Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2662 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2012/13:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2013
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/14
Skatt, tull och exekution Förslag till statens budget för 2013 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 7 2.1 Omfattning 7 2.2 Utgiftsutveckling 7 2.3 Mål för utgiftsområdet 8 2.4 Politikens inriktning 8 2.5 Indikatorer och resultat 9 3 Skatt 11 3.1 Mål 11 3.2 Resultatredovisning Skatteverket 11 3.2.1 Analys och slutsatser 14 3.3 Politikens inriktning 14 3.4 Budgetförslag 15 3.4.1 1:1 Skatteverket 15 4 Tull 17 4.1 Mål 17 4.2 Resultatredovisning Tullverket 17 4.2.1 Analys och slutsatser 20 4.3 Politikens inriktning 20 4.4 Budgetförslag 21 4.4.1 1:3 Tullverket 21 5 Exekution 23 5.1 Mål 23 5.2 Resultatredovisning Kronofogdemyndigheten 23 5.2.1 Analys och slutsatser 25 5.3 Politikens inriktning 25 5.4 Budgetförslag 25 5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten 25 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 7 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 8 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 8 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket 15 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 15 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 15 3.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Skatteverket 15 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket 21 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 21 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 21 4.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Tullverket 21 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten 25 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 25 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 26 5.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Kronofogdemyndigheten 26 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2013 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Skatteverket Ramanslag 6 848 548 1:2 Kronofogdemyndigheten Ramanslag 1 755 511 1:3 Tullverket Ramanslag 1 618 557 Summa 10 222 616 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade med detta finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. 2.2 Utgiftsutveckling Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive huvuduppgift. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i övervaknings- och kontrollverksamhet och ansvara för tullkontrollen till sjöss. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2011 Budget 20121 Prognos 2012 Förslag 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Beräknat 2016 1:1 Skatteverket 6 667 6 807 6 718 6 849 7 005 7 137 7 297 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 671 1 758 1 745 1 756 1 790 1 822 1 861 1:3 Tullverket 1 573 1 627 1 591 1 619 1 653 1 679 1 716 Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 910 10 193 10 053 10 223 10 448 10 638 10 874 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2013-2016. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 10 179 10 179 10 179 10 179 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning2 53 288 484 720 Beslut -29 -40 -46 -47 Överföring till/från andra utgifts-områden Övrigt 20 22 22 23 Ny ramnivå 10 223 10 448 10 638 10 874 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. I budgetpropositionen för 2012 beräknades utgiftsområdet öka med 184 miljoner kronor mellan 2012 och 2013. Nu föreslås en ökning med 44 miljoner kronor. Huvudanledningen är att pris- och löneomräkningen för 2013 blev 135 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2012. Vidare föreslås utgiftsområdet öka med knappt 30 miljoner kronor samtidigt som tillfälliga medel motsvarande ca 59 miljoner kronor upphör. Tullverkets anslag minskas med 35 miljoner kronor när medel för Customs Trade Systems (CTS) upphör. Kronofogdemyndighetens anslag minskas med 15,5 miljoner kronor då det tidsbegränsade tillskottet för ökade ärendevolymer upphör och Skatteverkets anslag minskas med 8 miljoner kronor då de engångsvisa medlen för arbetet med skattereduktion för penninggåvor upphör. Under posten övrigt tillförs myndigheterna planenligt 20 miljoner kronor för 2009-års effekter av kostnadsmässig avräkning. Införandet av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare medför nya uppgifter för Skatteverket. Skatteverkets anslag ökas därför med 3,6 miljoner kronor engångsvis 2013 och med 1,5 miljoner kronor varaktigt från och med 2014. Anslaget 1:1 Migrationsverket, under utgiftsområde 8 Migration, minskas med motsvarande belopp för att bidra till finansieringen av regeländringarna. Arbetet med att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin kommunikation med företagen medför ökade uppgifter för Skatteverket. Skatteverkets anslag ökas därför på höständringsbudget med 14 miljoner kronor. Från 2013 ökas anslaget med 8 miljoner kronor engångsvis och 13 miljoner kronor varaktigt. Trafikvolymen av containrar, lastfordon och gods över gränserna ökar för varje år. Användande av scanners i dessa trafikflöden innebär att fler lastbärare kan kontrolleras på ett effektivare sätt. Tullverkets anslag ökas med 5 miljoner kronor per år under perioden 2013-2017 för anskaffning av mobil scanner. Tabell 2.3 Ramnivå 2013 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2013 Transfereringar1 126 Verksamhetsutgifter2 10 038 Investeringar3 59 Summa ramnivå 10 223 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2011 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Mål för utgiftsområdet Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. 2.4 Politikens inriktning Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och de ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara framtidens krav. Att arbeta med standardisering och automatisering av arbetsflöden är av stor betydelse. Myndigheterna ska fortsätta arbetet med att öka effektiviteten i verksamheten och förbättra servicen till allmänheten och företagen. Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn. Myndigheterna ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden. Myndigheterna ska kunna möta de krav som ställs. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för en effektiv verksamhet. