn. En översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn (SOU 2011:64), samt en översyn av ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn (Ds 2011:34) har genomförts. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har länsstyrelserna fr.o.m. 2011 givits i uppdrag att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Under 2011 har det totala antalet platser ökat med cirka 500. Boende Under de senaste åren har andelen personer som valt att bo i boenden anordnade av Migrationsverket ökat. Andelen ökade under 2011 till 58 procent jämfört med 52 procent 2010. Generellt sett är eget boende vanligast bland sökande utan medföljande familj och bland sökande med förhållandevis många landsmän i Sverige. Behovet av platser i anläggningsboenden varierade under 2011 till följd av att antalet asylsökande varierade mellan 375 och 990 sökande per vecka. När många asylsökande samtidigt behöver hjälp med bostad kan Migrationsverket behöva upphandla tillfälliga boenden, vilket medför ökade kostnader. Beläggningsgraden i anläggningsboenden varierade 2011 mellan 93 och 99 procent. Organiserad sysselsättning Asylsökande ska erbjudas att genomgå en introduktion, vilken ska innehålla information om möjligheterna till arbete, tillgängliga praktikplatser samt boende och samhällsinformation. Därutöver ska Migrationsverket verka för att fler asylsökande erbjuds praktikplatser. Personer som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska fr.o.m. den 1 juli 2010 få sin yrkes- och utbildningsnivå samt övrig relevant information kartlagd. Den svenskundervisning som erbjuds ska utformas på ett sådant sätt att en eventuell senare sfi-undervisning underlättas. Migrationsverket har erbjudit alla vuxna asylsökande (18-64 år) en introduktion vid två grupptillfällen utifrån ett nationellt informations- och utbildningsmaterial. Under året påbörjade drygt 8 400 personer en introduktion. Av dessa slutförde knappt 6 000 personer, 70 procent, introduktionen. Tabell 2.18 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2009-2011 20091 20102 20112 Introduktion 513 543 8 445 Praktik 611 368 1 602 Arbete 314 140 508 Kartläggning av yrkes- och utbildningsbakgrund - 1 255 1 982 Svenskundervisning 1 831 1 010 2 832 Övrigt 503 225 - Totalt 3 772 3 541 15 369 1 Deltagande i november 2 Genomsnittligt Migrationsverket verkar för att de asylsökande ska komma i kontakt med den svenska arbetsmarknaden redan under asylprocessen. Under året har drygt 1 600 personer haft en praktikplats och drygt 500 har haft ett arbete. En kartläggning av den asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund sker i samband med den s.k. mottagningsutredningen. Syftet är att kartläggningen ska ligga till grund för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete när den asylsökande beviljats uppehållstillstånd. Första halvåret 2011 erbjöds alla asylsökande över 18 år svenskundervisning om cirka 15 timmar per vecka. Med anledning av de kortare handläggningstiderna i första instans och genomförandet av etableringsreformen har Migrationsverket därefter erbjudit svenskundervisning i mindre omfattning. I samband med ett beviljat uppehållstillstånd påbörjar Arbetsförmedlingen ett etableringssamtal och fastställer en etableringsplan där svenskundervisning ingår. Insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar Migrationsverket ska säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. Under 2011 har Migrationsverket betalat ut 661 miljoner kronor i ersättningar enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar. Migrationsverket har under 2011 registrerat 2,3 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar gällande ersättningar enligt LMA. Det utgör 0,4 procent av totalt utbetalat ekonomiskt bistånd, vilket bedöms vara en låg andel felaktiga utbetalningar. Under 2011 har Migrationsverket beslutat om återkrav av utbetalat återetableringsstöd med 330 000 kronor. Migrationsverket har inte kunnat tillämpa bidragsbrottslagen (2007:612) eftersom det inte funnits någon skyldighet enligt lag eller förordning för asylsökande att lämna uppgifter om ändrade ekonomiska förhållanden. Den 1 januari 2012 trädde en ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i kraft som bl.a. medför att asylsökande blir skyldiga att anmäla ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden som kan påverka rätten till bistånd. Ändringen innebär att Migrationsverket får en utökad möjlighet att tillämpa bidragsbrottslagen. Personer inskrivna i mottagandet Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagande vid utgången av 2011 var knappt 36 800 mot 35 500 jämfört med 2010, vilket är en ökning med fyra procent. Av de inskrivna hade knappt 12 000 personer ett lagakraftvunnet avvisning- eller utvisningsbeslut och 3 200 hade beviljats uppehållstillstånd. Tabell 2.19 Vistelsetid, antal inskrivna personer samt antal boendedygn i Migrationsverkets mottagande 2009-2011 2009 2010 2011 Vistelsetid dagar (genomsnitt) 487 473 467 Inskrivna personer den 31 december 35 081 35 485 36 777 Genomsnittligt antal inskrivna per dygn 35 729 34 631 35 019 Antal boendedygn 13 040 983 12 640 292 12 781 903 Under 2011 var i genomsnitt cirka 35 000 personer per dygn inskrivna i Migrationsverkets mottagande (36 procent kvinnor och 64 procent män). Det är en ökning med cirka 400 personer jämfört med 2010. Antalet inskrivna personer vid utgången av 2011 var cirka 1 300 fler jämfört med året före trots att antalet asylsökande minskade med 2 200 personer. Samtidigt som den genomsnittliga vistelsetiden minskade med sex dagar 2011. Vid halvårsskiftet 2012 var 36 288 personer inskrivna i mottagandet och den genomsnittliga vistelsetiden var 483 dagar. Diagram 2.3 Inskrivna och handläggningsstatus vid utgången av 2011 När det gäller fördelningen av inskrivna, utifrån vilket skede i asylprocessen de befinner sig, utgjorde personer som fått avslag på sina asylansökningar i överinstans och som därför ska lämna landet den största gruppen, 36 procent. Nästa stora grupp var de personer som väntade på beslut i asylärendet i första instans, 28 procent. Kostnader för mottagandet av asylsökande I tabellen nedan redovisas kostnaderna för mottagandet av asylsökande på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Tabell 2.20 Kostnader för mottagandet, anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2009-2011 Miljoner kronor 2009 2010 2011 Dag- och boendeersättning samt särskilda bidrag 683 675 651 Ersättning enligt sjukvårdsförordning (sjuk-, hälso- och tandvård) 736 704 726 Ersättning enligt asyl- ersättningsförordning - varav boende för ensam- kommande barn 1 127 675 1 637 1 268 1 827 1 436 Förebyggande stödinsatser för barn (till kommuner) 50 50 50 Återetableringsstöd 46 47 20 Bostäder för asylsökande 261 367 456 Totalt 2 903 3 480 3 730 I förhållande till 2010 ökade kostnaderna för ensamkommande barns boende och för Migrationsverket anläggningsboende mest på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Fler ensamkommande barn har sökt asyl i Sverige under senare år och en allt högre andel av barnen har vistats i ankomstboende som generellt sett är dyrare än anvisningsboende. Vidare har ersättningarna till anvisningskommunerna utbetalats upp till ett år i efterskott i relation till när kostnaderna har uppstått. Det har i sin tur lett till att effekterna av fler asylsökande ensamkommande barn delvis har förskjutits i tid. Kostnaderna för anläggningsboende ökade som en konsekvens av att dyrare tillfälliga boenden och andelen personer som valde att bo i anläggningsboende var högre än under tidigare år. En annan orsak var att fler personer blev kvar i mottagandet efter beviljat uppehållstillstånd i väntan på anvisat boende längre än tidigare. Kostnaderna för arbetet med mottagande och återvändande på anslaget 1:1 Migrationsverket blev 15 procent högre förra året än året före. Ett ökat antal asylsökande och en högre andel personer i anläggningsboende, fler förvarsplatser samt avvecklingskostnader inom mottagandet är orsaker till ökningarna. Diagram 2.4 Dygnskostnad i mottagandet av asylsökande fördelat på kostnadsslag - anslagen 1:1, 1:2 och 1:7 Den totala dygnskostnaden ökade 2011 till 390 kronor, jämfört med 374 kronor 2010. Ökningen berodde framför allt på ökade kostnader för ensamkommande barns boende. Verksgemensamma kostnader, låg på samma nivå som 2010. Dessa kostnader, s.k. samkostnader, bestod främst av gemensamma administrativa funktioner, it och kundtjänst. Kategorin övrigt utgjordes bl.a. av driftskostnader för verksamheten. Ersättningar enligt sjukvårdsförordningen ökade under 2011 med drygt 20 miljoner kronor jämfört med året före. Att ersättningskostnaderna för sjukvård varierar över åren beror på sammansättningen av asylsökande. Kostnaden per dygn avseende anslaget 1:1 Migrationsverket var 70 kronor, exklusive försvarskostnader, dvs. samma som året före. Bosättning Bosättning vid beslut om uppehållstillstånd Sedan den 1 december 2010 är det Arbetsförmedlingen som har ansvar för att anvisa nyanlända en kommunplacering. Migrationsverket har fortsatt bosättningsansvar för kvotflyktingar samt för de hushåll som inte har rätt till en etableringsplan. Målet 2011 var att Migrationsverket skulle anvisa plats för bosättning i en kommun snarast möjligt efter att det framkommit att den nyanlände hade behov av plats och senast inom fyra veckor från beslut om uppehållstillstånd. Bosättningsprocessen skulle uppgå till högst åtta veckor. I bosättningsarbetet skulle Migrationsverket ta hänsyn till personens förutsättningar för en ändamålsenlig etablering. Migrationsverket skulle skyndsamt överlämna relevant underlag till kommunen. Migrationsverket har bosatt 1 926 personer under 2011, varav 1 900 kvotflyktingar. Av de 26 personer som anvisats kommunplats från mottagandet har ledtiderna i ett fåtal ärenden motsvarat målet. Den genomsnittliga handläggningstiden var 308 dagar beroende på att ärendena var mer utredningskrävande. Migrationsverket har lämnat över relevant underlag till kommun omedelbart i samband med en anvisning. Majoriteten av bosättningsärendena, 90 procent, handlades av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bosatte drygt 1 300 personer under 2011, varav 13 procent kommunplacerades inom åtta veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden från beviljat uppehållstillstånd till bosättning i kommun var 116 dagar. För ytterligare redovisning av kommunmottagande och bosättning, se under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Återvändande Migrationsverket har i många år arbetat för att antalet personer som självmant lämnar landet ska öka. Under 2011 fokuserade Migrationsverket på att utveckla metodiken kring motivationssamtal med den asylsökande. Ett mer enhetligt arbetssätt har införts i hela landet. När fler personer återvänder självmant blir också den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet kortare. Målet för 2011 var att tiden mellan lagakraftvunnet avvisnings- och utvisningsbeslut och utresa skulle minska väsentligt i förhållande till föregående år. Tiden ökade dock under 2011, framför allt som en konsekvens av att det under 2010 kom ett stort antal asylsökande från Serbien. Många av dessa personer kunde styrka sin identitet, vilket är centralt i återvändandearbetet. Det stora flertalet asylsökande från Serbien fick dessutom beslut om avvisning med omedelbar verkställighet vilket innebar kortare handläggningstider. Under 2011 minskade denna grupp med nästan 57 procent vilket påverkat de genomsnittliga handläggningstiderna. Vid årets slut hade Migrationsverket knappt 7 000 öppna återvändandeärenden, med en genomsnittlig handläggningstid på 294 dagar (9,7 månader). I cirka 20 procent av dessa ärenden hade dock personen någon form av tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller en inhiberad verkställighet. Dessa personer har rätt att vistas i Sverige, vilket innebär att återvändandearbetet först återupptas när tillståndet löpt ut, uppehållsrätten upphört eller när beslut om inhibition upphävts. Den genomsnittliga tiden för de ärenden där ett återvändande faktiskt kan ske, var emellertid 219 dagar (7,2 månader). Det är en ökning mot föregående års 174 dagar (5,8 månader). I syfte att underlätta återvändandet och få fler personer att återvända självmant, infördes en tidsbegränsad möjlighet att erhålla återetableringsstöd den 1 augusti 2007. För närvarande kan personer som återvänder till ett tjugotal länder bli aktuella för stödet som uppgår till 30 000 kronor per person för personer som fyllt 