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att följa upp verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. De möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns inom myndighetssamverkan ska tillvaratas. Arbetet mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är exempel på en effektiv myndighetssamverkan. Myndigheterna ska fortlöpande medverka i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete ska myndigheterna biträda regeringen med expertis i sakfrågor, analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna ska även delta i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. Globaliseringen medför att myndigheterna kontinuerligt behöver anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena ska insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av it, informationsutbyte och utbildningsinsatser prioriteras. 2.5 Indikatorer och resultat Resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån myndigheternas resultat vad gäller rättsäkerhet, kvalitet, förtroende och kostnadseffektivitet. Att myndigheterna arbetar för att göra det enkelt för medborgare och företag att göra rätt för sig är också en bedömningsgrund. Som stöd för att bedöma det samlade resultatet inom utgiftsområdet finns bl.a. berörda myndigheters årsredovisningar och utvärderingar samt underlag som erhålls av Riksrevisionens årliga revisioner. Vidare finns undersökningar om allmänhetens förtroende för myndigheterna. En bedömning av resultatet följer under respektive myndighetsavsnitt. 3 Skatt 3.1 Mål För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, - brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, - medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. 3.2 Resultatredovisning Skatteverket Skatteverket genomförde under 2011 ett antal organisationsförändringar för att stärka den ekonomiska styrningen. En ekonomistab bildades och Verksamhetsstöd delades upp i två avdelningar. Avdelningarna är därmed en del av huvudkontoret. Den operativa verksamheten vid Skatteverket är indelad i åtta skatteregioner. Huvudkontoret leder och styr skatteregionerna. Skatteverket bedriver enskilt och i samverkan verksamhet på ett hundratal orter. Skatteverket fastställer och redovisar 95 procent av de skatter som betalas i Sverige. Under 2011 betaldes det in 1 422 miljarder kronor i skatter och avgifter till Skatteverket. Det kostar 44 öre att ta in 100 kronor i skatt vilket vid en internationell jämförelse är en låg siffra. Regeringen delar Skatteverkets samlade bedömning att skattefelet minskat något under 2011 jämfört med 2010. Indikatorer som talar för ett minskat skattefel är att andelen medborgare som kan tänka sig att arbeta svart minskar och att andelen medborgare och företag som känner någon som skattefuskar minskar. En minskning av skattefelet kan också hänföras till regeringens åtgärder som t.ex. kassaregister, personalliggare och avdrag avseende rot- och rutarbete men även till att fler informationsutbytesavtal med skatteparadis har slutits. Förtroendet för Skatteverket hos medborgare och företag fortsätter att vara högt. Skatteverkets egna enkätundersökningar visar att förtroendet för Skatteverket ligger högre än för myndigheter i allmänhet. För att behålla allmänhetens höga förtroende är det viktigt att Skatteverket upprätthåller en hög och enhetlig kvalitet. Uppföljningen tyder på att den rättsliga kvaliteten måste förbättras i några avseenden. Utvecklingsinsatser pågår därför inom varje uppföljningsområde. En huvudinriktning inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta så att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. En ökad användning av e-tjänster bidrar till det. Användningen av Skatteverkets e-tjänster ökar stadigt, både för medborgare och företag. Skatteverkets verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning, bouppteckning och utfärda id-kort. Årsredovisningen för 2011 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Riksrevisionen har granskat Skatteverkets åtgärder för att minska skattefelet för företag (RiR2012:13). I denna del återkommer regeringen i särskild skrivelse i december 2012. Beskattning Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Beskattningen utgör 83 procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Genom att förebygga fel så ser Skatteverket till att det blir rätt från början. Det ska vara lätt att göra rätt för sig både för medborgare och företag. Skatteverket ska arbeta förebyggande i alla sina kontakter med medborgare och företag. Exempel på när det förebyggande arbetet gett ett bra resultat är tillämpningen av informationsutbytesavtalen med före detta skatteparadis, kvittokampanjen och målgruppsanpassade informationsträffar. Skatteverkets förebyggande arbete har också lett till en minskad andel skönsbeskattningar inom moms och arbetsgivarområdet. Handläggaren väljer själv den effektivaste utredningsformen. Det kan t.ex. vara skrivbordsutredning, besök eller revision. Utredningsformen ska anpassas efter behovet i det enskilda fallet och det billigaste och mest effektiva verktyget ska användas. Skatteverket försöker effektivisera den löpande ärendehanteringen genom att utveckla e-tjänster. Ett exempel på det är arbetet med rot- och rutavdragen. Andelen rutärenden ökade med 32 procent och rotärenden ökade med fem procent 2011 jämfört med 2010. Trots den kraftigt ökade ärendemängden har Skatteverkets arbetstid minskat beroende på förändrat arbetssätt och ökad användning av e-tjänsten. En ökad användning av e-tjänster förenklar uppgiftslämnandet för medborgare och företag. Till årets deklaration togs en mobilapplikation fram. Cirka 120 000 personer använde sig av applikationen. Totalt lämnades 62 procent av inkomstdeklarationerna elektroniskt och 60 procent av företagen lämnade sin skattedeklaration elektroniskt 2011. Båda siffrorna är ökningar jämfört med 2010. Betalningsperspektivet ska finnas med i alla ärenden inom beskattningsverksamheten. Syftet med att arbeta förebyggande med information är att i största möjliga mån minska antalet betalningsuppmaningar. Skatteverkets borgenärsarbete går ut på att se till att de skulder där Skatteverket är borgenärsföreträdare betalas och att försöka förhindra en fortsatt uppbyggnad av sådana skulder. En stor del av kontrollverksamheten sker mot områden där risken för skattefel är högst. De områdena är skatteupplägg, internationella transaktioner och avancerat skattefusk. Avancerat skattefusk är skattefusk som hotar seriösa företag och undergräver förtroendet