18 år. Under året kom 1 401 ansökningar om återetableringsstöd in till Migrationsverket. Bifallsandelen var 68 procent. Medborgare i Irak var den största gruppen både vad gäller ansökningar och erhållande av stöd. Tabell 2.21 Antal personer som har återvänt 2009-2011 2009 2010 2011 Utresta med hjälp av Migrationsverket, varav till 8 443 11 540 10 714 - hemlandet 4 945 8 433 7 484 - Dublin-land 1 637 1 814 2 319 - övrigt 1 861 1 293 911 Utresta med hjälp av Polisen, varav till 2 166 2 191 2 494 - hemlandet 1 269 1 430 1 663 - Dublin-land 556 582 590 - övrigt 341 179 241 Totalt 10 609 13 731 13 208 För att stärka arbetet med återvändande tilldelades Migrationsverket 40 miljoner kronor under 2011. Denna förstärkning har bl.a. använts till att anställa cirka 30 årsarbetare och förstärka de särskilda återvändandeenheterna. Migrationsverket får lämna över ett verkställighetsärende till en polismyndighet om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet. Antalet ärenden som överlämnades till polisen uppgick under året till 9 511, vilket motsvarar cirka 46 procent av de återvändandeärenden som Migrationsverket avslutade. Det är samma andel som 2010. Under 2011 verkställde polisen cirka 2 494 beslut om avvisning eller utvisning med hjälp av tvång. Det är oftast Kriminalvårdens transporttjänst som genomför de eskorterade utresorna men polisens medverkan vid verkställighetsresor har ökat. Tabell 2.22 Kostnader för utresor 2009-2011 2009 2010 2011 Migrationsverket Kostnad för utresor (tkr) 42 312 49 379 46 307 Styckkostnad per person (kr) 5 685 4 469 4 754 Kriminalvården Styckkostnad per verkställd person (kr) 57 238 60 014 53 704 Kostnaden per resa med Kriminalvårdens transporttjänst minskade något i förhållande till 2011, i huvudsak som en konsekvens av att behovet av bevakning under 2011 varit lägre än tidigare, vilket innebär mindre personalkostnader och biljettkostnader. Därutöver har flera stora charterresor kunnat genomföras som en följd av att utresor för Kriminalvårdens egna klientandel ökat och att samarbetet mellan de nordiska länderna har förstärkts ytterligare. Samverkan mellan myndigheterna I syfte att effektivisera arbetet med återvändandet har Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården i sina respektive regleringsbrev fått delvis likalydande uppdrag att se över återvändandearbetet och vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Myndigheterna har till följd av uppdraget startat projektet REVA (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete). En ny arbetsmetod har testats av polismyndigheten i Skåne. Detta ledde till kortare ledtider. Vid slutet av 2011 var metodiken införd hos totalt sex polismyndigheter samt de enheter hos Migrationsverket som hanterar ansökan om verkställighetshinder. Implementeringen fortsätter under 2012. Projektet har beviljats medfinansiering från Europeiska återvändandefonden. Insatser för att underlätta återvändande Migrationsverket får inom ramen för anvisade medel finansiera åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande. Sedan 2007 finns avtal med IOM vad gäller utbetalningar av återetableringsstöd. Migrationsverket har ingått samarbetsavtal med internationella och frivilligorganisationer som rör s.k. reintegreringsstöd. Syftet med stödet är att få till stånd ett hållbart återvändande. Arbetet bedrivs i projektform och har under året pågått i Afghanistan, Irak, Kosovo och Serbien. Återetableringsstöd Förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar innebär att ersättning kan betalas ut för att underlätta självmant återvändande till länder som på grund av svåra motsättningar har mycket begränsade förutsättningar för återetablering av återvändande. Stödet har varit tidsbegränsat och regeringen förlängde senast förordningen (SFS 2011:1089) att gälla t.o.m. den 31 december 2012. Tabell 2.23 Återetableringsstöd 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 2 125 1 857 1 398 Avgjorda ärenden, varav - bifall - avslag - avskrivna 2 046 1 735 257 54 1 946 1 422 466 58 1365 923 391 33 Bifallsandel totalt 85 % 73 % 68 % Under 2011 inkom 1 398 ansökningar om återetableringsstöd till Migrationsverket. Bifallsandelen var 68 procent. Medborgare från Irak var den största gruppen både vad gäller antalet ansökningar och erhållande av stöd. Kostnaden för återetableringsstödet uppgick till cirka 20 miljoner kronor 2011 vilket är mindre än hälften jämfört med 2010 då kostnaden uppgick till 47 miljoner kronor. Den främsta orsaken till minskningen är att antalet irakier som söker återetableringsstöd har halverats, från 988 under 2010 till 427 ansökningar 2011. Denna minskning går i linje med ett minskat antal asylsökande från Irak. Under 2011 återvände 735 irakier självmant, vilket var cirka hälften i förhållande till året före. Ensamkommande barn Under 2011 återvände 70 ensamkommande barn självmant till sina hemländer, varav 33 till Serbien och 12 till Irak. När det gäller tvångsvis återvändande återvände sex barn till sina hemländer. Migrationsverket har i samarbete med myndigheter i Nederländerna, Norge och Storbritannien initierat ett EU-projekt (ERPUM) som syftar till att utarbeta och tillämpa modeller för ett ordnat och humant återvändande av ensamkommande barn med lagakraftvunna avslagsbeslut. Arbetet har under 2011 koncentrerats till Afghanistan och sedan hösten 2011 även till Irak. Arbetet sker i samarbete med ansvariga ministerier, myndigheter och internationella organisationer. Förvar Beslut om förvar fattas exempelvis om det föreligger risk för att en person kommer att hålla sig undan och därigenom äventyrar att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras. En utlänning kan också tas i förvar om identiteten är oklar. Migrationsverket bedriver förvarsverksamhet i Flen, Gävle, Kållered, Märsta och Åstorp. Vid utgången av 2011 fanns det 235 förvarsplatser fördelat på nio försvarsenheter, varav en tillfällig enhet i Flen. Under 2011 var totalt 2 244 personer förvarstagna. Av dessa var 45 barn, varav åtta var ensamkommande barn. Fördelning mellan vuxna kvinnor och män var 289 respektive 1 910. Den genomsnittliga vistelsetiden var 15,6 dagar, vilket är en minskning med 2,6 dagar jämfört med 2010. Generellt har personer utan resehandling längre vistelsetider. Vid årsskiftet var 255 personer inskrivna vid en förvarsenhet. Av dessa var 50 personer placerade i polisarrest, i häkte eller på kriminalvårdsanstalt av säkerhetsskäl eller för att utlänningen skulle utvisas på grund av brott. Tabell 2.24 Migrationsverkets förvar 2009-2011 2009 2010 2011 Antal boendedygn 94 993 91 559 84 326 Genomsnittligt antal inskrivna per dygn 260 251 231 Kostnad/utgift (tkr) 257 072 263 605 300 337 Kostnad/utgift per inskriven och dygn (kr) 2 706 2 879 3 562 Den totala utgiften för förvarsverksamheten ökade 2011 med drygt 36,7 miljoner kronor. Detta berodde på att antalet platser i Skåne ökade i och med att förvaret i Åstorp ersatte det i Örkelljunga samt att förvaret i Flen hade extra platser under året. Att kostnaden per inskriven och dygn ökade 2011 var delvis en följd av att beläggningsgraden minskade från 95 procent till 80 procent jämfört med 2010. Prövning av hinder mot verkställighet Om det i ett ärende om verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut kommer fram nya omständigheter, ska Migrationsverket självmant pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot verkställighet av beslutet om avvisning eller utvisning. Om de utgör ett hinder mot verkställighet får Migrationsverket enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) förkortad UtlL, om hindret är tillfälligt, bevilja ett tidsbegränsat tillstånd och om hindret är bestående, bevilja ett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket kan också besluta om inhibition i ett verkställighetsärende, dvs. att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning tills vidare inte får ske. Åberopar utlänningen nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant verkställighetshinder som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 §§ UtlL, dvs. vid bl.a. risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid ett återvändande, och dessa omständigheter inte har kunnat åberopas tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket enligt 12 kap. 19 § UtlL ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning samt besluta om inhibition. Om Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning kan beslutet överklagas till en migrationsdomstol. Målet var att om Migrationsverket meddelar beslut om inhibition enligt 12 kap. 18 § UtlL skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom en månad. I beslut om ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtIL skulle Migrationsverket ha beredskap att fatta beslut om ny prövning. Detta skulle ske utan dröjsmål och i syfte att eventuell verkställighet inte fördröjs i det fall prövningen inte beviljats. Beslut skulle fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständigheter. Om Migrationsverket beviljade ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom tre månader. Migrationsverket Totalt prövade Migrationsverket 11 653 ansökningar om verkställighetshinder för asylsökande 2011. Det är något färre än 2010 då 12 488 ansökningar prövades. Den genomsnittliga handläggningstiden var 34 dagar och 72 procent avgjordes inom en månad. Det är en förbättring jämfört med 2010 då den genomsnittliga handläggningstiden var 42 dagar och 57 procent avgjordes inom en månad. Om Migrationsverket meddelar beslut om inhibition, dvs. att avvisning eller utvisning inte får ske enligt 12 kap. 18 § UtlL, skulle beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom en månad. Från beslut om inhibition till beslut i tillståndsfrågan var den genomsnittliga handläggningstiden 87 dagar och i 25 procent av fallen fattades beslut inom en månad. Beslut i fråga om ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständigheter. Under 2010 fattade Migrationsverket 6 300 beslut i fråga om ny prövning om uppehållstillstånd. Den genomsnittliga handläggningstiden var 38 dagar och i 68 procent avgjordes ärendena inom en månad. Ingen avvisning eller utvisning blev fördröjd under året på grund av att verket inte avgjort frågan om ny prövning. Om Migrationsverket beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL skulle beslut om uppehållstillstånd fattas inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden i de 188 ärenden där frågan om uppehållstillstånd prövats var 158 dagar. Beslut fattades inom tre månader i 36 procent av ärendena där Migrationsverket fattade beslut om ny prövning. Sammanfattningsvis uppfyllde inte Migrationsverket målen om handläggningstider inom området prövning av hinder mot verkställighet. Flera faktorer medverkade till att förlänga handläggningstiderna. Exempel på sådana faktorer är vikten av aktuell och tillförlitlig landinformation i samband med förändringar i omvärlden, varierande kvalitet på läkarintyg när personer åberopar medicinska hinder. Tabell 2.25 Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 10 023 12 493 11 731 Avgjorda ärenden 9 693 12 488 11 653 Utgift för prövning av verkställighetshinder (mnkr) 47 42 53 Utgift per avgjort ärende (kr) 4 803 3 390 4 560 Utgiften per avgjort ärende har ökat sedan 2010. Detta beror främst på genomförandet av EU:s asylprocedurdirektiv i svensk lagstiftning vilket bl.a. innebär att en verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut inte får ske förrän Migrationsverket tagit ställning till en begäran om ny prövning. Personalkostnaderna ökade eftersom verket måste ha beredskap att pröva sådana ärenden med förtur. Domstolsprövning - verkställighetsmål Migrationsdomstolarna Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsdomstolen var att handläggningstiden inte borde överstiga fyra månader. Under 2011 inkom 1 811 verkställighetsmål, vilket är en minskning med cirka 25 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda verkställighetsmål minskade till 1 821 jämfört med 2 371 under 2010. Medianåldern för avgjorda verkställighetsmål vid samtliga migrationsdomstolar uppgick till 0,2 månader. Samtliga migrationsdomstolar har uppnått regeringens mål. Migrationsöverdomstolen Inriktningen för Migrationsöverdomstolen var att handläggningstiden för avgjorda mål inte skulle överstiga två månader. Andelen mål som avgjordes inom två månader var 74 procent, en försämring med tre procentenheter sedan 2010. Den genomsnittliga omloppstiden för avlägsnande mål var 1,7 månader under 2011. En försämring