för skattesystemet. Kontrollerna inriktas i första hand mot avsiktliga fel, men Skatteverket rättar också många oavsiktliga fel, även till deklarantens fördel. För att träffarna ska bli så många som möjligt är det viktigt att riskanalysen är korrekt och aktuell. Under 2011 har kontrollen av kassaregister inriktats mer mot det avsiktliga fusket. Kontrollen av personalliggare har i möjligaste mån genomförts i samband med kassaregisterkontroller. Skatteverket har under året genomfört en kampanj för att få alla att be om kvitto. Kontrollerna av ansökningarna om skattereduktion för rot- och rutarbete har fortsatt legat på en hög nivå. Skatteverket har under 2011 stoppat utbetalningar på 80 miljoner kronor, återkrävt 17 miljoner kronor och gjort 100 brottsanmälningar. Allmänhetens förtroende för Skatteverkets förmåga att bekämpa skattefusk har ökat enligt enkätundersökningar. Det är sannolikt att det delvis beror på en ökad synlighet i kontrollverksamheten. Skatteverket deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Många utredningar om brottslighet inom skatteområdet har kopplingar till grov organiserad brottslighet. Skatteverket har fortsatt sin satsning mot svartarbete inom bemanningsbranschen. Insatserna har koncentrerats till arbetskraftsintensiva branscher som bygg-, transport- och städbranschen. Åtgärderna mot grov ekonomisk och organiserad brottslighet har omfattat 492 revisioner, 450 skrivbordsutredningar och den debiterade skatten har ökat med 1 067 miljoner kronor, exklusive skattetillägg. Skatteverket når inte upp till sina ambitioner när det gäller informationsutbyte med andra länder avseende spontana kontrolluppgifter men erfarenheterna från de avtal som trätt ikraft är mycket goda. Av 100 ärenden så har Skatteverket hunnit få svar i 62 ärenden. Svaren har kommit snabbt och varit av mycket bra kvalitet. Skatteverket fortsätter att granska de företag och koncerner som är mest benägna till skatteupplägg. De upplägg som står för den största delen i kontrollen av stora koncerner är ränteupplägg och handelsbolagsupplägg. Under 2011 har insatsen resulterat i en ökning av den debiterade skatten med 4 822 miljoner kronor. Arbetet med att förhindra momsbedrägerier har fortsatt med ett ökat samarbete på EU-nivå genom samverkansorganet Eurofisc. Folkbokföring Folkbokföringen utgör åtta procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Många medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Kvaliteten i folkbokföringsregistret måste därför vara hög. Den löpande ärendehanteringen har tagit stora resurser i anspråk under 2011 främst till följd av arbetet med folkbokföring på lägenhet. Skatteverket uppnår sitt mål om att 80 procent av de ärenden som tas ut för bosättningskontroll leder till ändrad bosättning. Under 2011 har användningen av e-tjänster ökat ytterligare. Under året togs 2,6 miljoner personbevis ut varav 24 procent elektroniskt vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2010. Antalet flyttningsanmälningar som görs elektroniskt är dock på en fortsatt låg nivå. Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen utgör två procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Fastighetstaxeringen bedrivs på fem orter. För att ytterligare effektivisera verksamheten ska verksamheten bedrivas på endast fyra orter från och med januari 2013 med högst 140 årsarbetskrafter. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad minst vart sjätte år. Styckkostnaden för taxeringen har sjunkit eftersom nedlagd tid minskat jämfört med 2008. Det är dock svårt att göra exakta beräkningar beroende på fastighetstaxeringens rullande schema. Skatteverket uppnår inte sina mål för genomströmningstiderna. Brottsbekämpning Brottsbekämpningen utgör fem procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framför allt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Åklagare på regional nivå anser att genomförda brottsutredningar håller en hög kvalitet och ger ett bra stöd för beslut i åtalsfrågor. Samverkan med andra myndigheter och samverkan mot grov organiserad brottslighet har ökat under 2011. Skatteverket har haft ledningsansvar för två insatser beslutade av det myndighetsöverskridande Operativa rådet. Även inom underrättelsearbetet i de regionala underrättelsecentren har skattebrottsenheternas deltagande ökat. Sedan våren 2011 har Skatteverkets skattebrottsutredare direktåtkomst till polisens misstanke- och belastningsregister vilket effektiviserat utredningsverksamheten. Antalet avslutade förundersökningar uppgick till 2 099, vilket är strax under nivån för 2010. Styckkostnaden för en avslutad brottsutredning har ökat med 10 procent jämfört med 2008 beroende på färre avslutade brottsutredningar. Under 2011 har genomströmningstiderna minskat för de ärenden som skattebrottsenheterna handlägger. Bouppteckning Registreringen av bouppteckningar utgör en procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Arbetet är numera koncentrerat till tre orter. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Maskinella påminnelser för att få in bouppteckningar har införts under 2011. Ju tidigare ett dödsbo får en påminnelse desto större är sannolikheten att en bouppteckning lämnas in. Antalet ärenden har ökat något tillsammans med den nedlagda resursen. Genomströmningstiderna har dock minskat och balanserna är nu på en acceptabel nivå. Äktenskapsregistret Den 1 oktober 2011 tog Skatteverket över arbetsuppgifter från Statistiska centralbyrån och domstolarna. Arbetet innebär handläggning, förvaring och utlämnande av ärenden som rör registrering av äktenskapsförord, gåvor mellan makar, anmälningar om bodelning och bodelningshandlingar. Utfärda id-kort Sedan 2009 tar Skatteverket emot ansökningar och utfärdar id-kort till personer som är folkbokförda i landet, har fyllt 13 år och kan styrka sin identitet. Utfärda id-kort utgör en procent av Skatteverkets operativa verksamhet. Det går att ansöka om id-kort på 27 platser i landet och hämta sitt färdiga id-kort på ytterligare 12 platser. Genomströmningstiderna har förbättrats och 79 procent kan hämta sina id-kort inom två veckor. Under 2011 togs 94 476 ansökningar emot och 93 910 id-kort utfärdades, en ökning med drygt 10 000 ärenden. Därmed fick endast cirka 1,6 procent avslag på sin ansökan vilket ligger på samma nivå som 2010. Kompetensförsörjning Skatteverket hade vid utgången av 2011 10 267 anställda jämfört med 9 922 vid utgången av 2010. Det är tillskottet i budgetpropositionen för 2011 som möjliggjort att Skatteverket kunnat rekrytera fler medarbetare. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen chefer som var kvinnor uppgick till 58 procent. För att möta nya arbetssätt och metoder så har arbetet med kompetensförsörjningen utvecklats. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och uppgick vid utgången av 2011 till 3,1 procent. Enlig en medarbetarundersökning är resultaten för samtliga index bättre eller lika bra som 2009. 3.2.1 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Skatteverkets handläggnings- och svarstider förbättrades och flera nya e-tjänster har lanserats. Det är viktigt att inriktningen, att underlätta för de som vill göra rätt för sig, fortgår. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och elektroniska lösningar. Myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll. Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för skattefel. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Myndigheten genomför kontinuerligt förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. 3.3 Politikens inriktning En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser och att urvals- och uppföljningssystemen fortsätter att utvecklas. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. Regeringen anser det angeläget att rättsäkerheten stärks i skatteförfarandet. Det föreligger ett behov att öka det elektroniska informationsutbytet mellan Skatteverket och de skattskyldiga. Syftet är att stärka rättssäkerheten genom att förbättra enhetlighet, service och kommunikation med de skattskyldiga. Informationen ska vara lättillgänglig och behovsanpassad. Handläggningstiderna behöver bli kortare på Skatterättsnämnden. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet. 3.4 Budgetförslag 3.4.1 1:1 Skatteverket Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2011 Utfall 6 665 503 Anslags- sparande 264 095 2012 Anslag 6 806 911 1 Utgifts- prognos 6 717 598 2013 Förslag 6 848 548 2014 Beräknat 7 004 866 2 2015 Beräknat 7 137 352 3 2016 Beräknat 7 296 995 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 843 984 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 843 985 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 6 843 985 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 2 801 63 817 - - Prognos 2012 17 300 54 800 - - Budget 2013 13 300 54 800 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning och avgifter för prissättningsbesked samt ärenden enligt äktenskapsbalken och ansökningsavgift för gåvomottagagare. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 423 314 423 314 0 Prognos 2012 427 973 427 973 0 Budget 2013 429 712 429 712 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet. Regeringens överväganden Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 6 792 911 6 792 911 6 792 911 6 792 911 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning2 27 748 188 081 320 116 479 215 Beslut 16 526 6 729 6 857 7 010 Överföring till/från andra anslag Övrigt 11 363 17 144 17 468 17 859 Förslag/ beräknat anslag 6 848 548 7 004 866 7 137 352 7 296 995 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. Skatteverkets anslag minskas med 10 miljoner kronor från och med 2013 när 2012 års engångsvisa medel för arbetet med skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet upphör. Vidare ökas anslaget med 2 miljoner kronor när medel återförs från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning från anslaget 1:10 Bidragsfastigheter. I denna proposition lägger regeringen ett flertal förslag på skatteområdet som i flera fall påverkar Skatteverkets verksamhet. Mot denna bakgrund gör regeringen i detta avsnitt en samlad bedömning av Skatteverkets anslagsbehov. Införandet av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare medför nya uppgifter för Skatteverket. Skatteverkets anslag ökas därför med 3,6 miljoner kronor engångsvis 2013 och med 1,5 miljoner kronor varaktigt från och med 2014. Anslaget 1:1 Migrationsverket, under utgiftsområde 8 Migration, minskas med motsvarande belopp för att bidra till finansieringen av regeländringarna. Arbetet med att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin kommunikation med företagen medför ökade uppgifter för Skatteverket. Skatteverkets anslag ökas därför på höständringsbudget med 14 miljoner kronor. Från 2013 ökas anslaget med 8 miljoner kronor engångsvis och 13 miljoner kronor varaktigt. Regeringen föreslår att 6 848 548 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 7 004 866 000 kronor, 7 137 352 000 kronor respektive 7 296 995 000 kronor. 4 Tull 4.1 Mål För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, - brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, - medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. 4.2 Resultatredovisning Tullverket Tullverkets verksamhet syftar till att fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter så att en korrekt uppbörd kan säkerställas samt att övervaka och kontrollera trafiken så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor följs. Myndigheten är organiserad i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten är indelad i processerna Effektiv handel och Brottsbekämpning samt den processgemensamma nationella enheten. Tullverket verkar i hela landet men har personal framförallt vid gränsorter där mycket trafik passerar och vid de tre huvudorterna Stockholm, Malmö och Göteborg. Av verksamhetens totala kostnader stod Brottsbekämpningen för 61 procent och Effektiv handel för 39 procent. Årsredovisningen för 2011 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Uppbörd Under 2011 säkerställde Tullverket ca 67 miljarder kronor i uppbörd, jämfört med ca 65 miljarder 2010. Av uppbörden utgjorde mervärdesskatten ca 90 procent, tullmedel ca åtta procent och resterande av andra skatter och avgifter som t.ex. energiskatter, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tullverket klarerade ca 5,7 miljoner ärenden 2011 vilket är ca fyra procent fler än 2010 och 17 procent fler än 2009. Av de ca 5,7 miljoner ärenden bestod ca 5,2 miljoner av tulldeklarationer och i likhet med 2010 lämnades 99 procent av dessa elektroniskt och 87 procent klarerades och kontrollerades automatiskt. Resursåtgången inom klareringen minskade med fyra procent jämfört med 2010. Effektiviseringen har varit möjlig genom att systemen hanterar större delen av tulldeklarationerna automatiskt men också till följd av att Tullverket sedan 2009 minskat antalet kontroller som inte är tvingande. Tullverket gör varje år en bedömning av skattefelet dvs. skillnaden mellan den uppbörd som skulle ha debiterats om all avgiftsbelagd import deklarerades korrekt och den uppbörd som faktiskt debiteras. För 2011 uppskattas skattefelet till fyra procent och det motsvarar samma nivå som de senaste åren. Andelen deklarationer utan allvarliga fel avseende uppbörden beräknas till 99 procent och andel rätt debiterad uppbörd beräknas till 99 procent. Ett flertal parametrar används för att bedöma kvaliteten på de lämnade deklarationerna och sammantaget bedöms resultatutvecklingen vara tillfredställande. Grunden för Tullverkets kontroll-, uppföljnings- och informationsinsatser är riskbaserat urval. De kontroller som genomförs ska i så hög utsträckning som möjligt ge väsentligt resultat och förmå de företag som gör fel att varaktigt ändra sitt beteende. Såväl effektiva kontroller som förebyggande insatser är viktiga för att hålla skattefelet på en låg nivå och säkra uppbörden. Till följd av EU-lagstiftningen ska alla giltiga tillstånd till förenklade förfaranden som gäller import, export och uppläggning på tullager ha varit omprövade senast vid utgången av 2011. Omprövningen sker mot bakgrund av utökade och tvingande EU-krav. Tullverket har prioriterat omprövningarna med tvingande krav både 2010 och 2011. På grund av den stora mängd tillstånd som ska omprövas har samtliga kvarstående tillstånd inte kunnat hanteras under året. I syfte att i största möjliga mån säkerställa uppbörden har myndigheten prioriterat de företag som har störst påverkan på uppbörden. Tillståndshavare som representerar en stor del av import- och exportvärdet eller har låg solvens har prioriterats. Hittills har 90 procent av det samlade import- och exportvärdet omprövats. Av de tillstånd som omprövats har ca hälften lett till förnyade tillstånd. Tullverket bedömer att samtliga tillstånd ska vara omprövade under 2012. Tullrevisioner och eftergranskningar har resulterat i 477 miljoner kronor i debiteringar, vilket är en ökning om 140 procent jämfört med 2010. Den främsta orsaken till ökningen är att punktskattepliktiga oljeprodukter har importerats utan att punktskatterna redovisats i tulldeklarationen. Eftersom de punktskattepliktiga beloppen är höga och avser händelser flera år tillbaka i tiden får det stor effekt på uppbördsredovisningen. För att minimera uppbördsfelet och få företag att betala fastställda belopp i sin helhet och inom utsatt tid prioriterar Tullverket att övervaka givna tillstånd, följa upp nya kredittillståndhavare och uppmuntra anslutning till autogiro. Uppbördsfelet ligger på en fortsatt låg nivå där 99,9 procent av uppbörden betalas i sin helhet vilket är oförändrat jämfört med 2010. 96 procent av uppbörden betalas i rätt tid vilket är en förbättring om en procentenhet från 2010. Brottsbekämpning Under 2011 har Tullverket genomfört ca 85 000 kontroller särskilt inriktade mot hälsa, miljö och säkerhet vilket är en ökning om ca sex procent jämfört med 2010. Antalet avvikelser har ökat med ca 19 procent och andelen kontroller som resulterat i beslag eller avvikelser ligger på ca 14 procent (12 procent 2010). Bland de varuslag som tagits i beslag återfinns bl.a. narkotika, alkohol, tobak, vapen, ammunition, CITES (utrotningshotade djur och växter), läkemedel, farligt avfall m.fl. Inom kontrollverksamheten har narkotikabekämpningen högsta prioritet och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak har hög prioritet. Antalet beslagstillfällen av narkotika och dopningspreparat har ökat liksom mängden beslag. Tullverket har under 2011 inriktat narkotikakontrollerna till post- och kurirflödet. De mängder som beslagtas är sällan stora, men förhindrar och försvårar för ungdomar att handla dessa narkotikapreparat över internet. Tullverket har ökat deltagandet i den nationella samverkan mot grov organiserad brottslighet, GOB. Jämfört med 2010 har deltagandet ökat från ca 15 årsarbetskrafter till 43 årsarbetskrafter. Tullverket har haft ledning och ansvar för två myndighetsgemensamma GOB-ärenden. Dessa ärenden har lett till betydande resultat. Dessutom har Tullverket deltagit i 27 andra GOB-ärenden jämfört med fem stycken 2010. Att minska vinsterna av brott är en del i den övergripande strategin mot grov organiserad brottslighet. År 2011 förverkade Tullverket nio miljoner kronor i direkt brottsutbyte, jämfört med ca 0,8 miljoner kronor 2010. Av dessa nio miljoner hänförs 80 procent till ett alkoholsmugglingsärende. Tullverket har identifierat 39 kriminella nätverk och 17 stycken har allvarligt skadats eller slagits ut. År 2010 identifierades 32 nätverk och 19 skadades allvarligt eller slogs ut. Den nationella samhällsnyttan har minskat från ca 1,3 miljarder kronor 2010 till 0,9 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att preparaten värderas olika i beräkningen och 2011 har beslagsmängderna av heroin och amfetamin minskat. Den internationella samhällsnyttan, dvs. beslag som sker i ett annat land efter att Tullverket lämnat information, har ökat från 225 miljoner kronor 2010 till ca 1,1 miljarder kronor. Ökningen är huvudsakligen kopplad till information som Tullverket lämnat till Europol i ett ärende. Antalet beslag och omhändertaganden av alkohol och tobak har ökat jämfört med 2010 till 2 374 stycken och ligger i nivå med resultatet 2009. Mängderna beslagtagen alkohol har ökat, medan mängderna tobak har minskat. Skattebortfallet för alkohol och tobaksvaror har minskat; alkohol från ca 27 miljoner kronor 2010 till 24 miljoner kronor och tobak från 147 miljoner kronor 2010 till 41 miljoner kronor 2011. Tullverket har koncentrerat kontroller och förebyggande insatser till utvalda riskområden. Tullverket har satsat på att både granska uppgifter och genomföra informationsinsatser som når många och därmed förebygga att nya fel uppstår. År 2011 har Tullverket genomfört en riktad insats inom området export av avfall. Ett flertal kontroller rörande misstänkt avfallsexport har genomförts liksom informationsinsatser till företag om vad de behöver tänka på i samband med export av avfall. År 2010 påbörjade Tullverket en ominriktning av arbetet inom området ekonomisk brottslighet för att bli bättre på att identifiera misstänkt brottslighet även vid