med 0,1 månad jämfört med 2010. Under 2011 inkom 736 verkställighetsmål till Migrationsöverdomstolen, vilket är en minskning med 24 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda verkställighetsmål minskade till 734 jämfört med 992 under 2010. En samlad analys av asylprocessen, kohort 2008-2011 Migrationsverket redovisade våren 2012 en kohortanalys av asylprocessen för perioden 2008-2011. För 2010 och 2011 återstår fortfarande ärenden att pröva, vilket innebär att det inte finns något slutligt utfall för dessa år. För 2008 och 2009 redovisas det slutliga resultatet. Redovisningen omfattar de största grupperna asylsökande. Med asylprocessen avses de olika moment som genomförs av berörda aktörer från det att asylansökan lämnas in, tills det att den enskilde antingen beviljas uppehållstillstånd och bosätter sig i en kommun, meddelas ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och lämnar landet, eller avviker under processens gång. Under perioden 2001-2011 har drygt 299 000 personer sökt asyl i Sverige. På årsbasis har antalet varierat från som lägst cirka 17 500 asylsökande 2005 till som högst cirka 36 200 asylsökande 2007. Det som driver utvecklingen är i huvudsak det ökade antalet asylsökande från Afghanistan, Afrikas Horn (framför allt från Somalia) och Västra Balkan. Andelen asylsökande från Irak har minskat kraftigt från 2008, samtidigt som andelen asylsökande från Somalia och framför allt Afghanistan har ökat. Andelen asylsökande från Afghanistan ökade från 3 procent 2008 till cirka 14 procent 2011. Köns- och ålderssammansättningen för de asylsökande är likartad över åren. Cirka 36 procent av de asylsökande är kvinnor i alla årskullar. Den genomsnittliga åldern för vuxna i samtliga kohorter är 32 år. Kvinnorna är i genomsnitt två år äldre än männen. Andelen barn har ökat. I början av perioden, dvs. 2008 var andelen barn 26 procent av de asylsökande, för att sedan stadigt öka till 34 procent för 2010 och 2011. Det är de stora antalen asylsökande från Västra Balkan, med många barnfamiljer, samt andelen ensamkommande barn från Afghanistan som har medfört en högre andel barn totalt. Andelen barn från Västra Balkan uppgick till cirka 46 procent för 2010 och 2011. Andelen barn från Afghanistan har för alla åren legat på omkring 63 procent. Tabell 2.26 Utfall i asylprövningsprocessen för asylsökande för kohorterna 2008-2011 K2008 K2009 K2010 K2011 Antal asylsökande 24 800 24 200 32 000 29 600 Slutligt bifall 7 500 8 600 8 950 7 500 Andel bifall 30 % 36 % 28 % 25 % Anm. Antalet asylsökande i tabellens kohorter avviker från antalet nya asylsökande respektive år såsom det presenteras i den officiella statistiken. Antalet bifall kan komma att öka eftersom det finns sökande i de senare årsgrupperna vars ärende inte är avslutat. Bokstaven K före redovisat årtal betyder kohort. Bifallsandelen för dem som sökte asyl 2008 var 30 procent och 2009 var bifallsandelen 36 procent. Prognosen för 2010 är att bifallsandelen kommer att öka men sannolikt inte överstiga andelen för 2009. Det som styr den slutliga bifallsandelen är förutom skyddsbehovet hos de asylsökande, även i vilken omfattning antalet verkställigheter kunnat göras till hemlandet samt antalet överföringar till annat land enligt Dublinförordningen. Av de personer som sökte asyl 2010 är cirka 300 ärenden fortfarande öppna hos Migrationsverket och cirka 1 500 ärenden hos migrationsdomstolarna. Det går därför enbart att bedöma resultatet av prövningen i första instans för 2010. Handläggningstiderna hos Migrationsverket för asylsökande 2009 och 2010 minskar jämfört med tidigare år. Asylsökande år 2010 och 2011 har handlagts inom ramen för Migrationsverkets arbetssätt Kortare väntan, som fokuserar på en förkortad prövningstid. Målsättningen att fatta beslut inom tre månader har dock inte nåtts. För 2010 avgjordes 75 procent av ärendena inom fem månader. Asylsökande från Irak och Afghanistan har generellt sett längre handläggningstider än asylsökande från Afrikas horn. Av betydelse för handläggningstiderna är främst att andelen bifall från Afrikas horn, i huvudsak från Somalia, var större än andelen bifall från Afghanistan och Irak. I genomsnitt var handläggningstiden hos Migrationsverket sex månader 2008-2010 för en asylsökande från Afghanistan. Ärenden från Afrikas horn hade i genomsnitt en handläggningstid på åtta månader 2008 och fyra månader 2010. Ärenden för 2011 är ännu inte färdigprövade. Med den totala ärendeprocesstiden avses tiden från att en asylansökan lämnas in till datum för lagakraftvunnet beslut. Ärendeprocessens längd påverkas av hur många instanser asylärendet prövas i. Faktorerna som påverkar processtiden är bl.a. andelen s.k. Dublinärenden, omedelbara avvisningar, andelen avskrivna samt bifallsandelen. Den totala ärendeprocesstiden fram till lagakraftvunnet beslut var 12 månader i mediantid för de personer som sökte asyl under 2008. Motsvarande tid för de personer som sökte asyl 2009 var sju månader och för 2010 fyra månader. Prövningsprocessen för asylsökande har i två tredjedelar av ärendena 2009 och 2010 kunnat avslutas i första instans hos Migrationsverket. Orsaken är främst många bifallsbeslut. Den totala processtiden varierar mellan åren, vilket beror på sammansättningen av asylsökande. En asylsökande från Afrikas horn fick sitt ärende slutligt avgjort inom tre månader (median) 2010 och en sökande från Afghanistan fick ärendet avgjort inom sex månader (median). Motsvarande tid för sökanden från Västra Balkan var två månader (median). Andelen asylsökande som har överklagat Migrationsverkets beslut har minskat. År 2008 var andelen 79 procent, 2009 var andelen 72 procent och för 2010 var motsvarande andel 66 procent. Migrationsdomstolarna ändrade cirka 10 procent av Migrationsverkets beslut för åren 2008 och 2009. Genomsnittliga handläggningstiden hos migrationsdomstolarna var 2008 sju månader och för 2009 var handläggningstiden i genomsnitt sex månader. Ungefär 65-70 procent av dem som har fått avslag av migrationsdomstolarna åren 2008 till 2009 ansökte om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. Det är samma andel som för perioden 2007-2010. Asylsökande ska efter att uppehållstillstånd beviljats, tas emot i en kommun, eller efter avslag, återvända. En viss andel avviker. Tabell 2.27 Utfall i asylprocessen t.o.m. 2011 Procent K 2008 K 2009 K 2010 K 20111 Kommunmottagna 29 34 26 18 Återvända självmant 30 24 32 17 Återvända med tvång 8 5 4 1 Avvikna 20 21 16 11 Inskrivna 9 12 19 51 Uppgift saknas 4 4 3 2 1 Andelen avvikna, återvända och kommunplacerade kommer att öka för K 2010 och särskilt K 2011 Av dem som sökte asyl 2009 har 34 procent tagits emot i en kommun. Motsvarande siffra för 2010 var 26 procent. Den lägre andelen beror bl.a. på en sjunkande bifallsandel för dem som ansökte om asyl under det året. De personer som sökte asyl 2011 bedöms i högre utsträckning beviljas uppehållstillstånd och kommer därmed att ha ett större behov av kommunmottagande. Med självmant återvändande avses i detta sammanhang återvändande i Migrationsverkets regi alternativt att personen konstateras vara utrest eller att Migrationsverket bedömer att det är troligt att personen har återvänt. Andelen som återvänder självmant är högre än andelen som avviker. Av de personer som sökte asyl 2008-2009 har cirka 20 procent avvikit under något stadium av processen. Av de personer som sökte asyl 2008 återvände 30 procent av dem självmant. För personer som sökte asyl 2009 och 2010 är motsvarande siffra 24 respektive 32 procent. Den höga andelen återvändande 2010 förklaras främst av den stora andelen asylsökande från Västra Balkan. Av de som sökte asyl 2008 var drygt 2 000 fortfarande inskrivna i mottagningssystemet första kvartalet 2012. Cirka 1 800 av dessa har ett verkställighetsärende hos Polisen. Den totala vistelsetiden från det att personen registrerar sin asylansökan till dess personen lämnar mottagandet, antingen genom kommunplacering eller för att återvända efter ett avslag, inbegriper flera moment vid Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och av polisen. Den genomsnittliga vistelsetiden har minskat under perioden. För de personer som sökte asyl 2008 var den genomsnittliga asylprocesstiden 16 månader för personer som lämnat mottagandet och för dem som sökte asyl 2009 var motsvarande tid 11 månader i genomsnitt. För cirka 90 procent av de som sökte asyl 2008 var asylprocessen avslutad inom tre år. För de som sökte asyl 2009 var den totala asylprocesstiden avslutad inom två år. Denna tid kommer att öka något då 12 procent fortfarande är inskrivna. Kommunmottagandet skedde i genomsnitt 12 månader efter asylansökan för de som sökte asyl 2008. Motsvarande tid för de som sökte asyl 2009 var 9 månader. Den totala asylprocesstiden för personer som har återvänt självmant var 16 månader 2008. Motsvarande tid för 2009 var 11 månader. Personer som har återvänt med tvång har dock betydligt längre tider från lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut till återvändande. En sammanfattning av de trender som kohortanalysen ger är att, sett över hela perioden, tenderar antalet asylsökande att öka, även om det skedde en viss nedgång från 2010 till 2011. Andelen barn som söker asyl har ökat under perioden. Andelen bifall har sjunkit något, men beror i stor utsträckning på sammansättningen av asylsökande och beräknas därför öka för kohorterna 2010 och 2011. Andelen som ska kommunplaceras följer bifallsandelen och har därför sjunkit något för kohorten 2010 men beräknas bli högre för kohorten 2011. Verksamhetsområde Arbete, besök och bosättning Verksamhetsområdet omfattar: - prövning av ansökningar om uppehållstillstånd för besök och för andra tidsbegränsade vistelser, - prövning av ansökningar om uppehållstillstånd för permanent bosättning, - prövning av ansökningar om registrering av uppehållsrätt och av ansökningar om uppehållskort, - prövning av ansökningar om arbetstillstånd för arbetstagare, samt - prövning av ansökningar om visering Målet var att prövningen av ärenden avseende arbete, besök och bosättning skulle ske rättssäkert och effektivt. Migrationsverkets handläggning i samband med prövning, omprövning och överklagande av beslut samt Migrationsverkets prövning av verkställighetshinder skulle ske enhetligt, skyndsamt och effektivt. Särskild hänsyn skulle tas till barn. Väntetiden för sökande skulle i varje led vara så kort som möjligt. Tabell 2.28 Ärendekategorier Arbete, besök och bosättning 2011 Inkomna Avgjorda Öppna Arbetsmarknad 46 334 39 319 13 982 Anknytningar 64 302 60 523 21 128 EES-registrering 34 230 32 798 7 068 Studerande 26 279 26 128 4 228 Besök 10 753 10 760 319 Viseringar 5 125 5 107 78 Summa Migrationsverket 187 023 174 635 46 803 Viseringar vid utlandsmyndigheten 220 567 216 718 - Totalt 407 590 391 353 - Under 2011 lämnades knappt 52 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd in till utlandsmyndigheterna, vilket innebär en minskning med 21 000 i förhållande till antalet inlämnade ansökningar 2010 (73 000). Delar av denna minskning förklaras av en ökning av antalet e-ansökningar som sker via internet och går direkt till Migrationsverket för prövning och beslut. Utlandsmyndigheterna bistår även i många av dessa ärenden med utredningar, upptag av biometri och med att lämna ut uppehållstillståndskort. I de flesta ärendekategorierna är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna skickas vidare till Migrationsverket för beslut. När det gäller viseringsärenden är det emellertid utlandsmyndigheterna som fattar beslut, med möjlighet att i vissa fall lämna över ärendet till Migrationsverket för beslut. Under 2011 lämnades sammanlagt 408 000 ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, besök eller bosättning, visering samt registrering av EES-medborgare och deras anhöriga in till utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. Första halvåret 2012 har motsvarande antal uppgått till 212 260. Måluppfyllelsen för verksamhetsområdet har inte förbättrats sedan den 2010 försämrades i förhållande till tidigare år, men utveckling av arbetssätt och metoder pågår inom ett flertal områden. Handläggningstiderna vid Migrationsverket påverkas även av utlandsmyndigheternas resurser och kompetens. Under åren 2007-2012 har utrikesrepresentationen anvisats tillfällig anslagsförstärkning i syfte att möta den ökning av antalet ärenden som skett inom migrationsverksamheten. Tabell 2.29 Arbete, besök- och bosättningsärenden 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 153 992 174 816 187 023 