initialkontrollen, dvs. utan att ärendena först har handlagts som efterkontroller. Antalet inledda förundersökningar där ekonomisk brottslighet misstänks var 16 stycken 2011 jämfört med 15 stycken 2010. Samtliga har genererats utifrån efterkontroller. Under året har inga åtal väckts och därmed finns inga undandragna avgifter genom ekonomisk brottslighet att redovisa. Effektivitet, enhetlighet och kvalitet Riskbaserat urval utgör grunden för såväl kontroller som förebyggande insatser för att säkerställa en hög kvalitet på lämnade uppgifter. Kostnadseffektiviteten vad gäller kontroller av in- och utförselrestriktioner har ökat med 12 procent jämfört med 2010. Antalet konstaterade avvikelser har ökat medan den totala kostnaden för den kontrollerande verksamheten har minskat. Inom uppbördsverksamheten används ett flertal indikatorer för att bedöma olika aspekter på kostnadseffektivitet. Merparten av dessa indikerar att utvecklingen är oförändrad eller utvecklats positivt, bl.a. kostnadseffektivitet kopplad till kravet på korrekt och rättssäker hantering. Däremot är kostnadseffektivitet kopplad till en effektiv och enkel hantering inte tillfredsställande. Kostnaderna har visserligen sjunkit men andelen nöjda kunder har minskat till 65 procent jämfört med 72 procent 2009, när senaste kundmätningen gjordes, och andelen kvalitetssäkrat flöde har minskat till 58 procent jämfört med 67 procent 2010. En förklaring till minskningen är arbetet med omprövning av tillstånd till följd av de nya tvingande EU-reglerna som nämnts tidigare. Tullverket redovisar sju slutprestationer: klarering, tillstånd, tullinformation, kontroller i efterhand, fysiska kontroller, rattfyllerikontroller och ärenden överlämnade till åklagare. De fem första prestationerna speglar Tullverkets huvuduppgifter enligt instruktionen och de övriga prestationerna speglar uppgiften att bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor samt viss verksamhet i fråga om rattfylleri. Under 2011 har totalkostnaden sjunkit för sex slutprestationer, men ökat för en prestation (ärenden överlämnade till åklagare). Volymen har ökat för sex slutprestationer, men sjunkit för en prestation (kontroller i efterhand). Produktiviteten har ökat för samtliga prestationer då styckkostnaden har sjunkit. Effekterna av omorganisationen 2010 inom Effektiv handel har fått genomslag under 2011 och ytterligare stärkt enhetligheten i verksamheten. Såväl rutiner som arbetsmetoder har setts över och numera sker exempelvis olika typer av uppföljning av samma företag inom ramen för en samlad uppföljning i stället för som tidigare två. En undersökning genomfördes hösten 2011 för att ta reda på svenska folkets kunskap, attityder och förtroende för myndigheten. Sex av tio uppgav att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för Tullverket, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med mätningen 2008. Kompetensförsörjning Tullverket hade vid utgången av 2011 2 154 anställda, fördelat på 1 020 kvinnor och 1 134 män. Under året har 96 medarbetare avslutat sin anställning och 134 har rekryterats. Under året har fokus lagts på att utveckla rekryteringsprocessen, bl.a. genom att besöka mässor för att attrahera rätt målgrupp, förbättrade kravprofiler och användning av tester för vissa befattningar. Medarbetarundersökningen visar att 86 procent av medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats (78 procent 2010). 4.2.1 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Tullverket har haft en positiv måluppfyllelse i sex av sju mål i regleringsbrevet. Merparten av de indikatorer som används som bedömningsgrund visar på en positiv utveckling eller oförändrat resultat. För samtliga prestationer redovisas en positiv produktivitetsutveckling och för merparten av prestationerna har volymerna ökat och kostnaderna minskat. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Resultatet i den internationella samhällsnyttan understryker vikten av internationellt samarbete. Arbetet med att upptäcka ekonomisk brottslighet är inte tillfredställande. Ominriktningen har ännu inte lett till förväntade effekter eller resultat. Regeringen anser att Tullverket måste fortsätta ansträngningarna för att bli bättre på att identifiera ekonomisk brottslighet vid andra kontroller än efterkontroll. Arbetet med att ompröva tillstånd till förenklade förfaranden har inte skett i sådan omfattning som är påkallat av EU-regelverket. Tullverket behöver förbättra sin styrning så att verksamheten har förutsättningar att i tid anpassa sig till de krav som lagstiftningen ställer. I detta ligger även att informera och föra dialog med näringslivet om de regler och förändringar som påverkar företagen. Regeringen bedömer att samarbetet nationellt med bl.a. andra myndigheter och internationellt med andra tullmyndigheter och organisationer fungerar bra. Tullverket utgör ett gott stöd till Regeringskansliet i EU-arbetet, inte minst i det förändringsarbete som sker med anledning av EU:s nya tullkodex och uppbyggnaden av EU-system för elektronisk tullhantering. 4.3 Politikens inriktning Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera verksamheten vad avser såväl brottsbekämpning som uppbördshantering. Det är viktigt att Tullverket fortsätter att förbättra verksamheten genom en målmedveten prioritering och styrning, modernisering och effektivisering. Servicen till företag och medborgare ska fortsätta utvecklas och förbättras. Det är viktigt att Tullverket informerar om förändringar i regelverken som påverkar förutsättningarna för företagen så att de har möjlighet att göra nödvändiga anpassningar i god tid. Det är angeläget att Tullverket fortsätter det påbörjade arbetet med att integrera olika verksamheter inom myndigheten så att högre kvalitet och effektivitet uppnås. Den fördel det innebär att myndigheten har kompetens inom såväl fiskal som brottsbekämpande verksamhet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning. Handeln över gränserna ökar. Tullmyndigheterna inom EU förväntas utföra kontroller på allt fler områden. Framtagandet av e-tull på EU-nivå innebär på sikt att alla tullförfaranden kommer att ske elektroniskt. Sammantaget ställer detta allt högre krav på Tullverkets arbetsmetoder och stödsystem. Myndigheten måste prioritera insatser för att standardisera och automatisera samt selektera. Särskilt angeläget är det att Tullverket fortsätter att fokusera på att utveckla moderna och effektiva systemstöd inom områdena riskanalys-, underrättelse- och kontrollverksamhet. Tullverket ska fortsätta arbetet med förenklingar av regler och tullprocedurer. Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Kontrollmetoderna och omfattningen av kontrollerna ska anpassas efter risken för allvarliga fel och träffsäkerheten måste vara hög. Tullverket ska inom ramen för sin brottsbekämpande verksamhet prioritera arbetet mot grov organiserad brottslighet, storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Att förhindra narkotika att komma in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. 4.4 Budgetförslag 4.4.1 1:3 Tullverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket Tusental kronor 2011 Utfall 1 572 504 Anslags- sparande 62 716 2012 Anslag 1 627 230 1 Utgifts- prognos 1 590 666 2013 Förslag 1 618 557 2014 Beräknat 1 653 469 2 2015 Beräknat 1 678 915 3 2016 Beräknat 1 715 926 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 616 735 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 611 687 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 1 611 687 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 35 489 157 35 646 0 Prognos 2012 9 000 155 9 155 0 Budget 2013 9 000 155 9 155 0 1 Intäkter till inkomsttitel som inte får disponeras avser dröjsmålsränta. Från och med 2012 redovisas tulltillägg och förseningsavgifter som skatt på andra inkomsttitlar. 2 Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter samt tullförrättningsavgifter. Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdrags-verksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 9 791 9 791 0 Prognos 2012 9 039 9 039 0 Budget 2013 8 105 8 105 0 1 Uppdragsverksamhet avser i huvudsak kontroll av exportbidragsgods, utbildning och konferenser samt ränteinkomster. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:3 Tullverket Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 1 627 230 1 627 230 1 627 230 1 627 230 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning2 15 326 52 647 83 842 121 562 Beslut -30 000 -30 682 -36 509 -37 314 Överföring till/från andra anslag Övrigt 6 001 4 273 4 353 4 449 Förslag/ beräknat anslag 1 618 557 1 653 469 1 678 915 1 715 926 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. Tullverkets anslag minskar med 35 miljoner kronor när tillfälliga medel för Customs Trade System (CTS) upphör. Samtidigt ökar anslaget med 6 miljoner kronor från och med 2013 till följd av 2009-års effekter av kostnadsmässig avräkning. Tullverkets anslag ökas med 5 miljoner kronor per år under perioden 2013-2017 för anskaffning av mobil scanner. Regeringen föreslår att 1 618 557 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Tullverket för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 653 469 000 kronor, 1 678 915 000 kronor respektive 1 715 926 000 kronor. 5 Exekution 5.1 Mål För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, - medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. 5.2 Resultatredovisning Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten bedriver verksamhet på 39 orter i landet. Den 12 december 2011 infördes en ny organisation. Tre verksamhetsområden och staber för ekonomi, it, kommunikation och HR har bildats. Kundcenters arbetsuppgifter utvidgas så att fler kunder får sitt ärende löst redan vid sin första kontakt. Myndighetens team har blivit större och antalet chefer färre. Ledningen och styrningen ska bli tydligare. Rättssäkerhet och förtroendet för Kronofogdemyndigheten är högt. Kvaliteten är också god även om det finns vissa förbättringsområden, exempelvis vad avser dokumentationen av vald utredningsstrategi vid handläggning av allmänna och enskilda mål. Årsredovisningen för 2011 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Processen utgör 74 procent av myndighetens totala verksamhet. Under 2011 drev myndigheten in 10 miljarder kronor, vilket är fem procent mer jämfört med 2010. Inflödet av allmänna och enskilda mål minskade jämfört med föregående år. Antalet pågående gäldenärer låg på samma nivå som 2010, cirka en halv miljon. Nivån på antalet pågående gäldenärer har legat relativt stabilt under flera år. Efter den kraftiga uppgången avseende inflödet av fastighets- och bostadrättsärenden 2010 har inflödet under 2011 stabiliserats. Antalet avslutade ärenden ligger på samma nivå som 2010. Det föreligger fortfarande stora regionala skillnader avseende första försäljningsförsök även om skillnaderna har minskat under året. Ett fortsatt arbete sker därför för att minska skillnaderna. Antalet inkomna och verkställda avhysningar har minskat och är det lägsta under 2000-talet. Antalet avhysningar där barn berörs har däremot ökat. 632 barn berördes av en verkställd avhysning, vilket är knappt 5 procent fler än under 2010. Kronofogdemyndigheten har permanentat sin jourverksamhet avseende arbetet mot grov organiserad brottslighet under 2011. Syftet är att, utanför ordinarie öppettider, omedelbart kunna säkerställa fordringar i tillgångar som de samverkande myndigheterna påträffat hos gäldenärer som misstänks för grov organiserad brottslighet. Under 2011 har både produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom verksamheten varit i nivå med 2010. Enhetligheten har legat på samma nivå som tidigare. Summarisk process Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Processen utgör 17 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Under 2011 uppgick antalet ansökningar om betalningsföreläggande till drygt 1 167 000, vilket är en minskning med fyra procent jämfört med 2010. Produktiviteten har minskat med tio procent trots att fler mål avslutats än vad som kommit in. Produktivitetsminskningen är en följd av att personal använts för att stötta delgivningsverksamheten och minska stressen hos personalen. Handläggningstiden för utslag och beslut har blivit kortare. Antalet ingivare som lämnar sina ärenden elektroniskt ökar kontinuerligt och uppgick till 80 procent. Enhetligheten är fortsatt bra. Vissa skillnader finns fortfarande inom delgivningen. Det är generellt svårare att delge svarande i storstäderna eftersom rörligheten hos de eftersökta är betydligt större i dessa områden, vilket medför att vissa ärenden tar längre tid att delge. För att hantera detta har ytterligare personal anställts och befintlig personal har temporärt omfördelats. För att öka enhetligheten mellan enheterna har utbildningar och erfarenhetsutbyten skett. Skuldsanering Skuldsanering utgör fem procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Antalet inkomna ansökningar om skuldsanering och omprövning har ökat med elva procent under 2011. Det inkom 8 452 ansökningar om skuldsanering, en siffra som aldrig tidigare uppnåtts. Ökningarna torde bero på konjunkturen och de ändrade reglerna för skuldsanering som infördes 1 juli 2011 bl.a. avseende skuldernas ålder. Att även aktiva enskilda näringsidkare kan ansöka om skuldsanering har lett till 76 ansökningar. Under 2011 beviljades 5 327 personer skuldsanering, vilket är en ökning med nio procent jämfört med 2010. Produktiviteten har ökat med fyra procent tack vare effektiviseringar och ett nytt it-stöd. Handläggningens enhetlighet är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Konkurstillsyn Konkurstillsynen utgör fyra procent av myndighetens totala verksamhet. Inflödet av konkursärenden minskade med fyra procent under 2011. Konkurserna minskade i samtliga branscher utom fastighetsverksamhet, byggindustri och detaljhandel. Myndigheten har tagit fram en modell för att kvalitetssäkra konkursförvaltarnas personal- och lönegarantihantering. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat samtidigt som kvaliteten och enhetligheten är fortsatt god. Förebyggande arbete Stödprocessen syftar till att motverka överskuldsättning. Inom det förebyggande arbetet har myndigheten haft fortsatt fokus på att öka ungdomars kunskaper i privatekonomi. På myndighetens webbplats finns undervisningsmaterial i privatekonomi riktat till lärare och andra budbärare. Under 2011 har 3 400 lärare beställt en DVD med undervisningsmaterial. Under hösten 2011 har även ett treårigt projekt påbörjats där fackliga företrädare utbildas i privatekonomi med fokus på budget och betalningar, sparande, lån och pensioner. Projektet innebär en möjlighet att nå ut med kunskap till yrkesarbetande, en målgrupp som hittills varit svåra att nå. Satsningen på att öka kommunpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser och att motivera kommunerna att arbeta förebyggande har fortsatt under 2011. Flera av kommunerna har efter mötena förstärkt sina resurser till budget- och skuldrådgivning. Kompetensförsörjning Kronofogdemyndigheten hade vid utgången av 2011 2 057 anställda, vilket är två procent färre än föregående år. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen kvinnor som var chefer uppgick till 57 procent, vilket är tre procentenheter högre än 2010. En hög personalomsättning har fortsatt att vara ett problem inom delgivningsverksamheten. Myndigheten arbetar med att ta fram en strategi för personalförsörjningen inom delgivningen. Sjukfrånvaron har ökat och uppgick vid utgången av 2011 till 3,4 procent. En medarbetarundersökning genomfördes under 2011 bl.a. för att följa upp stressnivån inom myndigheten. Av undersökningen framkom att den upplevda stressen har ökat. 5.2.1 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Förtroendet för myndigheten har ökat. Produktiviteten, effektiviteten, enhetligheten och kvaliteten har ökat på de flesta områden. Regeringen konstaterar dock att det finns vissa kvalitetsbrister som måste omhändertas. Samtidigt är det viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta för att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Regeringen anser att myndigheten kontinuerligt genomför förbättringar avseende arbetssätt och it-stöd som resulterat i en positiv resultatutveckling. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till samverkan, informations- och erfarenhetsutbyte som finns. 5.3 Politikens inriktning Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoderna ska fortsätta, liksom arbetet med att ta fram förslag till förenklingar av regler. Kronofogdemyndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Att myndigheten arbetar för att underlätta för medborgare och företagare att göra rätt för sig är viktigt. 5.4 Budgetförslag 5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2011 Utfall 1 671 198 Anslags- sparande 51 153 2012 Anslag 1 758 441 1 Utgifts- prognos 1 744 664 2013 Förslag 1 755 511 2014 Beräknat 1 790 103 2 2015 Beräknat 1 822 128 3 2016 Beräknat 1 861 163 4 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2012 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 753 037 tkr i 2013 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 753 037 tkr i 2013 års prisnivå. 4 Motsvarar 1 753 037 tkr i 2013 års prisnivå. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2011 1 385 579 0 1 693 142 -307 563 Prognos 2012 1 415 000 0 1 779 500 -364 500 Budget 2013 1 400 000 0 1 770 000 -370 000 1 Avser intäkter av avgifter som t.e.x. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpkontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2011 (varav tjänsteexport) 16 119 3 809 15 213 906 Prognos 2012 (varav tjänsteexport) 16 082 4 200 16 082 0 Budget 2013 (varav tjänsteexport) 13 066 3 000 13 066 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet. Kronofogdemyndigheten bedriver också ett SIDA-finansierat utvecklingsprojekt rörande indrivningsverksamheten i Georgien, Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2013-2016, för 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2013 2014 2015 2016 Anvisat 2012 1 1 758 441 1 758 441 1 758 441 1 758 441 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning2 9 879 47 268 79 572 118 947 Beslut -15 809 -16 143 -16 432 -16 784 Överföring till/från andra anslag Övrigt 3 000 537 547 559 Förslag/ beräknat anslag 1 755 511 1 790 103 1 822 128 1 861 163 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2011/12:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2012. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2014-2016 är preliminär. Kronofogdemyndighetens anslag minskar med 15 miljoner kronor från och med 2013 när 2009-2012 års tidsbegränsade tillskott för ökade ärendevolymer upphör. Regeringen föreslår att 1 755 511 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 1 790 103 000 kronor, 1 822 128 000 kronor respektive 1 861 163 000 kronor. PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 5 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 8 9 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 16 15 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 20 21 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 26 25