Avgjorda ärenden 155 608 165 269 174 635 Kostnad per avgjort ärende (kr) 2 818 2 500 2 612 Kostnad (mnkr) 439 413 457 Avgjorda ärenden per årsarbetare 467 498 533 Migrationsverkets kostnader för verksamhetsområdet var förra året 457 miljoner kronor, vilket är en ökning med elva procent jämfört med föregående år. I första hand är det förvaltningskostnader (främst för lokaler och personal) som har ökat. Eftersom produktiviteten mätt i antalet avgjorda ärenden per årsarbetare samtidigt har ökat med sju procent ökar kostnaden per avgjort ärende inte i samma utsträckning som de totala kostnaderna. Det ovan nämnda produktivitetsmåttet tar dock inte hänsyn till att de olika ärendeslagen skiljer sig åt vad gäller resursåtgång och att sammansättningen dem emellan skiljer sig åt över åren. Exempelvis tar måttet inte hänsyn till de volymförändringar som skett mellan åren avseende anhöriginvandring, där prövningen normalt är mer resurskrävande än den är för övriga ärendeslag inom verksamhetsområdet. Med ett index som till viss del tar hänsyn till denna problematik uppmäter Migrationsverket en produktivitetsförbättring med en procent. Viseringsärenden Beslut i viseringsärenden fattas i enlighet med tidsgränserna i Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Utlandsmyndigheterna I viseringskodexen framgår vilka myndigheter som är behöriga att medverka vid förfaranden i samband med viseringsansökningar samt inom vilka tider beslut ska fattas. Sverige har ingått 150 representationsavtal med andra Schengenstater. Tabell 2.30 Prövning av viseringsansökningar vid utlandsmyndigheterna 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 196 257 206 079 220 567 Avgjorda ärenden 194 694 205 650 216 718 Nästan hälften, 49 procent, av viseringsansökningarna vid utlandsmyndigheterna togs emot av ambassaderna i Moskva, Teheran och Peking samt generalkonsulatet i Sankt Petersburg. Av dem som ansökte var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Bifallsprocenten var 91 procent och den genomsnittliga handläggningstiden var 6 dagar. Migrationsverket En utlandsmyndighet kan lämna över ett viseringsärende till Migrationsverket om det finns särskild anledning till det eller av säkerhetsskäl. Detta gäller även i de fall Sverige representeras av något annat nordiskt land. Tabell 2.31 Prövning av viseringsansökningar vid Migrationsverket 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 4 071 4 188 5 125 Avgjorda ärenden 4 118 4 329 5 107 Under året lämnades cirka två procent av viseringsansökningarna till Migrationsverket och knappt 800 fler ärenden avgjordes jämfört med 2010. Den genomsnittliga handläggningstiden var tio dagar. Besöksärenden Med besöksärenden avses ansökningar om uppehållstillstånd som huvudsakligen avser att förlänga en vistelse i Sverige utöver den viseringsfria tiden eller den tid för vilken en visering gäller. För dessa ansökningar har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden, utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om en effektiv och rättssäker handläggning. Under 2011 inkom cirka 10 800 ansökningar, vilket innebär en minskning med 700 ärenden i förhållande till året före. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 10 800. Handläggningen av ärenden har således kunnat ske i takt med att ansökningarna kommit in. Cirka 4 400 ansökningar inkom under det första halvåret 2012. Anknytningsärenden Målet för 2011 var att beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige skulle fattas senast inom åtta månader från ansökningsdatum. Tabell 2.32 Inkomna och avgjorda förstagångsansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning vid Migrationsverket 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 44 377 44 934 42 133 Avgjorda ärenden 46 806 43 904 41 073 Andel avgjorda inom 8 månader 84 % 84 % 77 % Beviljade 33 391 23 968 23 012 Andel bifall förstagångsansökan 71 % 55 % 56 % Cirka 64 000 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning lämnades in till Migrationsverket 2011. Av dessa var cirka 42 000 förstagångsansökningar och 22 000 ansökningar om förlängning. Såväl antalet inkomna förstagångsansökningar som antalet avgjorda ärenden 2011 minskade med 3 000 i förhållande till föregående år. Andelen avgjorda ärenden inom målet åtta månader minskade från 84 till 77 procent 2011. Målnivån höjdes från sex månader 2010 till åtta månader 2011. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade från 169 till 197 dagar, varav 88 dagar på utlandsmyndigheterna och 109 dagar på Migrationsverket. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade både vid utlandsmyndigheterna och vid Migrationsverket och påverkar därmed måluppfyllelsen negativt. Andelen beviljade uppehållstillstånd var oförändrad i förhållande till 2011. Det är främst sökande från Somalia som har berörts av de skärpta kraven. Andelen beviljade ansökningar för personer från Somalia uppgick till 0,5 procent under 2011. Den 15 april 2010 infördes ett försörjningskrav för anhöriginvandring. Under perioden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 31 december prövades försörjningskravet i 466 ärenden och i 100 av dessa beviljades ansökan om uppehållstillstånd. År 2011 prövades försörjningskravet i 355 ärenden och 120 ansökningar beviljades. Under det första halvåret 2012 har 30 661 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige kommit in till Migrationsverket, varav 20 591 var förstagångsansökningar. Barn i anknytningsärenden Under 2011 inkom cirka 14 200 förstagångsansökningar till Migrationsverket om uppehållstillstånd på grund av anknytning som rörde barn. De flesta av barnen var medsökande till en vuxen familjemedlem. I en del ärenden rörde det sig om ensamma barn som sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till anhöriga med beviljade uppehållstillstånd bosatta i Sverige. Migrationsverket följde en särskild prioritetsordning för barnärenden. Ärenden som gäller ett ensamkommande barn skulle avgöras inom tre månader från ansökan. Ärenden som gäller barn som är 17 år och som vill återförenas med sin familj skulle avgöras innan barnet fyller 18 år. Övriga barnärenden skulle avgöras inom sex månader från ansökan. Migrationsverkets mål var att all personal som möter barn ska ha en grundläggande barnkompetens. Utbildningar i barns utveckling och samtal med barn ges kontinuerligt. Migrationsverket har under året utvecklat en standardiserad kvalitetsgranskning för hur barn kommer till tals under olika delar av handläggningsprocessen. Exempelvis har standardiserade protokoll för muntlig utredning med barn tagits fram för att säkerställa att barns situation belyses i ett tidigt skede i processen. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. samt ställning som varaktigt bosatta Under 2011 inkom cirka 34 000 ansökningar eller intyg om registrering eller intyg om permanent uppehållsrätt från EES-medborgare samt ansökningar om uppehållskort eller permanent uppehållskort från familjemedlemmar till EES-medborgare som inte själva är EES-medborgare. Andelen beviljade registreringar 2011 uppgick till 79 procent. Sedan rådets direktiv 2003/109/EG den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomfördes i svensk rätt den 30 april 2006, har ett fåtal tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige ansökt om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. År 2011 inkom 23 sådana ansökningar. Migrationsverket avgjorde 24 ärenden och fem ansökningar bifölls. Under 2011 inkom 1 255 ansökningar om uppehållstillstånd från tredjelandsmedborgare som beviljats status som varaktigt bosatt i en annan medlemsstat. Migrationsverket fattade beslut i 1 161 ärenden och 740 ansökningar bifölls. Studerandeärenden Målet för 2011 var att i ärenden som rör studerande skulle tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till sökandens behov. Beslutet skulle fattas senast inom tre månader. Tabell 2.33 Inkomna och avgjorda studerandeärenden vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 32 810 37 113 29 304 Avgjorda ärenden 33 826 34 783 29 039 - varav vid Migrationsverket 29 570 29 468 26 128 Andel avgjorda inom 3 mån 90 % 82 % 74 % - varav vid Migrationsverket 88 % 79 % 71 % Beviljade ärenden 28 065 30 400 26 232 - varav vid Migrationsverket 23 852 25 124 23 352 Andel bifall förstagångsansökan 74 % 81 % 84 % - varav vid Migrationsverket 68 % 75 % 78 % Antalet inkomna ärenden minskade med 7 800 jämfört med året före. Förlängningsansökningar från studenter som tidigare beviljats tillstånd och som fortsätter sin utbildning ökar medan antalet studenter som ansökte för första gången halverades 2011 jämfört med året före, från 20 400 till 10 250. Den främsta orsaken är att Sverige infört anmälnings- och studieavgifter avseende studier som påbörjades höstterminen 2011. Liksom året före var de flesta sökande medborgare i Kina, Pakistan och Iran. Det totala antalet avgjorda ärenden liksom antalet avgjorda ärenden vid Migrationsverket minskade jämfört med 2010. Andelen avgjorda ärenden inom målet tre månader uppgick till 74 procent totalt och för Migrationsverket 71 procent. Det innebär en minskad måluppfyllelse i förhållande till föregående år vilket beror på flera orsaker i ansöknings- och prövningsprocessen. Den genomsnittliga handläggningstiden var 2,4 månader, vilket var 14 dagar kortare än året före. En anledning till detta var Migrationsverkets samarbete med Verket för högskoleservice som intensifierats 2011 och bl.a. resulterat i ett elektroniskt filöverföringssystem med uppgifter om antagning, studieavgift och studieavbrott. Omkring 85 procent av förstagångsansökningarna avgjordes inom tre månader och den totala genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden var 1,7 månader, varav Migrationsverket stod för 34 dagar och utlandsmyndigheterna 19 dagar. Den genomsnittliga handläggningstiden för förlängningsansökningar var 80 dagar och 66 procent avgjordes inom tre månader. Första halvåret 2012 har 3 685 förstagångsansökningar inkommit till Migrationsverket och utlandsmyndigheterna. Arbetsmarknadsärenden Målet var att i ärenden som rör arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz ska tiden från ansökan till beslut göras så kort som möjligt med hänsyn till arbetsgivarens samt sökandens behov. I övriga arbetsmarknadsärenden, dvs. avseende egna företagare, gästforskare, personer som deltar i internationellt utbyte samt anhöriga till personer inom dessa kategorier och anhöriga till arbetstagare från länder utanför EU/EES och Schweiz, ska beslut fattas senast tre månader från ansökan. Migrationsverket ska motverka förekomsten av skenanställningar. Tabell 2.34 Inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna, exklusive förlängningar 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 24 364 26 672 35 312 Avgjorda ärenden 23 250 23 673 30 551 - varav vid Migrationsverket 16 324 23 374 30 337 Andel avgjorda inom 3 mån 92 % 84 % 68 % - varav vid Migrationsverket 88 % 84 % 68 % Beviljade förstagångs-tillstånd till arbetstagare, uppföljning av reformen om arbetskraftsinvandring 14 481 13 612 14 722 Beviljade tillstånd, övriga arbetsmarknadsärenden 6 238 7 380 10 587 Beviljade arbetsmarknadsärenden, totalt 20 719 20 992 25 309 - varav vid Migrationsverket 13 893 20 777 25 122 Andel bifall förstagångsansökan 89 % 89 % 83 % - varav vid Migrationsverket 85 % 89 % 83 % Anm.: Utöver i tabellen redovisade uppgifter har 11 600 förlängningsansökningar inkommit 2011 (föreg. år 6 200). Antalet avgjorda ärenden uppgick 2011 till 9 000 (föreg. år 5 300). Antalet inkomna arbetsmarknadsrelaterade förstagångsansökningar vid utlandsmyndigheterna och Migrationsverket ökade med knappt 9 000, eller 32 procent jämfört med 2010. Under 2011 avgjordes cirka 7 000 fler ärenden än året före. Migrationsverket avgjorde 99 procent av dessa. Andelen avgjorda arbetsmarknadsärenden inom tre månader minskade från 84 procent 2010 till 68 procent 2011. Handläggningstiderna varierar mellan olika typer av arbetsmarknadsärenden. Exempelvis är ansökningar från egna företagare generellt mer resurskrävande än andra arbetsmarknadsärenden. Antalet beviljade arbetsmarknadsärenden ökade med 4 000 jämfört med 2010. Arbetskraftsinvandring Den största gruppen arbetsmarknadsärenden utgörs av ansökningar om arbetstillstånd från arbetstagare. Den genomsnittliga handläggningstiden för arbetstillståndsärenden var 74 dagar 2011 och 70 procent av ansökningarna avgjordes inom tre månader. Handläggningstiderna varierade dock kraftigt mellan olika typer av ärenden. En elektronisk och komplett ansökan som avser en s.k. certifierad arbetsgivare tar i vissa fall endast en vecka att handlägga medan en pappersansökan som lämnats in till en utlandsmyndighet kan ta mer än tre månader. I förhållande till målet gör Migrationsverket prioriteringar bland ansökningarna med hänsyn till de behov som arbetstagare och arbetsgivare har angett. Migrationsverket bedriver också ett utvecklingsarbete med inriktningen att öka den elektroniska hanteringen av ärenden och därmed förkorta handläggningstiderna. Redan i dag kan en arbetstagare ansöka om arbetstillstånd elektroniskt. Migrationsverket prioriterar sådana ansökningar. Totalt beviljades cirka 14 700 arbetstillstånd för arbetstagare 2011, vilket innebär en ökning med åtta procent jämfört med året före. Diagram 2.5 Beviljade arbetstillstånd fördelade på länder för medborgarskap 2010 och 2011 Flest arbetstillstånd beviljades medborgare i Thailand, Indien och Kina. Diagram 2.6 Beviljade arbetstillstånd fördelade på yrkesgrupper 2010 och 2011 Den yrkesgrupp för vilka flest arbetstillstånd beviljats var medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (i vilken bärplockare ingår), trots att antalet ansökningar från bärplockare har minskat. Under 2011 var antalet beviljade ansökningar inom yrkesgruppen medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske cirka 1 700 färre än 2010, vilket betyder att avgjorda och beviljade ansökningar från andra grupper av arbetstagare i stället har ökat. Dataspecialister och storhushålls- och restaurangpersonal utgjorde därefter de största grupperna. De flesta av bärplockarna kom såväl 2010 som 2011 från Thailand medan yrkesgruppen dataspecialister dominerades av medborgare från Indien. Antalet beviljade ansökningar om arbetstillstånd under första halvåret 2012 uppgick till 11 247. Under 2011 uppgick andelen tillstånd som beviljades för en kortare tid än sex månader till 28 procent medan andelen beviljade tillstånd på två år eller mer uppgick till 38 procent. Föregående år var motsvarande andelar 44 respektive 22 procent, vilket innebär att andelen tillstånd med längre giltighetstid ökade. Spårbyte inom ramen för reformen om arbetskraftsinvandring Med de regler för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft den 15 december 2008 infördes också en möjlighet för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan, studenter på universitet och högskola och personer på besök hos en arbetsgivare i Sverige att under vissa omständigheter ansöka om och beviljas arbetstillstånd utan att behöva lämna landet, s.k. spårbyte. Under 2011 beviljades 325 personer som fått avslag på sin asylansökan arbetstillstånd. Vidare beviljades 1 104 tidigare studenter arbetstillstånd inom såväl akademiska som icke-akademiska och mindre kvalificerade yrken. Migrationsverkets arbete med att motverka missbruk och skenanställningar Migrationsverket har vid indikation om missbruk av reglerna genomfört utökade kontroller av bl.a. arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar. Tillämpningen av reglerna gällande arbetstillstånd för plockare av vilda bär skärptes inför sommaren. Detta ledde till att antalet beviljade tillstånd halverades jämfört med föregående år. Migrationsverket beslutade under året att skärpa tillämpningen för andra branscher där missbruk visat sig förekomma. Ett samarbete med Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Polisen har inletts under året i syfte att motverka människohandel på arbetsmarknaden samt missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Överklagande och omprövning av beslut i ärenden som rör arbete, besök och bosättning Tabell 2.35 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i ärenden rörande Arbete, besök och bosättning 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna överklaganden 8 723 14 451 13 118 Antal ställningstagande till omprövning, varav 8 572 14 797 12 995 - Migrationsverket, ändrade beslut 320 374 167 - överlämnade till migrationsdomstol 8 114 14 000 12 800 Genomsnittlig handläggningstid, dagar 11 8 6 Andel ställningstaganden som genomförts inom en vecka 49 % 80 % 88 % Antalet inkomna överklaganden minskade 2011 med nio procent i förhållande till 2010. Detta ledde också till att antalet ställningstaganden till omprövning samt antalet överlämnade ärenden till migrationsdomstol minskade. Den främsta förklaringen till denna minskning är kopplad till den mer restriktiva praxis som har rått gällande kraven på uppvisande av ID-handlingar för anhöriga från bl.a. Somalia. Antalet överklagade ärenden angående familjeåterförening minskade avseende sökande från Somalia från cirka 8 800 till cirka 7 700. Drygt 60 procent av det totala antalet ärenden är hänförliga till denna grupp av sökande. Ytterligare en anledning till att antalet överklagande har minskat är hänförlig till införandet av studieavgifter för studenter från tredjeland, vilket har lett till en markant minskning av antalet ansökningar från studenter. Migrationsverket ändrade sitt beslut i en procent av de ärenden som omprövades 2011. Migrationsverket har avgjort 88 procent av ärendena inom en vecka, vilket innebär en ökning med åtta procentenheter jämfört med året före. Den genomsnittliga handläggningstiden minskade från åtta till sex dagar 2011. Skälet till att en väsentligt större andel av ärendena har avgjorts inom en vecka såväl 2010 som 2011 jämfört med tidigare år är att omprövning och överlämnande av överklaganden till domstolarna i större utsträckning än tidigare sker på prövningsenheterna, snarare än enheter som arbetar med processföring. Vidare överlämnas fler ärenden direkt från prövningsenheterna till domstolarna utan exempelvis kompletteringar och yttranden. Domstolsprövning - Arbete, besök och bosättning Migrationsdomstolarna Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna som rörde uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskade från cirka 8 500 till cirka 7 400 jämfört med 2010. Antalet avgjorda mål ökade från drygt 7 300 till cirka 8 900. Det finns inget specifikt mål gällande denna målkategori, vilket i stället sorterar in under samlingsbegreppet migrationsmål. Graden av måluppfyllelse för migrationsmål återges under avsnittet Domstolsprövning - Asyl. Migrationsöverdomstolen Antalet inkomna och avgjorda mål avseende uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade från knappt 1 700 till knappt 2 600 och från knappt 1 500 till drygt 2 400 jämfört med året före. Verksamhetsområde Svenskt medborgarskap Målet var att beslut i ärenden om svenskt medborgarskap skulle fattas senast inom sex månader från det att ansökan kommit in till Migrationsverket. För att beviljas medborgarskap krävs förutom ett permanent uppehållstillstånd att den sökande i normalfallet ska ha vistats i Sverige i fem år. Tabell 2.36 Medborgarskapsärenden 2009-2011 2009 2010 2011 Inkomna ärenden 25 937 32 184 34 620 Avgjorda ärenden 25 476 26 621 28 889 Andel avgjorda inom 6 mån 95 % 87 % 58 % Genomsnittlig handläggningstid, dagar 53 70 175 Andel bifall 83 % 84 % 87 % Öppna ärenden 4 418 10 800 17 833 Utgift/ kostnad, prövning (tkr) 35 324 31 344 32 028 Utgift/ kostnad per avgjort ärende (kr) 1 387 1 177 1 109 Under 2011 inkom 34 600 ansökningar om medborgarskap, vilket innebär en ökning jämfört med året före med åtta procent. Ökningen beror på att antalet beviljade uppehållstillstånd successivt har ökat sedan 2003 för såväl asylsökande som anhöriga till dessa. Av ansökningarna lämnades 48 procent in elektroniskt till Migrationsverket, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2010. Antalet avgjorda medborgarskapsärenden uppgick till 28 900 och motsvarade således inte antalet inkomna ärenden. Detta har medfört att antalet öppna ärenden ökat med 65 procent. Andelen ärenden som avgjordes inom målet på sex månader uppgick till 58 procent, vilket är en minskning i förhållande till året före då andelen var 87 procent. Det beror på att asylärenden prioriterades framför annan handläggning. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade jämfört med året före och uppgick till 175 dagar, dvs. 5,8 månader. Bifallsandelen uppgick under året till 87 procent. Kostnaden för prövning av ansökan om svenskt medborgarskap ökade 2011, vilket beror på att Migrationsverket utökade personalen från 29 till 39 årsarbetare. Antalet avgjorda ärenden per årsarbetare ökade med närmare sex procent jämfört med 2010 och kostnaden per ärende minskade med fem procent. Produktivitetsökningen har skett genom effektiviseringar i form av ökat elektroniskt ansökningsförfarande och automatisk hämtning av information från andra myndigheters system. Första halvåret 2012 inkom knappt 20 000 ansökningar till Migrationsverket. Omprövning av beslut i ärenden som rör medborgarskapsärenden När det gäller överklagande och omprövning, var den genomsnittliga handläggningstiden för ställningstagande till omprövning sex dagar. Migrationsverket ändrade sitt beslut i 18 procent av de ärenden som omprövades 2011. Det är något högre andel än 2010. Domstolsprövning - Medborgarskap Migrationsdomstolarna Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna avseende svenskt medborgarskap under 2011 var cirka 700, dvs. samma som under 2010. Antalet avgjorda mål minskade från 794 till 620, vilket medförde att ärendebalansen ökade med 70 mål. Det finns inget specifikt mål för denna målkategori utan den sorteras in under samlingsbegreppet migrationsmål. Graden av måluppfyllelse för migrationsmål återges under avsnittet Domstolsprövning - Asyl. Migrationsöverdomstolen Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen avseende svenskt medborgarskap uppgick till 126, vilket innebär en minskning med 39 mål jämfört med 2010. Antalet avgjorda mål minskade från 178 till 134. 2.5 Analys och slutsatser Fler människor har sedan arbetskraftsinvandringen reformerades sökt sig till den svenska arbetsmarknaden för att bidra med sin kunskap och kompetens. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring gynnar inte enbart Sveriges ekonomi och arbetsmarknad utan utgör också en utvecklingspotential för de länder som arbetskraftsinvandrarna kommer från och för migranterna själva. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan våld och förföljelse. Under 2011 ansökte 29 600 personer om asyl i Sverige. Antalet personer som har sökt asyl i Sverige har varit högt under flera år och regeringen bedömer att antalet kommer ligga på en hög nivå även under de närmast kommande åren. Bakgrunden till detta är bl.a. att oron åter ökar i delar av Nordafrika och Mellanöstern. Det är främst socioekonomiska omständigheter som bedöms vara drivkraften bakom det fortsatt stora antalet asylsökande från västra Balkan och viseringsfriheten har ökat möjligheterna för dem ta sig till Sverige för att söka asyl. Beslut om uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning ska fattas senast inom fem månader från det att ansökan kommit in. Eftersom antalet ansökningar varierar kraftigt över tid krävs det att Migrationsverkets verksamhet präglas av hög grad av flexibilitet. Ytterligare steg i den riktningen har också tagits 2011 för att bättre kunna hantera de stora variationerna i antalet asylsökande. För att de förkortade handläggningstiderna vid Migrationsverket ska få full effekt måste samtliga delar i asylprocessen fungera effektivt. Det ställer stora krav på samtliga involverade myndigheter och migrationsdomstolar att minimera egna ledtider men också att samverka för att gemensamt bidra till en effektiv asylprocess. Av flera skäl är det viktigt att vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande blir så korta som möjligt. En snabb asylprocess är gynnsam ur integrationssynpunkt för den som slutligen beviljas uppehållstillstånd. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande påverkar vistelsetiderna och därmed kostnaderna i hög utsträckning. Antalet inskrivna i mottagandet ökade under 2011 med 1 300 personer, en ökning med fyra procent jämfört med 2010. Ökningen av antalet inskrivna i mottagandet beror dels på ett ökat antal asylsökande, dels på att personer blir kvar längre i mottagandet. Det i sin tur beror dels på brist på platser i kommunerna för de som beviljats uppehållstillstånd, dels på att de som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut av olika skäl inte lämnar landet. Andelen personer som väljer att bo i anläggningsboende har ökat från 52 till 58 procent under 2011. Det beror på att andelen barnfamiljer har ökat och att dessa väljer i större utsträckning än övriga, att bo anläggningsboende. Ett försvårat bosättningsarbete leder även till längre handläggningstider totalt. Antalet personer med uppehållstillstånd som väntade på att flytta till ett boende i en kommun har fördubblats jämfört med föregående år, från cirka 1 600 personer till cirka 3 200. Orsaken till det är den ökade andelen asylsökande som väljer anläggningsboende. När det gäller bosättningen av personer som beviljats uppehållstillstånd har tiden från beslut till bosättning tidigare varit relativt stabil. Sedan etableringsreformens införande har dock tiden från beslut om uppehållstillstånd till bosättning tenderat att bli längre än tidigare. Det är därför viktigt att fortsatt följa utvecklingen inom bosättningsarbetet. De åtgärder som har vidtagits för att öka antalet platser i kommunerna för mottagande av ensamkommande barn har varit verkningsfulla men det råder fortfarande stor platsbrist, främst på grund av att antalet asylsökande ensamkommande barn är fortsatt högt. Det är angeläget att Migrationsverket och länsstyrelserna fortsätter och fördjupar sitt samarbete för att få till stånd fler platser i kommunerna, inte minst utifrån de senaste årens utgiftsutveckling. En snabb och ordnad anvisning i en kommun ger de ensamkommande barnen bättre förutsättningar för utbildning, eventuellt arbete och förbättrad livssituation i stort. Målen för domstolarna skärptes i regleringsbrevet för 2011 i syfte att förkorta vistelsetiderna. Ingen migrationsdomstol har nått målen, men resultaten har förbättrats. Både handläggningstiderna och balanserna har minskat. Vid årets slut var nästan 12 000 personer med ett lagakraftvunnet beslut om att lämna landet inskrivna i Migrationsverkets mottagande. Av dessa var drygt 7 000 personer överlämnade till Polisen för tvångsvis verkställighet. Att många personer befinner sig i en senare del av asylprocessen påverkar också antalet ärenden om verkställighetshinder. Fler hinder kan uppstå i verkställighetsstadiet ju längre en person befinner sig i Sverige, t.ex. kan situationen i hemlandet förändras. Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården har sedan 2009 haft regeringens uppdrag att samråda och samverka i syfte att öka effektiviteten i arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut, samt att vidta de åtgärder som krävs för att öka antalet verkställda avvisningar och utvisningar. Det är viktigt att effektiviteten i återvändandearbetet ökar ytterligare och att samarbetet mellan berörda myndigheter fortsätter och fördjupas ytterligare. I de tre berörda myndigheternas regleringsbrev för 2012 har regeringen uppdragit åt myndigheten att införandet av nya effektivare arbetssätt i första hand ska ske i de regioner med flest överlämnade ärenden. Att de personer som efter en prövning bedöms sakna behov av skydd eller uppehållstillstånd på annan grund, återvänder till sina hemländer, har inte bara betydelse för vistelsetiderna utan även för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Regeringen bedömer sammanfattningsvis när det gäller resultaten inom utgiftsområdet i förhållande till föregående år, att det fortfarande finns goda förutsättningar att förbättra effektiviteten i asylprocessen som helhet för att förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. Migrationsverkets mottagandekapacitet är för närvarande hårt ansträngd. Förklaringen till kostnadsökningen inom mottagandet är förutom trögheten i återvändandet och kommunplaceringen, de höga kostnaderna för ensamkommande barn. Det är viktigt att Migrationsverket tillsammans med domstolar, Kriminalvården, Polisen och Arbetsförmedlingen fortsätter utveckla sin verksamhet. 2.6 Politikens inriktning Regeringens mål är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Utifrån regeringens målsättning och för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik träffade regeringen och Miljöpartiet de gröna i mars 2011 en ramöverenskommelse om migrationspolitik. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken. Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa. Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. Konflikten i Syrien har under sommaren 2012 utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig. Hundratusentals människor har flytt inom landet och in i grannländerna Turkiet, Irak, Jordanien och Libanon för att söka skydd. En del av dessa reser vidare in i Europeiska unionen (EU) och Migrationsverket har under årets första sex månader tagit emot närmare 2 000 asylansökningar från syriska medborgare. Utvecklingen av säkerhetsläget i Syrien är mycket svår att förutse men regeringen bedömer att sannolikheten för att många fler syrier kommer att söka skydd i Sverige är hög. Samtidigt som människor flyr undan striderna i Syrien ökar även antalet asylsökande från andra regioner. Under 2012 har Migrationsverket tagit emot ett ökat antal asylansökningar från medborgare i länderna på västra Balkan. Därtill är antalet asylsökande från Afghanistan, Somalia och flera andra länder fortsatt högt. Det finns för närvarande inga tecken på att denna utveckling kommer att avta. Regeringen bedömer därför sammantaget att det totala antalet asylsökande kommer att öka med 12 000 personer under 2013, en ökning med 40 procent jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen för 2012. Ökningen kommer att ställa mycket höga krav på berörda myndigheter och domstolar men även på kommuner och landsting. Regeringen följer utvecklingen och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Ramöverenskommelse om migrationspolitik med Miljöpartiet de gröna I syfte att förkorta handläggningstiderna har regeringen tillsammans med Miljöpartiet de gröna kommit överens om att en fjärde migrationsdomstol bör inrättas. Regeringen beslutade den 3 maj i år att uppdra åt lagmannen i Förvaltningsrätten i Luleå och Domstolsverket att vidta de åtgärder som krävs för att bilda en migrationsdomstol vid Förvaltningsrätten i Luleå. Rätten till utbildning ska utökas för barn som vistas i landet utan tillstånd. Åtgärden ingår i överenskommelsen med Miljöpartiet. Förändringarna i skollagen (2010:800) planeras träda i kraft den 1 juli 2013. Som en del av överenskommelsen är regeringen och Miljöpartiet överens om att personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings- eller avvisningsbeslut och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd ska få laglig rätt till subventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till i dag. Regelförändringarna planeras träda i kraft 1 juli 2013. Den praxisändring som följer av Migrationsöverdomstolens dom angående klarläggande av identitet i ärenden om anhöriginvandring från början av 2012 (MIG 2012:1) har medfört att fler personer har ansökt om familjeåterförening vid utlandsmyndigheterna under första halvåret 2012. Regeringen bedömer att möjligheten till familjeåterförening har ökat. Regeringen avser att följa den fortsatta praxisutvecklingen. Av överenskommelsen med Miljöpartiet framgår att regeringen och Miljöpartiet är överens om att det finns ett behov av forskning inom migrationsområdet. Regeringen bereder för närvarande ett förslag som ska främja forskning om migration. Regeringen, tillsammans med Miljöpartiet, arbetar för att förstärka de positiva och minska de negativa utvecklingseffekterna av migration. Som ett led i det arbetet pågår förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling (GFMD) 2013-2014 samt för värdskapet för det GFMD-möte som ska arrangeras i Stockholm 2014. Kommittén för cirkulär migration och utveckling lämnade i mars 2011 sitt slutbetänkande Cirkulär migration och utveckling - förslag och framåtblick (SOU 2011:28). Arbetet med att bereda utredningens förslag fortgår inom Regeringskansliet. Frågan ingår i ramöverenskommelsen med Miljöpartiet. Under 2011 presenterades en kartläggning av tillämpningen av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Enligt kartläggningen tillämpas bestämmelsen på det sätt lagstiftaren avsåg men det var enligt kartläggningen inte möjligt att göra en fullständig jämförelse mellan rättstillämpningen i tidigare och nuvarande system. Det finns därför anledning att fortsätta följa bestämmelsens tillämpning. Gemensam asylpolitik inom EU Regeringen verkar för en gemensam asylpolitik inom EU. Den övergripande målsättningen är att asylpolitiken inom EU ska vara human, rättssäker och effektiv. En grundläggande del i arbetet är att ytterligare harmonisera EU:s asylpolitik och att medlemsstaterna ska dela på ansvaret att erbjuda skydd. Ett framtida gemensamt asylsystem måste vara grundat på en gemensam lagstiftning med ett mer likvärdigt skydd inom EU. Enskilda medlemsstater ska inte förhindras att ha en i förhållande till den asylsökande mer generös inställning än den som EU som helhet har. Arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet är viktigt och har intensifierats under innevarande år med målsättning att avsluta arbetet under 2012. Sverige ska även bidra till utvecklingen av stöd till flyktingmottagande i regioner utanför EU. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan förföljelse. Sverige tar också ett stort ansvar för att i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge skydd genom vidarebosättning, till personer som befinner sig på flykt utanför sitt hemland och som inte har tillgång till varaktigt skydd. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Europeiska flyktingfonden gäller t.o.m. 2013 och för 2013 har särskilda gemensamma prioriteringar fastställts. Syftet är att fler medlemsstater ska vidarebosätta och visa solidaritet med tredje länder som hyser stora flyktinggrupper. Vidare är syftet att vidarebosättningsinstrumentet ska användas mer strategiskt och därigenom bidra till de internationella ansträngningar som görs för att lösa utdragna flyktingsituationer. Frågan om ett gemensamt vidarebosättningsprogram inom EU är en viktig fråga för Sverige och en del av arbetet med det framtida gemensamma asylsystemet. Snabbare asylprocess för den enskilde Migrationsverket har genom förändrade arbetsmetoder inom asylprövningen kraftigt förkortat handläggningstiderna i första instans, med bibehållen rättssäkerhet. För att ytterligare öka förutsättningarna att förkorta vistelsetiderna inom mottagandet, måste samtliga steg i asylprocessen fungera effektivt med hög kvalitet. Det ställer stora krav på kapaciteten hos berörda myndigheter och domstolar, att minska egna ledtider men också att samverka för att gemensamt bidra till en asylprocess i balans. Det är angeläget att berörda myndigheter och domstolar med uppgifter inom asylprocessen fortsätter att utveckla och effektivisera arbetet med att förkorta handläggningstiderna i syfte att förkorta vistelsetiderna i mottagningssystemet. Regeringen avser även att vidareutveckla styrningen av Migrationsverket och kommer att följa de projekt som pågår hos myndigheten inom asylområdet, liksom arbetet med att möta variationer i verksamheten med ökad flexibilitet. Migrationsverket har tagit ytterligare steg mot att kunna utnyttja resurserna på ett mer flexibelt sätt och det fortsatta utvecklingsarbetet behöver inriktas mot att utveckla organisation och arbetssätt. För att asylsystemet ska vara långsiktigt hållbart, är det viktigt att en rättssäker asylprocess har ett tydligt slut. De personer som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som möjligt kunna påbörja etableringsprocessen i Sverige medan de personer som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut är skyldiga att lämna landet. Ett väl fungerande återvändande, i första hand självmant, men om det krävs med tvång, är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Andelen inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande med lagakraftvunna avlägsnandebeslut ökar och antalet uppgick vid halvårsskiftet 2012 till 13 500. Det är av största vikt att dessa balanser minskar och att återvändandet ökar. Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården fick redan i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag av regeringen att samverka och effektivisera återvändandearbetet i syfte att effektivisera arbetet och öka antalet personer som återvänder. Även tiden mellan lagakraftvunnet beslut och återresa behöver förkortas betydligt. För att underlätta ett återvändande under värdiga villkor och öka det självmana återvändandet förlängs möjligheten för personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut att ansöka om ekonomiskt återetableringsstöd ytterligare ett år, t.o.m. 2013. Vidare är det viktigt att följa upp hur Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länsstyrelserna samverkar och samordnar sina verksamheter i fråga om etablering och bosättning för vissa personer som beviljas uppehållstillstånd, i syfte att uppnå en effektiv etableringsprocess och förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande. För att bosättningsverksamheten ska kunna fungera bättre har regeringen gett Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning samt den faktiska bosättningen av nyanlända invandrare. I syfte att finna vägar för hur bosättning och mottagande av nyanlända kan ske snabbare än i nuläget har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att bidra till en intensifierad dialog mellan kommuner och ansvariga statliga myndigheter. Uppdraget har samordnats av landshövdingen för Västra Götaland i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. En rapport lämnades till regeringen den 15 augusti 2012. Rapportens slutsatser bereds inom Regeringskansliet. Ökat antal platser för ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn som söker asyl fortsätter att öka. Trots de insatser som har gjorts under de senaste åren finns det fortfarande ett stort behov av fler boendeplatser i kommunerna för mottagande både av asylsökande ensamkommande barn och av ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Antalet asylsökande ensamkommande barn som kommer till Sverige bedöms öka till 3 400 barn i år och till 3 500 fr.o.m. 2013. Kostnaderna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn är avsevärt mycket högre än för asylsökande i övrigt. Den höga kostnaden beror bl.a. på att antalet platser i kommunerna inte räcker till vilket leder till längre vistelsetider i boendealternativ i de s.k. ankomstkommunernas tillfälliga boenden som är både sämre ur det ensamkommande barnets perspektiv och mer kostsamma. Regeringen tillsatte i februari 2011 en utredning med uppdrag att se över bestämmelsen om mottagande av asylsökande ensamkommande barn i 3 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Utredaren fick i uppdrag att lämna förslag på en reglering som utvidgar Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i de fall där överenskommelse om mottagande saknas. På samma sätt som i dag ska mottagandet av asylsökande ensamkommande barn dock i första hand bygga på frivilliga överenskommelser mellan staten och kommunerna. I oktober 2011 överlämnades utredningens betänkande (SOU 2011:64). Utredningens förslag är att nyckelmeningen i 3 § LMA formuleras på så sätt att för ensamkommande barn ska Migrationsverket anvisa en kommun som ordnar boendet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Parallellt med anvisningsutredningen genomfördes en översyn av den statliga ersättningen till kommuner för mottagande av ensamkommande barn i syfte att få till stånd ett enklare och mer effektivt system för att betala ut ersättningen till kommunerna (Ds 2011:34 Översyn av ersättningar till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn). Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är av stor vikt i sammanhanget att Migrationsverket fortsätter sitt arbete med att verka för att ett välfungerande mottagande sker i hemlandet för de ensamkommande barn som ska återvända enligt ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Återvändandet ska ske med beaktande av barnkonventionen och ta hänsyn till att barnet ska behandlas med humanitet, respekt och värdighet. Effektiv och flexibel arbetskraftsinvandring Det är positivt att människor vill flytta till Sverige för att arbeta och bo här. Det ger enskilda möjlighet att förverkliga sina drömmar och förutsättningar att utveckla den svenska välfärden. De nya reglerna som gäller sedan december 2008 ger människor större möjlighet att komma till Sverige för att arbeta. Sveriges regler för arbetskraftsinvandring är effektiva och flexibla, vilket underlättar för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EES-området och för tredjelandsmedborgare att arbeta i Sverige. Det är samtidigt viktigt att förhindra missbruk av regelverket. Migrationsverket har under det senaste året vidtagit ett antal åtgärder för att motverka missbruk. Detta arbete ska fortsätta och fördjupas ytterligare. För att bl.a. motverka utnyttjande av arbetstagare från tredjeland kommer, i enlighet med EU:s sanktionsdirektiv högre krav, bl.a. i form av vissa kontroll- och underrättelseskyldigheter, att ställas på arbetsgivare vid anställning av tredjelandsmedborgare. Sanktioner kommer att drabba den som anställer en tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas i Sverige. 2.7 Budgetförslag 2.7.1 1:1 Migrationsverket Tabell 2.37 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket Tusental kronor 2011 Utfall 2 301 155 Anslags-sparande -17 470 2012 Anslag 2 499 473 1 Utgifts-prognos 2 535 223 2013 Förslag 2 959 507 2014 Beräknat 2 826 595 2 2015 Beräknat 2 809 259 3 2016 Beräknat 2 729 752 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 766 339 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 700 333 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 2 568 272 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget används för samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, förvaltningskostnader förknippande med mottagande av asylsökande, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvarsverksamhet samt myndighetens upp-gifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol. Regeringens överväganden Migrationsverkets uppdrag och verksamhet är kopplat till en omvärld som kännetecknas av osäkerhet och föränderlighet. Antalet asylsökande är inte konstant utan varierar ofta avsevärt mellan månader och år och nivåerna är svåra att prognostisera. Även antalet inkommande ärenden av andra slag varierar över tid, liksom antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande. Prövningen av asylärenden bör ske skyndsamt, både för individens bästa och för att begränsa kostnaderna för mottagandet. Verksamheten är kunskapsintensiv. Kostnaderna för rekrytering och avveckling är därför relativt höga. Vid nyrekrytering tillkommer kostnader för utbildning och det tar upp till ett år innan en handläggare inom asylprövningen uppnått full kapacitet. För att uppnå kostnadseffektivitet och god kvalitet är det viktigt att befintlig arbetskraft vid varje givet tillfälle kan användas där behoven är störst inom organisationen. En ny dimensioneringsmodell togs därför fram till budgetpropositionen för 2012. Den innebär att myndigheten dimensioneras utifrån ett intervall av nya asylsökande, i stället utifrån en statisk nivå. En viktig förutsättning för att den ska få genomslag är att Migrationsverket fortsätter att utveckla organisationen och arbetssättet för att ytterligare öka förmågan att använda personalen på ett flexibelt sätt. Antalet asylsökande bedöms bli väsentligt större än vad som prognostiserades i samband med budgetpropositionen för 2012. Prognosen har ökat med 12 000 sökande årligen 2013 och framåt i förhållande till budgetpropositionen för 2012. Migrationsverket behöver under perioden 2013-2014 ha en kapacitet att ta emot mellan 38 000 och 42 000 nya asylansökningar årligen. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka, inte minst ansökningar om familjeåterförening. Antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande bedöms också bli betydligt högre 2013-2016 i förhållande till vad anslaget dimensionerades för i samband med budgetpropositionen för 2012. Detta i första hand som en följd av kraftigt ökat antal asylsökande. Till följd av dessa volymförändringar ökas anslaget med 657 miljoner kronor 2013 och beräknas ökas med 563 miljoner kronor 2014 och med 538 miljoner kronor fr.o.m. 2015. För att bidra till finansieringen av kostnadsökningarna till följd ökad anhöriginvandring minskas anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik med 257 miljoner kronor 2013, med 111 miljoner kronor 2014, med 91 miljoner kronor 2015 och med 92 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016. Med anledning av planerade förändringar i regelverket som ökar Migrationsverkets möjligheter att återkalla uppehållstillstånd som beviljats för arbete ökas anslaget med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2013. Anslaget ökas vidare med 2,3 miljoner kronor 2013, med 2,1 miljoner kronor årligen 2014-2015 samt med 1 miljon kronor för 2016 och med 0,8 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för utveckling av it-system för biometri och avgiftshantering. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp. Införandet av en fjärde migrationsdomstol medför ökade kostnader för Migrationsverkets verksamhet. Anslaget ökas därför med 6 miljoner kronor 2013, med 4,5 miljoner kronor 2014, med 2,7 miljoner kronor 2015 och med 0,3 miljoner kronor årligen 2016-2018. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp. Införande av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare medför nya uppgifter för Skatteverket och Polisen. Anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ökas därför med 3,6 miljoner kronor 2013 och med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014. Vidare ökas anslaget 1:1 Polisorganisationen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet med 0,45 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2013. Anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med sammantaget 4,05 miljoner kronor 2013 och med 1,95 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att bidra till finansieringen av regeländringarna. Sammantaget ökas anslaget med 666 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas ökas med 573 miljoner kronor 2014, 547 miljoner kronor 2015 och 543 miljoner kronor 2016. Regeringen föreslår att 2 959 507 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 2 826 595 000, 2 809 259 000 respektive 2 729 752 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.38 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Migrationsverket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 2 499 473 2 499 473 2 499 473 2 499 473 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 17 612 72 439 119 146 175 874 Beslut 433 483 247 842 185 557 52 889 Överföring till/från andra anslag 8 300 6 641 4 879 1 308 Övrigt 639 200 204 208 Förslag/ beräknat anslag 2 959 507 2 826 595 2 809 259 2 729 752 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 2.7.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Tabell 2.39 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Tusental kronor 2011 Utfall 3 727 490 Anslags-sparande -145 393 2012 Anslag 4 317 963 1 Utgifts- prognos 4 175 486 2013 Förslag 4 619 167 2014 Beräknat 4 575 258 2015 Beräknat 4 625 268 2016 Beräknat 4 863 317 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för stöd till asylsökande m.fl. och ersättningar till kommuner och landsting. Exempel på stöd är dagersättning, särskilda bidrag, boende och återetableringsstöd i samband med självmant återvändande. Ersättningar betalas ut till kommuner och landsting för i första hand hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg till asylsökande m.fl. Regeringens överväganden Kostnaderna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i Migrationsverkets mottagande. Kostnaderna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn är avsevärt mycket högre än för asylsökande i övrigt. Utgifterna för ensamkommande barns boende utgör därför en väsentligt högre andel av anslaget än vad ensamkommande barn utgör av antalet inskrivna. Hur många personer som söker asyl i Sverige styrs av en mängd svårbedömda och föränderliga omvärldsfaktorer. Exempel på faktorer som påverkar vistelsetiderna är handläggningstiderna hos berörda myndigheter och domstolar, tiden till kommunmottagande efter beslut om uppehållstillstånd alternativt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Ändringar i förutsättningar vad gäller praxis samt nationella och internationella regelverk kan också påverka antalet asylsökande och vistelsetiderna. Antalet inskrivna personer i mottagandet antas inte minska i den takt som antogs i samband med beräkningar som låg till grund för budgetpropositionen för 2012. Ökningen av antalet asylsökande är större än ökningen av antalet personer som lämnar Migrationsverkets mottagande genom bosättning eller återvändande. Anslaget ökas med 20 miljoner kronor 2013 för utbetalning av återetableringsstöd till vissa utlänningar i samband med självmant återvändande. För att etablera en aktivitetsbonus till asylsökande som praktiserar eller deltar i någon annan sysselsättning ökades anslaget genom budgetpropositionen för 2010 med 11 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att den åtgärden ersätts med ett stimulansbidrag till kommunerna för att engagera flyktingguider och familjekontakter för nyanlända Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökas därför med 11 miljoner kronor och anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med motsvarande belopp. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 619 167 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 4 575 258 000, 4 625 268 000 respektive 4 863 317 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.40 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 3 977 963 3 977 963 3 977 963 3 977 963 Förändring till följd av: Beslut 9 000 -11 000 -11 000 -11 000 Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar Volymer 829 059 805 150 855 160 1 093 209 Överföring till/från andra anslag Övrigt -196 855 -196 855 -196 855 -196 855 Förslag/ beräknat anslag 4 619 167 4 575 258 4 625 268 4 863 317 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.3 1:3 Migrationspoliska åtgärder Tabell 2.41 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Tusental kronor 2011 Utfall 394 721 Anslags sparande 9 349 2012 Anslag 415 897 1 Utgifts- prognos 415 897 2013 Förslag 420 077 2014 Beräknat 426 967 2015 Beräknat 432 857 2016 Beräknat 443 117 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också från detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas av anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. samt vissa studier och analyser inom det migrationspolitiska området. Sveriges ordförandeskap i det Globala Forumet för migration och utveckling (GFMD) 2013-2014 samt värdskapet för GFMD-mötet 2014 är sådana exempel. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 420 077 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 426 967 000, 432 857 000 respektive 443 117 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.42 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 415 897 415 897 415 897 415 897 Förändring till följd av: Beslut 20 000 21 000 21 000 21 000 Övriga makro- ekonomiska förutsätt- ningar 1 381 10 691 5 990 16 250 Volymer -18 880 -22 300 -11 709 -11 709 Överföring till/från andra anslag Övrigt 1 679 1 679 1 679 1 679 Förslag/ beräknat anslag 420 077 426 967 432 857 443 117 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 2.43 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2011 Utfall 460 355 Anslags- sparande 80 151 2012 Anslag 504 832 1 Utgifts- prognos 497 083 2013 Förslag 547 920 2014 Beräknat 556 671 2 2015 Beräknat 555 744 3 2016 Beräknat 560 992 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 544 347 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 533 543 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 526 967 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden. Regeringens överväganden Jämfört med budgetpropositionen för 2012 bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra fler asylmål än vad anslaget är dimensionerat för under perioden. Anslaget beräknas ökas med 24 miljoner kronor 2014, 26 miljoner kronor 2015 och 19 miljoner kronor fr.o.m. 2016. En fjärde migrationsdomstol inrättas 2013. Med anledning av det ökas anslaget med 10,7 miljoner kronor 2013, 13,8 miljoner kronor 2014 och med 0,8 miljoner kronor årligen 2015-2018. Anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med motsvarande belopp. Sammantaget ökas anslaget med 10,7 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas ökas med 37,8 miljoner kronor 2014, 26,8 miljoner kronor 2015 och19,8 miljoner kronor 2016. Regeringen föreslår att 547 920 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 556 671 000, 555 744 000 respektive 560 992 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.44 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 504 832 504 832 504 832 504 832 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 2 438 13 922 23 546 35 191 Beslut 30 000 24 000 26 445 20 028 Överföring till/från andra anslag 10 650 13 750 750 767 Övrigt 167 170 174 Förslag/ beräknat anslag 547 920 556 671 555 744 560 992 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. 2.7.5 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 2.45 Anslagsutveckling 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2011 Utfall 130 424 Anslags- sparande 28 376 2012 Anslag 152 800 1 Utgifts- prognos 151 074 2013 Förslag 158 800 2014 Beräknat 158 800 2015 Beräknat 158 800 2016 Beräknat 158 800 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för migrationsdomstolarnas kostnader för nämndemän och migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Högsta förvaltningsdomstolens kostnader för sakkunniga som anlitas i utlänningsmål samt för de klagandes resor till förhandlingar i sådana mål. Vidare finansieras från anslaget ersättning till offentligt biträde i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716), till tredje man i utlänningsärenden enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde, till tolkar i utlänningsärenden, samt ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och för översättningar i utlänningsärenden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 158 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 158 800 000, 158 800 000 respektive 158 800 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.46 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 158 800 158 800 158 800 158 800 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 158 800 158 800 158 800 158 800 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tabell 2.47 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tusental kronor 2011 Utfall 213 263 Anslags- sparande 122 979 2012 Anslag 225 255 1 Utgifts- prognos 255 250 2013 Förslag 305 255 2014 Beräknat 310 255 2015 Beräknat 295 255 2016 Beräknat 300 255 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för kostnader för offentligt biträde och tolk i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Regeringens överväganden Antalet personer som söker asyl i Sverige bedöms bli cirka 12 000 fler årligen, jämfört med antogs i samband med budgetpropositionen för 2012, vilket innebär att kostnaderna för offentliga biträden stiger. Anslaget ökas därför med 105 miljoner kronor 2013 och beräknas öka med 110 miljoner kronor 2014, 95 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Regeringen föreslår att 305 255 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 310 255 000, 295 255 000 respektive 300 255 000 kronor. Anslaget har för perioden 2012-2015 beräknats enligt följande: Tabell 2.48 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 210 255 210 255 210 255 210 255 Förändring till följd av: Beslut -10 000 -10 000 -10 000 -10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt 105 000 110 000 95 000 100 000 Förslag/ beräknat anslag 305 255 310 255 295 255 300 255 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Tabell 2.49 Anslagsutveckling1:7 Utresor för avvisade och utvisade Tusental kronor 2011 Utfall 239 090 Anslags- sparande 36 061 2012 Anslag 285 202 1 Utgifts- prognos 269 254 2013 Förslag 274 202 2014 Beräknat 281 202 2015 Beräknat 293 202 2016 Beräknat 304 202 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, Polisen eller regeringen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572). Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget. Regeringens överväganden Jämfört med bedömningen inför budgetpropositionen för 2012 antas fler personer återvända med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst 2013-2016. Anslaget ökas därför med 40 miljoner kronor 2013 och beräknas öka med 47 miljoner kronor 2014, 81 miljoner kronor 2015 och 91 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Regeringen föreslår att 274 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 281 202 000, 293 202 000 respektive 304 202 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.50 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 294 202 294 202 294 202 294 202 Förändring till följd av: Beslut -20 000 -13 000 -1 000 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/ beräknat anslag 274 202 281 202 293 202 304 202 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tabell 2.51 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tusental kronor 2011 Utfall 105 618 Anslags- sparande 44 284 2012 Anslag 156 554 1 Utgifts- prognos 150 224 2013 Förslag 214 564 2014 Beräknat 111 372 2015 Beräknat 70 247 2016 Beräknat 550 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Under anslaget finansieras även kvarvarande utbetalningar från Flyktingfonden II. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 samt 33 000 000 kronor 2016. Skälen för regeringens förslag: Sverige har från EU-budgeten för 2013 preliminärt tilldelats cirka 24 miljoner euro för flyktingfonden och återvändandefonden inom det finansiella ramprogrammet för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008-2013. Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hanteringen av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Områden som kan ges stöd är mottagande av asylsökande, vidarebosättning, återvändande och integration. Verksamheten inom Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget kan således medföra utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för flyktingar och asylsökande besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 samt 33 000 000 kronor 2016. Tabell 2.52 Beställningsbemyndigande Tusental kronor Utfall 2011 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 Ingående åtaganden 297 000 243 926 281 926 196 926 96 926 29 926 Nya åtaganden 125 072 225 000 85 000 Infriade åtaganden -178 146 -187 000 -170 000 -100 000 -67 000 -33 000 Utestående åtaganden 243 926 281 926 196 926 96 926 29 926 Erhållet/föreslaget bemyndigande 440 000 445 000 200 000 Regeringens överväganden Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 214 564 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 111 372 000, 70 247 000, respektive 550 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.53 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 156 554 156 554 156 554 156 554 Förändring till följd av: Beslut -20 588 -72 636 -79 971 -149 668 Överföring till/från andra anslag Övrigt 78 598 27 454 -6 336 -6 336 Förslag/ beräknat anslag 214 564 111 372 70 247 550 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2.7.9 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik Tabell 2.54 Anslagsutveckling1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik Tusental kronor 2011 Utfall Anslags- sparande 0 2012 Anslag 850 000 1 Utgifts- prognos 0 2013 Förslag 5 000 2014 Beräknat 20 000 2015 Beräknat 20 000 2016 Beräknat 20 000 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Anslaget används för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna som slöts den 3 mars 2011. Regeringens överväganden Anslaget minskas med 16,7 miljoner kronor 2013, 18,3 miljoner 2014, 3,5 miljoner kronor 2015 och 1,1 miljoner kronor årligen 2016-2018 för finansieringen av inrättandet av en fjärde migrationsdomstol. Vidare minskas anslaget med 1 678 miljoner kronor 2013, 1 662 miljoner kronor 2014, 1 677 miljoner kronor 2015 och 1 680 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att finansiera kostnadsökningar på utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till följd av ökad anhöriginvandring. Sammantaget minskas anslaget med 1 695 miljoner kronor 2013 och beräknas minska med 1 680 miljoner kronor från och 2014. Överenskommelsen med Miljöpartiet de gröna omfattar även bl.a. skola för barn som vistas i landet utan tillstånd och vård för personer som vistas i landet utan tillstånd. Dessa åtgärder redovisas på annan plats i denna proposition. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 20 000 000, 20 000 000 respektive 20 000 000 kronor. Anslaget har för perioden 2013-2016 beräknats enligt följande: Tabell 2.55 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 850 000 850 000 850 000 850 000 Förändring till följd av: Beslut 592 650 738 878 758 741 758 283 Överföring till/från andra anslag -1 437 650 -1 568 878 -1 588 741 -1 588 283 Övrigt Förslag/ beräknat anslag 5 000 20 000 20 000 20 000 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 45 45 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 2 7 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 8 9 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 48 49